Arbetsterapeuten-1-2021

#1 2021

TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES ARBETSTERAPEUTER

Smarta koder öppnar världen DIGITALT PÅ DAGLIG VERKSAMHET

tema Framtiden Vad händer sen?

PORTRÄTTET Åsa Strahlemo – ordförande med handlingskraft sid 10

MITT JOBB Mathias Myrvik uppmuntrar till självständighet sid 38

Våra förmågor är färskvara – om de inte används går de snabbt förlorade. Nya Cross 6 enkla justeringar sparar tid. Använd din tid till att finjustera inställningarna för att förbättra rörligheten, så att användarens individuella förmåga kan förbättras. Det multijusterbara ryggstödet och offsetdesignen för drivhjulpositionerna gör det enklare för dig som förskivare att ändra inställning. Det nya 3A-ryggstödet är utformat för att kunna justeras enklare med rullstolsanvändaren sittande i stolen. Den redan lägsta sitshöjden på marknaden har nu blivit ännu lägre och enklare att justera. Nyhet! Etac Cross 6 Marknadens mest inställbara allroundrullstol

Läs mer på etac.se

katja alexanderson Chefredaktör

#1 2021

”Att vara ett team breddar synen på patienten.” s 28

Klockan är inte mer än nio på kvällen, men stadens gator är nästan helt tomma. Någon enstaka person som ska handla i matbutiken, någon annan med takeaway-påse. Men i princip inget liv, stadens puls är nere på miniminivå. Några timmar tidigare var det tydligt att fler än jag längtar, eller snarare hungrar, efter social kontakt. Människor sitter hopkurade i filtar under infravärmare och fikar på coronasäkert avstånd i snögloppet. Så jag försöker tänka att nu gäller det bara att stå ut lite till, snart kommer våren, värmen och vaccinerna. Att snart får jag min stad till baka, att snart behöver jag inte hoppa till om någon hostar och att snart behöver jag inte fundera på om personen jag möter på trottoaren tänker hålla avstånd eller inte. Och det tänker jag nog fira med att gå på en överfull restaurang eller åka tunnelbana i rusningstrafik – fast jag hatar trängsel. I det här numret skriver vi om vad som väntar runt hörnet, om framtiden. Vi samtalar med Bi Puranen, forskare på Institutet för framtidsstudier, om pande mins effekter på samhället och på oss som individer. Vad kommer vi att ta tillbaka och vad lämnar vi bak om oss? Du får också möta studenter i Jönköping som fullt ut arbetar interprofessionellt och där arbets terapeut, sjuksköterska och läkare träffar patienten tillsammans. I Lund besöker vi dagliga verksamheter som utforskar den digitala teknikens möjligheter för att öka delaktigheten. Därtill får du möta DHR:s nyvalda ordförande Åsa Strahlemo och vi rapporterar om löneutvecklingen för arbetsterapeuter och senaste nytt kring MTP- rådets avrådan att subventionera tyngdtäcken. Sedan får du lite bättre koll på den svåra konsten att samtala och vi gör en tillbakablick till mitten av 1980-talet när MOHO kom till Sverige, och en hel del annat. Trevlig läsning! I längtans tider

5 Ordföranden Nytt år, nya tag 6 Nyheter 10 Porträttet Åsa Strahlemo tar ingen skit 14 Hallå där! Färre fall i Falun 16 Tema: Framtiden

”Snart kommer våren, värmen och vaccinerna.”

Livet efter pandemin – en framtidsspaning Digitalt på daglig verksamhet i Lund Studenter i Jönköping jobbar interprofessionellt

Koll på att prata s 42

35 Nya böcker

Arbetets innehåll – viktig facklig fråga

36 Ledarskap

39 Nya Appspalten

Att spegla sig i fiktiva chefer 37 Krönikan: Stina Nordinge Om att byta bana 38 Mitt jobb: Mathias Myrvik

Appar i ny tappning

40 Reportage

MOHO gav arbetsterapin ett eget språk och teoribildning

44 Förbundsnytt

Han hjälper andra att hjälpa sig själva

Fullmäktige i november

Layout: Pontus Wikholm Korrektur: Ninni Dickson Annonser: Catharina Persson catharina.persson@mediakraft.se 070 977 20 20 TS-kontrollerad upplaga: 10 200 ISSN: 0345-0988 Grafisk form: Graffoto AB Tryck: Ljungbergs

Utges av Sveriges Arbetsterapeuter Box 760, 131 24 Nacka Växel och medlemsrådgivning: 08 507 488 00 www.arbetsterapeuterna.se kansli@arbetsterapeuterna.se

Ansvarig utgivare: Ida Kåhlin ida.kahlin@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 03 Chefredaktör: Katja Alexanderson katja.alexanderson@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 25 Fotograf omslaget: André de Loisted

M

N

Ä

E

R

N

K

A

E

V

T

S

3

Trycksak 3041 0116

Äppel- eller päronformad kropp? Bariatriska människor har också olika kroppsformer.

Cobi Cruise är den första bariatriska komfortrullstolen som passar alla kroppsformer tack vare det nya och unika ryggstödssystemet.

Körbygel, elektrisk tilt-in-space och rygglutning reducerar avsevärt risk för fysisk överbelastning hos omsorgspersonal. Cobi Cruise finns tillgänglig i två versioner, manuell och elektrisk. I Cobi Rehab har vi mer än 10 års erfarenhet inom bariatrisk rehabilitering och hjälpmedel.

Vi erbjuder gratis måttagning, utprov ning, beställning, leverans och anpass ning till alla kunder i hela Sverige. Kontakta oss idag på info@cobirehab.se eller på telefon 08-702 97 74.

| Rålambsvägen 17 | 112 59 Stockholm | Telefon 08-702 97 74 | cobirehab.com/sv/

 Lastvikt – 17,1 kg  Hopfällbar på 3 sek.  Kompakt & smidig  Ta med i egen bil  Lång körsträcka  Ta med på resan

Med vår nya modell Eloflex D2 blir det ännu lättare att ta med dig elrull stolen i vardagen och på resor. D2 är hopfällbar och kan också delas i två delar för att minska vikten vid i- och urlastning i bilen. Eloflex är Sveriges populäraste hopfällbara elrullstol. Den har en stabil konstruktion som samtidigt är lätt, kompakt och smidig. Du kan ta med dig elrullstolen i bilen och på resan. Eloflex är enkel att köra och den fungerar lika bra ute som inne. Modern teknik ger dig över 30 km körsträcka på en laddning. Eloflex är testad och godkänd med högsta kvalitet. NU BLIR FRIHETEN ÄNNU LÄTTARE!

