Arbetsterapeuten-2-2020

#2 2020

TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES ARBETSTERAPEUTER

Corona, 18/3 ”Lugnet före stormen”

vardagen 3

appar för att planera

”Jag älskade att vara på arbetsterapin” SOFIA ÅKERMAN TVÅNGSVÅRDADES SOM TONÅRING

REHAB HEMMAVID Hans Korak kom snabbt på benen efter stroken sid 18

REPORTAGE Julius Ntobuah slåss mot ovärdigt asyl mottagande sid 37

TEMA

sid 14–26

n

y

t

ä

n

k

n

k

y t

n y t

n

ä

ä

n

t

ä n

y

n

k

k

Högkvalitativa förflyttningsprodukter för en enklare vardag.

I mer än ett kvarts sekel har vi helhjärtat ägnat oss åt utveckling av smarta hjälpmedel för enkla förflyttningar samt åt att göra livet och arbetet enklare för både brukare och personal inom vård och omsorg. För sittande och liggande positionering och stående, sittande eller liggande förflyttningar finns en hel arsenal av lösningar. Nedan ser du ett litet urval av några produktkategorier samt lite info om våra populära hjälpmedelsutbildningar.

MANUELLA FÖRFLYTTNINGSHJÄLPMEDEL Lösningar för alla förflyttningssituationer - för aktiva eller något aktiva brukare. Uppresningshjälpmedel, glidskivor, glidmattor, vårdbälten, gånghjälpmedel m.m.

LYFTSELAR I Handicares sortiment finns ett brett urval av kvalitetslyftselar anpassade för olika typer av lyft och för brukare med olika behov. Lyftselarna finns i flera olika material och i storlekar från XXS till XXL.

MOBILA LYFTAR Handicares sortiment erbjuder många olika modeller och varianter med olika lyftkapacitet och med många olika funktioner.

GLIDLAKAN Glidlakan för manuell positionering (lägesförändring) av brukare inom samma enhet, till exempel för vändning i säng och för förflyttning högre upp i säng.

UTBILDNINGAR Tusentals förskrivare har deltagit i våra populära hjälpmedelsutbildningar genom åren. Nu vill vi även nå ut till övrig vårdpersonal och sprida mer kunskap kring förflyttningar. Vi kommer till er - kostnadsfritt!

TAKLYFTSMOTORER Vi erbjuder kompletta taklyftslösningar för alla typer av utrymmen och sortimentet inkluderar allt från motorer, taklyftar och tillbehör.

Besök gärna www.handicare.se för fler produkter och mer information.

Kundtjänst/Beställning: Telefon: 08-557 62 200 E-mail: customerservice@handicare.se Order: order@handicare.se Öppettider: Måndag-Fredag 08.00-16.30

katja alexanderson Chefredaktör

#2 2020

FOTO: KAJSA GÖRANSSON

Ӏr det lite struttiga

När allt vänds upp och ner

chefer kom mer det inte att hända. Rädda chefer är döden.” s. 14

Det här numret har temat Nytänk och så här i corona tider är det något vi alla måste ägna oss åt. Vi måste tänka nytt kring hur vi umgås med andra, hur vi jobbar och inte minst stanna hemma vid minsta snuva, bland annat. För oss som gör tidskriften Arbetsterapeuten har det gjort att vi fått arbeta tillsammans över internet och dela våra skärmar. Det har funkat förvånansvärt bra, även om det känns lite ensamt här vid köksbordet. Jag avundas verkligen inte singelhushåll som måste isolera sig, det är svårt att vara utan fysisk kontakt. Men de förändringar vi behövt göra är ingenting jämfört med insatserna från alla hjältar inom hälso och sjukvården, omsorgen och andra samhällsbärande yrken. Alla ni som inte kan jobba hemma, utan går till jobbet varje dag för allas vår skull – mitt allra varmaste tack till er! Nu till själva temat. Du får träffa innovationsforskaren Åsa Öberg som berättar vad som krävs för att skapa ett arbetsklimat som främjar nya idéer och vilja till för ändring. I korthet handlar det om tillit, mod och tid. Du får också följa med till Medicin Rehabkliniken på Kalix sjukhus. Eller nej, det får du inte, eftersom de var först ut i Norrbotten med sjukhusanknuten hemrehabilitering . I stället åker vi hem till Hans Korak, 89 år ung, som fick hjälp att snabbt komma på benen efter stroken. Och till Karin Gälman som verkligen uppskattade att få använ da sin kraft till träningen i stället för att ta sig till sjuk huset. I Göteborg möter du arbetsterapeuten Dan Dahlén som har en central roll vid starten av en ny före tagshälsovård . Han uppskattar att få vara med och tänka fritt och påverka tjänsteutbudet – och önskar att fler arbetsterapeuter fanns inom företagshälsovården. Därutöver porträtterar vi sjuksköterskan och juristen Sofia Åkerman som i tonåren tvångsvårdades för själv skadebeteende. I sin bok Ärr för livet berättar hon sin historia. Både för att sätta punkt på ett personligt plan och för att hjälpa andra. Självklart skriver vi också om hur coronaviruset påverkar arbetsterapeuter. Och en hel del annat. Ta hand om er och var rädda om varandra!

5 Ordföranden

Mål: Full delaktighet

6 Nyheter 8 Porträttet

Sofia Åkerman om självskadebeteende

12 Corona

Akuten förbereder sig

14 Tema: Nytänk

Tillit, mod och tid – nytänk är som sport Bättre rehab hemma – andra sjukhus följer efter Låter idéer flöda inom företagshälsan Bra för äldre – bra för alla 29 Krönikan: Eva Johnson ”Studenter i mitt hjärta” 30 Mitt jobb: Nina Innala 28 Ledarskap

Koll på pension s 42

37 Reportage

Julius Ntobuah tar fajten med asylmottagningen

44 Förbundsnytt

Hon finns där för unga i kris

Är du årets arbetsterapeut?

33 Appspalten

45 Medlemsnytt

Tre appar för planering

Abstraktinlämningen öppen

Layout: Pontus Wikholm Korrektur: Linda Swartz Annonser: Catharina Persson catharina.persson@mediakraft.se 070 421 02 80 TS kontrollerad upplaga: 10 200 ISSN: 0345 0988 Grafisk form: Graffoto AB Tryck: Ljungbergs

Utges av Sveriges Arbetsterapeuter Box 760, 131 24 Nacka Växel och medlemsrådgivning: 08 507 488 00 www.arbetsterapeuterna.se kansli@arbetsterapeuterna.se

Ansvarig utgivare: Ida Kåhlin ida.kahlin@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 03 Chefredaktör: Katja Alexanderson katja.alexanderson@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 25 Fotograf omslaget: André de Loisted

M

N

Ä

E

R

N

K

A

E

V

T

S

3

Trycksak 3041 0116

FIBERTÄCKENA FUTURA & NOVA | KULTÄCKET ® SAFIR | FIBERTYNGDVÄST ®

Hos oss hittar du DET MJUKA FIBERTÄCKET & TYNGDVÄSTEN

Nu på svenska!

