Arbetsterapeuten-1-2020

PORTRÄTTET

Aspergerdiagnosen förändrade Paula Tillis liv. Till det bättre.

Text: Katja Alexanderson Foto: Nicklas Thegerström

Hurdå normal?

E fter gymnasiet bestämmer sig Paula Tilli för att åka till Österrike som aupair. Hon gillar språk och vill bli bättre på tyska. I sin ansökan skriver hon ärligt att hon är usel på att laga mat och andra praktiska hemsysslor. Men ändå kan mamman i familjen inte förstå hur någon som klarar av att ta hand om tre småbarn och prata flytande tyska efter bara 2,5 års studier inte kan göra den enklaste rätt, eller ens förstå hur spisen funkar. Vid ett tillfälle envisas hon ändå med att Paula ska laga pasta med tomatsås. – Då behövde jag veta mycket mer. Jag visste ju inte hur man öppnar en burk med tomatsås. Och hur ska jag värma den, ska jag koka den ihop med vattnet och pastan? Det finns ju tusen alternativ … Till sist tröttnade mamman och lagade maten själv, och tyckte att aupairen var ett hopplöst fall. Det gjorde Paula ledsen eftersom hon verkligen hade varit villig att lära sig. Vad hon inte visste då var att oförmågan i köket berodde på hennes ojämna begåvningsprofil i kombination med stora motoriska svårigheter. Det skulle hon få reda på först flera år senare när en psykolog insisterade på en neuropsykia trisk utredning. I stället tänkte Paula att det berodde på att hon inte ansträngde sig lika mycket som alla andra, att hon var lat. Och så hade det varit hela skolgången hemma i Fin land. Redan på lågstadiet märkte hon att det inte var okej att vara som hon. Det var inte acceptabelt att stå vid sidan och titta på när klasskamraterna spelade boll, även om hon tyckte att det var genuint roligt. I stället tvingade läraren henne att vara med, och hon fick beröm när hon deltog i aktiviteter som hon egentligen ville slippa. Kanske är det därför hon än i dag hatar ord som delaktighet, gemenskap och inkludering. De andas att det viktiga är att vara med, vare sig du vill det eller inte. Dessutom mobbades Paula av de andra barnen. På låg stadiet blev hon slagen och de tog hennes saker. Även grannbarnen var elaka och det blev så illa att familjen valde att flytta när Paula var elva år. Efter det övergick mobb ningen till att vara verbal och psykisk. – Jag märkte att mamma mådde jättedåligt över det, de hade föräldramöten för min skull. Men det hjälpte inte, så

jag började ljuga för mamma. När jag gick i högstadiet hit tade jag ibland till och med på att vissa ville bli kompis med mig. För jag hade märkt att mamma blev glad då. Så när hon läste min första bok (red:s anm: På ett annat sätt: mina erfarenheter av Aspergers syndrom – ett autism spektrumtillstånd ) fick hon en chock över att det varit så illa och att det fortsatte i högstadiet. Efter högstadiet blev det mycket bättre. – Det kändes ganska konstigt att börja gymnasiet och inte få höra att jag var jätteful och värdelös. För det hade jag inte varit med om. Mobbningen hade varit så normalise rad, jag förstod inte hur fel det var. Men som en i gänget kände hon sig ändå inte riktigt. När Paula började umgås med andra insåg hon hur annorlunda hon var, det hade hon inte förstått tidigare. – De pratade om saker jag inte kunde relatera till och det gav mycket ångest. ”Mobbningen hade varit så normaliserad, jag förstod inte hur fel det var.” På gymnasiet kunde hon inte heller förklara sin bristande ork för skolarbetet med mobbningen. Varför kunde hon lära sig vissa saker, som språk, mycket snabbare än andra med an det tog tvärstopp för andra saker? Eftersom hon uppen barligen inte var obegåvad måste hon ju vara lat. Men hon hade inte en aning om hur hon skulle göra för att skärpa sig. – Många gånger var jag avundsjuk på människor som hade utvecklingsstörning. Då skulle jag ha en ursäkt, men jag visste ju att jag inte hade det. Efter studenten blev steget ut i vuxenvärlden tufft när föräldrarna inte längre styrde upp den praktiska delen av livet. För att få en nystart bestämde sig Paula för att flytta till Sverige 2001. – Nu skulle jag lära mig att bli normal. Det går så där, till sist är hon helt utmattad. Äter bara godis och popcorn för att det har lång hållbarhet och kk

8