Arbetsterapeuten-1-2021

TEMA: FRAMTIDEN

boddhet och undermåliga sanitära förhållanden – och tuberkulosen ökade dramatiskt. Precis som för covid-19 i dag drabbades de socialt mest utsatta hårdast. Innan vaccinet och effektiva läkemedel kom var det välbekanta råd om handtvätt, hosta med hänsyn och att undvika att träffa andra som gällde för tuberkulossjuka. Med inspiration från Tyskland och England byggdes sanatorier runt om i landet och landstingen kom i allt högre grad att ägna sig åt hälso- och sjukvård. Frågan är om corona pandemin på samma sätt kommer att ändra hur vi organiserar vården. Är den dödsstöten för regionerna? – Knappast, men det kommer

död, men väl på mer distansarbete. Hon konstaterar att en så omfat tande kris som coronapandemin synliggör hur vårt samhälle funge rar, eller inte fungerar. Lite på sam ma sätt som en allvarlig sjukdom på ett personligt plan brukar visa vilka vänner som är riktiga vänner – och inte bara bekanta. – Covid är som en röntgenbild och helt plötsligt har delar av skelettet blivit synliga som inte har varit syn liga tidigare. En ”skelettdel” som framträtt tydligt är förhållandena inom svensk äldre omsorg. Men Bi Puranen tycker att man gör det lätt för sig om man lägger hela skulden på politikerna. World Values Survey (WVS) – ett världs

N

D I

Ö

J

S

R

E

E T

P

O :

T

O

F

”Covid är som en röntgenbild och helt plöts ligt har delar av skelettet blivit synliga.” BI PURANEN

förmodligen att leda till en tydligare styrning från myndigheter och poli tiken. Även för tuberkulos var vårdtiderna långa och behovet av eftervård stort. – Man skar till exempel av en del av revbenen för att en lunga skulle få vila och då blev människor sne da. Hur skulle man få dem raka igen? Då kom man på att gymnastik kunde bygga upp muskelkorsetten. Bostadsidealen förändrades också. Spegeldörrar och snickarglädje ersattes av ljus, rymd och lätt städat när funkisen och masoniten gjorde entré. Även här kan man se likheter med dagens pandemi och fundera på om vi kommer att vilja ha större bostäder när det visat sig att många tjänstemannajobb kan skötas på distans. Blir möjligheten till arbetsrum eller arbetsplats den nya balkongen eller öppna spisen i mäklarnas annonser? – Säkerligen, och vi

omspännande nätverk av forskare som studerar värderingar och deras inverkan på det sociala och politiska livet, vars svenska del Bi Puranen ansvarar för – visar att svenskar värderar äldre människor väldigt lågt jämfört med andra länder. Vi spelar i jumboligan. – Det är klart att det finns mycket som skulle ha kunnat göras bättre, men det mest allvarliga är att vi har en hel befolkning som ger 70-plussare låg social positionering. Våra mätningar visar att respekten för äldre generellt sett är låg, man har liten politisk påverkan trots sin stora andel av befolkningen och attraktionskraften är låg inom arbetslivet. Inställ ningen till äldre är en viktig framtidsfråga. Lite krasst kan det sammanfattas som att vi har den äldreomsorg som medborgarna efterfrågat. – Vi får den politik och de strukturer vi förtjänar. Äldre har ett svårt förhandlingsläge, så det vill till att hela samhället ställer upp om det ska bli en för ändring. Pandemin har också fört upp hälsolitteracitet på agendan, begreppet seglade till och med in på 2020 års nyordslista. Det handlar om människors för måga att förvärva, förstå, värdera och använda information för att bibehålla och främja hälsa.

kommer nog att se en ökad utflyttning till landet, säger Bi

Puranen som där emot inte tror på kontorslandskapets

18