BOKA TID FÖR VISNING MED VÅR ARBETSTERAPEUT JOHANNA

mjuka & följsamma medicinTEKNIska hjälpmedel Vi är ett kunskapsföretag som utvecklar och mark nadsför kognitiva hjälpmedel. Våra produkter är mjuka, omslutande och följsamma – trots sin tyngd. Du som är förskrivare får kostnadsfri utbildning när du beställer, läs mer på vår hemsida. Vi ses!

Har du vuxna klienter med kognitiva svårigheter? Vil l du effektivisera deras träning? → 34 engagerande övningar som kan individanpassas. → Tränar ett brett spektrum av kognitive funktioner. → Lätt att använda för både klient och behandlare. → Används i rehabilitering, psykiatri och på skolor.

Prova gratis i 30 dagar. Läs mer på www.happyneuronpro.se

Novista of Sweden AB | Telefon 0431-49 13 10 | novista.se

Egede Neuro | egedeneuro.se

RENOLETTO , framtidens Bidé-toalett!

”Vad synd att alla kurser är i Stockholm” Det hör till historien. Akademin erbjuder flera online kurser som du kan gå var du vill, när du vill. Fatigue Management och Veckoplanering i kalender ( WCPA-SE) till exempel, som cirka 300 arbetsterapeuter redan har gått online. Vi arbetar ständigt med att öka tillgängligheten genom att digitalisera flera av våra kurser, så att fler har möjlig het att kompetensutveckla sig. Dessutom till ett mycket lägre pris. Som medlem betalar du bara halva priset på Akademins kurser och prioriteras alltid vid antagning. Läs mer och anmäl dig på arbetsterapeuterna.se.

* Passar på alla wc-stolar *Inga hål i väggarna *Enkel montering *Brukaren väljer själv manuell eller helautomatisk manövrering * Unik dusch och torkningsfunktion *Anpassad för både kvinnor och män Ring eller mejla oss för personlig utprovning eller frågor! www.bide.se 0494-71818

4

ORDFÖRANDEN

Mål: Full delaktighet ”Vi är bra på att utveckla individuella stöd och lösningar, men vår kunskap och kompetens skulle i mycket högre utsträckning kunna användas i sam hällsplanering och i utveckling av produkter och tjänster.”

S veriges funktionhinderspolitiska mål är att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full del aktighet för personer med funktionsnedsätt ning i ett samhälle med mångfald som grund. Jämlikhet, delaktighet, inkludering och mång fald är grundläggande värdeord i ett demokra tiskt välfärdssamhälle. Det är vackra ord, ord att värna, ord att vara stolt över. Men tyvärr vet vi att det i många sammanhang stannar vid att bara vara ord. Hindren personer med funktionsnedsättning möter i sin vardag är fortfarande många. Trots ökad inklude ring och tillgänglighet är det för många personer med funktionsnedsättning som inte kan delta i samhället på lika villkor och som möter diskriminerande atti tyder i såväl skola och arbetsliv som i samhällslivet generellt. Så länge personer med funktionsnedsätt Enligt Myndigheten för delaktighets senaste upp följning av funktionshinderspolitiken är samhället fortfarande långt ifrån jämlikt. Barn med funktions nedsättning är mer stressade över sitt skolarbete, unga personer med funktionedsättning är över representerade i gruppen unga som varken arbetar eller studerar och betydligt fler yrkesverksamma personer med funktionsnedsättning upplever att de är psykiskt utmattade efter sitt arbete. Efter decen nier av progressiv funktionshinderspolitik och en intensiv kunskapsutveckling inom området borde Sverige kunna bättre än så. Funktionshinderspolitikens inriktning och genomförande är en viktig fråga för Sveriges Arbets terapeuter. Huvuddelen av oss medlemmar arbetar med insatser som syftar till att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för barn, unga, vuxna och äldre med funktionsnedsätt ning. Vår kompetens bidrar till att nå det funktions hinderspolitiska målet – men gör vi tillräckligt? Kunskapen inom arbetsterapi är i dag omfattande när det gäller vad som skapar en fysisk, kognitiv och kommunikativ tillgänglighet. Vi vet vilka aspekter ning systematiskt hindras från att åtnjuta sina mänskliga rättigheter hjälper vackra ord föga.

i den omgivande miljön som påverkar människors förutsättningar för att uppleva delaktighet. Vi har kompetens och evidensbaserade verktyg för att be döma den omgivande miljöns inverkan på aktivitet och delaktighet och vi kan bidra med åtgärder för ökad tillgänglighet och användbarhet i den fysiska, sociokulturella och digitala miljön. Sveriges arbetsterapeuter är betydelsefulla kun skapsbärare inom området tillgänglighet, delaktig het och hälsa. Vi är bra på att utveckla individuella stöd och lösningar, men vår kunskap och kompetens skulle i mycket högre utsträckning kunna användas i samhällsplanering och i utveckling av produkter och tjänster. Då skulle vi i högre grad bidra till ett till gängligt och universellt utformat samhälle. Som professionsförbund är det vår skyldighet att

verka för en samhällsutveckling som tar sin utgångspunkt i principen om universell utformning, och som bättre tar till vara arbetsterapeuters kompetens för att nå detta. Det gör vi bland annat genom att lyfta frågan i remissvar, i debattartiklar och i samtal med politiker och andra beslutsfattare. Det universellt utformade sam hället är en betydande förutsättning för en jämlik hälsa och en hållbar utveckling. Tar vi oss dit har vi tagit ett stort steg närmare att nå det funktionshinderspolitiska målet om ett samhälle

med jämlikhet i lev nadsvillkor och full delaktighet för alla personer med funktions nedsättning.

ida kåhlin Ordförande

arbetsmiljötips Suntarbetsliv.se har sammanställt Arbetsmiljöverkets och SKR:s bästa tips för att hålla igång arbetsmiljöarbetet i coronatider. Först och främst behöver arbetsgivaren se till är att det finns en fungerande krisgrupp. Därefter gäller det att göra riskbedöm ningar, upprätta handlingsplaner och kommunicera tydligt och snabbt samt följa upp kontinuerligt. 5

Bäst på tillsammans Utmärkelsen Årets brobyggare 2020, hälso- och sjukvårdens största samarbetspris där Sveriges Arbetsterapeuter är en av initiativtagarna, gick i år till Samverkande sjukvård Fyrbodal som genom att använda sjukvårdsresurserna effektivt fört vården närmare invånarna. Ett fint hedersomnämnande gick till friluftsprojektet Häng med oss ut , som leds av en arbets terapeut. Tidskriften Arbetsterapeuten säger: Grattis!

