Arbetsterapeuten-1-2022

#1 2022

TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES ARBETSTERAPEUTER TIDSKRIFT SVERIGES ARBETSTERAPEUTER

k NYTT KARRIÄR Gisela Lilja har gjort forskarkarriär

k KOLL PÅ

Preppa för lönesamtalet

Eva-Lena Rindahl k

k WAKE APP!

Tre appar för att vakna till

Öppna

dörrar TEMA SE MÄNNISKAN

”Vi måste fortsätta påminna oss om att alla är olika.”

k PORTRÄTTET

ANNA BALKFORS JOBBAR FÖR ATT SLUTA HÄLSOKLYFTORNA

Vi skapar möjligheter – Du gör skillnad! Öka din kompetens digitalt med Etac webinar

Etac ebjuder ett unikt utbildningsprogram som ger dig möjligheten att öka din kompetens om och kring våra produkter, helt kostnadsfritt. En kompetens som kan göra stor skillnad både för dig och för användaren.

För komplett utbildningsprogram och anmälan – besök etac.se

katja alexanderson Chefredaktör

#1 2022

”När man jobbar strategiskt långt ifrån verksam heterna finns det en risk att man tappar bort hjär tat, och för vem och varför.” s 8

När jag för tio år sedan fick bröstcancer möttes jag av en fenomenal vård. Kontinuiteten var hög och jag kände mig som en människa – inte som en patient och defini tivt inte som en diagnos. Min extremt kompetenta och empatiska onkolog, som jag fortsatt träffa genom åren, hade full koll på vem jag var. Men trots den, på riktigt, personcentrerade vården blev det tydligt att jag föll utanför normen som ensamstående småbarnsmamma. Allra tydligast var det när det blev dags för rehab. Regi on Stockholm erbjöd generöst en längre vistelse på en rehabanläggning. Något jag verkligen behövt efter en tuff sjukdomsperiod med ansvar för ett litet barn. Men att åka bort i nästan två veckor fanns inte på kartan, så det blev ingen rehab. Så här många år senare kan jag inte låta bli att fundera på varför ingen (inklusive jag själv) kom på att jag kunde valt en anläggning i Stock holmstrakten, lämnat dottern på förskolan på morgnar na, rehabbat på dagen och hämtat sen eftermiddag. I det här numret skriver vi om att se människan , bortom våra egna föreställningar om hur livet ska levas. Du möter Anna Lindskog , arbetsterapeut med en master i sexologi. För henne hör sexualitet och sexuell hälsa självklart hemma inom arbetsterapi. Hon ger tips och råd kring vad du som arbetsterapeut kan göra för att våga öppna upp för frågor om sexualitet. På Solskiftets äldreboende i Åkersberga jobbar arbetsterapeuten Eva-Lena Rindahl och hon brinner för att alla ska få vara sig själva, hela livet. Vi besöker också vård- och om sorgsboendet Hanveden som precis har öppnat en regnbågsavdelning , för att ingen människa ska behöva gå tillbaka in i garderoben som äldre. I Värmland sam talar vi med arbetsterapeuten Johanna Valentin , som är samordnare för regionens transvård och möter också Jonas Arvidsson som berättar om sin transition. Dessutom träffar du arbetsterapeuten och folkhälso vetaren Anna Balkfors som arbetar för att sluta hälso klyftorna, du får nyheter, bok- och apptips, koll på lönesamtalet och en hel del annat. Nyfiken blick bortom normen

5 Ordföranden

Tillsammans för en god arbetsterapi

6 Nyheter 8 Porträttet

Anna Balkfors jobbar för jämlika levnadsvillkor

14 Hallå där!

Ortopediveckan i Malmö

17 Tema: Se människan

Det ska vara okej att fråga om sexualitet & sexuell hälsa På Solskiftet får man vara sig själv upp i åldrarna Vård- och omsorgsboende med regnbågsavdelning Transvården i Värmland har en egen samordnare

Koll på lönesamtalet

s 46

40 Psykisk ohälsa i fokus Måste man berätta?

Forskningen & facket svarar

34 NYTT Karriär

Tips för att göra klinisk forskarkarriär

45 Appspalten 48 Förbundsnytt

37 Nya böcker 38 Opinion

Med Fackliga frågan & ny studentordförande

Layout: Pontus Wikholm Korrektur: Ninni Dickson Annonser: Catharina Persson catharina.persson@mediakraft.se 070 977 20 20 TS-kontrollerad upplaga: 10 400 ISSN: 0345-0988 Grafisk form: Graffoto AB Tryck: Ljungbergs

Utges av Sveriges Arbetsterapeuter Box 760, 131 24 Nacka Växel och medlemsrådgivning: 08 507 488 00 www.arbetsterapeuterna.se kansli@arbetsterapeuterna.se

Ansvarig utgivare: Ida Kåhlin ida.kahlin@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 03 Chefredaktör: Katja Alexanderson katja.alexanderson@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 25 Fotograf omslaget: Jonas Malmström

M

N

Ä

E

R

N

K

A

E

V

T

S

3

Trycksak 3041 0116

Renett Air Ett unikt duschsystem som sätter en ny standard för bidésitsar!

Nyhet

Rengöring med dubbla duschmunstycken Torkar Diskret design Enkel montering Hållbart

Boka in utprovning idag på tel: 023-79 22 90

Hur fungerar Renett Air?

Dubbla duschmunstycken ger en avsevärt förbättrad rengöring vilket medför att bidésitsen kan användas av alla oavsett förutsättningar. Renetts diskreta design smälter väl in i badrummet då hela enheten fästs på den befintliga toaletten. Den kompakta konstruktionen gör att all form av åverkan på badrummets tätskikt kan undvikas och väggen hållas helt fri. Renett kommer med flertalet tillbehör för användaren. Med Renett Air kan du välja mellan individuell inställning eller ett helautomatiskt program. Processen inleds med en skonsam vattenspolning med tempererat vatten via det bakre vertikala och det främre horisontella munstycket. Rengöringen följs därefter av en behaglig varmluft där den tysta och effektiva fläkten torkar torrt. Vid individuell inställning kan Renett Air valfritt användas med ett eller två spolmun stycken, samt med eller utan torkfunktion. Även vattentemperaturen kan självklart justeras utifrån behov.

Välkommen att kontakta oss för mer information! 023-79 22 00 eller info@moveum.se

ORDFÖRANDEN

Tillsammans för en god arbetsterapi ”Klart är att i ett bistrare ekonomiskt läge och med stora utmaningar gällande kompetensförsörjning kommer det bli än viktigare att vi som fack- och professions förbund bevakar och verkar för bibehållen kvalitet i våra verksamheter.”

