Arbetsterapeuten-1-2023

#1 2023

TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES ARBETSTERAPEUTER

TEMA JOBB- BALANS

k LÖNEN

Gapet mellan kommun och region ökar

k KARRIÄR Emil gör skillnad innanför murarna

Kämpar för alla ungars framtid

Nicolas Lunabba har tröttnat på de sociala orättvisorna. Han gör allt han kan för barnen i Malmös utsatta områden – och lite till.

k DET SOM INTE SYNS

HUR MYCKET OSYNLIGT ARBETE GÖR DU – HEMMA OCH PÅ JOBBET?

Vi skapar möjligheter – Du gör skillnad! Öka din kompetens digitalt med Etac webinar

Etac ebjuder ett unikt utbildningsprogram som ger dig möjligheten att öka din kompetens om och kring våra produkter, helt kostnadsfritt. En kompetens som kan göra stor skillnad både för dig och för användaren.

För komplett utbildningsprogram och anmälan – besök etac.se

katja alexanderson Chefredaktör

#1 2023

I princip varje morgon sedan tonåren har jag druckit te till frukost. Bryggt en kanna av lösa blad från någon bra tehandel. Oftast Earl Grey, ibland Lapsang Souchong (det är känslan av tjärad träbåt man vill åt) eller just nu gärna Sir William. Alltid svart. Aldrig blommigt, bärigt eller fruktigt. Men ibland händer det att jag tar en te påse, fast jag verkligen inte gillar det. Jag känner att det är för meckigt med kannan, att det tar för lång tid. Vilka är dina tepåsar i tillvaron? Det här numret har tema Jobbalans . Vi intervjuar Ida Östensson, en av författarna till Allt vi inte ser, om osynligt arbete . Allt det som bara ”magiskt” händer och får livet att flyta bättre både hemma och på arbetsplat sen. Och som oftast görs av kvinnor. Kvinnor som blir slasktrattar på jobbet och projektledare i hemmet. Du får också träffa arbetsterapeuterna på Sophiahemmet Rehab Center som berättar hur de arbetar för att före bygga sjukskrivningar och främja återgång i arbete . Vi tar en tur till Eskilstuna där egenföretagaren Aras Hussein vill utveckla arbetsterapeutiska arbetssätt – det senaste tillskottet i hans verktygslåda är digitala kogni tiva tester . I Falkenberg testar kommunen om arbets terapi kan bidra till minskad korttidsfrånvaro . Där har arbetsterapeuten Monica Olsson, som jobbar på HR-avdelningen, utvecklat en egen kurs som kombi nerar webbinarier och enskilda samtal. Du får också träffa Nicolas Lunabba som startat organi sationen Helamalmö . Han brinner för att alla barn och unga ska ha goda livsvillkor och framtidsutsikter. Det handlar om social rättvisa i praktiken, inte bara om fina ord. Därtill presenterar vi resultaten från löneenkäten och du får tips om böcker och appar, koll på Nytt jobb och en hel del annat. Trevlig läsning! Tänker att jag kan vinna någon minut. Det är då jag måste stanna upp. För tepåsar är min varningsklocka – min tysta kanariefågel i gruvan – som visar att stressnivån är alldeles för hög. Vilka är dina tepåsar i tillvaron?

I sin roll som rehabkoordinator har Aras Hussein ett nära samarbete med vårdcentralens övriga medarbetare.

s 26

5 Ordföranden

Bättre balans nu!

6 Aktuellt 8 Porträttet

Nicolas Lunabba vill hela Malmö

14 Hallå där!

Prisad masteruppsats

16 Tema: Jobbalans

Slasktratt & projektledare – om det osynliga arbetet De träffar klienterna innan det gått för långt Aras Hussein vill ha en större verktygslåda Arbetsterapi testas för att minska korttidsfrånvaro

Koll på nytt jobb s 42

36 I fokus

”I den nära vården är arbets terapeuter otroligt viktiga” 38 Arbetsterapiforum 2023 41 Appspalt Tre appar för arbetslivet 44 Förbundsnytt Ny studentordförande

32 Karriär

Emil Ahlquist gör karriär innanför murarna

35 Krönikan

Wind of change

Layout: Pontus Wikholm Korrektur: Linda Swartz Annonser: Victoria Pettersson victoria.pettersson@mediakraft.se 073 511 81 79 TS-kontrollerad upplaga: 10 500 ISSN: 0345-0988 Grafisk form: Graffoto AB Tryck: Ljungbergs

Utges av Sveriges Arbetsterapeuter Box 760, 131 24 Nacka Växel och medlemsrådgivning: 08 507 488 00 www.arbetsterapeuterna.se kansli@arbetsterapeuterna.se

Ansvarig utgivare: Ida Kåhlin ida.kahlin@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 03 Chefredaktör: Katja Alexanderson katja.alexanderson@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 25 Fotograf omslaget: André de Loisted

M

N

Ä

E

R

N

K

A

E

V

T

S

3

Trycksak 3041 0116

NYHET I FÖRLAGET!

Checklista vid kognitiva svårigheter i aktivitetsutförandet Checklistan är främst avsedd att tillämpas tillsammans med ADL-Taxonomin®. Den kan även användas för observation av andra aktiviteter i olika verksamheter på alla vårdnivåer med personer som har aktivitetsbegränsningar till följd av kognitiva svårigheter.

Läs mer och beställ den på arbetsterapeuterna.se

Som medlem betalar du bara halva priset på Akademins publikationer och kurser.

KONFERENS Optimerad strokerehabilitering Välkommen till konferensen där du får ny kunskap, praktiska verktyg och inspiration för en framgångsrik strokerehabilitering! Kognitiv rehabilitering Hjärntrötthet Senaste forskningen

28-29 mars | Stockholm eller på distans

4

ORDFÖRANDEN

Bättre balans nu! ”Tyvärr kan vi genom forskning konstatera att alltför många arbets terapeuter själva har en arbetssituation där det saknas balans mellan krav och resurser.”