FOTO: MOSTPHOTOS

Business as usual – men på distans Trots coronaviruset fortsätter arbetet på Sveriges Arbetsterapeuter, men under helt nya förutsättningar. För att begränsa smittspridningen jobbar personalen hemifrån och alla fysiska kurser är tills vidare inställda.

FOTO: ALEXANDER MAHMOUD

Det är tomt på förbundets kansli i Nacka. Sedan den 17 mars rekommenderas med arbetarna att jobba hemifrån. Inkommande post och fysiska utskick, exempelvis beställ ningar ur förlaget, sköts där emot som vanligt. – Sverige och världen står inför extraordinära utmaningar. Våra liv påverkas av de restrik tioner och försiktighetsåtgärder som just nu införs både natio nellt och internationellt, säger Ida Kåhlin, ordförande för Sveri ges Arbetsterapeuter. Förbundets rådgivning i fack

liga frågor är öppen som van ligt, även om ombudsmännen svarar på frågor hemifrån. Ärenden som rör professionen och medlemskapet löper också på mer eller mindre som tidiga re. Allt resande inom landet är däremot begränsat till ett mini mum – helt i linje med rekom mendationer från landets ex pertmyndigheter. Kurser och möten i förbundets regi, som inte kan genomföras digitalt, har ställts in eller flyttats fram till ett senare tillfälle. – Jag är hoppfull. Mina tankar är hos förbundets medlemmar

Som förbundsordförande har Ida Kåhlin ett stort antal åtaganden runt om i landet under året. För tillfället har hon kraftigt begränsat sitt resande och deltagande i fysiska möten.

till distansundervisning och lösa alla problem kring exami nationer, praktiska utbildnings moment och verksamhetsför lagd utbildning. Era insatser är ovärderliga för Sveriges blivan de arbetsterapeuter. ¶

som är verksamma inom om råden där pressen just nu är extra stor. Jag vill också ge en stor eloge till lärare, forskare och handledare vid Sveriges åtta arbetsterapeutprogram som kämpat med att ställa om

Framtidens teknik ska få vardagen att funka – för alla För en hållbar äldreomsorg behöver Sverige satsningar på digital infrastruktur, kompetens utveckling, nationell styrning, bättre samordning för vem som ska göra bedöm ningen om samtycke vid ned satt beslutsförmåga. terapeuters ordförande Ida Kåhlin.

Välfärdsteknik är ett områ de som förbundet prioriterat högt under lång tid. Bland an nat skrev förbundet år 2018 en rapport – Nära liv, nära vård i en digital vardag – som utred ningen flera gånger hänvisar till i betänkandet. ¶

– Vi ser det som en själv klarhet att använda arbets terapeuters kompetens att göra kognitiva bedömningar. Att besluta om vård för någon annan måste vara kvalitets säkrat, säger Sveriges Arbets

och kunskapsspridning. Utredningen Välfärdsteknik i äldreomsorgen har haft i upp drag att se över hur välfärds teknik kan öka tryggheten och stärka självständighet

och livskvalitet för äldre, och samtidigt avlasta personal och modernisera verksam heten. Bland annat vill man se tydligare och enhetliga regler

6

16:09 … efter den tiden jobbar kvinnor gratis, medan män får betalt för hela sin arbetsdag. Det blir resultatet om man räknar om löneskillnaden mellan könen (10,7 procent) till tid. Ta ställning för #lönheladagen!

Smittskydd på nätet Karolinska institutet har på uppdrag av Socialstyrelsen tagit fram korta e-utbildningar för personal inom sjukvården som möter personer med misstänkt eller bekräftad covid-19. Fokus ligger på hygienprinciper och användning av personlig skydds- utrustning. Du hittar utbildningarna på: utbildning.ki.se/e utbildningar om covid 19 .

ILLUSTRATION: REBECCA ELFAST

Corona och jobbet Coronaviruset påverkar jobb vardagen för många av förbun dets medlemmar. Ny information FOTO: MOSTPHOTOS

belastningen kommer att bli mycket hög en lång tid framöver. I kombination med att även vårdens medarbetare kommer att bli sjuka eller behöver vabba innebär det att det kan bli ont om personal, vilket i sin tur medför extra arbete för de som jobbar. Hur mycket övertid kan arbetsgivaren kräva att jag jobbar? – Normalt sett får du jobba högst 48 tim mar övertid under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en månad, dock högst 200 timmar under ett år. Därutöver får arbetsgivaren ta ut högst 150 timmar under ett år om det finns särskilda skäl och situationen inte har gått att lösa på an nat rimligt sätt. Skulle läget bli väldigt all varligt kan ett så kallat krislägesavtal akti veras och då kan det bli tal om ännu fler timmar. Krislägesavtalet som Akademikerallian sen, där Sveriges Arbetsterapeuter ingår, har tecknat med SKR och Sobona reglerar villkor och ersättningar för arbetstagare, som arbetar vid krisläge. Bland annat er sätts arbetstidslagen med bestämmelser som är specialanpassade utifrån krissitua tionen, till exempel är det ordinarie arbets tidsmåttet 48 timmar per vecka. Med tanke på den snabba utvecklingen kan saker komma att ändras, därför är det viktigt att hålla sig à jour med vad som händer. Essie Majkowitz tipsar om att regelbundet gå in Min sida på arbetstera peuterna.se för att hitta den senaste infor mationen från förbundet om corona. katja alexanderson

Får jag som anställd stanna hemma om jag är rädd för att bli smittad? – Du har en arbetsskyldighet enligt ditt anställningsavtal, är du orolig för att bli smittad måste du fortfarande arbeta, i an nat fall kan det uppfattas som arbetsväg ran. Men prata med din chef om din oro. Vad gäller om jag, eller en nära anhörig, har en kronisk sjukdom och tillhör risk gruppen? – I arbetsmiljöansvaret ingår att arbets givaren ska ta hänsyn till hälsostatus och livssituation. Så om du har en kronisk sjukdom som gör dig extra känslig bör arbetsgivaren anpassa arbetet för att mini mera risken att du blir sjuk. Vilka anpass ningar som kan komma i fråga beror själv klart på den specifika situationen. Kontak ta ditt skyddsombud, lokala ombud eller oss på rådgivningen om du inte får gen svar från arbetsgivaren. Jag är har inte fått ordentlig utbildning i smittskydd och är orolig för att bli smit tad på jobbet, vad gäller? – Arbetsgivaren har det yttersta ansva ret för arbetsmiljön, både när det gäller att ha adekvat utrustning och rätt utbildning. kommer hela tiden. Essie Maj kowitz, central ombudsman på Sveriges Arbetsterapeuter, svarar på några vanliga frågor.