Besök www.eloflex.se eller ring 010-18 33 100 för att få mer information om denna smidiga elrullstol!

4

ORDFÖRANDEN

Nytt år, nya tag ”Med en hög anslutningsgrad ökar vår trovärdighet och vi kan rusta oss ännu bättre för vårt arbete med att driva arbets terapeuternas professions och arbetslivsrelaterade frågor.”

P andemins andra våg slog till med full kraft strax innan jul och trycket inom hälso- och sjukvården är fortsatt mycket högt. Fysisk distansering, krav på skyddsutrustning, hemarbete och digi tala möten inom såväl arbets- som privatliv ser ut att dominera vår vardag även under 2021. Det är lätt att känna sig dystopisk i den situation vi just nu befinner oss, även om den pågående vaccineringen är ett hoppbringande ljus i tunneln. Året 2020 var ovanligt på många sätt, men för Sve riges Arbetsterapeuter blev det trots allt ett år präglat av produktivitet, utveckling och resultat. Vi har genom en ökad digitalisering förbättrat vår tillgäng lighet avseende både medlemsservice och kursverk samhet. Vi har centralt och lokalt stöttat medlemmar i frågor kring arbetsmiljö och villkor, inte minst pandemirelaterade frågor. Vi har fortsatt vara en stark och konstruktiv röst i den offentliga debatten. Vi har besvarat en mängd remisser från myndigheter och statliga utredningar och deltagit i en rad olika referensgrupper och möten med politiker och andra makthavare. Vi har haft ett nära och effektivt sam arbete med andra professionsförbund och med patient- och brukarorganisationer. Flera av de frågor som länge har varit viktiga för Sveriges Arbetstera peuter hamnade 2020 högt upp på den politiska agendan, inte minst den kommunala hälso- och sjukvården. Regeringen gör just nu rekordsatsningar inom området och har dessutom äntligen beslutat sig för att utreda frågan om införandet av medicinskt ansvarig för rehabilitering, Mar, i alla kommuner – en stor delseger för förbundet. Att säkerställa att vi som förbund gör rätt saker ser jag som en av mina viktigaste uppgifter som för bundsordförande. Att vi prioriterar det som är vik tigt för oss medlemmar, det som vi upplever gör skillnad för vår professions utveckling och för våra arbetsförhållanden. Jag är därför oerhört glad och stolt över att förbundets senaste medlemsundersök

ning visar ett fantastiskt resultat. Vi har ökat med lemsnöjdheten inom samtliga mätta områden. Vi har ett NMI (nöjd medlemsindex) som ligger en bra bit över genomsnittet för samtliga professions- och fackförbund. Andelen som huvudsakligen är positiva till förbundet har ökat med 16 procentenheter, från 65 procent 2012 till 81 procent i den senaste mätning en. Under förra året valde dessutom fler arbetstera peuter att bli medlemmar i förbundet. Vi växer, och ju större vi blir desto starkare blir vi. Med en hög an slutningsgrad ökar vår trovärdighet och vi kan rusta oss ännu bättre för vårt arbete med att driva arbets terapeuternas professions- och arbetslivsrelaterade frågor. Ett starkt förbund med hög anslutningsgrad, är en vinst för varje enskild arbetsterapeut. Med vind i seglen och råg i ryggen tar vi som för bund oss an 2021 års utmaningar. Men i vårt

arbete behöver vi också ta med oss en rejäl skopa ödmjukhet inför det fak tum att det är en fortsatt mycket osäker tid vi lever i. Pandemins konsekvenser kommer med stor sannolikhet att fortsatt tvinga oss till omprioriteringar och omställ ningar, att tänka om och tänka nytt. En sak är dock säker. Vi, Sveriges Arbetsterapeuter, kommer att fortsätta kämpa för att professionens kompetens värdesätts och kommer dem som behöver den mest tillgodo. Vi kommer att fortsätta

visa värdet av arbets terapi och driva noll tolerans mot ett ohälsosamt arbetsliv.

ida kåhlin ordförande

Ingång till artros På artrosportalen.se samlar forskare vid Lunds universitet korrekt och uppdaterad information om ledsjukdomen artros. Satsningen är tänkt som en motvikt till mängden missvisande infor mation om artros på nätet. Omkring 10 procent av den vuxna befolkningen lider av artros, och på grund av vår allt mer stillasittande livsstil och högre kroppsvikt ökar antalet stadigt.

Rehab på stora scen Under Vårdarenan 2021 kommer mararna Mika Levin-Smeds och Mia Svensson Burghard att tala om behovet av rehabilitering i samband med covid-19 och hur Mar kan säkerställa en patient säker rehab. På Vårdarenan, som hålls digitalt den 16–17 mars, möts representanter från stora delar av svensk hälso- och sjukvård för att disku tera vägen framåt för vården.

BILDER: MOSTPHOTOS

Mar i varje kommun utreds I december tillsatte regeringen en särskild utredare för att föreslå en äldreomsorgslag. Till uppdraget hör att undersöka hur ett införande av medicinskt ansvarig för rehabilitering i varje kommun kan se ut.

FOTO: MOSTPHOTOS/MICHAEL FOLMER

Socialstyrelsens generaldirek tör Olivia Wigzell har fått i upp drag att utreda förutsättningar na för hur en äldreomsorgslag skulle kunna se ut. Den nya lagens syfte är att stärka den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen. En möjlig åt gärd är införa en medicinskt ansvarig för rehabilitering, Mar, i varje kommun. – Ett mycket välkommet och glädjande besked i en fråga där Sveriges Arbetsterapeuter har drivit ett aktivt påverkansarbe te sedan flera år tillbaka! säger

förbundsordförande Ida Kåhlin och fortsätter: – Vi ser fram emot att få sam verka med utredaren om lagför slaget kring en Mar i varje kom mun. Det är en central funktion för att skapa både kvalitet och patientsäkerhet i kommuner nas rehabiliteringsinsatser och en förutsättning för att säker ställa att alla får den rehabilite ring de behöver och har rätt till. Äldreomsorgslagen ska kom plettera socialtjänstlagen med särskilda bestämmelser om

”Mar är en central funktion för att skapa både kvalitet och patient säkerhet i kommunernas rehabiliteringsinsatser”, säger Ida Kåhlin.

ker tillgången till medicinsk kompetens inom äldreom sorgen. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2022. ¶

vård och omsorg om äldre, och även innehålla bestämmelser om en nationell omsorgsplan. Utredaren ska överväga och vid behov lämna förslag som stär

Handträning prioriterad i uppdaterade riktlinjer I Socialstyrelsens rekommendationer om vård vid rörelseorganens sjukdomar har handträning vid reu matoid artrit och psoriasisartrit fått hög prioritet. riktlinjerna, säger förbunds ordförande Ida Kåhlin. I riktlinjerna betonas vikten

Enligt Socialstyrelsen orsa kar besvär vid rörelseorga nens sjukdomar cirka 20 pro cent av alla läkarbesök i pri märvården. För att undersöka om regionerna följer de nya rekommendationerna ska Socialstyrelsen utvärdera vården vid rörelseorganens sjukdomar under 2021. ¶

av att fler vårdprofessioner samarbetar. Handträning, teamrehab, samordnade vård insatser och fysisk träning kan kräva att vissa regioner behöver mer personal, däri bland arbetsterapeuter.

