Arbetsterapeuten-2-2020

– Mina svenska grannar passade mitt barn när jag var på mötet. När de fick höra vad som hänt, sa de att när jag för lorar boendet finns verklig risk att socialtjänsten tar mitt barn mot min vilja. Jag var livrädd. Jag bodde kvar till den sista dagen och sedan flydde jag. Ett andrahandsboende på tjugo kvadrat, som var bara något bättre än hotellrummet, blev deras hem i ett år. Det var den där sommaren utan regn. Hettan i rummet var outhärdlig, långt in på natten kunde hon sitta med sin bebis på en bänk i parken utanför för att få svalka. – Vänner från Svenska kyrkan hjälpte mig. Jag fick kon takt med Disabled Refugees Welcome och med en bra hand

Det måste byggas om, med utgångspunkten att även personer med funktionsnedsättning flyr, säger han med hänvisning till sin polioskada. När Julius Ntobuah själv tvingades fly från Kamerun satte han kurs mot landet där personer med funktions nedsättning har samma värde som alla andra. Ja, han hade helt enkelt samma idé som de flesta svenskar har om Sverige. Några dagar efter ankomsten 2015 befann han sig i chock. – Mottagandet var förfärligt. Droppen kom när jag erbjöds översta bädden på en våningssäng. När jag förklarade att jag inte kan klättra på stegen uppmanades jag skaffa ett läkar intyg. Trots att alla kan se att mitt ben inte fungerar.

läggare (på socialtjänsten) som gav mig det boende jag har nu. Det är tillfälligt och det går därför inte att ordna dörröppnare och annat, men det är bättre. På mötet fanns en advokat från DRW med, samt fältarbetaren Rahel Abebaw Atnafu. De var där för att kunna träda in om Saras för mågor som förälder ifrågasattes.

Den som söker asyl lever med alla flyktens trauman och skador, med smärta, språk svårigheter och utmattning. Den som söker asyl och dessutom har en funktionsnedsätt ning gör ofta allt för att dölja den. Uppfatt ningen om de egna rättigheterna är som regel svag eller obefintlig, eftersom flyktingar bru kar komma från de delar av världen där stig

”Systemet är inte byggt för att ta emot så dana som oss.”

mat som följer med en funktionsnedsättning är stark. Men tjänstemannen som krävde ett läkarintyg av Julius Ntobuah visste inte vem hen talade med. I Kamerun var han ordförande för en organisation som arbetade för funktions rättigheter. Nu vägrade han lämna receptionen innan han fått en annan säng. Det visade sig till sist gå bra också utan läkarintyg. Kvar fanns en brusten dröm om Sverige. På sina workshoppar i Kamerun använde Julius Ntobuah material från svenska Independent Living Institute. Det var författat av Adolf Ratzka, grundaren av svenska ILI. Julius Ntobuah sökte upp Ratzka och tillsammans skapade de Disabled Refugees Welcome. 2017 fick de finansiering av Arvsfonden. I dag, tre år senare, är alla involverade i DRW oroade över den förändringströghet som finns i det svenska systemet. De har nätverkat, samarbetat, workshoppat – men bara hunnit skrapa på ytan och hjälpt enskilda personer att få ett mer självständigt liv. Allt återstår att göra. Samtidigt har de åstadkommit mycket. kk

– Tyvärr har vi under åren sett fler sådana fall som Saras. Kvinnor är rädda för att begära den hjälp de har rätt till. Också vi på DRW är ibland försiktiga med att uppmana att söka hjälp, vi kan inte förutsäga hur enskilda fall kommer att tolkas av socialtjänsten, säger Rahel Abebaw Atnafu. Det är annars en av de främsta uppgifterna för Disabled Refugees Welcome: att hjälpa flyktingar med funktions nedsättning använda sin rätt till boende, färdtjänst eller hjälpmedel. Och att vara ett forum där erfarenheter kan uttryckas, samlas in och spridas som länge saknad kunskap i myndigheter och bland organisationer. DRW är ett projekt inom ramarna för Independent Living Institute, finansierat av Allmänna Arvsfonden och inne på sitt tredje och sista år. Det uppstod som en konsekvens av att det svenska asylmottagningssystemet mötte en flykting med funktionsnedsättning och starka resurser – en som länge älskat Sverige och som därför nu föresätter sig att ändra hela det tunga systemet för flyktingmottagning. – Systemet är inte byggt för att ta emot sådana som oss.

Normbrytande funktionalitet I sin egen kommunikation använder DRW termen normbrytande funktio nalitet om människor med funktions nedsättningar. Projektledaren Jamie Bolling förklarar: ”Tittar man tillbaka på terminologin har vi kallats idioter,

invalider, handikappade och funk tionshindrade. Normen säger att vi ska fungera på ett visst sätt i sam hället. Men vi har alla funktion, fast än den skiljer sig mellan olika perso ner. Därför säger vi normbrytande

funktionalitet. Vi vill öka medveten heten om de maktordningar som finns. Och vi vill pusha för ett nytt begrepp – hade det inte funnits människor som pushar på så skulle vi fortfarande kallas idioter.”

39