Arbetsterapeuten-1-2021

om 3 KOLL PÅ

att prata

korta

Samtalskonst Alla vill bli uppmärksammade i ett samtal. Förväntade kommen tarer som: ”Ny frisyr?” eller ”Coola sneakers” är aldrig fel. Visa att du upptäckt det och också beröm mer det. Att inte bara säga du, utan också lägga till personens förnamn gör konversationen för trolig. Lyssna och visa intresse. Våga också vara tyst. Tystnad kan vara ett utmärkt sätt att locka fram en berättelse.

På mottagningen Att ha tillräckligt med tid för ett samtal är avgörande. Du måste hinna stanna upp och läsa av situationen. Du har den specifika kunskapen och vet av erfarenhet vilka frågor som brukar vara an gelägna. Stanna till och prata lite närmare om tänkbara problem kring dem. Signalera också att det är ok att ställa frågor. Ge plats åt den andra, lyssna och ge åter koppling.

Runtomkring Tänk på hur du går in och ut ur ett samtal. Då kan det vara läge att lämna den professionella rollen för att skapa förtrolighet. Vi vill prata med varandra och kommu nikation utan syfte – kallprat – kan vara ett sätt att värma upp. Också sättet du välkomnar en person in i rummet spelar roll för hur samtalet blir. Handslag är (var?) ett viktigt sätt att mötas, ett sätt att visa: Jag ser dig.

För många snirklar gör snacket luddigt

På frågan vad som är mest utmanande på jobbet är det inte alls ovanligt att arbetsterapeuter svarar kommunikation. Varför är det så svårt att prata med varandra – utan att krångla till det?

knappt kommer till tals utöver att ge handledaren instämman de samtalsstöd. – Då vi spelade upp de här exemplen under ett semi narium var det flera

skapet mer. Förenklat kan man säga att en mer direkt stil be tonar sakfrågan och är resultat inriktad medan en indirekt stil

fokuserar på att skapa goda relationer. Allra tydligast märkte forskarlaget detta i samtalen de spelade in i student handledning. Catrin Norrby berättar att en hand ledare i Sverige lägger

Catrin Norrby är professor i nordiska språk vid Stockholms universitet och forskar bland annat om sociolingvistik, sam talsanalys och interkulturell kommunikation. – Ett bra samtal är när båda går därifrån och inte tänker på det över huvud taget. Som ny på jobbet kan det ta tid att bli en del av gruppen. Termer och begrepp har man med sig från utbildningen, men varje arbetsplats präglas av ett eget sätt att prata och agera. Och så finns det ju vissa makt strukturer att följa. – Det finns ofta en inbyggd asymmetri i institutionella sam tal – en obalans av kunskap.

Vem har rätt att säga och göra vissa saker? Läkaren har viss klinisk kunskap som till exem pel vårdbiträdet inte har. Genom att spela in samtal i tre institutionella miljöer – service, lärande och vård – har Catrin Norrby, tillsammans med fors kare i Stockholm, Göteborg, Åbo och Helsingfors, studerat skillnader mellan svenskan i Sverige och den svenska som talas i Finland. Generellt visar resultaten att institutionsrep resentanterna i de finlands svenska samtalen är direkta och rakt på sak, medan svenska re presentanter oftare väljer indi rekta uttryck och lindar in bud

som skruvade på sig. Sanningen är väl att vi vill vara någonstans där emellan, varken pang på eller bara tänka på att den

N

D I

R

O

N

A

I

P

:

O

T

andre ska må bra. Det goda samtalet är

O

F

kanske att kunna leverera ett ärligt och rakt svar, med en ton som inte blir för hotfull. Vi be höver både tänka på vad sam talet ska uppnå, dess resultat, och på att skapa ett bra sam talsklimat. Trots skillnader påpekar Catrin Norrby att likheterna överväger. Det är samma språk.

mycket tid på att minska asym metrierna, att tona ner sin egen expertroll och lyfta fram studen terna, medan en handledare i Finland, utan krusiduller, ställer kritiska frågor. Finländska stu denter får ofta mer utrymme att förklara varför de gjort på ett visst sätt, medan studenterna i extremfallen från Sverige

42