Handträning vid nedsatt funktion i händerna har nu prioritet 3 i Socialstyrelsens uppdaterade riktlinjer. Som en högt prioriterad åtgärd bör det synas i resursfördelning

en inom hälso- och sjukvår den. – Vi vet vilken nytta hand träning har och nu kommer också en tydlig markering för arbetsterapi i de uppdaterade

6

34 533 kronor i månaden var medellönen 2020 för dem som svarade på förbundets löne enkät. Hur ligger du till? Kolla på Saco Lönesök – logga in via Min sida .

Hur digital är du? Pandemin har påskyndat en utveckling mot ökad digitalisering och därmed behoven av digital kunskap. Trots det lägger svenskarna i stort sett samma tid som tidigare på kompetensutveckling. Som ett svar på behovet har Arbetsförmedlingen tillsammans med Google skapat utbildningsplattformen Digitala Jag – där både arbetssökande och yrkesverksamma kan stärka sin digitala kompetens. Mer på digitalajag.se .

Kommunerna drar ifrån regionerna

FOTO: MOSTPHOTOS

Sveriges Arbetsterapeuters lönestatistik visar att lönerna ökade med 3,0 procent från 2019 till 2020, för identiska individer. Medellönen 2020, för alla som svarade på enkäten (kollektivet), var 34 533 kronor i Förra året ökade lönerna med i snitt 3,0 procent. Det är en rejäl sänkning jämfört med året innan, då ökningen var 3,7 procent. De högsta medellönerna finns i staten.

De högsta lönerna återfinns i staten, med en medellön på 39 491 kronor i månaden. I kommunerna ökade lönerna med 3,3 pro cent för identiska individer. För privat sek tor var ökningen 2,3 procent och för regio nerna 2,8 procent. Även medellönen var högre i kommunerna, 34 839 kronor jämfört med 33 372 kronor för regionerna, en skill

Han lyfter fram att det dock finns ljus glimtar: – Jämfört med övriga arbetsmarknaden är det en godtagbar löneutveckling, och eftersom inflationen är låg blir det ändå reallöneökningar för våra medlemmar. Men att den genomsnittliga lönen för en medlem med befattningen arbetsterapeut är 33 406 kro nor per månad är orimligt, med tanke på nyttan våra medlemmar gör för både enskilda individer och samhället i stort, säger Björn Santesson och betonar att arbetsterapeuters viktiga insatser för att hantera effekterna av coronapandemin måste synas i lönekuverten framöver. Lönestatistiken visar att medellönen för nyexade 2020 var 29 333 kronor i månaden. Björn Santesson konstaterar att förbundet gärna sett en högre siffra, men säger att den dåliga lönespridningen och svårigheterna att göra lönekarriär är ett större problem. – Ökad lönespridning, och därmed möj ligheter till bättre livslön, kommer fortsatt att vara viktiga frågor för förbundet. Det ska löna sig att utbilda sig till arbetstera peut, säger Björn Santesson. yrkets kom plexitet och ansvar samt den stora

”Ökad lönespridning, och därmed möjlig heter till bättre livslön, kommer fortsatt vara viktiga frågor för förbundet. Det ska löna sig att utbilda sig till arbetsterapeut.”

månaden. Björn San tesson, förhandlings chef på Sveriges Arbetsterapeuter, är besviken över att löneökningen är betydligt sämre än 2019, då den var 3,7 procent.

nad på 1 467 kronor. Det innebär att kom munerna fortsätter att dra ifrån regionerna, 2019 var skillnaden 1 123 kronor. – Även ingångslönerna är betydligt högre i kommunerna än i regionerna. För att kunna locka till sig duktiga med arbetare behöver regionerna tänka om, och sluta hålla nere lönerna för arbets terapeuter. Till sist vill Björn Santesson ta tillfället i akt och tacka alla medlemmar som svarat på förbundets löneenkät och som gör det möjligt att ta fram statistiken. – Lönestatistiken är ett värdefullt hjälp medel inför ditt lönesamtal med din chef. Du hittar Saco Lönesök via Min sida på förbundets webbplats. katja alexanderson

– En delförklaring är att färre än vanligt av dem som svarat på löneenkäten har haft lönerevision. Men ökningen är lägre även för dem som fått sin lön reviderad. Troligtvis är det en effekt av pandemin och det pressade läget i hälso- och sjuk vården. Det är bekymmersamt, för ska vi komma till rätta med arbetsterapeuters alldeles för dåliga löner krävs det i stället rejäla lönelyft.

7

FOTO: NICKLAS THEGERSTRÖM

AKTUELLT

Fortsatt avrådan för tyngdtäcken

MTP-rådet avråder fortsatt från subventionering av tyngdtäcken. Sveriges Arbetsterapeuter hade önskat att rekommendationen dragits tillbaka, men välkomnar att rådet tillsatt en arbetsgrupp för hur det ska förhålla sig till beprövad erfarenhet.

heter för att själv välja ett täcke som ger effekt och svårigheter att bekosta ett tyngdtäcke. – Det är inte rimligt att dessa grupper själva ska välja och in

fortsatta arbete, säger Sveriges Arbetsterapeuters ordförande Ida Kåhlin. Hon hoppas att de regioner som, med anledning av

förskaffa detta hjälp medel i den öppna handeln. Sveriges Arbets terapeuter har länge påtalat behovet av en tydlig nationell styrning och rikt linjer inom hjälp medelsområdet. – Styrningen bör