G od fortsättning är något vi ofta och gärna säger till varandra i början av ett nytt år. I detta sammanhang används ordet god för att önska välgång och lycka. Vi vill signalera att vi vill den vi möter väl. Inom hälso- och sjukvård och omsorg ser vi ofta god-ordet användas i begreppet god vård, som kommit att bli den sammanfattande benämningen på insatser av hög kvalitet. Enligt Socialstyrelsen innebär god vård insatser som är säkra, individanpassade, kunskaps baserade, jämlika, tillgängliga och effektiva. I tillägg till detta ingår att insatserna ska utföras i ett hållbart system, där framtida möjligheter att erbjuda god vård i så hög grad som möjligt säkerställs. Många av de begrepp som återfinns i Socialstyrel sens ramverk för god vård har länge varit centrala inom det kvalitetsarbete som kontinuerligt utförs inom svensk hälso- och sjukvård, och därmed även inom arbetsterapi. Begreppen fanns med redan under 1990-talet när förbundet fastställde sin första kvali tetspolicy och frågor kring kvalitet inom arbetsterapi har sedan dess varit högt upp på agendan inom Sveri ges Arbetsterapeuter. I samband med förbundets fullmäktige i november antogs ett nytt ställningstagande om kvalitet i arbets terapi. Dokumentet utgår från sju olika kvalitets dimensioner, som i mångt och mycket återspeglar de områden som återges i Socialstyrelsens ramverk för god vård, men med en tydlig koppling till arbets terapeuters professionsutövning – och det oavsett om verksamheten bedrivs inom hälso- och sjukvårdens område eller ej. Intentionen är att detta ska bli ett grunddokument för alla arbetsterapeuter och arbetsterapeutstudenter, på motsvarande sätt som etisk kod och kompetens beskrivningarna. Här tydliggörs förbundets syn på kvalitet, arbetsgivarens ansvar, men också det egna yrkesansvaret när det gäller kvalitet i professions

utövningen. Vi vill att dokumentet ska vara både en utgångspunkt för förbundets opinionsbildande arbete och ett stöd till arbetsterapeuter och arbetsgivare när det gäller utveckling av kvalitet i de arbetstera peutiska insatserna. Vi vet att Välfärdssverige står inför stora utmaningar. Vissa var tydliga redan innan covid-19 gjorde sin entré för två år sedan, medan andra har accelererats av pan demins konsekvenser. Klart är att i ett bistrare ekono miskt läge och med stora utmaningar gällande kom petensförsörjning kommer det att bli än viktigare att vi som fack- och professionsförbund bevakar och verkar för bibehållen kvalitet i våra verksamheter. Vi måste

tillsammans ta alla tillfällen i akt att synlig göra de olika dimensioner som behöver beaktas för att säkerställa hög kvalitet i våra insatser. Jag är övertygad om att vårt nya kvalitetsdokument kommer att bli ett värdefullt stöd i det arbetet, för såväl enskilda medlemmar som för förtroendevalda och arbetsgivare. Att önska varandra god fortsättning brukar vi sluta göra några dagar in i januari, men som förbund kommer vi att fortsätta önska och verka för en god arbetsterapi – varje dag, hela året.

En arbetsterapi som är kunskapsbaserad, per soncentrerad, säker, effektiv, jämlik, till gänglig och hållbar. Det är ett av våra nyårslöften.

ida kåhlin Ordförande

Kickstart för årets arbetsmiljöarbete

Strokefallen minskar Under flera år har antalet stroke fall minskat. 2020 drabbades cirka 25 400 personer av stroke, vilket är en minskning med

Prevent har tagit fram ett startkit som ska göra det lättare att komma igång med arbetsmiljöarbetet. Du får veta hur systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, går till och hur du kan jobba praktiskt. Här finns mallar, checklistor och enkäter samt exempel som hjälper dig i arbetsmiljöarbetet. Läs mer på prevent.se.

nästan 400 personer från före gående år. Tre av fyra som fick en stroke 2020 var 70 år eller äldre. Mer på socialstyrelsen.se.

BILDER: MOSTPHOTOS

Förbundet vill se nationell strategi för hjälpmedel En ny kartläggning från Socialstyrelsen visar att det råder stora regionala skillnader på hjälpmedels området i Sverige.

FOTO: MOSTPHOTOS/ROLAND MAGNUSSON

Statistiken från Socialstyrel sen, från i januari i år, visar att tillgången till och avgifter för hjälpmedel varierar stort. – Som väntat är det stor ojäm likhet över landet, men bra att det äntligen finns svart på vitt, säger Sveriges Arbetsterapeu ters förbundsordförande Ida Kåhlin. Socialstyrelsen kommer fort löpande att redovisa statistik från hjälpmedelsområdet. Siff rorna för 2020 visar att det spe lar roll var i landet man bor.

– Rollatorn, vårt vanligaste hjälpmedel, är gratis för de fles ta, men det finns kommuner som tar ut över 900 kronor för den första rollatorn, säger Ida Kåhlin. Myndigheten har haft ett snå rigt uppdrag. Ansvarsfördel ningen mellan kommun och region skiljer sig åt i landet och typen av hjälpmedelsavgifter varierar mellan exempelvis egen-, förskrivnings- och abon nemangsavgift. För den enskil

Avgifterna för den enskilde varierar stort mellan typ av hjälpmedel och var i landet man bor, visar färsk statistik från Socialstyrelsen.

hög tid att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för sortiment, kriterier och avgifter för hjälpmedel, säger Ida Kåh lin. pontus wikholm

de är det svårt att hålla reda på vad som finns var och vad det kostar. – Det här visar på behovet av en nationell styrning inom hjälpmedelsområdet. Det är

Efterlyser registerkontroll även för arbetsterapeutstudenter Ett förslag om registerkontroll av studenter omfattar inte arbetsterapeuter. Det vill förbundet ändra på. log och fysioterapeut, men inte till arbetsterapeut. särskilda möjligheter till av skiljande vid vissa brott.

Sveriges Arbetsterapeuter anser att arbetsterapeuter också borde omfattas av för slaget. Förbundet ser att om sorgen om patienter och pa tientsäkerhet väger så tungt att det är rimligt med både kontroll vid antagningen och

– Det är både förvånande och upprörande att arbets terapeuter inte finns med i för slaget, med tanke på det oftast väldigt nära patientarbete som arbetsterapeuter har, säger Sveriges Arbetsterapeu ters ordförande Ida Kåhlin. ¶

I betänkandet Belastnings registerkontroll och avskiljan de av studenter föreslås att belastningsregisterkontroll ska vara obligatorisk inför antagning till vissa lärar utbildningar och hälso- och

sjukvårdsutbildningar. Stu denter ska också kunna av skiljas under utbildningen om de döms för vissa brott. Inom hälso- och sjukvården omfattas utbildningar till läkare, sjuksköterska, psyko

6

2 av 3 Nästan två av tre svenskar, 61 procent, är posi tivt inställda till att byta karriär i framtiden. Mest positiva är kvinnor i åldrarna 18–29 år, mest negativa är män i åldersgruppen 30–49 år, visar en ny undersökning från Omställningsfonden.

