Arbetsterapeuten-1-2022

TEMA: SE MÄNNISKAN

Sexualitet ”... en central aspekt av att vara människa, genom hela livet, om fattar sex, könsidenti teter och roller, sexu ell läggning, erotik, njutning, intimitet och reproduktion. Sexualitet upplevs och uttrycks i tankar, fantasier, önskningar, övertygelser, attityder, värderingar, beteen den, praktiker, roller och relationer. Även om sexualitet kan innefatta alla dessa dimensioner, upplevs eller uttrycks inte alla alltid. Sexualitet påverkas av samspelet mellan bio logiska, psykologiska, sociala, ekonomiska, politiska, kulturella, juridiska, historiska, religiösa och andliga faktorer.” Sexuell hälsa ”... ett tillstånd av fy siskt, känslomässigt, mentalt och socialt välbefinnande i rela tion till sexualitet; det är inte bara frånvaron av sjukdom, dysfunk tion eller funktions nedsättning. Sexuell hälsa kräver ett positivt och res pektfullt förhållnings sätt till sexualitet och sexuella relationer, samt möjligheten att ha lustfyllda och tryg ga sexuella upplevel ser, fria från tvång, diskriminering och våld. För att sexuell hälsa ska uppnås och upprätthållas måste alla människors sexu ella rättigheter re spekteras, skyddas och uppfyllas.” Källa: WHO

Hon tvekar inte på frågan om sexualitet och sex uell hälsa hör hemma inom arbetsterapin. – Det korta svaret är: Ja, det är en del av arbets terapi. Sen beror det på vem eller vilka du frågar. Kielhofner ser sexualiteten mer ur det biologistiska perspektivet, medan andra inom arbetsterapi inkluderar den som aktivitet, det vill säga som ett görande. Anna Lindskog berättar om de australiensiska arbetsterapeutforskarna Claire Lynch och Tracy Fortune som tagit fram en modell som åskåd

Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö och började 2014 läsa en master i sexologi, samtidigt som hon startade eget och frilansade som arbets terapeut för att därefter jobba halvtid i psykiatrin i Hässleholm och Kristianstad. Sedan 2017 är hon tillbaka på sin gamla arbetsplats, men med ny kunskap, och ett nytt mandat. Ett villkor för att komma tillbaka var att få driva ett utvecklings projekt för att öka personalens kunskap om sexua litet. Så att det inte blir som när det för många år sedan skulle bli blandade avdelningar med män och kvinnor på rättspsyk och flera i personalen

liggör sexualitet ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv: Occupational Perspective of Sexuality . – Modellen lyfter fram fyra sam manvävda dimensioner som be höver ta plats i ett professionellt förhållningssätt för att belysa sexu alitet ur ett holistiskt perspektiv. Det handlar om att göra sexuella hand lingar, att vara en sexuell varelse, att bli en sexuell person och att tillhöra sin sexualitet. Hon tipsar också om att gå in på amerikanska arbetsterapeutfö rbun dets sajt, aota.org, och sö ka på sexua lity . Då hittar man mycket intressant om sexuella aktiviteter som en del av arbetsterapi, och ADL, i USA. I den svenska ADL-taxonomin omnämns inte sexualitet. I versionen för perso ner med psykiska funktionsnedsätt ningar återfinns dock förmågan till att skapa, behålla och avsluta intima relationer. Anna Lindskog konstate

var oroade för att nu skulle patienterna knulla med varandra. Då svarade Anna Lindskog: – Tror ni inte att de har gjort det redan? Episoden sätter fingret på att det finns många föreställningar och normer kring sex och sexualitet, där heteronormen kanske är den tyd ligaste. Men Anna Lindskog konsta terar att inom hälso- och sjukvården och omsorgen råder det också en omfattande avsexualisering av människor med funktionsvariationer, skador och kroniska sjukdomar – både hos unga och äldre. Att sexua litet och sexuell hälsa görs till en icke-fråga, som man inte tar upp i mötet med patienterna. Och då är risken överhängande att man inte ser hela människan och hens livssitua tion och vad som är viktigt för hen. Som mannen som haft en stroke, och hade en svag arm, och som under sin

T

V A

R I

P

O :

T

O

F

”Det handlar inte om att arbets terapeuten ska bli sexual rådgivare eller ge sexual terapi.” ANNA LINDSKOG

rar att man kan använda ADL-cirkelns tomma fält till frågeställningar relaterade till sexualitet. Men det återkommer vi till. Redan när hon skulle skriva sin C-uppsats i mit ten av 2000-talet upptäckte Anna Lindskog att det fanns begränsat med litteratur om arbetsterapi och sexuell hälsa. Med åren växte intresset för olika slags frågeställningar kring sexualitet, sexuell hälsa och sexuella rättigheter, och hon kände att hon ville fördjupa sig i ämnet. Dessutom ville hon inte bli avfärdad med att hon ”bara” var arbetsterapeut när hon lyfte frågorna med andra professioner. Anna Lindskog lämnade sitt dåvarande jobb på

rehabilitering aldrig fått frågan och som berättade för Anna Lindskog: ”Jag skiter i sexet, men att inte kunna ge min fru en hel kram.” Hon är tydlig med att det är professionernas ansvar att skapa ett tillåtande klimat som öppnar för frågor. – Det är vården som ska bjuda in. Och jag vet att en del tänker att om inte patienten tar upp frågan så är det inget problem, men samtidigt kan patien ten tänka att om det vore problem så borde vården ha tagit upp det. Många patienter vågar inte ställa frågan.

20