V år omvärld har de senaste decennierna karakteriserats av vad som ibland kallas raplexitet – förändringar som inte bara sker snabbt (rapid) utan också i komplexa sammanhang. Digitalisering, ökad effekti visering, förändrad demografi och värderingsskiften är bara några exempel på raplexa omvärldsföränd ringar som i hög grad påverkar människors vardag – vad vi gör, våra vanor, roller och intressen både i arbetslivet och på fritiden. Många av de förändringar som sker är positiva och kan leda till en ökad aktivi tetshälsa, men tyvärr tenderar raplexiteten även att skapa obalans i människors vardagsliv, vilket i sin tur riskerar leda till såväl fysisk som psykisk ohälsa. Vi arbetsterapeuter har en betydande kompetens kring vad som behövs för att nå aktivitetsbalans, hantera vardagen bättre samt att skaffa, och behålla, en hälsofrämjande livsstil. Forskningen inom detta område har utvecklats mycket under de senaste åren och det finns i dag en rad kunskapsbaserade verktyg som arbetsterapeuter kan använda som stöd i sin pro fessionsutövning kring aktivitetsbalans. Några exem pel är Redo-metoden, som länge funnits tillgänglig i Sveriges Arbetsterapeuters Akademi, samt OBQ11, OVal-pd och OVal-9 som är nyare tillskott i förbun dets förlagsverksamhet. En kan kanske tycka att vi som arbetsterapeuter borde vara särskilt bra på att främja vår egen aktivi tetsbalans, men tyvärr kan vi genom forskning kon statera att alltför många arbetsterapeuter själva har en arbetssituation där det saknas balans mellan krav och resurser, vilket riskerar skapa en ohälsosam och ohållbar arbetsmiljö. I en nyligen publicerad studie om arbetsterapeuters egen aktivitetsbalans framkom att just rimlig arbetsbelastning, samt hög nivå av kontroll och belöning i arbetet är avgörande för arbetsterapeuters egen aktivitetsbalans. Detta är kunskap som vi som förbund behöver synliggöra och använda i våra diskussioner med arbetsgivare

och beslutsfattare i vårt arbete för nolltolerans mot ett ohälsosamt arbetsliv. Ingen ska behöva bli sjuk av sitt jobb. Att visa vägen mot ett vardagsliv i balans är ett av förbundets fokusområden under denna fullmäktige period. Det är ett prioriterat område såväl i relation till den personcentrerade professionsutövningen som i medlemmarnas egen vardag och yrkesliv. Därför arbetar vi just nu aktivt för att förbättra våra med lemmars arbetsvillkor genom att informera och utbilda kring olika aspekter av ett hållbart arbetsliv, men också med att aktivt driva opinion i frågan. Ett exempel på detta är uppropet Vårda Vården som vi tillsammans med en rad ytterligare fack- och profes sionsförbund överlämnade till vår sjukvårdsminister strax innan jul. Samtidigt tar vi också alla tillfällen vi kan för att visa värdet av arbetsterapeuters

kompetens för en hållbar och hälso främjande vardag i balans för alla människor, i alla åldrar och under hela livet. Vårt budskap är tydligt. Arbets terapeuters kompetens är en be tydande pusselbit i främjandet av människors psykiska och fysiska hälsa i den raplexa omvärld vi lever i, men om vår profession ska kunna göra en verklig skillnad behöver vi själva en aktivitetsbalans och aktivitetshälsa som är god och hållbar.

ida kåhlin Ordförande

Barnkanal om vård 1177 för barn och unga. Så beskrivs den nya vårdsajten mediprep.se – med texter, filmer och poddar om sjukdomar och besvär. Innehållet är granskat av professioner inom barnhälsa och är skapat tillsammans med barn och ungdomar. På sajten finns konkreta exempel på hur un dersökningar går till och berättelser från barn och ungdomar. Kolla in blodprovsfilmen.

Ökad risk för demens Äldre som drabbas av flera kardiometabola sjukdomar – som diabetes, hjärtsjukdom och stroke – löper en kraftigt ökad risk för demens och alzheimers, visar en tvillingstudie

på Karolinska institutet. Studien visar även att samma gener kan ligga bakom risken för både kardiometabola sjukdomar och demens. Mer på ki.se , sök på kardio metabol.

FOTON: MOSTPHOTOS

Arbetsterapeuter inom primärvården, framför allt i kommunerna, har bristande förutsättningar att arbeta evidensbaserat. Det visar en ny rapport från Sveriges Arbetsterapeuter. Oroande skillnader i primärvården

FOTO: MOSTPHOTOS

Arbetsterapeuter har en viktig roll att spela i den nära vården, och där kommer primärvården att vara navet. Men förbundets nya rapport Arbetsterapi inom regional och kommunal primär vård. En kartläggning av upp drag och förutsättningar för arbetsterapeutiska insatser i den nära vården visar att det finns utmaningar när det gäller arbetsterapeutens uppdrag inom såväl regional som kom munal primärvård. Bland annat har arbetsterapeuter i framför allt den kommunala primärvår den bristande förutsättningar

att arbeta evidensbaserat. Det visar sig också att många arbetsterapeuter saknar upp dragsbeskrivningar. – Rapporten är unik i sitt slag, men resultatet är tyvärr nedslå ende på många sätt. Den visar på brister inom såväl kommu nal som regiondriven primär vård, men även att det finns omotiverade och oroande skill nader beroende på huvudman. Detta är utmaningar som vi – professioner, beslutsfattare, huvudmän och andra aktörer – inte kan blunda för, säger Ida Kåhlin, förbundsordförande.

Förbundets rapport visar att många arbetsterapeuter i primär vården saknar uppdragsbeskrivning.

utifrån sin legitimation, kom petensbeskrivning och etiska kod oavsett huvudman. Katja Alexanderson

Rapporten bygger på en enkätundersökning som för bundet har gjort bland arbets terapeuter som arbetar inom primärvården, både region driven och kommunal. Rappor ten ger fördjupad kunskap om arbetsterapeuters förutsätt ningar att med kvalitet arbeta

Ladda ner rapporten på arbetsterapeuterna.se/ primvårdrapport

Arbetsterapi inom regional och kommunal primärvård En kartläggning av uppdrag och förutsättningar för arbetsterapeutiska insatser i den nära vården.

Utmanande att omsätta OSA-föreskrifterna i praktiken OSA-föreskrifterna kom för sex år sedan. En utvärde ring från Arbetsmiljöverket visar att de mottagits väl, men att det finns utmaningar med att omsätta dem till praktiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverkets utvärde ring visar att mottagandet bland arbetsmarknadens par ter är gott över lag, men att det ker i organisatoriska och sociala arbetsmiljön, som

ger hälsoproblem över längre tid. Det här är en viktig jäm ställdhetsfråga som behöver belysas ännu mer, säger Arbetsmiljöverkets general direktör Erna Zelmin i ett pressmeddelande. Läs mer på av.se. ¶

finns utmaningar i hur före skrifterna ska omsättas till praktiskt arbetsmiljöarbete. – Fysiska risker som går att ta på och kan ge direkta skad or är lättare att bedöma än ris

Föreskrifterna om organisa torisk och social arbetsmiljö (OSA) infördes 2016. De sätter fokus på arbetsbelastning, arbetstider och kränkande sär

behandling. Syftet är att alla arbetsgivare ska ha kunskap att hantera och förebygga ris ker i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

6

60% ... av alla sysselsatta uppger att de har för mycket att göra på jobbet. Ungefär lika stor andel har under det senaste året arbetat trots att de känt sig sjuka och inte borde jobbat. Mer på av.se.

