Arbetsterapeuten-2-2021

#2 2021

TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES ARBETSTERAPEUTER

Forskar med sig själv som verktyg MARGARITA MONDACA – ÅRETS INGELA PETERSSON LIE-STIPENDIAT

PORTRÄTT Emilia Ödling tog

TEMA: ARBETSTERAPIFORUM Rekordmånga deltagare

steget från scengolvet till barnsjukhuset sid 8

när konferensen blev digital sidorna 14–31

Våra förmågor är färskvara – om de inte används går de snabbt förlorade. Nya Cross 6 enkla justeringar sparar tid. Använd din tid till att finjustera inställningarna för att förbättra rörligheten, så att användarens individuella förmåga kan förbättras. Det multijusterbara ryggstödet och offsetdesignen för drivhjulpositionerna gör det enklare för dig som förskivare att ändra inställning. Det nya 3A-ryggstödet är utformat för att kunna justeras enklare med rullstolsanvändaren sittande i stolen. Den redan lägsta sitshöjden på marknaden har nu blivit ännu lägre och enklare att justera. Nyhet! Etac Cross 6 Marknadens mest inställbara allroundrullstol

Läs mer på etac.se

katja alexanderson Chefredaktör

#2 2021

”Behandling en ska vara meningsfull och jag ut manar i de aktiviteter barnet väljer.” s 40

Under de snart åtta åren jag har jobbat på tidskriften har jag lärt mig mer och mer om arbetsterapi. Det är förstås väldigt värdefullt rent professionellt, men i år har jag haft nytta av det privat också. För i slutet av januari halkade jag och bröt handleden så illa att det krävdes en operation. Jag har dragit kastruller längs med diskbänken för att slippa lyfta, öppnat korkar med nötknäckare och ställt en stabil pall med glidskydd i badkaret när jag duschar. Och efter operationen har jag därtill fått bra stöd av min arbetsterapeut. Annat har jag upptäckt i praxis – som att det är dumt att öppna en drickyoghurt genom att klämma fast den mellan knäna ... Så vägarna till kunskap är många, ett snabb spår är att delta i konferenser. I det här numret skriver vi om Arbetsterapiforum som inte ens pandemin kunde stoppa. Årets digitala upp laga nådde ut till rekordmånga arbetsterapeuters skär mar runt om i landet två dagar i mitten av mars. Vi gör nedslag i det omfattande programmet och ger smak prov på allt matnyttigt som fanns (finns) att lyssna på. Bland annat rapporterar vi från panelsamtal om reha bilitering efter covid , skriver om interventioner för personer som haft stroke , presenterar nya specialister och intervjuar forskaren Margarita Mondaca som fått medel från Ingela Petersson Lies minnesfond. Och en hel del annat. Missade du Arbetsterapiforum? Miss trösta inte, allt material finns tillgängligt till den 17 maj och det går att efteranmäla sig. Men numret innehåller som vanligt mycket annat också. Du får möta musikalartisten Emilia Ödling som när kroppen satte stopp skolade om sig till arbets terapeut, veta mer om chefers kunskap och inställning till psykisk ohälsa, bok och apptips, bättre koll på systematiskt arbetsmiljöarbete och följa med till Drott ning Silvias barnsjukhus i Göteborg . God läsning nu när våren och ljuset äntligen är här! Inte arbets terapeut, men ...

5 Ordföranden

Arbetsgivare – ta ert ansvar!

6 Nyheter 8 Porträttet

Output – Emilia Ödling 14 Tema: Arbetsterapiforum

Arbetsterapeutens (självklara) roll i covidteamet Specialisten om vikten av tidig rehab vid fraktur Komplexa interventioner

inom strokevården Strokegrupp i Gävle baseras på avhandling

Koll på arbets miljö s 46

Skapar nytta i verksamheten samtidigt som hon forskar

33 Nya böcker 34 Ledarskap

40 Reportage

Psykisk ohälsa kräver sin chef

Lek på stort allvar på barnsjukhus i Göteborg

35 Krönikan

48 Förbundsnytt

Känslan styr tanken?