Brister det ska du vända dig till närmsta chef och skyddsombudet och efterfråga det. För att motverka att människor går till jobbet när de är sjuka har regeringen före slagit att karensavdraget tillfälligt slopas. – När beslutet är fattat innebär det att du slipper karensavdrag under perioden från den 11 mars till och med 31 maj. Du ansöker i efterhand om ersättning hos Försäkringskassan. Arbetsgivaren kommer precis som vanligt att göra ett karensavdrag. När det gäller vabb behöver man sedan 19 mars inte skicka in ett läkarintyg efter sju dagar, oavsett sjukdom eller smitta hos barnet. Essie Majkowitz tillägger att reger ingen har föreslagit att slopa kravet på läkarintyg efter en vecka, så man kan vara sjuk i upp till 14 dagar utan intyg. I skrivande stund räknar vården med att På Min sida på arbetsterapeuterna.se hittar du information relaterad till Coronaviruset, covid 19, som är av betydelse för arbetste rapeuters professionsutövning och arbets förhållanden, samt förbundets verksamhet.

7

PORTRÄTTET

Sofia Åkerman har blicken riktad framåt. Med sin berättelse Ärr för livet vill hon ge ett stöd till unga med självskadebeteende och sig själv en möjlighet att sätta punkt.

Text: Anki Wenster Foto: André de Loisted

Efter ärren

D et är vardagen, nuet och framtiden som lämnat spår i form av en sam ling med pyssel, pennor, klister och påbörjade teckningar på köksbordet i radhuset i Bjärred i Skåne. Här bor Sofia Åkerman med sina två barn. Kattens jamande väcker henne tidigt på morgo nen, sen drar morgonruschen igång. Hon fixar frukost, packar barnens fruktlådor, lämnar på förskolan och kör sen till Lunds universitet där hon är doktorand på juridiska institutionen. Ibland jobbar hon hemma. Som ensam förälder på heltid har hon fullt upp. Sofia Åkerman har kommit fram till att ett salutogent perspektiv varit avgörande för att hon lever och mår bra i dag, trots sitt bagage med självskadebeteende och psykiatrisk tvångsvård. Hon har en känsla av sammanhang och känner en mening i att föra sin livshistoria vidare, även om hon tvekat många gånger. – Konsten är att inte låsa sig själv vid en tid av livet som är över. Jag lever ett annat liv i dag och ger mig själv utrymme att göra det. I bokhyllan i vardagsrummet står Zebra flickan , med svartvitt omslag som hon skrev när hon var 19 år. En önskan om att få ge annan bild – med ett vuxenperspektiv, distans och insikt – gjorde att det blev ännu en bok. Men också för barnens skull, för att en gång i fram tiden kunna ge dem alla svar de förtjänar – om varför mammas armar ser ut som de gör. Ärr för livet är en drabbande och personlig berättelse. Den handlar om att vara ung med anorexi och självskadebeteende. Men också om

att vara dotter, vän, mamma, sjuksköterska och jurist. Samtidigt är det en skildring av bristerna i psykiatrins omhändertagande av unga med självskadeproblematik. Och om vännerna, de som inte finns längre. I slutet av 1990-talet blev Sofia inlagd på avdel ning B, en barnpsykiatrisk akutavdelning på S:t Lars i Lund. Hon var 15 år och hade börjat få problem med ätstörningar. I en krissituation när

”Det finns många aspekter av varför vi blev sämre i vården.”

hon helt slutade äta sökte hennes föräldrar akut med förhoppningen att hon skulle få hjälp. Det som skulle bli några dagars inläggning blev till två års tvångsvård och en resa som gick via vuxenpsykiatrins intensivvårdsavdelning. Inlåst, medicinerad, tvångsmatad och bältad. I världen innanför blev det en tävling att få personalens uppmärksamhet och det bästa sättet att nå dit var att stegra sitt självskadebeteende och skära sig ännu mer. Sofia tappar gradvis kon takt med världen utanför , skolan och vännerna och blir med tiden rädd för att bli utskriven. Av delningen blir tryggheten. Hon beskriver det med ord som väcker både sorgsenhet och ilska. – Det finns många aspekter av varför vi blev sämre i vården. Jag tror inte att någon av oss hade utvecklat en så svår självdestruktivitet om vi inte hamnat i den miljön. En förutsättning för att gå

kk

8

Sedan boken Ärr för livet kom ut för några månader sedan får Sofia Åker man dagligen mejl från unga tjejer, men även av föräldrar – ofta mammor.

9

Sofia Åkerman väjer inte för att möta och konfrontera svåra delar av sitt liv. Att läsa till sjuksköterska och praktisera inom psykiatrin var ett sätt att segra över sina patienterfarenheter. Flytten tillbaka till Bjärred där hon växte upp var också en tröskel.

BJÄRRED

över gränserna och göra värre och värre saker är att man ser någon annan som ligger före och att normerna hela tiden flyttas. Det står i alla fall klart att vården inte visste hur man skulle hantera de här problemen säger hon. Men det fanns ljusglimtar. Mellan klockan 8.20 och 11.40 några dagar i veckan fick patienterna från avdelning B besöka arbetsterapin. Här fanns arbetsterapeuten Siska och här stod terrassdörrarna öppna ut mot gräsmattan utanför. Sofia beskriver Siska som en mjuk och samtidigt stabil person och de har fortfarande kontakt. – Jag älskade att vara på arbetsterapin. Om man skulle vara där så skadade man sig inte, det var överenskommel sen. Vi klippte med lädersaxar och det fanns nålar överallt och det hände inget, det säger så mycket om vad förvänt ningar och tillit gör med oss. Under lång tid sökte Sofia svar på frågan varför det här hände just henne. Hon tror bland annat att det hör ihop med den sårbarhet hon kan se hos sig själv som barn, och i en av de första journalanteckningarna beskrivs hon som ”en mycket välanpassad flicka”. När hon som 36 åring betraktar den femtonåriga Sofia och vännerna från avdel

ning B som fastnade i slutenvården reflekterar hon över att de alla var resursstarka i grunden – flera var även sär begåvade – men samtidigt osäkra och med stort behov av vuxenkontakt. Att det gick bra för henne handlar bland annat om tur. Hon har haft förutsättningar att ta igen förlorade skolår och klarat av två långa akademiska utbildningar. Hon har aldrig haft bristande sjukdomsinsikt, och hennes starka önskan om att få slut på lidandet och sluta skada sig själv blev en drivkraft för att hitta lösningar. – När jag väl ville bli frisk kunde jag uttrycka vilka behov jag hade. Jag sökte hjälp och jag bad om hjälp. Jag har kun nat se vilka problem och behov jag har haft och kunnat hjälpa mig själv i viss mån. Den viktigaste vändpunkten var när hon fick kontakt med teatergruppen Lukkan i Lund som blev ett första steg mot ett friskt liv. Här blev hon inbjuden i en gemenskap, fick känna att hon hörde till och blev älskad för sin egen skull. Men flera av hennes vänner från tiden på avdelning B hade inte samma tur. Lösningen på platsbristen, och all mänpsykiatrins oförmåga att ta hand om unga kvinnors