MTP-rådets rekom mendation, ser över förskrivningsrätten

I oktober beslutade SKR:s medicinsktekniska produktråd, MTP-rådet, att avråda Sveriges regioner från att subventionera tyngdtäcken. Sedan dess har Sveriges Arbetsterapeuter arbetat för att rådet ska dra tillbaka sin rekommendation, och ta hänsyn till den bepröva de erfarenheten. Förbundet har skrivit debattartiklar, genom fört en stor undersökning bland förskrivande arbetsterapeuter samt även haft möte med MTP-rådet om arbetsprocessen kring hur beslutet fattades. Nu har förbundet tagit del av rådets protokoll från ett möte i mitten av januari. I det står att

en arbetsgrupp har tillsatts som arbetar med beprövad erfarenhet. Den kommer att ge förslag till hur rådet ska arbeta med och förhålla sig till beprövad erfarenhet. – Det är bra att MTP-rådet har lyssnat på vad Sveriges Arbets terapeuter har framfört i frågan om processen kring rekom mendationen om tyngdtäcken. Rådet skriver också att man öppnar upp för att se över rekommendationen om tyngd täcken när nya studier blir till gängliga. Vi hade önskat att rådet hade dragit tillbaka rekommendationen, men ser ändå att vi har påverkat rådets

gällande tyngdtäcken tar intryck av den om fattande enkätunder sökning som förbundet gjorde i december. I den uppgav nio av tio ar betsterapeuter att kon

Specialistordning för arbetsterapeuter Förskrivning av tyngdtäcken – en enkätundersökning av arbetsterapeuters erfarenheter

utgå från staten och Socialsty relsen bör skyndsamt få i upp drag att ta fram statistik och nationella riktlinjer gällande sortiment, kriterier och avgifter för hjälpmedel – för en ökad in syn och transparens på hjälp medelsområdet och en ökad jämlikhet över landet.

sekvenserna vid utebliven för skrivning av tyngdtäcken blir mycket stora eller stora för patienter och brukare och störst för dem som har kontakt med arbetsterapeut inom barn- och ungdomspsykiatri, barn- och vuxenhabilitering samt vuxenpsykiatri. Den främsta anledningen anges vara svårig

katja alexanderson

8

OPINION

”Avfärda inte patienternas minskade lidande”

I Aftonbladet 10 december 2020 och tidskriften Arbetsterapeuten 6/2020 avfärdar MTP-rådets ordförande Jan Liliemark subvention av tyngd täcken på grund av brist på ”objektiva belägg” för deras effekt och hänvisar till stora kostnader för det hjälpmedel som förskrivits av arbetsterapeuter inom vården. Mats Adler, överläkare och forskare, uppmanar MTP-rådet att tänka om när det gäller tyngdtäcken.

Hur var det då med objektiva tecken i vår studie? Trots att studien inte var utformad för att optimera utfallet på rörelsemätningen, kunde vi objektivt visa att de som använde tyngdtäcke var mer aktiva under längre tid på dagarna än de som använde det lättare täcket, helt i enlighet med vad patienterna själva uppgav. De som angav att de sov bättre hade också en objektivt mätt bättre sömn under natten än de som angav oförändrad sömn, vilket visar att skattningen av sömn med ISI speglar en objektivt sett bättre sömn. Genom att slå ihop kostnaderna

T O

A D E P H O

R

T

/ I

L

A

G

N

I

R

E

T

E

P

:

O

T

O

F

”De som an vände tyngd täcke var mer aktiva under längre tid på dagarna.”

Är indragningen av subventionen befogad? Förra året presenterade vår forskargrupp en kontrollerad studie som visade att tunga kedjetäcken ger bättre sömn och gör patienterna pig gare, gladare, lugnare och mer aktiva under dagen jämfört med att använda ett lättare kedjetäcke. 1 Det var på för väg bestämt att resultaten skulle ut värderas i första hand med den mest vetenskapligt etablerade skattnings

under tio år får Liliemark det att se ut som om kostnaden för täcken skulle vara astronomisk. Men sätter man det i jämförelse med andra interventio ner är den billig. 2019 lade Region Stockholm ut 8,7 miljarder kronor på mediciner. Alternativet till tyngdtäck en för många av dessa patienter är läkemedel med risk för biverkningar,

som ofta har beroendepotential och för vilka lång tidsanvändning inte är tillrådligt. Här har vi en ofarlig intervention till en relativt sett låg engångs kostnad som kan ha effekt i många år utan behov av återkommande läkarbesök och recept. Och med en begynnande evidens. Utprovning av arbets terapeut borgar för att lämplig typ av och tyngd hos täcket används. Det säkerställer också att bara patienter som har nytta av täcket får det samt att patienterna inte själva måste köpa och testa olika täcken för att ta reda på om de har effekt. MTP- rådet bör nog tänka över den indragna subventio nen en gång till. Mats Adler överläkare och medicine doktor, Psykiatri Sydväst, Huddinge sjukhus 1. Ekholm B, Spulber S & Adler M. A randomized controlled study of weighted chain blankets for insomnia in psychiatric disorders. Journal of clinical sleep medicine : JCSM : official publication of the American Academy of Sleep Medicine 2020; 16(9): 1567-1577.

skalan för sömn (ISI) (primärt utfallsmått) och dessutom med andra vanliga skalor för att utvärde ra interventioner inom psykiatrin samt rörelse mätning (sekundära utfallsmått). Det var också på grundval av att patienterna hade problem med sömnen och skattade högt på ISI som de inkludera des i studien, varför utvärdering med ISI är den vetenskapligt sett korrekta metoden att utvärdera interventionen. Studien har granskats av och pub licerats i en ansedd vetenskaplig tidskrift. Den har rönt stor uppmärksamhet internationellt och bland annat omskrivits i New York Times. Liliemark ställer höga krav på ”objektiva belägg” på tyngdtäcken. Men inom många medicinska fält måste vi utvärdera patienters lidande, som är sub jektivt. Det gäller till exempel utvärderingar av behandlingar för smärta, depression, ångest och utmattning, som inte brukar avfärdas enbart på grund att man använder skattning av lidande som utfallsmått.

Följ debatt en och läs Jan Lilie marks svar på webben: arbetstera peuterna.se/ mtp-debatt .

9

PORTRÄTTET

Åsa Strahlemo föddes med allvarliga missbildningar på alla ryggkotor, men det har inte stoppat henne. Sedan unga år har hon tagit fajten för alla människors lika värde och rättigheter.

