Arbetsterapeuten-1-2024

TEMA: RELATIONER

– Man måste inte lösa det själv, utan behöver bara veta hur man ska hjälpa personen vidare, säger Jenny och tillägger att om det är barn in blandade är man skyldig att göra en orosanmälan. På vårdcentralen använde de sig av ett flödesschema, framtaget av regionens centrala kompetens centrum, för att veta hur de skulle hänvisa vidare. Jenny Lind konsta terar att som arbetsterapeut är det ovanligt att träffa våldsutsatta i det akuta skedet när någon precis blivit misshandlad, med att professionen har en viktig roll att spela för att upptäcka personer som är, eller har varit, drabbade. Då kan det exem pelvis handla om att skicka vidare personen till ett samtalsteam eller hänvisa till socialtjänsten. Men det kan också vara att tipsa om kvinno fridslinjen och lokala kvinnojourer. För att göra det lite enklare att prata om våldsutsatthet med pa tienterna tipsar Jenny om att disku tera och öva på att ställa frågor (se exempel i marginalen) tillsammans med kollegor. Det finns utbildnings material bland annat på Nationellt centrum för kvinnofrid . När Jenny jobbade på vårdcentra len tog hon upp ämnet först i slutet av mötet när hon tog anamnes, både med kvinnor och män. – Personen måste få tid på sig

det är svårare att hitta ett bra tillfälle att ställa frågor om våld. Oftast träffar hon patienten till sammans med en anhörig, som skulle kunna vara förövare. Men eftersom arbets terapeut och fysio terapeut ofta gör hem besök gemensamt är en tänkbar lösning att gå undan med patien ten för att titta på bad rummet och prata en skilt där. Även på nya jobbet lyfter Jenny Lind våld i nära relationer, men arbetet är fortfarande

märksamma våld i nära relationer. Ett första steg kan vara att fundera på hur arbetsplatsen gör i dag. Finns det plan scher uppsatta i vänt rum och på toaletter? Om inte kan man bli den som beställer hem och sätter upp. Hon tycker att arbets terapeuter har goda förutsättningar för att upptäcka våldsutsatt het, inte minst med tanke på att man ofta har lite längre besök och träffar patienter na fler gånger. Dess utom kan det vara lättare att prata om

N

O

R S

D E

N

X A

E

A L

A

T J

K A

:

T O

F O

”Vi kan inte rädda alla, men vi kan göra någon ting i alla fall. Så de känner sig sedda.” JENNY LIND

k Exempel på

direkta frågor Har någon slagit, sparkat, skrämt eller gjort dig illa? Jag ser att du har ett blåmärke på armen, hur fick du det? Har det hänt att du känt dig rädd för någon?

i startgroparna. Under hösten har hon och en arbetsterapeutkollega bland annat informerat på APT, haft möten med socialtjänsten och job bat fram en rutin för hemsjukvår den, som nu är på remiss hos chefer na. De ska även föreläsa för sjuk sköterskorna och Jenny skulle gärna träffa hemtjänstpersonalen, som dagligen möter de äldre, för att öka deras kunskap kring våld. Jenny hoppas kunna inspirera andra arbetsterapeuter att upp

svåra saker medan man gör något. – Läkarna på vårdcentralen kan ske bara har en kvart per patient, då har vi arbetsterapeuter ofta mycket mer tid. Hon avslutar: – Det krävs inte så stora medel för att lyfta frågan. Vi träffar de här pa tienterna. Punkt slut. Och då har vi också en chans att upptäcka våldet. Vi kan inte rädda alla, men vi kan göra någonting i alla fall. Så de kän ner sig sedda. Och vi kan hänvisa dem till rätt instans för att få hjälp. ¶

Känner du dig trygg med din partner?

kunskapsguiden.se

att svara. Och jag sa någon ting i stil med: Det här är en fråga som jag ställer till alla på grund av att våld i en relation kan ge ohälsa. På sin nuvarande

k Kvinnofridslinjen.se . Här kan du bland annat beställa infokort och affischer. k Kunskapsguiden.se , gå in på Områden och teman › Våld i nära relationer. k Nationellt centrum för kvinnofrid, nck.uu.se .

arbetsplats inom den kommunala hemsjuk vården tycker hon att

22