Squuuuisshhhhhhh … ”Utifrån de preliminära resultaten börjar tingle-känslan ofta på hjässan och sprider sig sedan ner mot nacken, ryggen och axlarna,” säger India Morrison, biträdande pro fessor vid Linköpings universitet, till forskning.se . Hon vill kartlägga kroppsliga upplevelser av ASMR – fenomenet med viskningar, krafsningar och andra squishiga ljud som en del upplever som ytterst behagliga.

Regionerna halkar efter i löneligan

Sveriges Arbetsterapeuters löneenkät visar att lönerna ökade med 4,2 procent mellan 2021 och 2022, för identiska indivi der. Det är en förbättring jämfört med 2020–2021 då lönerna ökade med 4,0 pro cent. Medellönen för alla som svarade på enkäten (kollektivet) låg på 36 818 kronor i månaden. – Löneutvecklingen har varit god de senaste åren och det är förstås glädjande, men den genomsnittliga lönen för en med lem med befattningen arbetsterapeut var 35 528 kronor i månaden. Det är orimligt lågt med tanke på hur ansvarsfullt och komplext yrket är, säger Sveriges Arbets terapeuters förhandlingschef Maria Yng vesson. Enkäten visar att skillnaden mellan en nyexaminerad arbetsterapeut och en ar betsterapeut som närmar sig pensionen bara är i storleksordningen 10 000 kronor. – Möjligheter till en bättre livslön är en nyckelfråga för förbundet. Om vi ska lyck as med omställningen till nära vård och Regionerna halkade efter kom munerna lönemässigt – skillna den i medellön har ökat och är nu uppe i 1 646 kronor. För nyexami nerade är den hela 3 513 kronor till kommunernas fördel. Det visar förbundets löneenkät.

kurrera med kommunerna. Men om de i fortsättningen vill kunna attrahera kom petenta medarbetare är det nog dags att börja tänka om. Den individuella löneutvecklingen var som sagt något högre i regionerna förra året, men Maria Yngvesson påpekar att det inte kompenserar för en låg in gångslön.

den demografiska utmaningen måste det löna sig bättre att utbilda sig till arbets terapeut och andra kvinnodominerade yrken i välfärden. De högsta lönerna återfinns i staten, med en medellön på 43 580 kronor i mån aden. I privat sektor låg medellönen på 38 934 kronor. I kommunerna ökade lönerna

– Traditionellt har regioner na kunnat konkurrera med mer spännande arbetsupp gifter, kollegialt stöd och bättre möjligheter till kom petensutveckling, men om det finns för många vakanta tjänster är risken stor att ar betsmiljön blir lidande och att det inte finns utrymme för fortbildning. Avslutningsvis vill Maria Yngvesson tacka alla med lemmar som svarat på en käten och som gör det möjligt

för identiska individer med 3,8 procent, medan ökningen i regionerna var 4,3 procent. Däremot ökade lönegapet mellan kommunerna och regionerna med 217 kronor eftersom löneökningen för kollektivet var lägre i regio nerna. 2022 var medellönen 1 646 kronor högre i kommu nerna jämfört med regioner na, 37 079 kronor jämfört med 35 433 kronor. När det gäller medellönen för nyexade är skillnaden hela 3 513 kronor, 32 264 kronor jämfört med 28 751 kronor. – Vi vet att många regioner redan i dag har svårt att re

”Vår bild är att regionerna är trögrörligare när det gäller löne sättningen.” MARIA YNGVESSON F O T O : P O N T U S W I K H O L M

att ta fram statistiken. Hon slår också ett slag för nya uppdaterade och användar vänliga Saco lönesök. – Det är ett bra verktyg inför ditt löne samtal eller om du ska på en anställnings intervju. Katja Alexanderson Fotnot. Logga in på Saco lönesök för att se löneläget för just ditt yrke, där du bor.

krytera arbetsterapeuter och om lönerna fortsätter att släpa efter kommer det bli ännu svårare. Vår bild är att regionerna är trögrörligare när det gäller lönesättningen och att det finns ett motstånd mot att kon

7

PORTRÄTTET

Fem kilometer från Nydala till Bellevue Sjösida borde inte spela någon roll för barnens framtid. Men det gör det. Nicolas Lunabba har länge jobbat med unga i utsatta områden i Malmö – och satt fokus på social rättvisa i praktiken. Text: Anki Wenster Foto: André de Loisted

Nicolas vill hela Malmö

N icolas Lunabba inleder sin heders doktorsföreläsning med en varning. Han ska prata om döden och bli känslosam. Om någon behöver prata efteråt finns han till hands. Publiken i aulan på Malmö universitet är en blandning av studenter, doktorander, unga och äldre, och många många i lila tröjor. Själv står han på scenen i svarta jeans och t-shirt mot fonden av Malmö universitets lila logga. Han påpekar att det är samma färg som är symbol för Helamalmö där han är verksamhetsansvarig, och vars mål är att etablera sociala infrastruktu rer i utsatta områden. Han håller föreläsningen helt på fri hand, utan ett papper i sikte. Han pratar om att ifrågasätta mönster och var för utsatta områden ser ut som de gör – och vad fattigdom och ojämlikhet leder till. Han pratar om civilsamhällets viktiga roll. – Det här är vad forskningen visar, det här är vad vårt arbete visar. Socialt arbete är social rätt visa i praktiken.

Många håller andan när han berättar om åren när 22 barn i hans närhet antingen dödades, själva dödade eller dog av missbruk. Själv tar han sig an en pojke, Elijah, som är i riskzonen för att dras in i fel sammanhang. Dagboksanteckningarna från den tiden blir boken Blir du ledsen om jag dör? Nästa gång vi fångar Nicolas Lunabba är det på Nydala i östra Malmö. Den här december morgonen domineras nyhetsrapporteringen av de 60 dödsskjutningar som hittills skett i Sverige. I Nydala, som räknas som ett utsatt område, öka de dock tryggheten med 8 procent när mätningar gjordes ett år efter att Helamalmö flyttat in i loka ler mitt på Nydalatorget. Var han befinner sig just nu i livet är inte helt lätt att svara på säger han, när vi slår oss ner i ett av Helamalmös aktivitetsrum. Det senaste årets boksläpp, priser och utmärkelser har krävt en turné med föreläsningar. – Folk kommer fram till mig och presenterar sig och jag kan inte placera dem: ”Tyvärr jag minns inte dig”. Den känslan är förfärlig.

kk

9

PORTRÄTTET

Till eftermiddagens bokcirkel med Mohammed Dawoud dyker killarna upp, fr.v. Aziz, Mohammed och Karrar. Men majoriteten som kommer till Helamalmös aktiviteter är tjejer. Till stor del är det dansen som lockar.