Text: Katja Alexanderson Foto: Nicklas Thegerström

Tar ingen skit

N är Åsa Strahlemo är 33 år väntar hon barn och är inskriven på specialist mödravården. Hon är bara 140 centi meter lång, rullstolsburen och har missbildningar på alla ryggkotor sedan födelsen. Inför andra besöket tror hon att hon ska få tips och råd av flera specialister för att graviditeten ska bli så bra som möjligt för mamma och barn. I stället möts hon av fem personer med en helt annan agenda. – I två timmar försökte de övertala mig att göra abort. Och sa att jag måste förstå att jag skulle bli en last för samhället om jag födde detta barn. De hade till och med satt upp en färdig tid. Scenen utspelar sig inte på 1930-talet, inte ens på 1950-talet, utan i början på 2000-talet. Chock en över bemötandet gör att Åsa Strahlemo, sedan i höstas förbundsordförande för DHR – Delaktig het, Handlingskraft, Rörelsefrihet (mer om det senare), inte ens kommer ihåg vilka professioner som deltog i mötet. Men hon stod på sig och bytte barnmorska. Graviditeten gick bra och i dag är sonen Jonathan 17 år. – Jag vet andra som i stället för att få informa tion om vilken hjälp som finns att få, bara fått information om att det vore bättre att göra abort. Tyvärr var det inte första gången hon blev illa behandlad av vården. En stor del av sin barndom, fram till sjuårsåldern, tillbringade hon på sjuk hus och institutioner. – Jag minns väldigt mycket – men nästan inga trevliga saker. I radio har hon berättat om hur en läkare an vände henne som anatomiskt exempel och visade upp henne, som treåring endast iförd blöja, för

studenter. När hon var inlagd fick hon knappt träffa sina föräldrar och intensivträningen efter operationerna kunde inte göras hemma. I stället fick hennes mamma och pappa rapporter via telefon från rehabiliteringen på Folke Berna dotte-hemmet. ”Jag minns väldigt mycket – men nästan inga trevliga saker.” Som vuxen, och själv mamma , tänker hon att det måste ha varit väldigt svårt för hennes förälder, även om de inte har pratat om det. – Jag är helt övertygad om att de gjorde vad de trodde var bäst, de ville att jag skulle må så bra som möjligt. För egen del tror hon att den myckna tiden på sjukhus som barn kan förklara att hon än i dag har separationsångest och tycker att det kan vara jobbigt att säga hejdå till nära och kära. Sin första rullstol får Åsa Strahlemo när hon är sju år. Den var alldeles för stor och hon kunde inte köra den själv. I slutet av 1970-talet fanns inga barnrullstolar. När hon som trettonåring får en ny stol som hon kan hantera på egen hand är fri hetskänslan total. – I skolan kunde jag själv köra min rullstol och vara tillsammans med mina klasskompisar utan att någon vuxen var närvarande. – Det var fruktansvärt, men det var så det var. Det fanns inget annat system.

kk

10

Åsa Strahlemo Gör: Ordförande för DHR – Delaktighet, Hand lingskraft, Rörelsefrihet. Tidigare: Kurator på Akademiska sjukhuset i Uppsala, kommunpoliti ker för Miljöpartiet i Upp sala, lokalt aktiv i Neuro, suttit i DHR:s styrelse. Bor: I Läby utanför Uppsala med man och tonårsson. Fritid: Tycker om att vara i naturen, i stugan och köra Spyder, en trehjulig motorcykel.

11

Under pandemin jobbar DHR:s ordförande Åsa Strahlemo hemifrån, men längtar efter att kunna åka ut i landet och träffa förbundets medlemmar.

Den nya rullstolen blir också vägen in i ett livslångt engagemang för rättigheter för personer med funktions nedsättningar. Ett läger på kursgården Hasseludden med Rekryteringsgruppen Aktiv Rehabilitering, RG, öppnar dörren till ett aktivt liv. – De gav mig verktygen för att jag skulle kunna bli själv ständig. Hon åker på fler läger, blir så småningom själv lägerledare och börjar senare arbeta på RG:s kontor. Hon engagerar sig också lokalt i Neurologiskt Handikappades Riksförbund, numera Neuro. Utbildar sig till socionom och jobbar på, men det sliter oerhört hårt på kroppen och i samband med graviditeten beviljas hon assistans. – Det var inget helt lätt steg att ta, även om det var det rätta så gjorde det ändå ont. Men precis som rullstolen förändrade livet till det bättre för tonåringen, gjorde den personliga assistansen det för henne nu. – Tack vare assistansen kan jag leva ett liv som alla andra. Jag kan ta tillbaka självbestämmandet i mitt eget liv, och själv bestämma vad jag ska göra, var jag ska vara, och på vilket sätt saker och ting ska bli gjorda. Hade jag sökt assistans nu hade jag inte fått det, säger Åsa Strahlemo och konstaterar att då hade hon med största sannolikhet inte kunnat studera och jobba. De försämrade möjligheterna till assistans är en av frågorna som står högt på agendan för henne som ny

ordförande för DHR. Hon säger att det tyvärr bara är ett av många tecken på att det går bakåt för rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. – Det har till exempel blivit svårare att få hjälpmedel. Det läggs på avgifter, vilket är absurt eftersom hjälpmedel ofta är en grundförutsättning för att kunna leva ett aktivt liv. Åsa Strahlemo konstaterar att det dessutom har blivit mycket svårare att få fritidshjälpmedel, trots att friskvård många gånger är ännu viktigare för DHR:s medlemmar än för gemene man. Därtill lyfter hon att färdtjänsten för sämras. En annan prioriterad fråga är den ökande fattig domen bland medlemmarna. Det har blivit svårare att få ersättningar från Försäkringskassan och det är avgifter än här än där, kanske inte höga men ändå. – Många bäckar små blir till en stinkande å. Det saknas en helhetssyn, man förstår inte hur varje enskilt beslut påverkar andra beslut. En viktig fråga för DHR är därför att driva på för att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktions nedsättning ska bli lag i Sverige, på samma sätt som Barn konventionen har blivit det. I dag kostar det enligt Åsa Strahlemo alldeles för lite att bryta mot konventionen, vilket Sverige har fått kritik för flera gånger. – Det blir bara ett ajabaja. Mänskliga rättigheter får aldrig bara bli ett papper – då är de värdelösa.