Nya förebilder I Coachprojektet utbildades 49 stycken förebildscoacher för personer som genom gått amputation. Med de erfarenheterna som grund är det nu dags för Coach projektet 2.0 som till att börja med vänder sig till personer med ryggmärgskada. Sveriges Arbetsterapeuter är med och stöttar projektet. Läs mer på rtp.se.

Reformpaket för längre och friskare arbetsliv

I ljuset av de förestående förändringarna i arbetsrätten har nu även arbetsgivare och fackliga organisationer inom kommun- och regionsektorn träffat en bred överens kommelse med satsningar på omställning och kompetenshöjande insatser under hela arbetslivet. Överenskommelsen innehåller också förändringar som moderniserar pensionssystemet för omkring 1,2 miljoner medarbetare i kommuner, regioner och kommunala bolag. Dessutom görs satsning ar på arbetsmiljön inom ramen för ett ge mensamt arbete med fokus på friskfaktorer. – Det är ett reformpaket för ett längre och friskare arbetsliv. Vi kommer att behö va arbeta längre och då behövs bättre pen sioner, bättre arbetsmiljö och bättre möj ligheter till livslångt lärande och kompe tensutveckling. Tanken är också att det ska bli mer attraktivt att arbeta inom väl färden, säger Maria Yngvesson, förhand lingschef på Sveriges Arbetsterapeuter. Som en följd av den nya överenskommel sen ansluter sig Akademikeralliansen (där Sveriges Arbetsterapeuter ingår) till det senaste villkorsavtalet i sektorn, Allmän Fack och arbetsgivare inom kommun- och regionsektorn har kommit överens om ett reformpaket med fokus på livs långt lärande, god arbetsmiljö och pensioner.

ner får, precis som privatanställda, möjlig het till utfyllnad av det statliga omställ ningsstudiestödet som gör det möjligt att studera i upp till 44 veckor. Och om du stu derar något som kommunal sektor har

na Bestämmelser 20, men först efter att arbetsgivarna gått med på bättre villkor för den nya anställningsformen projekt anställning. Maria Yngvesson reder i korthet ut vad reformpaketet innebär för medlemmarna. Hur fungerar det nya pen sionsavtalet? – Tjänstepensionen kom

nytta av finns möjligheter till ett förlängt studiestöd upp till fyra terminer. Projektanställning? – Det är en ny anställnings form för arbetsterapeuter som innebär att du i upp till fyra år kan vara anställd för att arbeta i projekt. Den kan inte användas för den löpande driften av verksamheten, utan projekten ska vara tillfälliga. Du som anställd har en O K S T R Ö M månads uppsägningstid, så att det är enkelt att komma loss om du exempelvis er bjuds en tillsvidareanställ ning. Akademikeralliansen har fått igenom att för arbets givarna gäller tre månader.

mer att bli allt viktigare och med det nya systemet kom mer pensionen att bli mer förutsägbar. Kommuner och regioner kommer att gå över till ett avgiftsbestämt sys tem. Pensionsavsättningar na på inkomster upp till drygt 44 000 kronor höjs från 4,5 procent till 6 procent för dem som går på det nya avtalet. Det kommer att ge

B

E L

A

K

M I

O :

T

O

F

”Tanken är också att det ska bli mer attraktivt att arbeta inom välfärden.”

majoriteten av arbetstera peuter bättre pensioner i framtiden. För den som i dag har förmånsbestämd tjänstepension införs övergångsbestämmelser. Kontakta för bundet om du undrar hur det nya pen sionsavtalet påverkar just dig. Nytt omställningsavtal? – Med det nya avtalet blir möjligheterna till kompetensutveckling och vidare utbildning mitt i arbetslivet mycket bättre. Medarbetare inom kommuner och regio

Något annat nytt? – En positiv nyhet är att du numera bara behöver varit anställd sammanhängande i 180 dagar för att ha rätt till föräldrapen ningtillägg, tidigare var det 365 dagar. Mer information om reformpaketet hittar du på arbetsterapeuterna.se och akademikeralliansen.se.

katja alexanderson

7

PORTRÄTTET

Vill bättre Arbetsterapeut, folkhälsovetare och kommunikatör. Anna Balkfors har nytta av alla sina tre hattar i arbetet för hållbar utveckling och jämlika levnadsvillkor. Text: Anki Wenster Foto: André de Loisted

A nna Balkfors lyser upp när Skenderija Sakirovska – som har hand om kas san och serverar lunch på Yalla Trap pan – berättar att det numera är drygt femtio kvinnor som kan för sörja sig genom verksamheterna som Yalla Trap pan driver. Jobben är inom lokalvård, restaurang och sömnadstjänster och för många är det första arbetet någonsin. Här mitt i Rosengård i Malmö känner Anna Balkfors att gapet minskar. Det som kan uppstå när hon jobbat med hållbarhet och folkhälsofrågor på Regeringskansliet eller i Malmö stad. Hon har en bakgrund som arbetsterapeut, men är också medie- och kommunikationsvetare och folk hälsovetare. Sedan många år är hållbarhet och folkhälsofrågor hennes fokus. – När man jobbar strategiskt långt ifrån verk samheterna finns det en risk att man tappar bort hjärtat, och för vem och varför. Därför var det självklart att gå in som styrelseledamot i Yalla Trappan för fem år sedan när jag blev tillfrågad. Hennes uppgift är att tillsammans med övriga styrelsen stötta och öppna dörrar, fatta strategis ka beslut och få till samverkansavtal som Yalla Trappan – som kvinnokooperativ och arbets integrerat socialt företag – har nytta av. Anna Balkfors är något av en arbetsmyra och har jobbat sen hon var 14 år, med det mesta. Båda hennes föräldrar arbetade i sjukvården, men det var inte direkt så att hon blev ”peppad” att utbilda sig inom ett vårdyrke, snarare tvärtom. Efter gymnasiet jobbade hon som utbildad skid lärare och massör i Australien och Kanada. En

period sålde hon dammsugare i Skåne. När hon i efterhand funderar över den korta och intensiva karriären som dörrknackande försäljare konsta terar hon det var en nyttig skola där hon fick utmana sina rädslor. ”Jag var alldeles för ny fiken på människor för att bli en bra försäljare.” – Det var många fantastiska möten och jag är nog den enda dammsugarförsäljaren som har fått julkort från kunder. Jag var alldeles för nyfiken på människor för att bli en bra försäljare. Innan hon började plugga till arbetsterapeut i Lund i mitten av 1990-talet hade hon kommit en bra bit på väg mot en kandidatexamen i medie– och kommunikationsvetenskap, och skrev sin C-uppsats i Hongkong. Hon läste också en kurs i kinesiska, det var svårt och hon började fundera på vad det skulle leda till och sökte till arbetstera peutprogrammet på distans från Asien och kom in utan att direkt ha någon koll på utbildningen. – På arbetsterapeututbildningen fick jag upp ögonen för folkhälsovetenskap. Det var under en föreläsning av arbetsterapeuten Carina Nilsson, som i dag är politiker i Malmö, som intresset för folkhälsofrågor började gro. Samtidigt som hon var färdig arbetsterapeut blev hon också klar med sin fil.kand. i medie- och kommunikationsvetenskap. Första jobbet som arbetsterapeut var inom vuxenhabiliteringen där hon etablerade kontakter med olika verksamheter och skapade meningsfull vardag.