Det låter ju oroande, men nej, han slår ifrån sig. Accepterar att det inte funkar att ha koll på allt. – Jag kan prioritera genom att acceptera att jag är oprofessionell nu och behålla mina rutiner stenhårt, och jag mår jättebra och känner ett starkt positivt rus. Men jag måste hitta mina fickor och de kan inte vara fyllda med annat. Det är då jag blir stressad och orolig. Sambon Amna är läkare, jobbar heltid och forskar och när barnen har lagt sig sitter de och jobbar. Ja, det är svårt att få ihop det, säger han. Det egna skrivandet är en viktig ficka i hans åter hämtning, och måste vara en aktivitet för sig själv. Han försummar familjen just nu, på grund av det och arbetet med Helamalmö. Han förstår att det klingar illa, men har valt att göra så. I grunden handlar det om arbetet för människors lika värde. – Jag har skaffat mig en plattform där jag kanske kan bidra till förändring. Jag måste förhålla mig

till det och i viss mån göra avkall på mitt eget. Jag har jobbat länge med det här och alltid vetat att det kommer att kosta. Arbetet med ”social rättvisa i praktiken” började för drygt 20 år sedan när han var ungdomsledare och jobbade i ett projekt inom Malbas basket som skulle få unga i utanförskapsområden att engagera sig i aktiviteter. – När jag kom ut på skolorna insåg jag att det fanns så mycket kraft, men också att det fanns brister i deras tillvaro och orättvisa förhållanden. Försummade områden och försummade barn går hand i hand. Nicolas såg ett behov av vuxen stöd, men också att många var hungriga och trasiga och han började ifrågasätta strukturella mönster. Han betonar att det handlar om att se helheten, jobba förebyggande och att skapa nya sammanhang för unga som stärker deras egen

10

”När jag kom ut på skolorna insåg jag att det fanns så mycket kraft, men också att det fanns brister i deras tillvaro.”

k En social rörelse och mötesplats i området Nydala i Malmö som grundar sig i det lokala behovet med speciellt fokus på barn och unga. Helamalmö erbjuder insatser som fritids aktiviteter, bibliotek, utbildning och gratis måltider.

Nästan varje morgon tar Peter trapphissen – 25 trappsteg – ner till frukosten, som är gratis måndag till fredag. Anette Akbas-Pihl ansvarar för morgonmaten på Helamalmö.

makt och där de kan växa. Där blir aktiviteterna, med mat i magen, alternativ som minskar risken för att hamna i kriminalitet. Det handlar också om det sociala ledarskapet, möten på de ungas planhalva och förståelsen för att de ingår i många olika sammanhang med familj, skola och fritid. Att se barnen är en för utsättning för att kunna skapa nära relationer och ett tryggt rum. I den självbiografiska boken Blir du ledsen om jag dör? ser han Elijah. Han flyttade in hos Nicolas 2013 och bodde där under två år. Nicolas blev en förebild för Elijah, och själv öppnade han sig känslomässigt. Det går bra för Elijah, men inte för flera av hans vänner. När Nicolas började jobba med unga blev det prak tiska arbetet ett sätt att kanalisera ilskan över det ojämlika samhället. Det blev också början på det

som nu är Helamalmö. Successivt växte rörelsen fram till dagens organisation. Nydalamodellen utgår från de lokala behoven och de sociala in satserna ges genom stöd av lokala resurser, och samarbeten med aktörer utanför. Nu är det flera år sedan Nicolas jobbade som ungdomsledare. I dag har han en mer strategisk roll. – De senaste fem åren har mitt jobb varit att inta alla rum jag kan för att prata om våra frågor. Och det handlar om stora och brännande frågor. Nyligen var han i Stockholm där han utsågs till Årets medmänniska på Svenska hjältar-galan och fick svara på frågan om sina drivkrafter i TV4-sändningen. Han skrattar lite när han berät tar om det. – Klimatförnekare sitter på makten. Rasismen är mainstream. Klyftorna ökar, fattigdomen är ut bredd och barn mördas, jag tror att jag sa ungefär så ordagrant. kk

k Malmö universitet har i samarbete med Hela malmö utvecklat uni versitetskursen, Social mobilisering på lokal nivå . Anders Kottorp är dekan, och arbets terapeut, vid fakulteten Hälsa och samhälle. Han ser fram emot fler samarbeten med Nicolas Lunabba som hedersdoktor.

11

Nicolas Lunabba Född i: Lleida i Spanien och bor i Malmö. Gör: Verksamhetsansvarig för Helamalmö, författare och föreläsare. Aktuell med boken: Blir du ledsen om jag dör? Martin Luther King-priset 2022 och Hillesgårdspriset för medmänsklighet 2022. IM-priset 2021, Anders Carlbergs minnespris 2021. Familj: Sambon Amna och två döttrar, tre och fem år. Läser för sina barn: Sun nanäng av Astrid Lindgren. Läser själv: Ljuset vi inte ser av Anthony Doerr. Övrigt: Lyssnar på hiphop och var i ungdomen basket spelare på hög nivå. Priser: Heders doktor Malmö universitet 2022.

skålen med banan och färska jordgubbar fylls på och bärs ut. Hit kommer personer i alla åldrar, här bänkar sig barnfamiljer med pensionärer, medel ålders och hemlösa. Många är stammisar. – Om någon inte dyker upp blir man orolig, säger Anette. Man bryr sig om varandra, säger hon. Det märk tes inte minst under pandemin när verksamheten snabbt ställde om. Frukostlådor lämnades vid in gången, och många hämtade till sin granne, men Helamalmö fixade även hemleverans och inköp till dem som var i karantän. Stämningen är lugn och småprat hörs från några frukostbord, i bakgrunden spelas 80-talshiten Forever young . Ett tecken i tiden är att antalet frukostgäster stadigt ökar. Varje månad serveras ungefär 5 000 måltider. I dag var det 101 personer som kom till frukosten. Senare under dagen blir det mellis och kvällsmål till barnen. Helamalmö står inför stora utmaningar, berättar Aina Gagliardo som är platschef. Det handlar om att organisationen är i en växande fas. Ungdoms mottagningen är tillbaka, på Helamalmös initia tiv, efter att ha varit centraliserad en period. Nu har den en filial i Helamalmös lokaler. Nyligen startades en fritidsledarutbildning i samarbete med Glokala Folkhögskolan. Parallellt finns en

Demokrati, jämlikhet, rätt visa, klimatkamp – och prioritera utsatta grupper. Nicolas Lunabba vill se en bred folkrörelse för att få till en hållbar samhälls förändring.