10

”Vi klippte med lädersaxar och det fanns nålar överallt och det hände inget, det säger så mycket om vad förväntningar och tillit gör med oss.”

2011 började hon på juristutbildningen. Sedan våren 2019 är hon doktorand inom hälso och sjuk vårdsjuridik och forskar om ansvarsfrågor i sam band med misstag i vården. De senaste tio åren har Nationella självskadeprojek tet arbetat för att ta fram evidensbaserad behand ling för självskadebeteende, men mycket återstår. Sofia betonar att det krävs specialistkompetens för att ta hand om personer med svår självskadepro blematik och att unga med lätt självskadebeteende måste behandlas i öppenvården. Landets alla kvinnofängelser har haft besök av Sofia och under drygt sexton år har hon föreläst i en mängd olika sammanhang, en period var det även en hjälp i hennes egen bearbetnings– och läknings process. När hon utgår från sig själv förstår människor på ett djupare plan. Samtidigt identifierar hon sig inte längre med patientrollen, men upplever det svårt att enbart inta den professionella rollen då det alltid kommer att vara relevant att hon själv har varit patient. Med det här unika perspektivet upp lever hon att det är svårt att passa in i någon av rollerna. I längden tar det för mycket kraft och hon har kommit fram till att hon inte vill fortsätta att föreläsa om sin personliga historia. Av den anled ningen var det också ett dilemma om hon skulle ge ut sin berättelse eller spara den i bokhyllan till barnen. – Jag har fortfarande jättekluvna känslor. Men jag landade i att jag har så viktiga saker att säga med den här berättelsen som jag vet kan vara till väldigt stort gagn. Och jag har fortfarande en stark lojalitet till unga med självskadebeteende och mitt hjärta där, så för deras skull ville jag berätta. Men även tillrättalägga min egen historia, sammanfatta och avsluta den. ¶

svåra självskadebeteenden, var att skicka dem vi dare till rättspsykiatriska kliniker i Sundsvall och Växjö. Något som i dag kan tyckas ofattbart men fortfarande händer i enstaka fall säger Sofia. Sofia har ett uttrycksfullt minspel och ler och skrattar ofta, men blicken blir allvarlig när hon berättar om Rebecca. Vännen från avdelning B som blev kvar på Sundsvalls rättspsykiatriska avdelning i 546 dagar. Hon utsattes för tvångsåtgärder som är olagliga och förbjudna, inlåst i isoleringscell, fick tvångshandskar och hockeyhjälm som straff. Rebecca tog flera år senare makten över sin kropp när hon inte längre orkade leva och regisserade sin död. Samtidigt läste Sofia till sjuksköterska. Rebecca finns även med i Sofias ”hittills viktigaste bok” Slutstation rättspsyk som hon skrev till sammans med Thérèse Eriksson. De gjorde en grundlig kartläggning och intervjuade i samband med det 28 kvinnor med självskadebeteende som vårdats på rättspsykiatriska kliniker utan att vara dömda för något brott. Boken fick inte det genomslag i debatten som de hoppats på. En anledning tror hon är att den kom under en tid när unga med självskadebeteende fort farande skickades till rättspsykiatriska kliniker. Det fanns en rädsla hos makthavarna att ta i det, och juristen Sofia betonar att det var ett miss lyckande för hela rättssystemet. – Det finns ingen grupp som är viktigare att skydda än de som tvångsvårdas. Men görs det? Alla borde kunna vara överens om att så här får det inte vara. I samband med arbetet med Slutstation rättspsyk insåg hon juridikens makt. Hon arbetade då som sjuksköterska och trivdes med sina patientmöten, men inte att vara en kugge i ett hälso och sjuk vårdssystem med små möjligheter att påverka, och

Sofia Åkerman

Jobbar som: För fattare, jurist, sjuk sköterska. Familj: Två barn, sex och tre år och

katten Pärlan. Bor: I Bjärred utanför Lund.

Just nu: Doktorand vid Juridiska fakulte ten, Lunds universitet. Intressen: Familjen, doktorandarbetet och att teckna. Har skrivit böckerna: Zebraflickan , För att överleva , Slutstation Rättspsyk och Ärr för livet . Övrigt: Var med och grundade SHEDO (Self Harm and Eating Disorder Organisa tion) 2008, med syfte att stödja ungdomar och fokusera på deras friskfaktorer. Det är nu en rikstäckande förening.

11

CORONA – LÄGET 18 MARS

Hallå där Karin Strand , arbetsterapeut på akuten på Skånes universitetssjukhus i Lund, som just nu förbereder sig för coronapatienter.

följer avdelningens rutiner. Vi får även hjälp av personal som är vana vid att använda skyddsutrustning. Upplever ni att patienter som söker akut är oroliga? – Nej, det tycker jag inte. Enstaka patienter har tyckt att det är tråkigt med besöksför budet, men det måste man förhålla sig till. Personliga assistenter får följa med och en anhörig till minderårigt barn. För patienter i palliativ vård kan det göras undantag om den anhöriga är frisk. Hur känner du själv? – Jag är inte orolig för mig själv person ligen. Min oro handlar mer om att sjuk vården som redan är hårt belastad står inför ofantliga utmaningar. Det ska bli intressant att se hur det blir. Det känns som om alla går upp i beredskapsläge och jag tror att situationen ser annorlunda ut om en må nad. Du får höra av dig då. exempel och inte ta i hand när vi hälsar på patienterna, det känns väldigt ovant. Du är LOM också. Är det hårt tryck från medlemmarna? – Som LOM har jag inte fått några frågor ännu. Slopad karensdag är jättebra, det har verkligen gjort skillnad. Folk jobbar inte längre när de är småsjuka. Vi märker också att fler vabbar. Det gör förstås att det saknas personal, och vi behöver täcka upp för varandra mer än vanligt. Om man blir tvungen att stänga grund och förskolor, då behöver vi vara mer för beredda. Många anställda inom hälso och sjukvården har småbarn. Det är inte bara en fråga för ett förbund, utan vi måste hjälpas åt allihop. Vad händer framöver? – Vi förbereder oss så mycket det går. Just nu vet ingen om vi kommer att lyckas att dämpa smittspridningen i samhället. Det är viktigt att vi delar er farenheter, goda exempel och smarta lösningar mellan sjukhusets olika avdel ningar och över professionsgränserna. katja alexanderson Anki Wenster