kk

8

Anna Balkfors Bakgrund: Arbetstera peut, medie- och kom munikationsvetare, folkhälsovetare. Gör: Seniorkonsult på Ramboll Management Consulting. Doktorand vid Malmö universitet. Familj: Gift. Tre barn: 13, 16 och 17 år. Bland rasvovve – ”en bra joggarkompis”. Fritid: Aktiviteter med barnen. Tränar. Kopplar av med: Egentid och att vara ute i naturen med hun den. Walk-and-talks med nära vänner.

PORTRÄTTET

Genom att bygga in både miljömässig och social hållbarhet i stadsmiljön – bostadsområden där människor trivs – kan man skapa levnads villkor som förbättrar folkhälsan. ”Fler bör jar inse att det också

är samhällsekono miskt lönsamt”, sä ger Anna Balkfors.

– Jag trivdes jättebra som arbetsterapeut och att jobba med personer med funktionsvariationer. Det var fantastiska och starka personligheter som fortfarande finns i hjärtat. Men jag tror att det fanns en rastlöshet hos mig och begränsat ut rymme för utveckling i verksamheten. Dessutom var jag nyfiken på att utforska den andra delen av min utbildning och jobbade ett tag inom pr-branschen. Drivkraften att förebygga ojämlika levnadsvill kor gjorde att hon mer och mer valde att söka sig till folkhälsouppdrag. I takt med att hon har sökt sig till nya uppdrag, eller blivit tillfrågad, har hon också vidareutbildat sig. Så småningom blev det också en internationell master i public health, med en uppsats om hiv-aids-prevention i Ugan da. Hon har nytta av alla sina tre kompetenser i

yrkeslivet och beskriver det som en trestegsraket. – I allt jag gör eller har gjort ingår kommuni kationsbiten och som arbetsterapeut har jag en holistisk människosyn. Folkhälsovetenskapen ligger närmast det jag gör nu kopplat till hållbar utveckling, och även inriktningen med sociala investeringar i mina forskarstudier. Vi åker genom ett gråmulet östra Malmö till Västra hamnen och innerstaden och Annas nya arbets plats på Ramboll, ett stiftelseägt bolag med fokus på att skapa hållbara samhällen. Hon har jobbat där ett par månader nu. På vägen passeras det nya området Amiralsstaden som ska öka integrationen genom att man förtätar och bygger bort fysiska och mentala barriärer och skapar arbetstillfällen och mötesplatser. kk

Anna Balkfors sitter i styrelsen för Yalla Trappan i Rosengård i Malmö. Therese Frykstrand är verksamhetschef för Yalla Trappan, som EU-parlamentet tilldelade Europeiska medborgarpriset 2020.

Det är en sträcka på några kilometer, men skill naderna är stora när det gäller de flesta av de kriterier som mäter ojämlikheter i hälsa: medel livslängd, trångboddhet, utbildning och syssel sättning. Och nu även vaccinationstäckning och därmed risk för att bli svårt sjuk i covid-19. Hon jobbade i många år i Malmö stad med folk hälsofrågor och hållbarhet, bland annat som pro jektledare för Malmökommissionen. Uppdraget var att ta fram ett vetenskapligt underlag för att minska ojämlikheten i Malmö. Anna Balkfors hade under den tiden stöd av den brittiske epidemio logen Michael Marmot, som var senior rådgivare för Malmökommissionen, och hon framhåller hans förmåga att skapa broar mellan akademin och politiken. – Det handlar om att förstå vad som driver skill naderna och att det handlar om olika tillgång till resurser och att jobba långsiktigt med strukturer na på alla nivåer. Malmökommissionen föreslog bland annat olika sätt att minska segregation, och det som händer nu i Amiralsstaden går att läsa om i Malmökom

missionens slutrapport 2013. Men det är långa processer och förändringar som förutsätter poli tiska beslut och uthållighet. Anna Balkfors är född i Dalarna på ”Falu lasarett” och kan fortfarande plocka fram dalmålet. Där bodde hon de första fem åren. Senare hade hennes föräldrar en läkarmottagning i Lindvallen på vint rarna, där hon alltid var på loven. Den kopplingen gjorde också att hon några år i slutet på nittiotalet hamnade som den första folkhälsoplaneraren i en dalakommun. Det ledde i sin tur till jobb som hälso- och sjukvårdschef i Borlänge-Gagnef-­ Säter. Hon har fått frågan förr: hur hon hamnat där hon är i dag? Det handlar bland annat om envishet och en drivkraft att förändra och det ena har gett det andra. Det har lett till tunga uppdrag inom nationell folkhälsopolitik – som sekreterare i den nationella kommissionen för jämlik hälsa på Regeringskansliet och som kommissionär i den statliga utredningen Jämlikhetskommissionen. – Jag är nyfiken och drivs av utmaningar att lära

12

PORTRÄTTET

”Jag kan känna en frustration över att det finns ett så stort gap mellan den politiska retoriken och forskning och kunskap.”

mig. Det är möten med människor som har påver kat mina val – Michael Marmot är en och Hans Rosling en annan – där det har gått upp ett ljus för mig hur saker och ting fungerar och gett mig stöd för att fortsätta driva de här frågorna. Folkhälsan förbättras, men ojämlikheten ökar. Vi har kunskap om att tidiga förebyggande insatser är bra för individen och samhällsekono miskt lönsamt – men förmår inte göra mer? Hon pratar fort och engagerat och rösten avslöjar en otålighet. – Jag kan känna en frustration över att det finns ett så stort gap mellan den politiska retoriken och forskning och kunskap. Anna Balkfors ser sig som en intraprenör. Många gånger finns lösningar och nytänkande mycket närmre än vad man tror genom att koppla ihop personer och organisationer med varandra, säger hon. Där någonstans i det mellanrummet trivs hon bäst och ser också möjligheter att förändra. För att förändra arbetssättet måste man in volvera personerna det berör, och för att få upp folkhälsofrågor på den politiska dagordningen handlar det mycket om att synliggöra vinsterna med förebyggande insatser och få till ett aktivt ägarskap. Det finns inga enkla lösningar, men inte heller frågor som inte går att lösa och det kan irritera henne när någon hävdar att frågorna är för kom plexa. Nej, att ge upp finns inte på kartan. Men hon har landat i insikten att vissa frågor ibland hör hemma i en annan kontext och att det kan ta tid innan dörrar öppnas. Från kontorsfönstret på Ramboll syns ett snabbt växande västra Malmö med nya bostäder, här väl jer många företag att lägga sina huvudkontor, och här finns universitetet.