Priser som ger mest publicitet är de viktigaste, säger han. Dilemmat är att fokus lätt hamnar på honom, och han får ofta höra att han ”gör så mycket för organisationen”. Han understryker att Helamalmö drivs av en familj av kollegor. – Anette är här sex på morgonen och förbereder frukosten, vad är att göra mycket? Dörren in till Helamalmö står på glänt. Klockan är 7.30 och en doft av kaffe leder frukosthungriga nerför trappan till ett dukat buffébord. Här ser veras gratis frukost varje vardagsmorgon. Anette Akbas-Pihl står i köket. Kniven far fram över skärbrädan och en färgexplosion av strimlad paprika hälls över i en skål. Även

12

PORTRÄTTET

”Klimatförnekare sitter på makten. Rasismen är mainstream. Klyftorna ökar, fattigdomen är utbredd och barn mördas.”

ekonomisk verklighet med inflation och ökade kostnader. Verksamheten strävar efter att vara autonom och får stöd bland annat från stiftelser, Malmö kommun, privatpersoner och samarbeten med föreningar. Nicolas Lunabba växte upp med en älskad mam ma. Familjen hade tuffa ekonomiska förutsätt ningar, men hon gjorde allt för sina två söner. Pappan lämnade familjen när Nicolas var fyra år och minnena av honom är förknippade med våld. Under uppväxten levde han med rädslan att han skulle mista sin mamma. Och när han var 19 år gick hon bort i cancer – men hon hade gett honom en solid grund att stå på, vilket har gjort att han klarat sig även när det sett tröstlöst ut. Nu lever han själv ett medelklassliv, men vet hur det är att växa upp i ett miljonprogramsområde. Han vet också hur det känns att leva som hemlös, vilket han gjorde en period som ung. I sitt skri vande vänder och vrider han på frågor som hur trauman fortplantas i generationer, och att man alltid bär med sig det sociala arvet. Han har två nya skrivprojekt på gång, och håller på att avsluta ett av dem. Han berättar om inledningsscenen. För ett tiotal år sedan när han och en vän är på väg hem från Malmöfestivalen, där de jobbat en sen kväll, vevas en bilruta ner och en pistol avlossas mot dem, bilen slirar sen snabbt iväg. Var det någon som precis försökte mörda oss? Ja, de konstaterar att det är ett mordförsök och sen begravs händelsen. Fram till nu. – När mordförsöket ägde rum var det som om jag slöt mig och inte tillät allvaret i situationen att tränga igenom. Insikten om att någon kanske ville döda mig var väl helt enkelt för otäck att leva med. Men möjligen också därför att så mycket annat hände i staden just då, Mangs som härjade och all annan övrig social oro. Han berättar att han alltid haft ångest och oro över att stora kriser ska inträffa, men när något väl händer ”fryser han till”. Sommaren 2022 plockade han fram minnet. Samtalet med vännen har fortsatt om vad han kommer ihåg och kände, och varför de inte pratat om mordförsöket.

Vad tror du det handlar om? – Det är det jag utforskar i texten, jag vet inte. Det är förträngningsmekanismer. Jag har också skrivit att det handlar om språklöshet, vi kommer inte i kontakt med de här känslorna och har inte språket för att formulera det. Nicolas hittade sitt språk genom litteraturen och i raden av böcker tar arbetarförfattarna stor plats. Nyligen skickade han in det nya manuset till förlaget

och väntar på åter koppling, det kom mer till stor del att bestämma hur 2023 kommer att se ut för honom. När Nicolas Lunabba fäster blicken mot framtiden är det fortfarande ilskan som driver honom.

Den är en viktig katalysator i kam pen för ett mer jämlikt samhälle, och han har vant sig vid tanken på att det blir ett långt lopp. Vilket samhälle hans döttrar, nu fem och tre år, kommer att möta när de växer upp kan han inte riktigt se framför sig. Det är omöjligt eftersom samtiden är så turbulent och oförutsägbar. Men han har en idé om vad han skulle vilja se. Han har någon sorts folkrörelse i tankarna, och påpekar att det som förra seklets folkrörelser åstadkom gjordes under mycket svårare för hållanden än nu. Han tror på den breda alliansen, ”att arbetar klassen står upp och medelklassen joinar in” utifrån insikten att nu behöver civilsamhället ta över, eftersom stora delar av den struktur som ska skapa trygghet har monterats ner. – Det är ett historiskt faktum att den enda verk liga förändring vi har fått är när vi gör det tillsam mans. Det är jävligt roligt och det ger kraft – där kommer min tro på framtiden in. ¶

Ingen fattigdom, ingen hunger och hållbara städer och samhällen. I sin doktorsföreläsning på Malmö universitet tog Nicolas Lunabba upp hur Helamalmö arbetar med Agenda 2030. Anette Akbas-Pihl grattar.

k N icolas Lunabbas sommarprat 2021 Lyssna på Helamalmös

grundare om hur morden på unga – och unga som

mördar – är konsekven sen av det samhälle vi har skapat.

13

HALLÅ DÄR!

Lyft för äldre på gymmet Äldre har lika god förmåga

... arbetsterapeut Frida Henriksson , som vann 20 000 kronor och Centrum för kommunstrategiska studiers pris Årets kommunuppsats för sin masteruppsats vid Linköpings universitet.

att bygga muskler som yngre, visar en avhandling från Gym nastik- och idrottshögskolan. Evidens för att det aldrig är för sent att börja lyfta skrot alltså. Mer på gih.se, sök på muskeltillväxt .

Grattis, hur känns det? – Tack, det känns jätteroligt. Jag är väl digt glad för priset! Berätta om ditt arbete. – Jag har skrivit om hur tjänstemän i kommuner upp lever arbetet med att främja delaktighet i fritidsaktiviteter

FOTO: OLLE NILSSON

FOTO: MOSTPHOTOS

Hur bemöter vi vuxna med IF? Personer med intellektuell funktionsnedsättning löper större risk än andra att drab temat då fem erkända forska re inom områ det från Sverige, Norge, Finland och Stor britannien samlades för ett seminarium ordnat av Myn digheten för delaktighet. En arbetsterapeut fanns bland föreläsarna: Sarah Wigham, seniorforskare vid Newcastle University. Se på mfd.se, sök på inspirerande filmer . väntesorg ... är ett av nyorden 2023: ”sorg inför annalkande förlust av en närstående.” vill dela information behöver vara anslutna till ett system för sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation. Mer på socialstyrelsen.se. bas av psykisk ohälsa. Det var Möjligt att dela dokumentation Från årsskiftet kan vårdgivare och socialtjänstens verksam heter, som gäller omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning, under särskilda förutsättningar dela personuppgifter med var andra. Verksamheter som

FOTO: AV.SE

för vuxna med funktionsned

Hot och våld på boenden Nära åtta av tio arbetsgivare gör inte tillräckligt för att förebygga hot och våld på jobbet, visar en rapport från Arbetsmiljöverket. Framför allt handlar det om brister i rutinerna att undersöka, riskbedöma och förebygga riskerna för hot och våld. Men det saknas också funge rande rutiner för vad med arbetare ska göra när en situation uppstår. Anställda inom omsorgen är särskilt utsatta. Arbets miljöverkets inspektioner vid HVB- och LSS-boenden visar att arbetsmiljöarbetet inte prioriteras tillräckligt för personalens säkerhet. Det finns också brister kring rapporteringen av de inci denter som inträffat. – Det kan bero på att det saknas rutiner, men det kan också vara att hot och våld blivit så vanligt att man inte längre rapporterar in det som sker, säger Eva Karsten, projektledare på Arbets miljöverket i ett pressmed delande.

sättning. Jag valde att lyfta blicken från individnivån och undersöka frågan på samhällsnivå. Vad kom du fram till?