12

Efter 15 år som lokalt aktiv i Neuro i Uppsala började Åsa Strahlemo känna att hon ville göra mer skillnad. – Jag kände att jag hade kommit så långt jag kunde på det lokala planet. Jag var ganska frustrerad över att det inte gick att påverka, så jag tänkte att jag får bli politiker och se om jag kan påverka den vägen. Förra mandatperioden blev hon invald i kommunfullmäk tige för Miljöpartiet i Uppsala, och var först vice ordförande i omsorgsnämnden och därefter vice ordförande i socialnämn den. I omsorgsnämnden var hon med och tog fram ett handi kappolitiskt program som bygger på FN-konventionen – och hon är stolt över att Uppsala för några år sedan rankades som landets tredje bästa LSS-kommun. Under den här tiden var ”Många bäckar små blir till en stinkande å. Det saknas en helhetssyn.” hon också vice ordförande i DHR:s förbundsstyrelse, men klev av för att det var svårt att få ihop vardagen. När hon i höstas valdes till ordförande avslutade hon sina politiska uppdrag, men tror att erfarenheterna kommer att vara värde fulla i påverkansarbetet som ordförande. – Jag var ju fritidspolitiker, men kommer nog att ha nytta av att jag förstår de politiska processerna. Hon lämnade också sitt jobb som kurator på specialist rehabiliteringsmottagningen på Akademiska sjukhuset. I dag arbetar hon hemma från kedjehuset i den lilla tätorten Läby utanför Uppsala. Drömmen om att återigen bo i hus, som när hon var liten, förverkligades för några år sedan efter att hon mötte sin nuvarande man. Hon skulle gärna ha en katt, eller hund, men det skulle inte funka med alla resor hon förhoppningsvis snart kan göra som ordförande. I dag är det hemmajobb som gäller för alla kansliets medarbetare, men när pandemin ebbat ut bär det av ut i landet. Under vårt samtal över Teams skymtar en av de personliga assistenterna förbi på skärmen. Åsa berättar att de låga höj ningarna av assistansschablonen gör det sämre både för dem som har assistans och för assistenterna. Lönerna släpar efter och för den som följer kollektivavtal blir det allt svårare att få pengarna att räcka till kompetensutveckling för personalen, vilket i sin tur gör jobbet mindre attraktivt och det blir svåra re att rekrytera och behålla duktiga assistenter. Hon ser de låga ersättningarna som ännu en effekt av dagens samhälls klimat – där normen för hur du ska se ut och fungera blir smalare och smalare. Där ska du vara ”perfekt”. För trots att mycket har blivit bättre sedan hon som barn var ensam på sjukhuset utan mamma och pappa finns mycket kvar att göra. – Vad menar vi med mänskliga rättigheter? Vem räknas som människa fullt ut? ¶

Gratis webbinarium:

Vi har många användare som säger att träning med program met har haft en positiv effekt på deras vardagsliv. Det har givit dem bättre minne och de löser vardagsuppgifter lättare utan att som innan märka stress och förvirring.” —Arbetsterapeut

Vi håller flera webbinarier i 2021: ”Så fungerar Professionell Hjärnträning.” Läs mer och anmäl dig här: → egedeneuro.se/webbinarium eller skanna denna QR-kod:

Egede Neuro | egedeneuro.se

DISTANSKURS

Arbetsterapi för barn med fokus på sensorisk bearbetning och Sensory Processing Measure (SPM) Barn och ungdomar som har svårt att sitta still och koncentrera sig eller har betydande inlär ningsproblematik kan ha en avvikande sensorisk bearbetning. SPM är ett screeninginstrument som kartlägger och identifierar sensoriska processer och deras påverkan vid aktivitetsutförande. Läs mer om SPM och anmäl dig till vårens kurs på arbetsterapeuterna.se.

Som medlem betalar du bara halva priset på Akademins kurser och prioriteras vid antagning.

13

BILD: JOSEFIN HEROLF

HALLÅ DÄR!

Smittfritt på jobbet Arbetsmiljöverket har i samråd med Folkhälso

… arbetsterapeuterna Sara Lundgren och Ulrika Hellmo som efter ett hundratal hembesök hos äldre över 80 år lyckats minska fallskadorna i Falu kommun.

myndigheten samlat viktig information till arbetsgivare

FOTO: PRIVAT

om vad de behöver göra för att säkra arbetsmiljön för sina med arbetare under pandemin. Läs mer på av.se, sök på coronaviruset .

Ny ordförande för världsförbundet Samantha Shann från Stor britannien tar över som ordförande

Sara, berätta om projektet. – Hembesöken ingår i en bred satsning som startade 2017. Som verksamhetsutvecklare hade jag kontakt med ortopedavdel ningen på Falu lasarett och det var tydligt att det är de som är 80 år och äldre som blir inneliggande länge – ofta med höft frakturer, efter fall i hemmet. Vi sökte och fick pengar för att göra en extra satsning på dem. Men samtidigt ville vi jobba lite bredare än enbart med fallprevention. Så vi skapade en arbets grupp med arbetsterapeut, dietist, fysioterapeut, biståndshand läggare och distriktssköterska. Då kan Ulrika, som gör hem besöket, screena av lite mer än i vanliga fall. Hur går ett hembesök till, Ulrika? – Vi skickar ut brev till 20 personer åt gången. Där finns ett foto på mig och så ringer jag efter en eller två veckor. Då kan jag hänvisa till brevet och de flesta har också läst det. Vid besöket har jag en synlig legitimation. Vi talar bland annat om deras situation och går igenom vad som kan minska fallrisken. Hur mycket tid har du per besök? – Jag är på plats en till en och en halv timme. Vi tar god tid på oss och har därför också fått så bra kontakt, och resultat. Ibland kan jag stå i dörren på väg ut och då kommer det fram något nytt. Många känner sig ensamma och har inte någon att prata med som har tid att lyssna. Och det är ju inget man säger efter fem minuter. Det gäller att skapa ett förtroende. Efter besöket skriver jag ett brev med en kort sammanfattning och svarar på deras frågor. Ofta ska man ju ta reda på allt själv i dag, men jag servar dem med det. Det har varit jätteuppskattat. Hur har projektet lyckats, Sara? – Vi gör uppföljningar och ser att man känner sig tryggare, lyssnad på och många både äter bättre och rör sig mer. Det är roligt att se att det leder till verklig effekt. Vi har också räknat ihop alla kostnader för en höftfraktur i målgruppen och ser att kostnaden för en höftfraktur är högre än kostnaden för en arbetsterapeut under ett helt år. Kan vi visa att vi sänker antalet höftfrakturer kanske vi kan anställa fler arbetsterapeuter. Med så bra resultat borde ni väl få en löneförhöjning? – Ja, men absolut. Det tycker vi! pontus wikholm

för WFOT, World Fed eration of Occupa

tional Ther apists . Hon ersätter Marilyn Pattison,

BILD: MOSTPHOTOS

Primärvården ska vara vägen in i vården God och nära vård-utred ningen föreslår en lagänd ring där det tydligt ska fram gå att inte bara fysisk utan också psykisk ohälsa hör till primärvårdens grund uppdrag. Utredningen är nu slut förd. Det sista delbetänkan det ”Rätt stöd till psykisk hälsa” lämnades till social minister Lena Hallengren i slutet av januari. Förutom lagförslaget läm nar utredningen ett antal bedömningar om hur pri märvården bör organiseras och arbeta med psykisk ohälsa: Regionens primär vård ska vara den självklara vägen in för den som behö ver vård, insatserna ska vara stegvisa och sammanhäng ande, och vården ska ske i samverkan mellan olika aktörer – såväl inom hälso- och sjukvården som med aktörer i det civila samhället.

