Arbetsterapeuten-1-2022

TEMA: SE MÄNNISKAN

”Hej, jag heter Johanna och jag använder pronomenet hon.”

Att ha en förstående och insatt chef är inte alla förunnat. Till Johanna Valentins många uppdrag hör att höja regionanställdas kompetens och medveten het i transfrågor. Det handlar om tusentals anställda så hon fokuserar i första hand på hälso- och sjuk vården. – Jag pratade på ett ställe nyligen, men de sa att de inte hade haft någon patient som var trans. Men jag sa ”Jo, det har ni – jag har ju träffat dem”. Och då gick det upp för dem att de faktiskt inte hade frågat. Johanna talar om vikten av ett bra bemötande, inte minst i vården. Att inte förutsätta något. En person som ser ut som en man kanske inte alls identifierar sig som man eller vill kallas man. Du måste fråga. Eller öppna upp för att det är okej att ställa frågor. – Jag presenterar mig i princip alltid med: ”Hej, jag heter Johanna och jag använder pronomenet hon.” Fråga alltid. Det kan vara någon snubbe som blir kränkt då du inte ser att han är en man, men det kan det vara värt om du öppnar upp dörren för resten. Hon tillägger: – Som arbetsterapeut måste du vara förberedd. Precis som ett funktionshinder uppstår i mötet med fysisk miljö kan dåligt bemötande leda till att det uppstår en ohälsa. Läs på och fråga alltid vad de använder för pronomen. Det är få ställen i landet där transvården fungerar riktigt bra. I många fall hänvisas transpersoner till vårdgivare utan särskild kompetens och samord ningen mellan olika instanser är dålig. Just nu finns det könsdysforiteam på åtta orter: Umeå, Östersund, Uppsala, Stockholm, Linköping, Karlskrona, Lund och Alingsås. Den könsbekräftande vården kommer att bli en del av NHV, nationell högspecialiserad vård, och teamen skärs ner till tre, som alla ska erbjuda samlad kom petens kring könsbekräftande vård. Slutligt besked väntas i mars. – Utredningsteamen borde bli fler, inte färre. Nationell högspecialiserad vård har många fördelar, men det är till exempel ganska få per år som genom

för underlivsoperationer och just den kompetensen behöver inte finnas överallt, säger Johanna och fort sätter: – På ett regionalt plan skulle det vara bra med större arbetsterapeutisk kompetens. Att se sig själv utan kläder och att duscha kan vara så svårt att hygienen blir ett problem. Det finns personer som har svårt att gå på toaletten. Man kanske kan släcka lampan eller spela hög musik. Det är väldigt mycket arbetsterapi och måste fungera för just den person som du möter. Det är också något Jonas gärna skulle se. Bra stöd på hemmaplan. Någon som kan hjälpa till med strate gier och hjälpmedel. För honom gick transitionen relativt fort. Från remiss till första samtal med ut redningsteamet tog det fem månader och två veckor (han räknade dagarna) och nytt juridiskt kön fick han efter ungefär tre år. Hans vårdbehov är i dag inte alls stort. Endokrinologen träffar han bara en gång per år för att se över hormonbehandlingen. – Men jag känner mig fortfarande så inne i det och väljer att kalla mig transperson – och man. Jag tyck er att det är viktigt att visa för andra att man kan vara trans och fullt fungerande. I dag ska det vara möjligt att leva som transperson i Sverige utan att behöva bli ifrågasatt. Men gamla mönster, normer kring kön, fördomar och antagan den dör långsamt. Men det borde inte behöva vara så, säger Johanna Valentin. Att vara transinklude rande ska inte vara svårt: – Om vi tvättar bort alla antaganden kring den vi möter så har vi löst det. Jag vet inte hur du identi fierar dig, vilket pronomen du använder, vem du lever med, ligger med – ligger du med någon över huvud taget eller med flera? Jag vet ingenting. Om vi bara inser det är vi där. ¶ Lästips: RFSL:s hemsida om trans- och könsidentitet med bland annat en uttömmande ordlista: transformering.se , Socialstyrel sens kunskapsstöd Till dig som möter personer med könsdysfori i ditt arbete och boken Trans, kön och identitet: att arbeta inklu derande för arbetsterapeuter i grundskolvärlden.

Transflaggan är ljusblå (kille), rosa (tjej) och vit (ickebinär).

Meningsfull vardag Arbetsterapeuter som möter trans personer på jobbet kan stötta dem att hitta en meningsfull vardag, livskvalitet och förebygga psy kisk ohälsa under de långa väntetiderna före och under en utredning. k Ge stöd i komma ut-processen. k Hitta strategier att orka med vardag liga aktiviteter. k Stöd att prova hjälpmedel (peruk, binder för en plat tare bröstkorg). k Hitta könsuttryck som känns bekräf tande. Efter påbörjad hor monell vård behöver många träffa någon med kompetens i hur det kan påverka oli ka aspekter av livet. Gör upp en lista på vårdpersonal, fören ingar, hjälplinjer och transvänliga jourer.

32