– Jag intervjuade tjänstemän i 15 olika kommuner – mindre, mellan och större – och kunde se att det tagits en massa häftiga initiativ kring frågan, men att det samtidigt finns en väldigt stor variation. Jag kunde också se att många upplevde en stor osäkerhet kring hur frågan ska hanteras, mycket på grund av att det saknas statlig styrning. Kommunerna måste jobba med tillgänglighet utifrån en mängd olika perspektiv och en slut sats var att det behöver finnas en balans mellan universell utformning och individuella lösningar för att kunna möta alla behov som finns. Såg du några brister i kommunernas arbete? – En av utmaningarna som tjänstemännen lyfte är att det är svårt att nå ut till målgruppen – att veta vilka de är och vad de behöver, för att kunna matcha rätt insatser med rätt målgrupp. Några goda exempel? – Absolut. Vissa kommuner har bland annat tillsatt ritnings granskningsgrupper, med ett tydligt tillgänglighetsperspektiv. Andra har tagit extern hjälp och kartlagt hur tillgängligheten ser ut i kommunen och utifrån det kunnat prioritera. Ett annat exempel är att kartlägga vilka fritidsaktiviteter, både kopplat till kultur och idrott, som finns. Kommer du att forska vidare? – Det vet jag inte ännu. Men området är superintressant och jag märker att intresset är stort, inte bara inom arbetsterapi. Pontus Wikholm Läs Frida Henrikssons masteruppsats: ”Bortom fina ord, visioner och eldsjälar – en studie kring kommuners arbete med att främja delaktighet i fritidsaktivi teter för vuxna personer med funktionsnedsättning” på bit.ly/master-frida .

14

Gunilla Wallengren använder ett Elastiskt Universalband från Bodypoint. www.heamedical.se

15

TEMA: JOBBALANS

Slasktrattar på jobbet och projektledare hemma. Kvinnor lägger mycket mer tid på osynligt arbete , men det plussar inte på lönekuvertet eller pensionen. Dessutom är risken för utmattning större.

Slasktratt & projektledare Text: Katja Alexanderson Illustration: Helena Lunding Hultqvist

F ylla på papper i skrivaren. Plocka i diskmaskinen. Plocka ur diskmaskinen. Ta mötesanteckningar. Fixa insamlingen till kollegan som fyller år. Läsa korrektur. Fråga hur det gick på presentationen. Ta ett extra varv med toaborsten trots att det inte ens är din egen skit. Baka och ta med till trefikat. Styra upp det praktiska till kickoffen. Listan på saker som magiskt blir gjorda på många arbetsplatser kan göras lång. Alldeles för lång. Fast det är förstås ingen magi inblandad utan det är ju någon, oftast en kvinna, som gör de här sakerna i det tysta i stället för att ägna sig åt sina faktiska arbetsuppgifter. En kvinna som får mindre tid att delta i utvecklingsprojekt och andra karriär utvecklande saker. Med sin bok Allt vi inte ser: så påver kas du av det osynliga arbetet – hemma och på jobbet vill författarna Ida Öst ensson och Thor Rutgersson bidra till

ökad jämställdhet. De synar osynliga mönster och ger läsaren konkreta tips och verktyg för att bryta dem. – Jag tyckte att man antingen prata de jämställdhet i hemmet eller på jobbet. Men man måste se det holis tiskt – det ena påverkar det andra, säger Ida Östensson som bland annat är ord förande och grundare av stiftelsen Make Equal som arbetar för ett jämlikt samhälle. För att ta reda på mer frågade hon och Thor Rutgersson sina följare på sociala medier om de största jämställdhets utmaningarna hemma och på jobbet. Responsen var enorm och de fick in över 10 000 svar. När de kategorisera de svaren blev det tydligt att många av utmaningarna är sådant vi inte talar om till vardags. Saker vi tycker är för små. För futtiga för att lyfta som en skilda problem, men som tillsammans verkligen påverkar våra liv.

”Osynligt arbete är inte slaskgöra och skit, utan det är jätteviktiga saker som får arbetsplatsen att gå runt.” IDA ÖSTENSSON F O T O : M A K E E Q U A L

kk

17

TEMA: JOBBALANS

”Ta fram en powerpoint till en man, som sedan ska stå och briljera på scenen.”

– När man kunde vara anonym var det lättare att säga att man stör sig på att alla snubbarna på jobbet glider räkmacka, men ändå blir befordrade. Att man själv och andra kvinnliga kollegor alltid hamnar på att sammanställa mötesanteckningar eller ta fram en powerpoint till en man, som sedan ska stå och bril jera på scenen. Eller att man alltid är den som ser till att alla blir uppmärksammade när de får barn, fyller år eller slutar. Men innan någon blir irriterad eller kränkt: Inte alla män. Och självklart finns det kvinnor som är glidare, både hemma och på jobbet. Fast det gene rella mönstret är att kvinnor gör mer av det osynliga arbetet, vilket får effekter. – Det är 41 procents större risk att kvinnor blir sjukskrivna för stressrelaterad psykisk ohälsa. Vad beror det på? Det kanske är så att kvinnor både är slasktrattar på jobbet och projektledare hemma? Gör man dubbelt hemma och dubbelt borta får det konsekvenser, säger Ida Östensson och konstaterar att arbetsterapeuter i sin yrkesroll kan ha nytta av att läsa boken. Inte minst för att kunna stötta perso ner med utmattning att få syn på allt osynligt arbete de ägnar sig åt. Vi lägger projektledarrollen i hemmet åt sidan och tittar närmare på hur det ser ut på våra arbets platser. Ida Östensson konstaterar att det finns olika typer av

osynligt arbete på jobbet, både mer allmänt fixande och trivselskapande (kaffekopparna, diskmaskinen, fråga hur läget är …) och icke-meriterande arbets uppgifter. De senare är mer specifika och handlar om saker som hjälper företaget eller organisationen, men som inte ingår i ens faktiska arbetsuppgifter eller organisationens huvuduppdrag. – Det görs ofta i skymundan och kräver inte sär skilda specialkunskaper. Det kan vara att ta mötes anteckningar, introducera nya kollegor, förbereda möten, arrangera årliga konferenser och så vidare, säger Ida Östensson och berättar att en kartläggning gjord i USA av den danska professorn Lise Vester lund visar att kvinnor lägger upp till 200 fler timmar per år på icke-meriterande uppgifter än män. Men trots att det här är viktiga uppgifter lönar sig det sig sällan ur karriärsynpunkt att vara den som gör dem. – Det är 50 procent vanligare att chefer tillfrågar kvinnor och 50 procent vanligare att kvinnor säger ja, säger Ida Östensson och hänvisar till Lise Vester lund. Därtill är det vanligare att kvinnor tar på sig upp gifterna frivilligt. – Du får ofta bekräftelse på att du gör det så bra. Och då gör du det om och om igen utan att fatta att du behöver jobba extra timmar och inte hinner vara med familj och vänner, träna – och inte heller kan levla upp i karriären.

