Arbetsterapeuten-1-2021

TEMA: FRAMTIDEN

– Nu under pandemin behöver man till exempel förstå vad man behöver göra och varför man ska ändra vissa beteenden. Hur kommunicerar perso nalen det så att det blir begripligt för mottagaren? Hon lyfter fram att den som ska förmedla bud skapet behöver ha förmågan att sätta in saker i ett sammanhang, och för det kan det krävas utbild ning, vilket hemtjänstpersonalen tyvärr ofta sak nar. Här ser hon att arbetsterapeuter har en viktig roll att spela och vill gärna komma i kontakt med verksamheter som arbetar för att stärka hem tjänstens hälsolitteracitet och för att införa ett mer rehabiliterande arbetssätt. i mångt och mycket hittills har varit en bärande del av Sveriges coronastrategi med råd och rekom mendationer, snarare än lockdown och böter. Att svenskarna intar en extrem position när det gäller individens frihet, tillit och sekulära värderingar blev tydligt när Bi Puranen och hennes kollegor runt om i värden förra året inledde en studie kring covid i tolv länder. I mätningen som gjordes i april maj stack Sverige ut, inte bara vad det gällde tilliten till de egna myndigheterna och coronastrategin utan också i fråga om hur pandemin ska hanteras på ett globalt plan. Svenskar anser att det bästa är att länder gemensamt löser covidkrisen. – I många länder sva rar man att länderna ska göra det själ va, säger Bi Puranen och be Och det går inte att samtala om pan demins effekter utan att tala om svenskarnas, i ett internationellt per spektiv, höga tillit till myndigheter och andra institutioner. Den tillit som

rättar att svenskar också tror att pandemin kommer att leda till en ökad solidaritet människor emellan, medan man i en del andra länder tror att det kom mer att leda till ökad fientlighet och spänningar. Sedan vårens undersökning har den andra vågen slagit till hårt. I Sverige har vi fått en hastigt anta gen pandemilag med möjligheter till stängningar och påföljder för dem som inte hörsammar besluten, historiska inskränkningar i rätten att mötas i offentligheten, alkoholstopp på krogen efter klock an åtta och det ska tillsättas en parlamentarisk ut redning för en ny krislag i fredstid. Samtidigt har

”Jag har ju bott i Frankrike så kind pussandet känns normalt, men det kommer nog inte tillbaks i brådrasket.”

medierna rapporterat om shoppande och semes trande politiker och myndighetspersoner som inte följt sina egna rekommendationer. I januari var det dags för samma personer att svara på enkät frågorna om covid igen. – Tillitssiffrorna var extremt höga i april-maj. Det ska bli intressant att se om det har ändrat sig. Normalt brukar det inte gå så snabbt, det är sega strukturer. Men man vet aldrig, coronan är ju onek ligen en dramatisk process, säger Bi Puranen som trots det inte tror att svenskarna lämnat sin extremposition. Frågan är också hur vi kommer att bete oss i den privata sfären när pandemin släpper sitt grepp. Kommer vi någonsin att ta i hand igen? Krama eller kindpussa folk utanför den allra närmaste kretsen? Fortsätta med flitig handtvätt? – Det finns förmodligen många olika reaktioner. Jag har ju bott i Frankrike så kindpussandet känns normalt, men det kommer nog inte tillbaks i brådrasket. Eller står ett nytt ”glatt tjugotal” med festande och risktagande som om det inte finns någon morgondag för dörren? Det förutspår bland annat Nicholas Christakis, läkare och professor i sociologi vid Yale-universitetet. – 1920-talet ledde fram till maffia och det svarta 1929 med nazismen, fascismen, andra världskriget och så vidare. Låt oss hoppas att människorna har blivit klokare och tänker mer långsiktigt, säger Bi Puranen. ¶

20