D

T E

D E L O I S

Hur har ni det? – Det är lugnet före stormen. De

Den gruppen ni framför allt jobbar med är äldre multisjuka som också är en riskgrupp, hur har arbetsrutinerna förändrats? – Rehabpersonal med lindriga symtom håller sig hemma. Vi behöver prioritera tuffare, jobba med flödet och göra bedöm ningar inför hemgångar. Det är mer tids krävande att träffa en isolerad patient, man behöver skyddsutrustning och kan inte springa in och ut och hämta hjälpmedel. Här på akutmottagningen kommer vi inte heller att jobba lika aktivt uppsökande, vi behöver minimera kontaktytorna och våra insatser behövs också på slutenvårdsavdel ningarna. Vi har även tätare avstämningar. Får ni i rehabgruppen smittskydds utbildning? – Det finns smittskyddsinstruktioner till gängliga via utbildningsportalen och vi

R É

D

N

A

O :

T

O

F

som normalt sett söker för mindre åkom

mor söker sedan några veckor inte akut. Men det börjar svänga och under helgen har det varit ett tillflöde av patienter. Hur är stämningen bland personalen? – Stämningen är väldigt god. Personalen är positiv och på hugget och bemannar det nyskapade teamet som ska samla corona misstänkta patienter. Det görs mycket och vi förväntar oss ett högt tryck på alla vård nivåer. På akutmottagningen har det byggts om och skapats zoner för att kunna ta hand om misstänkta och bekräftade patienter, och det är på gång att en första bedömning ska kunna göras utomhus i tält.

Hallå där Ingrid Berggren , specialistarbetsterapeut inom neurologi på Karolinska sjukhuset i Solna, som är statio nerad på neurokirurgen men även jobbar på neurointensiven samt med öppenvårdspatienter.

Hur påverkas ditt dagliga arbete av coronaviruset? – Det väldigt lugnt just nu, kanske lugnet före stormen. Vi behöver tänka extra på vilka patienter vi träffar och när. Och kanske flytta om i planeringen, så att man träffar smittade patienter sist på dagen och de sköraste först. Vi behöver också hålla oss uppdaterade över vilka patienter som har misstänkt smitta och vilken skyddsutrustning vi ska ha. Det är hela tiden mycket information från olika håll och ibland kan det vara svårt att hinna ta till sig allt. Berätta lite mer om hur ni jobbar … – Tidigare hade man kanske en smittad patient på en vårdavdelning och då skickades patienten till infektionsavdel ning. Men nu är smittan spridd i sam hället, därför blir det en större utmaning med extra hårda hygienrutiner överallt, eftersom smittade patienter kommer att

ligga kvar på vårdavdelningarna. Vi har exempelvis inte sluss system på alla

rum. Likaså har vi många vårdplatser där man delar rum, och då blir det pro blem om vi får in smittade patienter som inte corona

testats eftersom de inte haft några sym tom initialt. Jag tror att vi bara befinner oss på toppen av ett isberg just nu. Några andra förändringar? – Enskilda gruppträningar har ställts in beroende på diagnosgrupp, det handlar om väldigt sköra personer. Vi har också märkt att en del patienter avbokar möten och vill skjuta på dem. Vi behöver för söka tänka nytt och erbjuda digitala mötesformer i större utsträckning. Sedan ska vi inom vården föregå med gott FOTO: PRIVAT

12

Sov bättre med Ringtäcket®

Våra patentsökta tyngdtäcken är unika med sina ringar av kirurgiskt stål. Vi använder inga vikter av plast och vår konstruktion bidrar till en hög punktvis stimulans av kroppen. Ringtäcket med sina 450 ringar av kirurgiskt stål är svalt, mjukt, tyst och omslutande med lägre vikt vid huvud och fotända. Ringarna i stål har ett genomgående hål som bidrar till ökad cirkulation av både luft och fukt.

från Sleepify En helt ny generation Tyngdtäcken

Amin, plugghästen i rullstol fick drömjobbet på Microsoft. Men han fick nobben när han bjöd ut en tjej. ”Hur kan en kvinna bli attraherad av en man i rullstol?” Idag driver han världens största datingsite för rullstolsanvändare, the dating coach on wheels.

Amin använder Evoflex höftbälte från Bodypoint. www.heamedical.se

13

Tillit, mod

& tid

14

TEMA: NYTÄNK

Nytänkande är lite som sport. För att bli riktigt bra måste du träna mycket och värma upp innan du sätter igång. Folk som tror på dig och en bra coach skadar inte heller.

E

Text: Katja Alexanderson Illustration: Josefin Herolf

tt stort teknikprojekt inleds med middag. Stämningen är ganska stel och avvaktande, samtalen flyter trögt. Dagen efter är det dags för upp startsmöte och man har tagit hjälp utifrån för att få till en bra process. När de välklädda italienska män

grupp, berättar innovationsforskaren Åsa Öberg som ledde mötet.

Den inledande aktiviteten var ingen slumpmässig lekstund, utan en väl genomtänkt uppmjuknings övning för att få igång deltagarnas kreativa pro cesser. Åsa Öberg lyfter fram att

människor inte kan börja tänka nytt och innovativt på beställ ning. Det räcker inte med att säga att här är högt i tak och alla idéer är välkomna. För behöver man säga att det är högt i tak är det väldigt sällan det. kk

nen i övre medelåldern kom mer in i det stora rummet är golvet fritt från möbler. Av den unga kvinnan som leder mötet får de i uppgift att tejpa upp sin semester på golvet. Vad då? Är hon inte riktigt klok? Hur då tejpa sin semester? Ja, har man varit i Paris kan man klistra upp Eiffeltornet. Hon är ju ändå forskare och konsult så de gör som hon säger. Eftersom det inte finns en tejprulle av varje färg till varje deltagare behöver de dela med sig och samsas om materialet. – Det blev så bra. De började prata med varandra och ville inte sluta. Efteråt blev det en helt annan