AXPLOCK UR

Stora osynliga listan, jobb Hur mycket osyn ligt (och obetalt) arbete gör du? k Planerar insam lingar till födelse dagar k Rengör handfat/ toalett efter andras toabesök k Torkar av whiteboard k Städar ur kylen k Håller koll på allergier när ni ska fika k Tar emot bud och kvitterar leveranser k Introducerar nya medarbetare k Fixar stavfel och grammatik i kol legornas texter Stora osynliga listan , hem k Letar efter saker som ingen hittar k Planerar familje semester k Rensar i skafferiet k Torkar ur mikron k Namnmärker kläder k Tröstar barn k ... och massor mer

Men hur ändrar man på den ojämlika fördelningen av osynligt arbete på jobbet?

– Lösningen är inte att kvin nor börjar säga nej, utan det

är ett organisations- och verksamhetsproblem. Det handlar om hur verksam heten är strukturerad. Det ska inte vara upp till varje kvinna att syna de ”sköna” männen och glidarna. Arbetsgivaren behöver lyfta frågan, kartlägga vilket uppgifter det rör sig om och hur de är fördelade för att

Hela listorna hittar du på: osynligtarbete.se

k Icke-meriterande Lise Vesterlund, professor i natio nalekonomi, har tillsammans med kollegor forskat om och slagit fast begreppen ”non-­ promotable work” och ”non-promota ble tasks”. Läs mer i boken The No Club: Putting a Stop to Women’s Dead-End Work .

sedan hitta sätt att fördela arbetet jäm likare. Ida Östensson poängterar att det handlar om att skapa attraktivare

arbetsplatser där människor trivs och mår bra. Om att minska risken för sjukskrivning och inte minst om att ta vara på medarbetarnas kompetens så att de vill stanna kvar. – Osynligt arbete är inte slaskgöra och skit, utan det är jätteviktiga saker som får arbetsplatsen att gå runt. En startpunkt kan vara att ladda hem ”Stora osyn liga listan på jobbet” som finns gratis på osynligt arbete.se. I den finns ett stort antal exempel att utgå ifrån vid en kartläggning. Medarbetarna kan med fördel dokumentera vilka uppgifter de gör och hur ofta samt lägga till egna exempel. Ett annat tips är att läsa boken där det finns 14 utförliga råd till arbetsgivare. Ett konkret tips för att fördela arbetet mer jämlikt är olika former av roterande scheman, oavsett om det handlar om att städa i köket eller ta anteckning ar. Ett sätt att uppvärdera det osynliga arbetet är att föra in det i trivselregler, medarbetarpolicyer och inte minst i befattningsbeskrivningar så att icke-­ meriterande blir meriterande i stället. – Vi vill att alla ska ha en bra work–work balance , det vill sä ga en bra uppdelning mellan meriterande och icke-meriterande arbete. Arbetsplatser behöver

jobba systematiskt och män behöver i högre grad tacka ja till icke-meriterande uppgifter. Även om lösningen inte är att kvinnor ska börja säga nej (och riskera att straffas för det) har Ida Östensson några råd på vad du kan göra om du trött nat på glidare. Först och främst prata med hen och uppmärksamma personen på sitt beteende: ”jag vet inte om du märker det här, men”. Funkar inte det får man prata med sin närmsta chef eller facket. Sedan kan man behöva öva sig på att låta bli att säga ja direkt på frågor om vem som kan ta anteckningar, boka möteslokal … Det gäller att lära sig stå ut med den obekväma tystnaden när ingen anmäler sig frivilligt. – Ett hack är att ägna tiden åt att titta runt på glidarna och se vad de gör. Det blir väldigt roligt. Plötsligt får någon ett jätteviktigt sms eller börjar bläddra i sina papper. Rent generellt tycker Ida Östensson att det kan vara värdefullt för kvinnor att öva sig på att göra saker ”killräckligt”: – Jämför dig inte alltid med den bästa kvinnan på arbetsplatsen, utan ibland kan man behöva jämföra sig med den sämsta mannen – och då kan du känna att du är rätt bra. ¶

Idas tips till arbetsgivare k Det är ert ansvar att synliggöra, kommunicera och fördela det osynliga arbetet. k Kartlägg: Vad gäller på vår arbetsplats? Vilka osynliga arbetsuppgifter 3

finns det här? Involvera era medarbetare.

k Ta extern hjälp: Köp

till exempel in boken: Allt vi inte ser och lär

er mer om de här frågorna – för de är livsviktiga.

19

TEMA: JOBBALANS

Hälso- och rehabvägledaren och arbets terapeuten Lena Melin möter personer som har en hälsoförsäkring i Skandia. Samtalen handlar ofta om värk, stress, hög arbetsbelastning och nedstämdhet – det spelar ingen roll om problemen beror på jobbet eller privatlivet.

20

Hälso- och rehabvägledarna på Sophiahemmet Rehab Center har förmånen att möta klienterna i tid. Det ser de som en framgångsfaktor för att förebygga sjukskrivningar.

Text: Katja Alexanderson Foto: Nicklas Thegerström

Ett första möte innan det gått för långt första

TEMA: JOBBALANS

”Folk ringer in för allt möjligt ... Hög arbetsbelastning och risk för utmattning är vanligast.” JOHAN BECKMAN hälso- och rehabvägledare, arbetsterapeut

Sophiahem met Rehab Center, SRC Ägs: till 90 procent av Skandia och till 10 procent av Sophia hemmet. Startade sin verksamhet 1991. Ansvar för: samtliga tjänsteleveranser inom Skandias Hälso försäkringar i Sverige. Hälsoförsäkringen omfattar förebyggan de insatser eller stöd för arbetsåtergång vid sjukskrivning. Insatser: Bland annat samtal med psykolog (KBT), fysioterapi, ergonomi, yrkeslivs planering, bedöm ning av en specialist läkare – och inte minst arbetsterapi Finns i: Stockholm och Göteborg med egen personal och täcker övriga landet digitalt eller genom samarbetspartners.

en nya nära vården ska vara proaktiv, hälsofräm jande och förebyggande.