Läs porträttet av Michael Marmot i nr 7/16.

Det har blivit mycket arbete och resande genom åren för Anna Balkfors. Hon ser till att få återhämtning och minns visdomsorden från arbetsterapeututbildningen: lika doser lek, arbete, vila och rekreation.

– Nu jobbar jag som senior konsult med ansvar för frågor om social hållbarhet. Jag stöttar offent liga och privata aktörer i alltifrån rådgivning, kartläggningar, jämlikhetsutredningar till hur man kan integrera hållbarhet i styrning och ledning. Återigen var det nyfikenheten som gjorde att hon lämnade jobbet som hållbarhetsstrateg i Malmö stad för nya utmaningar. Företagets etiska kompass och tvärkompetens lockade henne. Uppdragen är avgränsade i tid, och hon är för till fället involverad i fem olika projekt och har några till i pipeline. Just nu är det total avsaknad av frustration, säger hon och tycker att det är ljuvligt att vara ny på jobbet. Hon känner att hon verkligen har nytta av sina tidigare erfarenheter. – Jag kan logiken i kommuner, regioner och myndigheter. Det som är roligast är att förstå vad det är som efterfrågas, och tillsammans med kun derna och den stora kompetens som finns på Ramboll kunna bistå i ett förändringsarbete. Och att få göra mer för fler. ¶

13

HALLÅ DÄR!

Vad gäller kring vaccinationskrav? Allt fler arbetsgivare inom hälso- och sjukvård börjar ställa sig frågan hur de ska hantera medarbetare som av olika (personliga eller medicinska) skäl valt att inte vaccinera sig. På arbetsterapeuterna.se/coronapandemin reder förbundet ut vad som gäller.

Christina Billberg och Malvina Axblom , arbetsterapeuter vid ortoped mottagningarna på Skånes universitetssjukhus i Lund respektive Malmö, som är med och ordnar ortopediveckan i Malmö i höst.

FOTO: PRIVAT

ILLUSTRATION: JOSEFIN HEROLF

Uppdaterat om hjälpmedel

FOTO: MOSTPHOTOS

Nu finns en uppdaterad skrift om förskrivning av hjälpme

del hos Socialstyrel sen. Uppdateringen rör främst den för ändring som skett avseende regleringen

Förskrivning av hjälpmedel Stöd vid förskrivning av hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning

Vad är ortopediveckan? Christina: Ortopediveckan arrangeras av olika ortoped kliniker varje år, och den här gången har äran gått till Malmö, Lund och Trelleborg. Temat är ”Ortopedi på gränsen”. Malvina: I år kommer det att finnas ett ”rehab-spår” varje dag, som är intressant för både arbetsterapeuter och fysio terapeuter. Det kommer bland annat att vara en nätverks träff för arbetsterapeuter inom ortopedi, en session med tema ”framtidens arbetsterapi”, föreläsning om radius frakturer, en session om inkluderande ortopedi, rehab inom amputationer och fler spännande föreläsningar. Det är inte alla år rehab är inkluderat i ortopediveckan men i år har vi satsat extra mycket på detta, vilket vi är stolta över. Varför ska man vara med på ortopediveckan som arbetsterapeut? Christina: Det är en möjlighet att träffa andra arbetstera peuter som arbetar med ortopedi och utbyta erfarenheter och nätverka. Malvina: Under veckan får du ta del av det senaste inom ortopedi, av ny och aktuell vetenskap. Och vi hoppas att arbetsterapeuter som är intresserade av ortopedi ska kom ma från hela landet. Går det att vara med enstaka dagar? Malvina: Det kommer att gå att delta både hela veckan och enstaka dagar. De ”hetaste” dagarna för arbetsterapeuter är onsdag och torsdag. Hur anmäler man sig? Malvina: Senare i vår kommer anmälan att öppna på ortopediveckan.se. Då går det att se hela det vetenskapliga programmet, men även det sociala programmet med många roliga aktiviteter och överraskningar. Katja Alexanderson

Tips om att pausa jobbet på jobbet Att få in återhämtning under arbetsdagen är viktigt för hälsan, inte minst i ljuset av stressen och den höga arbetsbelastningen som följt i pandemins spår. Forskaren Lina Ejlertsson har samman ställt en inspirationsbok med tips och råd. Ladda hem den på lu.se, sök på inspira tionsbok . Läs framför allt på att Lärar förbundet numera är en del av Sacofederationen. 1 miljon Sacoförbunden närmar sig en miljon medlemmar. Den stora ökningen beror ny EU-förordning (MDR) kom att gälla i Sverige. Ladda hem på socialstyrelsen.se. av medicintekniska produkter som börja de gälla 26 maj 2021 då en

Nytt år – nya a-kasseregler Pandemin fortsätter att på verka reglerna för a-kassan: Färre karensdagar. Karen sen är en slags självrisk som inleder varje period med a-kassa. Tidigare fick man vänta sex dagar på ersätt ning. Från och med den 3 januari och året ut är det två karensdagar som gäller. Företagare kan fortsätta pausa. Före pandemin kun de en företagare pausa sin verksamhet en gång vart femte år. Den regeln ändra des 2020. Nu är den förlängd ytterligare en gång och gäl ler även under hela 2022. Medlemmar med eget före tag kan alltså pausa sin verk samhet, lägga sitt företag vilande, vid flera tillfällen och då få a-kassa. Regering en har också förlängt möjlig heten för företagare att vidta vissa marknadsföringsåtgär der med bibehållen a-kassa. Mer på akademikernas akassa.se

gärna artikeln i Arbetsterapeu ten nr 4/2021.

