Arbetsterapeuten-2-2020

KALIX

j Sparken är livsviktig i vardagen och den ger också bra träning. Hans Korak skjutsar gärna Mona Lis Sundling tillsammans med Britt Marie Esperi Kandelin.

u Fikat, en typisk hemsyssla som ger jättebra träning, klarade Hans Korak snabbt utan hjälp efter sin stroke.

k Fysioterapeuten Britt Marie Esperi Kandelin får på nära håll se att rehabiliteringen har gått bra.

lite på huvudet. Man får släppa på sitt kontroll behov, konstaterar hon. – Vi får fundera över saker som vi annars inte skulle. Hur ska vi bedöma risken att någon hugger sig i handen, eller slår sig fördärvad på vägen till boden för att hämta yxan? Till skillnad från när all rehab äger rum på sjuk huset får de nu insikt i personens hela vardag. En viktig erfarenhet är att sådant som i deras ögon kan se livsfarligt ut som regel behärskas till fulländning. Hen har gjort på samma sätt i hela sitt liv. Som personen som hade svårt nedsatt balans och rumsuppfattning, och som knappt ens blev hem släppt från sjukhuset med rollator. Väl i hemrehab ville han själv köra sin snöslunga. – Vi trodde aldrig att det skulle gå, men vi hjälpte honom träna armen så han kunde dra igång den själv. Och efter två veckor var han ju ute och gick med slungan. I början blev vi förstås väldigt snöiga, berättar Mona Lis Sundling. Hade rehabiliteringen ägt rum på sjukhuset hade de i första hand tränat personlig omvårdnad och förflyttning, utan att fullt ut känna till vad förflytt

ningen ska syfta till: Att plocka upp morötterna i landet, dammsuga eller ta sig ned till sjön med kastspöt? – Vi pratar mycket om de här sakerna. Vad ska man väga för och emot? Vi har varit i skogen med rollator, över stock och sten. Det var tungt. Men sen gick den patienten själv i skogen med stavar. Och nu går han utan stavarna, berättar Mona Lis Sundling. Hur de här patienterna hade klarat sig med rehab bara på sjukhus är omöjligt att spekulera i. Men när rehabteamet drog igång ute i hemmen hösten 2017 var det med en känsla av att det fanns rehabilite ringsbehov som inte uppfylldes. Inspiration hämta de de från Region Västerbotten som redan då hade hemrehab. Det första året jobbade de i projektform, med Kalix och Haparanda som upptagningsområde. 2018 till kom Övertorneå och Överkalix, och arbetstiden i teamet utökades. Numera finns arbetsterapeut och fysioterapeut på 75 procent, samt sjuksköterska på 20 procent, kurator efter behov samt en läkare att konsultera. Det har gått som på räls, med fina resultat på alla områden – ekonomi, frigjorda kk

21