psykolog (KBT), fysioterapi, ergonomi, yrkeslivs planering, bedömning av en specialistläkare – och inte minst arbetsterapi. En del insatser sker direkt i SRC:s regi, andra genom ett väl upparbetat nätverk runt om i landet. – Hälso- och rehabvägledaren är navet. De gör en grundlig kartläggning och försöker förstå så mycket som möjligt om personens situation. Sedan diskute rar man vilka behov personen har utifrån de insatser som finns, säger Camilla Hinderson som också är gruppchef för hälso- och rehabvägledarna. Arbetsterapeuterna Lena Melin och Johan Beck man och fysioterapeuten Ulrika Hindberg är alla hälso- och rehabvägledare på SRC. Lena och Ulrika jobbar i Göteborg och Johan i Stockholm, men en stor del av klientmötena sker numera digitalt. Många klienter med stressrelaterade problem uppskattar att slippa ta sig till en mottagning. – Folk ringer in för allt möjligt. Det kan vara fysiska problem som värk i kroppen, men också till exempel skilsmässa. Hög arbetsbelastning och risk för utmatt ning är vanligast, säger Johan Beckman. De allra flesta ringer i tid, före den beryktade väg gen, men ungefär en femtedel är redan sjukskrivna. – Många gånger frågar man efter verktyg för att inte bli sjukskriven, säger Camilla Hinderson. Lena Melin som har erfarenhet som rehabkoordina tor inom den offentliga vården fyller på: – Det är jättestor skillnad mot att vara på vårdcen tral eller rehabmottagning – då träffar du patienterna mycket senare. Men vissa har trots allt väntat alldeles för länge med att kontakta hälsoslussen. – En del är så illa däran när de kommer att de borde bli sjukskrivna. Då gäller det att stötta dem att kon takta behandlingsansvarig läkare för ställningstagan de om sjukskrivning, säger Ulrika Hindberg.

Frågan är bara hur det ska gå till. Hur gör man för att träffa patienterna innan de har blivit patien ter? Några som redan i dag oftast gör det är arbetsterapeu

terna på Sophiahemmet Rehab Center, med mottag ningar i Stockholm och Göteborg. De möter personer som har en hälsoförsäkring i Skandia. De allra flesta har försäkringen via sin arbetsgivare, men en mindre omfattande variant ingår bland annat i flera av Aka demikerförsäkrings försäkringar. – Syftet med försäkringen är att i ett tidigt stadium förhindra sjukskrivning eller hjälpa personen att få tillbaka sin arbetsförmåga, säger arbetsterapeuten Camilla Hinderson som är tjänstesamordnare inom Skandia Hälsoförsäkring. Hon har arbetat i över trettio år med arbetslivs inriktad rehabilitering och började för tio år sedan som hälso- och rehabvägledare på Sophiahemmet Rehab Center, SRC. Arbetsterapi fanns som en insats inom försäkringen, men det fanns behov av utveck ling och erbjudandet har utvecklats efter hand. I dag är man flera arbetsterapeuter som jobbar som hälso- och rehabvägledare, men även med arbets terapeutiska insatser. Personerna som vill ha hjälp kontaktar Skandias hälsosluss. Det kan till exempel handla om värk, stress, nedstämdhet och det spelar ingen roll om besvären är jobbrelaterade eller har med privatlivet att göra. Efter kontakten med hälsoslussen får man träffa en hälso- och rehabvägledare vid Sophiahem met Rehab Center som bedömer vilka insatser som kan bli aktuella. I verktygslådan finns samtal med

kk

22

Arbetstera peuterna Lena Melin, Camilla Hinderson och Johan Beckman samt fysiotera peuten Ulrika Hindberg (på skär men) arbetar som hälso- och rehab vägledare. De lot sar personer med en hälsoförsäkring i Skandia till rätt rehabinsatser.

23

TEMA: JOBBALANS

”När man kommer till oss och är utmattad tenderar livet att vara väldigt, väldigt rörigt. En arbetsterapeut kan bidra med att sortera och prioritera.” ULRIKA HINDBERG hälso- och rehabvägledare, fysioterapeut

men säger en individ nej respekterar vi det, säger Camilla. De olika professionerna inom försäkringen jobbar tillsammans i ett team kring klienten. Arbetsterapi blir ofta aktuellt när det handlar om stressrelaterade besvär och hög arbetsbelastning. I rollen som hälso- och rehabvägledare tycker Ulrika Hindberg att det är värdefullt att snabbt få till ett möte med arbets terapeut. – När man kommer till oss och är utmattad tenderar livet att vara väldigt, väldigt rörigt. En arbetsterapeut kan bidra med att sortera och prioritera. Sätta saker i fokus och i sitt rätta sammanhang. Ofta har man inte förstått hur illa det är, hur förvirrad man är. Det gäller också i kontakten med arbetsgivare – att man bringar någon slags ordning. Johan Beckman utvecklar: – Vad är rörigheten i personens aktivitetsvardag? Det är där vi kan göra störst nytta snabbast. Får jag och personen koll på aktivitetsobalansen i vardagen och kan börja justera den kan psykologen komma in och jobba med symtomen, som till exempel beteende förändringar. De arbetsterapeutiska insatserna följer två spår: ett arbetsinriktat och en bredare tjänst som kallas Var dagsprioritering. Utgångspunkten för arbetsspåret är två träffar för att arbeta med Worker Role Interview (WRI) och Work Environment Impact Scale (WEIS) . – Det ger en bra genomgång. Dels får personen själv gå igenom sin arbetssituation väldigt noggrant och få perspektiv på den, dels får de hjälp med att sor tera upp punkter med stödjande och hindrande fakto rer, säger Lena Melin. Hon fortsätter: – Nästa gång diskuterar vi punkterna: Vad kan man påverka? Vad kan jag göra själv? Vad kan min arbets givare göra? Många gånger har de redan pratat med chefen – bara av att göra intervjun (reds anm: i WRI och WEIS) har det startats en process, säger Lena Melin och tillägger att ibland gör de också en mer

Läkarna inom försäkringen sjukskriver inte, utan hälso- och rehabvägledaren lotsar vid behov vidare till vårdcentralen eller privat vård om personen har en vårdförsäkring. Under sjukskrivningen fortsätter insatserna inom hälsoförsäkringen.

Arbetsterapeuten och hälso- och rehabväg ledaren Johan Beck man sitter i ett klient möte. Efter pandemin sker allt fler möten digitalt. Att slippa restid uppskattas av många.

– Vill vårdcentralsläkaren samverka med oss finns vi som stöd och kan med klientens godkännande del ge underlag och bedömningar. Vi försöker hela tiden samverka, både inom försäkringen och vid behov även med aktörer utanför, säger Camilla Hinderson. De lyfter att arbetsgivaren är viktig för återgång i arbete, oavsett om man vänt sig till försäkringen av privata eller arbetsrelaterade skäl. – Om det är risk för sjukskrivning, eller om man redan är det, brukar vi stötta både arbetsgivaren och medarbetaren för att hitta en bra planering för arbets återgång. Vi vill främja en dialog med arbetsgivaren,

24