Återhämtning under arbetsdagen – en inspirationsbok för individ och verksamhet

Lina Ejlertsson Ingemar Andersson, Annika Brorsson, Bodil Heijbel och Margareta Troein

14

Gunilla Wallengren är flerfaldig SM-, och VM-medaljör i Parafriidrott i rullstol. Hårdsatsar nu mot VM i Kobe, Japan 2022. Här tränar hon chins med Elastiskt Universalband från Bodypoint. www.heamedical.se

15

 Låg vikt  Hopfällbar

 Kompakt & smidig  Ta med i egen bil  Lång körsträcka  Ta med på resan

Beställ vår broschyr! info@eloflex.se 010-18 33 100

Eloflex är Sveriges populäraste hopfällbara hjälpmedel. Eloflex finns i flera olika modeller, både elrullstolar med fyra hjul och skotrar med tre hjul. De har en stabil konstruktion som samtidigt är lätt, kompakt och smidig. Du kan ta med dig elrullstolen eller skotern i bilen och på resan. Eloflex är enkel att köra och den fungerar lika bra ute som inne. Modern teknik ger dig över 30 km körsträcka på en laddning. Eloflex är testad och godkänd med högsta kvalitet. HOPFÄLLBARA & FLYGGODKÄNDA ELRULLSTOLAR OCH ELSKOTRAR

Provkör Eloflex: Besök www.eloflex.se eller ring 010-18 33 100 för att hitta din närmaste återförsäljare.

Hjälp patienten att klara sig själv i vardagen

Hitta över 8000 övningar med video för händer, hjälpmedel, förflyttning, daglig aktivitet och mycket mer. Med träningsverktyget ExorLive har det aldrig varit enklare att dela övningar och träningsprogram med dina patienter.

Dela träningsprogram så att patienten kan träna själv.

www.exorlive.com forsaljning@exorlive.com

16

Se hela människan Normer färgar vår syn på världen. I det här temat belyser vi hur viktigt det är att öppna ögonen och se hela människan

– bortom förutfattade meningar och föreställningar om hur livet ska levas.

TEMA k Ska vara okej att fråga om sexualitet & sexuell hälsa k På Solskiftet får man vara sig själv upp i åldrarna

k Vård- och omsorgsboende med regnbågsavdelning k Transvården i Värmland har en egen samordnare

s 18

s 26

s 22

s 28

TEMA: SE MÄNNISKAN

Öppna upp

för frågor

”Våga öppna upp till samtal. Visa att det är okej att ställa frågor om sexualitet, sexuell hälsa eller vad det nu kan vara”, säger Anna Lindskog , arbets terapeut med en master i sexologi. Text: Katja Alexanderson Illustration: Josefin Herolf

Knulla. Får man verkligen skriva så i tidskriften Arbetsterapeuten? Ja, det får man faktiskt. Att våga tala om sexualitet kan göra att man behöver utmana sina egna gränser. Men sexua litet är mycket mer än det vi i dagligt tal brukar kalla sex, och definitivt mycket mer än samlag mellan en man och en kvinna. Världshälsoorganisationen WHO definierar sexualiteten som en central del av att vara människa, oavsett ålder och könstillhörig het. Den upplevs och uttrycks i bland annat tankar, fantasier, lust, värderingar, attityder, handlingar, aktiviteter, roller och relationer. Om man tar av stamp i definitionen borde det därför inte råda något tvivel om att sexualitet och sexuell hälsa borde vara en naturlig del av arbetsterapi. Men det är sällan så fucking enkelt. Sveriges Arbetsterapeutstudenter har i många år jobbat för ett ökat fokus på sexuell hälsa på arbets terapeututbildningarna i landet. I dag varierar det stort mellan utbildningsorterna, och studenterna

framhåller att det bidrar till en ojämlik hälso- och sjukvård. I en motion till fullmäktige 2021 skrev stu dentstyrelsen ”Vi vill att vi som kommande legitime rade arbetsterapeuter ska känna oss trygga i vår roll kring ämnet sexuell hälsa i förhållande till aktivitet.” En som delar det målet är Anna Lindskog , arbets terapeut med en master i sexologi från Malmö uni versitet. Hon delar sin tid mellan rättspsykiatrin i Växjö och doktorandprojektet ”Samtal om sexuell hälsa inom rättspsykiatrin”. – Rätten till en sexualitet fri från fördomar, dis kriminering, våld eller tvång är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande. Det är betydelsefullt för självkänsla, nära relationer och välbefinnande – oavsett ålder,funktionsförmåga, kön, könsidentitet eller könsuttryck, säger Anna Lindskog och berättar att Sverige har en nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) sedan hösten 2020. kk

19

TEMA: SE MÄNNISKAN

Sexualitet ”... en central aspekt av att vara människa, genom hela livet, om fattar sex, könsidenti teter och roller, sexu ell läggning, erotik, njutning, intimitet och reproduktion. Sexualitet upplevs och uttrycks i tankar, fantasier, önskningar, övertygelser, attityder, värderingar, beteen den, praktiker, roller och relationer. Även om sexualitet kan innefatta alla dessa dimensioner, upplevs eller uttrycks inte alla alltid. Sexualitet påverkas av samspelet mellan bio logiska, psykologiska, sociala, ekonomiska, politiska, kulturella, juridiska, historiska, religiösa och andliga faktorer.” Sexuell hälsa ”... ett tillstånd av fy siskt, känslomässigt, mentalt och socialt välbefinnande i rela tion till sexualitet; det är inte bara frånvaron av sjukdom, dysfunk tion eller funktions nedsättning. Sexuell hälsa kräver ett positivt och res pektfullt förhållnings sätt till sexualitet och sexuella relationer, samt möjligheten att ha lustfyllda och tryg ga sexuella upplevel ser, fria från tvång, diskriminering och våld. För att sexuell hälsa ska uppnås och upprätthållas måste alla människors sexu ella rättigheter re spekteras, skyddas och uppfyllas.” Källa: WHO

Hon tvekar inte på frågan om sexualitet och sex uell hälsa hör hemma inom arbetsterapin. – Det korta svaret är: Ja, det är en del av arbets terapi. Sen beror det på vem eller vilka du frågar. Kielhofner ser sexualiteten mer ur det biologistiska perspektivet, medan andra inom arbetsterapi inkluderar den som aktivitet, det vill säga som ett görande. Anna Lindskog berättar om de australiensiska arbetsterapeutforskarna Claire Lynch och Tracy Fortune som tagit fram en modell som åskåd

Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö och började 2014 läsa en master i sexologi, samtidigt som hon startade eget och frilansade som arbets terapeut för att därefter jobba halvtid i psykiatrin i Hässleholm och Kristianstad. Sedan 2017 är hon tillbaka på sin gamla arbetsplats, men med ny kunskap, och ett nytt mandat. Ett villkor för att komma tillbaka var att få driva ett utvecklings projekt för att öka personalens kunskap om sexua litet. Så att det inte blir som när det för många år sedan skulle bli blandade avdelningar med män och kvinnor på rättspsyk och flera i personalen

liggör sexualitet ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv: Occupational Perspective of Sexuality . – Modellen lyfter fram fyra sam manvävda dimensioner som be höver ta plats i ett professionellt förhållningssätt för att belysa sexu alitet ur ett holistiskt perspektiv. Det handlar om att göra sexuella hand lingar, att vara en sexuell varelse, att bli en sexuell person och att tillhöra sin sexualitet. Hon tipsar också om att gå in på amerikanska arbetsterapeutfö rbun dets sajt, aota.org, och sö ka på sexua lity . Då hittar man mycket intressant om sexuella aktiviteter som en del av arbetsterapi, och ADL, i USA. I den svenska ADL-taxonomin omnämns inte sexualitet. I versionen för perso ner med psykiska funktionsnedsätt ningar återfinns dock förmågan till att skapa, behålla och avsluta intima relationer. Anna Lindskog konstate

var oroade för att nu skulle patienterna knulla med varandra. Då svarade Anna Lindskog: – Tror ni inte att de har gjort det redan? Episoden sätter fingret på att det finns många föreställningar och normer kring sex och sexualitet, där heteronormen kanske är den tyd ligaste. Men Anna Lindskog konsta terar att inom hälso- och sjukvården och omsorgen råder det också en omfattande avsexualisering av människor med funktionsvariationer, skador och kroniska sjukdomar – både hos unga och äldre. Att sexua litet och sexuell hälsa görs till en icke-fråga, som man inte tar upp i mötet med patienterna. Och då är risken överhängande att man inte ser hela människan och hens livssitua tion och vad som är viktigt för hen. Som mannen som haft en stroke, och hade en svag arm, och som under sin

T

V A

R I

P

O :

T

O

F

”Det handlar inte om att arbets terapeuten ska bli sexual rådgivare eller ge sexual terapi.” ANNA LINDSKOG

rar att man kan använda ADL-cirkelns tomma fält till frågeställningar relaterade till sexualitet. Men det återkommer vi till. Redan när hon skulle skriva sin C-uppsats i mit ten av 2000-talet upptäckte Anna Lindskog att det fanns begränsat med litteratur om arbetsterapi och sexuell hälsa. Med åren växte intresset för olika slags frågeställningar kring sexualitet, sexuell hälsa och sexuella rättigheter, och hon kände att hon ville fördjupa sig i ämnet. Dessutom ville hon inte bli avfärdad med att hon ”bara” var arbetsterapeut när hon lyfte frågorna med andra professioner. Anna Lindskog lämnade sitt dåvarande jobb på

rehabilitering aldrig fått frågan och som berättade för Anna Lindskog: ”Jag skiter i sexet, men att inte kunna ge min fru en hel kram.” Hon är tydlig med att det är professionernas ansvar att skapa ett tillåtande klimat som öppnar för frågor. – Det är vården som ska bjuda in. Och jag vet att en del tänker att om inte patienten tar upp frågan så är det inget problem, men samtidigt kan patien ten tänka att om det vore problem så borde vården ha tagit upp det. Många patienter vågar inte ställa frågan.

20

Anna Lindskog tror att många arbetsterapeuter känner sig osäkra och upplever att de saknar kun skap. Det kan också handla om rädsla för att genera personen och brist på praktisk träning. Hon tipsar om att utgå från Plissit-modellen som konkretiserar fyra olika nivåer av stöd, information, rådgivning och terapi gällande sexualitet. – Det handlar inte om att arbetsterapeuten ska bli sexualrådgivare eller ge sexualterapi, utan att till en början nå första nivån P, det vill säga ge permission, tillåtelse, att prata om sexualitet. Sedan kan många av oss även komma till LI-nivån, limited information och ge viss information. Hon fortsätter: – Våga öppna upp till samtal. Visa att det är okej att ställa frågor om sexualitet, sexuell hälsa eller vad det nu kan vara. Du behöver inte kunna svaret, be att få återkomma. Det handlar om att försöka förstå problemet. Finns det något jag kan göra eller vilken profession ska jag hänvisa personen till? För att kunna skapa trygghet hos personer man möter krävs grundläggande kunskaper om normer och attityder. Anna Lindskog tycker att frågan läm par sig väl som ett ämne på en APT och i fikarummet. Vilka attityder har vi på vår arbetsplats? Hur pratar vi om sexualitet? Vilka policyer har vi? Hur gör vi i dag och hur skulle vi kunna göra i stället? – Det behövs mer kunskap, mer övning, mer gemensamt språk. Ord och begrepp är så viktiga. Anna Lindskog säger också att ibland ses sexuali teten som ett problem som måste hanteras, som orsakar oönskade graviditeter eller icke-önskvärda beteenden. Hon blir heligt förbannad av ett sådant synsätt och säger att det handlar om att se männ iskan, vara nyfiken på varför och ta det därifrån och hitta lösningar. Hennes råd till arbetsterapeuter som vill jobba mer med sexualitet och sexuell hälsa är att utgå från de vanliga verktygen i den arbetsterapeutiska lådan – men lägga till ytterligare perspektiv, som till exempel att använda de tomma ”tårtbitarna” i ADL-taxonomin. Hon tipsar också om Gap i var dagens aktiviteter (GAP) , som kartlägger skillnaden mellan vad en person vill göra och vad hen faktiskt gör i vardagslivet. Som exempelvis att ha en partner. – Vill personen ha en partner, men inte har det – där har du en öppning för samtal. Ett annat användbart instrument är Bedömning av

del aktighet i aktivitet (OCAIRS-S) som öppnar för att samtala om roller

n Plissit-modellen Permission – tillåtelse att tala Limited Information – begränsad information Specific Suggestions – specifika råd Intensive Therapy – terapi

och mål: Längtar personen efter en partner? Efter familj?

– Du kan också använda Whodas 2.0 som ges ut av Socialstyrelsen och som har ett relations avsnitt. Då är det ett formulär och inte ”jag” som tar upp ämnet. Anna Lindskog har också mängder av lästips för den som vill fördjupa sig i ämnet, ett urval av dem hittar du i faktarutan här under. Ett av tipsen är ett infor mationsmaterial som riktar sig till personal som jobbar inom LSS. Hon konstaterar att titeln på det väl sammanfattar hur du som arbetsterapeut kan göra sexualitet och sexuell hälsa till en självklar del av arbetsterapi: ”Fråga, lyssna, var intresserad.” Slutligen tillägger Anna Lindskog: – Det går att göra skillnad, det går att förändra. Tack vare engagemanget hos Sveriges Arbetstera peutstudenter, så blir det ”ringar på vattnet”. Jag är i dag gästföreläsare på arbetsterapeutprogrammet vid Göteborgs universitet, föreläser och har work shops kring hur kan vi lyfta området sexuell hälsa i patientmötet och numera är jag doktorand också. Jag är övertygad om att det i dag är ännu fler arbets terapeutstudenter och arbetsterapeuter som är engagerade i dessa frågor. ¶

ANNAS LÄSTIPS Nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter: bit.ly/tema-srhr

Projektet Min sexualitet – min rätt : bit.ly/tema-minsexualitet

VILL DU LIGGA MED MIG DÅ?