Bättre med prehab Det kan vara svårt att veta vad man ska göra om man ser att någon mår dåligt. Men det finns vägar framåt. Sunt arbetslivs verktyg Prehab guiden ger vägledning i såväl förebyggande arbets anpassning som arbetslivs inriktad rehabilitering. Verk tyget riktar sig främst till chefer och skyddsombud, men också till medarbetare som upplever nedsatt arbets 4 av 10 yrkesarbetande svenskar saknar möjlighet till kom petensutveckling på job bet, visar en undersökning från Omställningsfonden. Australien, som ledde världs förbundet under åren 2014– 2020. Margarita Gonzalez, Colombia, fortsätter som vice ordförande.

förmåga. Mer på prehab guiden.suntarbetsliv.se.

14

BECAUSE YOU CARE.

Studera vidare på Hälsohögskolan - ett av Sveriges ledande lärosäten inom hälsa, välfärd och socialt arbete.

› Arbetsterapi, 60 hp › Occupational Therapy, 120 hp

› Master in Assistive Technology (MASTECH ), 120 hp › Gerontologi, 60/120 hp › Specialistsjuksköterska 60/75 hp

› Interventions in Childhood, 60/120 hp › Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd, 120 hp

Läs mer på JU.SE/MASTER/HHJ

Sveriges mest sålda trö skelramp är av gummi och kommer från HEA Medical. Henrik Ehrlington arbetar inom Gö teborgs Stad med att fö rbättra livsvillkoren fö r personer med funktionsnedsättning och använder våra ramper. www.heamedical.se

15

TEMA: FRAMTIDEN

k Livet efter pandemin – en framtidsspaning k Digitalt på daglig verksamhet k Studenter jobbar interprofessionellt tema Framtiden

Pandemin har förändrat vardagen för många människor – men vad kommer efter den? Vilka nya vanor behåller vi? Vilka gamla beteenden tar vi tillbaka? Och vilka är de stora framtidsutmaning arna i samhället? I det här temat spanar vi på vad som väntar runt hörnet – efter att våren, värmen och vaccinerna förhoppningsvis har fått smittalen att droppa. Text: Katja Alexanderson Illustration: Josefin Herolf Vad händer H ur kommer livet att se ut när pandemin ebbat ut? Vem vet? Inte du. Inte jag. Inte heller Bi Puranen, men som docent och forskare vid Institutet för fram tidsstudier är hon väl lämpad att göra – En hel värld skakas, vi kan inte överskatta effek ten av det, den är förmodligen stor.

I stället för att jämföra med spanska sjukan, som svepte över världen för 100 år sedan och skördade miljontals dödsoffer, drar Bi Puranen paralleller till hur tuberkulosen påverkade det svenska samhället. Spanska sjukan kom i uppflammande vågor, medan lungsoten var ständigt närvarande. För även om vi talar om vågor när det gäller den nuvarande pande min, så har den legat som en minst sagt tung blöt filt över livet det senaste året. Industrialiseringen drev på inflyttningen till städerna i slutet på 1800-talet, med stor trång-

kvalificerade gissningar. – Framtiden finns per definition inte, men vi får bygga på det vi vet och fundera i sannolika spår – och bli skickliga på det, i bästa fall. Men det ligger i sakens natur att man arbetar med stor osäkerhet. Även om vi i dag inte kan veta hur det kommer att bli när viruset släppt sitt grepp om vårt dagliga liv är Bi Puranen övertygad om att coronapandemin kommer att förändra samhället.

kk

16

sen?

17

TEMA: FRAMTIDEN

boddhet och undermåliga sanitära förhållanden – och tuberkulosen ökade dramatiskt. Precis som för covid-19 i dag drabbades de socialt mest utsatta hårdast. Innan vaccinet och effektiva läkemedel kom var det välbekanta råd om handtvätt, hosta med hänsyn och att undvika att träffa andra som gällde för tuberkulossjuka. Med inspiration från Tyskland och England byggdes sanatorier runt om i landet och landstingen kom i allt högre grad att ägna sig åt hälso- och sjukvård. Frågan är om corona pandemin på samma sätt kommer att ändra hur vi organiserar vården. Är den dödsstöten för regionerna? – Knappast, men det kommer

död, men väl på mer distansarbete. Hon konstaterar att en så omfat tande kris som coronapandemin synliggör hur vårt samhälle funge rar, eller inte fungerar. Lite på sam ma sätt som en allvarlig sjukdom på ett personligt plan brukar visa vilka vänner som är riktiga vänner – och inte bara bekanta. – Covid är som en röntgenbild och helt plötsligt har delar av skelettet blivit synliga som inte har varit syn liga tidigare. En ”skelettdel” som framträtt tydligt är förhållandena inom svensk äldre omsorg. Men Bi Puranen tycker att man gör det lätt för sig om man lägger hela skulden på politikerna. World Values Survey (WVS) – ett världs

N

D I

Ö

J

S

R

E

E T

P

O :

T

O

F

”Covid är som en röntgenbild och helt plöts ligt har delar av skelettet blivit synliga.” BI PURANEN

förmodligen att leda till en tydligare styrning från myndigheter och poli tiken. Även för tuberkulos var vårdtiderna långa och behovet av eftervård stort. – Man skar till exempel av en del av revbenen för att en lunga skulle få vila och då blev människor sne da. Hur skulle man få dem raka igen? Då kom man på att gymnastik kunde bygga upp muskelkorsetten. Bostadsidealen förändrades också. Spegeldörrar och snickarglädje ersattes av ljus, rymd och lätt städat när funkisen och masoniten gjorde entré. Även här kan man se likheter med dagens pandemi och fundera på om vi kommer att vilja ha större bostäder när det visat sig att många tjänstemannajobb kan skötas på distans. Blir möjligheten till arbetsrum eller arbetsplats den nya balkongen eller öppna spisen i mäklarnas annonser? – Säkerligen, och vi

omspännande nätverk av forskare som studerar värderingar och deras inverkan på det sociala och politiska livet, vars svenska del Bi Puranen ansvarar för – visar att svenskar värderar äldre människor väldigt lågt jämfört med andra länder. Vi spelar i jumboligan. – Det är klart att det finns mycket som skulle ha kunnat göras bättre, men det mest allvarliga är att vi har en hel befolkning som ger 70-plussare låg social positionering. Våra mätningar visar att respekten för äldre generellt sett är låg, man har liten politisk påverkan trots sin stora andel av befolkningen och attraktionskraften är låg inom arbetslivet. Inställ ningen till äldre är en viktig framtidsfråga. Lite krasst kan det sammanfattas som att vi har den äldreomsorg som medborgarna efterfrågat. – Vi får den politik och de strukturer vi förtjänar. Äldre har ett svårt förhandlingsläge, så det vill till att hela samhället ställer upp om det ska bli en för ändring. Pandemin har också fört upp hälsolitteracitet på agendan, begreppet seglade till och med in på 2020 års nyordslista. Det handlar om människors för måga att förvärva, förstå, värdera och använda information för att bibehålla och främja hälsa.