15

– Det är ungefär sam ma sak som att säga ”jag är ödmjuk”. Är man det

behöver man inte berätta det. Enligt henne är basen för ny tänkande att skapa trygghet och ett

människor pyssla tillsammans när det finns viktiga verksamhetsproblem att lösa? För att de personerna ska känna sig trygga kan det vara bra att först visa en powerpointpresentation över strukturen för processen och de olika aktiviteterna, tipsar hon. – Vi har tyvärr alldeles för få förebilder som är starka i sitt ledarskap, men som också är trygga med att det måste finnas lek. Hon fortsätter: – Man måste få människor att våga säga vad de tänker och det är en lång process. Det är därför vi pratar om trygghet. Är det lite struttiga chefer kommer det inte att hända. Rädda chefer är döden. Åsa Öberg har full förståelse för att organisationer måste mäta och följa upp sin verksamhet. Som egenföretagare måste hon själv göra det, men det handlar om att hitta en balans där inte mätandet blir ett självändamål för att visa upp att man fak tiskt arbetar. Det gäller också att acceptera att vissa saker inte kan mätas. – Kreativitet går inte att optimera. Sedan måste innovation och nytänkande få ta tid, det räcker inte med ett möte eller två för att brain storma och sätta upp post it lappar.

klimat där människor vågar säga vad de verkligen tycker och tänker, inte vad de tror att de förväntas säga. Och där man lyssnar på varandra. – Tillit är grundgrejen: Jag litar på att du projekt leder bra, att du fixar workshoppen, att du kan styra upp arbetsgruppen … Då kommer de allra flesta vettiga människor att göra det, och känna att de kan. Ju mer vi håller på att kolla folk, desto lägre blir det i tak och desto svårare blir det att pressa fram något nytänkande. Även den fysiska miljön är viktig, att den upp muntrar samtal och stimulerar sinnena. För att få fart på associationsbanorna och kreativiteten för ordar hon skapande med handen, även när det gäller att utveckla avancerade tekniska lösningar eller en bättre vårdprocess. – Plocka in musik, plocka in färg – och form. Värt att begrunda i sammanhanget är att det gammalgrekiska ordet techne betyder just konst/ hantverk/färdighet. Så att klippa och klistra, rita och måla är inte trams, även om Åsa Öberg är medveten om att vissa uppfattar det som onödigt tidsslöseri. Inte kan väl vuxna professionella

16

TEMA: NYTÄNK

– Man måste få diskutera idéer utan att ha en lös ning. Att det inte behöver vara nytta i varje minut, utan den kommer på möte sju. Har jag levererat något? Nä, men du har tänkt i dag och det är super bra, även om du inte skrivit något excelark. Och är det så att all tid måste mätas och bokföras kan man införa ett kontonummer för reflektionstid. I en mät och effektivitetsfixerad organisation kan det vara ett sätt att uppvärdera tid som tidigare betraktas som improduktiv. I sin forskning fokuserar Åsa Öberg på menings fullhet kopplat till innovation och förändrings

Därmed inte sagt att man inte ska fråga kunderna om vad de vill ha, självklart ska det vägas in i pro cessen. Men det handlar om vilka frågor som ställs och vid vilken tidpunkt. Åsa Öbergs medskick är att bättre ta tillvara på medarbetarnas kunskaper och drivkrafter. Dessutom gör de flesta ett bättre jobb när de har kul. Åsa Öberg tipsar också om att bjuda in aktörer från andra branscher som arbetar med samma målgrupp och låta dem komma med tankar och idéer. Det blir en klassisk vinna vinna situation, eftersom det fördjupar kunskapen för alla som deltar i diskussionen. Hon konstaterar också att sönder

processer. Vad är syftet? Vad driver med arbetarna? Och hur kan det omsättas till nya lösningar och produkter? Ett sätt att skapa ett öppnare och mer innovativt klimat är att uppmuntra medarbetarna att prata mer två och två om vad som är viktigt för dem. Att hitta former för du och jag tid, anting en ”live” eller i en mejltråd eller någon digital plattform. – Det kan handla om att våga fråga en kollega: Varför jobbar du här? Varför gör du så där? Generellt sett är vi bättre på att prata om sådana saker i grupp. Varför gör vi det här? Den bakomliggande idén med att hitta medarbetarnas driv är delvis att vända på innovationsprocessen. Tra ditionellt sker den ofta utifrån och in. Man frågar kunderna/patienterna/ slutanvändarna om vad de vill ha och sedan går man hem och försöker ge dem det. Men Åsa Öberg före språkar det omvända, att lita på med arbetarnas expertis och praxis – och utgå från det.

stressade organisationer inte kan vara nytänkande. Ger man sig in i innova tionsprocesser i sådana lägen kan man vara nästan säker på att köra rakt in i betongväggen. Då är det bättre att vänta med nytänkandet och ta tag i arbetssituationen först. – När vi är stressade gör vi som vi alltid gjort. Det går snabbast. Sammanfattningsvis är grunden för nyskapande tillit och mod – och tid. En innovation är sällan som en glödlampa som plötsligt lyser upp ett mörkt rum. Det är en känsligare varelse än så. Där för brukar Åsa och hennes kollegor göra en gruppövning för att stimulera till reflektion när de processleder inno vationsprocesser. Alla får var sitt ljus och så tänder man det första. Sedan får deltagarna skicka vidare lågan och berätta vilka de är och vad levande ljus betyder för dem. Efter hand växer

N

S O

R

A N D E

X

E

L

A

A

J

T

A

K

O :

T

O

F

”Har jag leve rerat något? Nä, men du har tänkt i dag och det är superbra, även om du inte skrivit något excelark.” ÅSA ÖBERG

ljuset i rummet i styrka. Men fort farande måste man ta hand om lågorna och skydda dem från att slockna. På vissa ställen går vän av ord ning i taket efter reflektionsövningen. – ”Nej, nej. Ni får inte tända ljus här, brandlarmet kan gå.” Men hittills har det inte hänt, så vi fortsätter att köra övningen. ¶

– Vad tänker du med din erfarenhet? Om man bara levererar det marknaden vill ha kommer det att bli väldigt enahanda. Vi får ingen höjd, inget spektra och inte så mycket nytänk. Vi blir väldigt förutsägbara. Hon konstaterar att redan Henry Ford lär ha sagt att om han hade frågat vad människor hade velat ha så hade de svarat ”snabbare hästar.” Ett mer nutida exempel är när Nintendo utvecklade Wii konsolen där spelaren kan använda kroppsrörelser för att styra spelet. Hade man frågat kunderna hade de säkerligen efterfrågat bättre grafik. Men spel utvecklarna med sina många år av såväl dataspels spelande som utvecklande skapade i stället ett spel de själva ville spela. Och succén var ett faktum.