- En kartläggning om sexuell hälsa hos personer med funktionsnedsättning och kronisk sjukdom

Funktion i Fokus, nyhetsbrev om sexuell hälsa: bit.ly/tema-nyhetsbrev

Malmö stads sidor om sexuell hälsa, mycket bra material för olika verksamheter, som LSS och äldreomsorg: bit.ly/tema-malmo

EN KARTLÄGGNING MED SYFTE ATT SYNLIGGÖRA FRÅGOR OM SEXUALITET I MALMÖ STADS ÄLDREOMSORG ”JA MEN ÄLDRE HAR INTE SEX. FOLK TÄNKER SÅ!”

”JA MEN ÄLDRE HAR INTE SEX. FOLK TÄNKER SÅ!” 2017 • MALMÖ STAD • 1

Också bra: mittprivatliv.se och jagharlust.se

21

TEMA: SE MÄNNISKAN

Arbetsterapeuten Eva-Lena Rindahl är på besök hemma hos Birgitta Vallestad på Solskiftets äldreboende.

Hundr

& ra

kär

Text: Pontus Wikholm Foto: Jonas Malmström På Solskiftets äldreboende i Åkersberga får man vara sig själv upp i åldrarna. Perso nalen är hbtqi-utbildad och i jobbet som arbetsterapeut har Eva-Lena Rindahl

mött både en trans person och nu en nykär 100-åring.

kk

23

TEMA: SE MÄNNISKAN

n nybliven hundra åring som gått och blivit kär. Kanske inte upp över öronen, men Birgitta och det känns bra: ”som när jag var ung”. Och det är inte ens första gången hon kärat ner sig som Vallestad är uppvaktad

vilka gester använder man? Jag fick treva mig fram och fråga. I samma veva som Eva-Lena var Gittans stöd efter könskorrigeringen ansökte hon om ett grupp utvecklingsstipendium, som arbetsgivaren Attendo hade utlyst. Solskiftet vann och fick bidrag att dra i gång en hbtq-utbildning för personalen. De fick lära sig normer och bestämmelser och de fick plugga begrepp. Det var viktigt. Eva-Lena säger att mycket kan gå fel och att ett missriktat ord kan leda till att man känner sig kränkt, dum och äcklig och då väljer att söka ensamheten och blir deprimerad. – Man måste få fortsätta vara sig själv och bli bemött med respekt. Möts man av fördomar kanske man flyttar tillbaka in i garderoben på äldre boendet. Det får inte hända.

90-plussare. Birgitta bor på Solskiftets äldreboende i Åkersberga, på samma ställe som hennes namne Birgitta ”Gittan” Lundberg bod de, efter att hon som 83-åring hade bytt kön. Troligtvis den äldsta i Sverige som har genomgått köns bekräftande operationer. De båda Birgittornas arbetsterapeut är Eva-­ Lena Rindahl. – Det viktigaste i bemötandet är att inte ha förutfattade meningar och att låta personerna själva berätta. Det är en stor omställning att flytta in på äldreboende och avviker man dess utom från normen är man i en väldigt skör livssituation. Då är det ännu vikti gare hur man bemöts. Solskiftet är ingen studentkorridor med ett gäng kåta ungdomar precis, men känslorna lever kvar i lägenheter na på äldreboendet. Vi pratar sexuell hälsa, hbtqi och om att få vara sig själv upp i åldrarna. Och hur mycket arbetsterapi det är. – Jag såg det inte till en början, men det var väldigt mycket arbetsterapi i övergången från man till kvin na. Hur sitter en kvinna, hur ser kroppsspråket ut,

Med Gittan handlade mycket om be kräftelse. Eva-Lena lackade hennes naglar, borstade håret och fick ex perthjälp av en undersköterska för att sminket skulle sitta. De provade kläder och bejakade allt som var ”tjejigt”. Gittan kom ut och kunde berätta sin livshistoria i tidningarna Allas och QX. – Det har hänt mycket sen 70-talet och ännu mer på bara de senaste tio åren. Men det kommer inte av sig självt och vi måste fortsätta påminna oss om att alla är olika. Och vi måste fråga, inte tro att vi vet hur någon är eller vill ha det. Till Sveriges Arbetsterapeuters full mäktige 2021 lämnade Eva-Lena Rin dahl in en motion tillsammans med

”Sex och sexualitet

är en aktivitet i dagliga livet, som vilken som helst.” EVA-LENA RINDAHL

kollegan Stefan Balogh om att sexuell hälsa ska ingå på samtliga utbildningsorter med arbetsterapeut program. Fullmäktige beslöt att förbundet ska fort sätta sitt påverkansarbete för att så ska ske. – Det handlar om människan i aktivitet. Sex och sexualitet är en aktivitet i dagliga livet, som vilken

k hbtqi homo bi trans queer

intersex

24

Arbetsterapeuten Eva-Lena Rindahl på Solskiftets äldreboende i Åkersberga utanför Stockholm visar sin arsenal av peruker och partyglasögon. Den kan hon ta till för att bryta isen: ”Ingen kan fortsätta vara arg om jag kommer in med ett par kattöron i rummen.”

som helst. Eller som Gittan svarade på frågan om vad det är för skillnad på att vara kvinna jämfört med man: ”Ingen skillnad alls, det handlar om att vara människa.” Eva-Lena berättar om första gången Birgittorna möttes. Birgitta frågade hur länge Gittan hade varit kvinna. Fick veta att det var tre år och så var det bra med det. Själv kommer Birgitta Vallestad ihåg hur hon blev uppvaktad för tio år sedan. Hon väntade på bussen och en äldre man stannade till med bilen: ”Ska du till centrum?”. Det skulle hon ju och följde med. De träffades några gånger och en dag bjöd Birgitta på tårta. – Han hade god aptit, tog både en och två bitar. Jag fick hans telefonnummer och tänkte att han nog

ville ha receptet. Men han ville mer än så. Frågade om han fick ge mig en kram. Och vilken känsla! Efter det träffades vi lite, eller mycket också. Det har gått några år och hennes gamla flirt har dött. Men livet rullar på och i november hängde Bir gitta upp kungens och drottningens gratulationer på väggen. När det nu är gofika eller dans i samlings rummet har hon åter en kavaljer. Dansa gör hon gärna och det brukar vara en ledig plats bredvid en viss äldre herre. – Det händer förstås att vi råkar placera vissa per soner bredvid varandra, säger Eva-Lena Rindahl. ¶ Fotnot. Gittan har flyttat och bor inte längre kvar på Solskiftet i Åkersberga. Läs hennes historia i allas.se från nov. 2020 (sök på Gittan) och på qx.se från feb. 2021 (sök på ”Birgitta Lundberg” inom citattecken och bläddra till sidan 49). Bilder från Solskiftet på: instagram.com/attendo_solskiftet.

25