kommer nog att se en ökad utflyttning till landet, säger Bi

Puranen som där emot inte tror på kontorslandskapets

18

– Utomeuropeiska migrantgrupper har varit mycket mer utsatta under pandemin. Vad beror det på? Trångboddhet och generationsboende kan förklara en del, men inte allt. Det har också att göra med hälsolitteraciteten och hur du tar till dig kunskap. Det är inte så enkelt som att det saknats informa tion på det egna språket från svenska myndigheter. Bi Puranen konstaterar att mycket kunskap hämtas från ursprungslandet, inte minst via sociala medier – och då riskerar du att missa vad som gäller här även om det inte är något fel på informationen i sig. Även det egna nätverket här i Sverige står för en vik tig del av kunskapsinhämtningen. En annan viktig aspekt är att många migranter kommer från länder med kort förväntad livslängd, vilket enligt Bi Pura nen påverkar hur vi fattar beslut om vår hälsa. – Om du i din tankevärld inte räknar med att ha en ålderdom blir det exempelvis inte lika viktigt att utbilda sig, och som kvinna kommer ditt liv att handla mycket om barnafödande. Här ser hon en stor framtidsutmaning, inte minst med tanke på att över en miljon människor i Sverige bär med sig andra kulturmönster. WVS:s undersök ningar visar att migranters värderingar efterhand närmar sig det nya landets, men att religiösa syn sätt lever kvar i större utsträckning vilket speglas i synen på homosexuella, jämställdhet mellan könen, sex före äktenskap, skilsmässor och aborter. För att få till en bättre integration tror Bi Puranen att det är nödvändigt att hitta vägar för att förändra

de mönster som gör att en stor grupp människor lever sina liv utifrån föreställningen att de inte kommer att bli gamla. – När man jobbar med framtidsfrågor är det en sak att vara på metanivån, men man måste ner på den konkreta nivån. Det är människor som skapar framtiden. Vad betyder det för människor att vi har ett mångkulturellt samhälle med allt fler äldre, till exempel i en hemtjänstsituation? Just hemtjänsten och hälsolitteraciteten hos om sorgspersonalen är i fokus för en förstudie, finan sierad av Vinnova, som är i startgroparna. – Vi vill se hur man kan öka hälsolitteraciteten hos personalen som möter svaga och utsatta, men som ändå kan bo hemma. Hur ser behovsbilden ut? På tre olika orter ska vi se hur man jobbar med lär processerna hos dem som möter de äldre. Bi Puranen poängterar att det handlar om mycket mer än bara praktiska och fysiska förutsättningar för att få vardagen att fungera i hemmet. kk

19

TEMA: FRAMTIDEN

– Nu under pandemin behöver man till exempel förstå vad man behöver göra och varför man ska ändra vissa beteenden. Hur kommunicerar perso nalen det så att det blir begripligt för mottagaren? Hon lyfter fram att den som ska förmedla bud skapet behöver ha förmågan att sätta in saker i ett sammanhang, och för det kan det krävas utbild ning, vilket hemtjänstpersonalen tyvärr ofta sak nar. Här ser hon att arbetsterapeuter har en viktig roll att spela och vill gärna komma i kontakt med verksamheter som arbetar för att stärka hem tjänstens hälsolitteracitet och för att införa ett mer rehabiliterande arbetssätt. i mångt och mycket hittills har varit en bärande del av Sveriges coronastrategi med råd och rekom mendationer, snarare än lockdown och böter. Att svenskarna intar en extrem position när det gäller individens frihet, tillit och sekulära värderingar blev tydligt när Bi Puranen och hennes kollegor runt om i värden förra året inledde en studie kring covid i tolv länder. I mätningen som gjordes i april maj stack Sverige ut, inte bara vad det gällde tilliten till de egna myndigheterna och coronastrategin utan också i fråga om hur pandemin ska hanteras på ett globalt plan. Svenskar anser att det bästa är att länder gemensamt löser covidkrisen. – I många länder sva rar man att länderna ska göra det själ va, säger Bi Puranen och be Och det går inte att samtala om pan demins effekter utan att tala om svenskarnas, i ett internationellt per spektiv, höga tillit till myndigheter och andra institutioner. Den tillit som

rättar att svenskar också tror att pandemin kommer att leda till en ökad solidaritet människor emellan, medan man i en del andra länder tror att det kom mer att leda till ökad fientlighet och spänningar. Sedan vårens undersökning har den andra vågen slagit till hårt. I Sverige har vi fått en hastigt anta gen pandemilag med möjligheter till stängningar och påföljder för dem som inte hörsammar besluten, historiska inskränkningar i rätten att mötas i offentligheten, alkoholstopp på krogen efter klock an åtta och det ska tillsättas en parlamentarisk ut redning för en ny krislag i fredstid. Samtidigt har

”Jag har ju bott i Frankrike så kind pussandet känns normalt, men det kommer nog inte tillbaks i brådrasket.”

medierna rapporterat om shoppande och semes trande politiker och myndighetspersoner som inte följt sina egna rekommendationer. I januari var det dags för samma personer att svara på enkät frågorna om covid igen. – Tillitssiffrorna var extremt höga i april-maj. Det ska bli intressant att se om det har ändrat sig. Normalt brukar det inte gå så snabbt, det är sega strukturer. Men man vet aldrig, coronan är ju onek ligen en dramatisk process, säger Bi Puranen som trots det inte tror att svenskarna lämnat sin extremposition. Frågan är också hur vi kommer att bete oss i den privata sfären när pandemin släpper sitt grepp. Kommer vi någonsin att ta i hand igen? Krama eller kindpussa folk utanför den allra närmaste kretsen? Fortsätta med flitig handtvätt? – Det finns förmodligen många olika reaktioner. Jag har ju bott i Frankrike så kindpussandet känns normalt, men det kommer nog inte tillbaks i brådrasket. Eller står ett nytt ”glatt tjugotal” med festande och risktagande som om det inte finns någon morgondag för dörren? Det förutspår bland annat Nicholas Christakis, läkare och professor i sociologi vid Yale-universitetet. – 1920-talet ledde fram till maffia och det svarta 1929 med nazismen, fascismen, andra världskriget och så vidare. Låt oss hoppas att människorna har blivit klokare och tänker mer långsiktigt, säger Bi Puranen. ¶

20