17

Vid köksbordet följer de goda historierna på varandra. För arbetsterapeuten Mona Lis Sundling är samtalet också en väg in till förståelsen av Hans Koraks vardag, alltså själva grunden för rehabiliteringen i hemmet.

18

TEMA: NYTÄNK

Kortare vårdtider, bättre ekonomi och nöjda patienter. Medicin Rehabkliniken på Kalix sjukhus var först ut i Norrbotten med sjukhusanknuten hemrehabilitering. Nu följer övriga sjukhus i regionen efter. Text & foto: Marika Sivertsson Bättre rehab hemma

Å ttionio år ung är Hans Korak inte den som dröjer i steget. Innan någon ens har hunnit säga ordet ”sparkstötting” har han gett sig ut först av alla över den glas hala gårdsplanen. Arbetsterapeuten Mona Lis Sundling skyndar efter, och får ett snabbt erbjudande om skjuts på sparken – inte vill Hans att någon av ”flickorna” ska halka och slå sig. Men för mindre än ett år sedan vaknade Hans Korak i sitt hem och klarade inte att ta sig upp. Han hade drabbats av en stroke och lades in på sjukhuset i Kalix. Efter en veckas rehab där fick han en mjuk övergång till rehab i hemmet. Med Mona Lis Sund ling och fysioterapeuten Britt Marie Esperi Kande lins hjälp har han fått återhämta sig hemma, i sin egen takt. Det vill säga snabb. kk

19

TEMA: NYTÄNK

– Ligga där och skräpa i en säng på sjukhuset, det var väl ingen träning. De ville komma med maten. Jag sa ”nä, jag vill gå själv”. Klart som fasen att jag har tränat mer hemma. Jag behöver ju vara i garaget och pyssla med skotern och bilarna. Och hålla rent från snö härute. Vardagen på gården i byn Nyborg/Målsön kräver en del. Snöröjningen på den stora gårdsplanen sköter Hans Korak till stor del med traktorn Grålle från 1954, på sommaren är det gräsklippning och varje dag tar han hand om hushållet och hjälper hustrun Marianne. Till affären är det drygt en kilometer, dit tar han sparken eller skotern på vintern. – Tyvärr måste man gå så försiktigt ute en sån här vinter. Sen fortsätter man ju gå försiktigt inomhus, så det är svårt att lära sig igen. Man får liksom aldrig ta ut steget. Vänsterbenet är fortfarande lite små vrångt att styra, berättar han. Ett tag hade makarna hemtjänst, men med envis het som främsta vapen klarade Hans Korak snart allt som ska göras i det omsorgsfullt prydda hem met. Han tycker om att ha människor i huset och goda samtal vid köksbordet, men det är besvärligt

med folk som kommer för att städa. De vet inte hur han vill ha det och han gör det bättre själv. I dag erbjuder han ”flickorna” kaffe, på mjuk och flytande samiska. Vi har nyss fått veta att han lärde sig svenska först i skolåldern. Med wienerbröden följer ett gäng goda historier ur ett långt liv. Mona Lis Sundling och Britt Marie upp hur det går för makarna. Man får lyssna noga för att förstå att det är av professionellt intresse. Samtalet är intensivt och skratten många. Så är livet i detta hem, det är snabbt och omväxlan de. Rehabteamet hänger med, ibland med hjärtat i halsgropen. Önskan om självständighet är vanligt vis stark hos deras patienter, som själva avgör vilka deras mål är och hur de ska leva. Många bor en bit från tätorten och behöver klara att röja snö och klyva ved själva om de ska kunna bo kvar hemma. Britt Marie Esperi Kandelin skrattar och skakar Esperi Kandelin flikar in frågor under samtalet för att snappa

”Ligga där och skräpa i en säng på sjukhuset, det var väl ingen träning.”

20

KALIX

j Sparken är livsviktig i vardagen och den ger också bra träning. Hans Korak skjutsar gärna Mona Lis Sundling tillsammans med Britt Marie Esperi Kandelin.

u Fikat, en typisk hemsyssla som ger jättebra träning, klarade Hans Korak snabbt utan hjälp efter sin stroke.

k Fysioterapeuten Britt Marie Esperi Kandelin får på nära håll se att rehabiliteringen har gått bra.

lite på huvudet. Man får släppa på sitt kontroll behov, konstaterar hon. – Vi får fundera över saker som vi annars inte skulle. Hur ska vi bedöma risken att någon hugger sig i handen, eller slår sig fördärvad på vägen till boden för att hämta yxan? Till skillnad från när all rehab äger rum på sjuk huset får de nu insikt i personens hela vardag. En viktig erfarenhet är att sådant som i deras ögon kan se livsfarligt ut som regel behärskas till fulländning. Hen har gjort på samma sätt i hela sitt liv. Som personen som hade svårt nedsatt balans och rumsuppfattning, och som knappt ens blev hem släppt från sjukhuset med rollator. Väl i hemrehab ville han själv köra sin snöslunga. – Vi trodde aldrig att det skulle gå, men vi hjälpte honom träna armen så han kunde dra igång den själv. Och efter två veckor var han ju ute och gick med slungan. I början blev vi förstås väldigt snöiga, berättar Mona Lis Sundling. Hade rehabiliteringen ägt rum på sjukhuset hade de i första hand tränat personlig omvårdnad och förflyttning, utan att fullt ut känna till vad förflytt

ningen ska syfta till: Att plocka upp morötterna i landet, dammsuga eller ta sig ned till sjön med kastspöt? – Vi pratar mycket om de här sakerna. Vad ska man väga för och emot? Vi har varit i skogen med rollator, över stock och sten. Det var tungt. Men sen gick den patienten själv i skogen med stavar. Och nu går han utan stavarna, berättar Mona Lis Sundling. Hur de här patienterna hade klarat sig med rehab bara på sjukhus är omöjligt att spekulera i. Men när rehabteamet drog igång ute i hemmen hösten 2017 var det med en känsla av att det fanns rehabilite ringsbehov som inte uppfylldes. Inspiration hämta de de från Region Västerbotten som redan då hade hemrehab. Det första året jobbade de i projektform, med Kalix och Haparanda som upptagningsområde. 2018 till kom Övertorneå och Överkalix, och arbetstiden i teamet utökades. Numera finns arbetsterapeut och fysioterapeut på 75 procent, samt sjuksköterska på 20 procent, kurator efter behov samt en läkare att konsultera. Det har gått som på räls, med fina resultat på alla områden – ekonomi, frigjorda kk

21