Ny studentordförande

36 Mitt jobb

50 Kalendarium

Digitalt visningsrum kortar avstånden i Västerbotten

Gå kurs på distans

Layout: Pontus Wikholm Korrektur: Linda Swartz Annonser: Catharina Persson catharina.persson@mediakraft.se 070 977 20 20 TS-kontrollerad upplaga: 10 200 ISSN: 0345-0988 Grafisk form: Graffoto AB Tryck: Ljungbergs

Utges av Sveriges Arbetsterapeuter Box 760, 131 24 Nacka Växel och medlemsrådgivning: 08 507 488 00 www.arbetsterapeuterna.se kansli@arbetsterapeuterna.se

Ansvarig utgivare: Ida Kåhlin ida.kahlin@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 03 Chefredaktör: Katja Alexanderson katja.alexanderson@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 25 Fotograf omslaget: Jonas Malmström

M

N

Ä

E

R

N

K

A

E

V

T

S

3

Trycksak 3041 0116

Hjälp patienten att klara sig själv i vardagen

Hitta över 8000 övningar med video för händer, hjälpmedel, förflyttning, daglig aktivitet och mycket mer. Med träningsverktyget ExorLive har det aldrig varit enklare att dela övningar och träningsprogram med dina patienter.

Dela träningsprogram så att patienten kan träna själv.

www.exorlive.com forsaljning@exorlive.com

 Lastvikt – 17,1 kg  Hopfällbar på 3 sek.  Kompakt & smidig  Ta med i egen bil  Lång körsträcka  Ta med på resan

Med vår nya modell Eloflex D2 blir det ännu lättare att ta med dig elrull stolen i vardagen och på resor. D2 är hopfällbar och kan också delas i två delar för att minska vikten vid i- och urlastning i bilen. Eloflex är Sveriges populäraste hopfällbara elrullstol. Den har en stabil konstruktion som samtidigt är lätt, kompakt och smidig. Du kan ta med dig elrullstolen i bilen och på resan. Eloflex är enkel att köra och den fungerar lika bra ute som inne. Modern teknik ger dig över 30 km körsträcka på en laddning. Eloflex är testad och godkänd med högsta kvalitet. NU BLIR FRIHETEN ÄNNU LÄTTARE!

Besök www.eloflex.se eller ring 010-18 33 100 för att få mer information om denna smidiga elrullstol!

4

ORDFÖRANDEN

Arbetsgivare – ta ert ansvar! ”Det verkar saknas en strukturell förståelse hos våra arbetsgivare kring betydelsen av den kontinuerliga fortbildning som en legitimerad professionsutövare behöver för att upprätthålla sin legitimations- och professionskompetens.”

D en 16 och 17 mars genomfördes Arbets terapiforum 2021 - det vill säga den livesända delen av eventet. Tack vara det digitala formatet pågår konferen sen ändra fram till den 17 maj och blir därmed det längsta och mest tillgängliga arbets terapiforumet någonsin. Jag är otroligt glad att rekordmånga arbetstera peuter i år fått möjlighet att ta del av Arbetsterapi forum – över 1 900 anmälda deltagare. Samtidigt vet jag att det finns kollegor runt om i landet som ville, men inte fick delta. Trots det mycket förmån liga priset och den ökade tillgängligheten finns det arbetsgivare som sagt nej. Detta är tyvärr bara ytter ligare ett exempel på den trend förbundet under lång tid sett gällande fortbildningsläget. Alltför många arbetsterapeuter är missnöjda med sin fortbild ningssituation. I förbundets senaste fortbildningskartläggning framkommer återigen ett oroande resultat. Hela 30 procent av arbetsterapeuterna anser inte att de får den fortbildning de behöver för att upprätthålla sin kompetens i relation till sitt professions- och legiti mationsansvar. Bara drygt hälften anser att arbets platsen har en kultur och ett klimat som uppmuntrar till lärande i vardagen och knappt en tredjedel anser att de har tillgång till de redskap de behöver för att uppdatera sig och söka ny kunskap. Enkäten visar också att det finns osakliga skill nader gällande fortbildningsläget beroende på huvudman. Arbetsterapeuter anställda i kommunal hälso- och sjukvård är både mindre nöjda med sin fortbildning och sin totala professionsutveckling än sina regionsanställda kollegor. Färre arbetstera peuter i kommunerna deltar i såväl akademisk fort bildning som i övriga kurser och konferenser och de får i lägre utsträckning fortbildning specifikt inom

arbetsterapi. Dessutom är det färre som har en fast ställd fortbildningsplan och de har i lägre grad tid avsatt för eget lärande i vardagen. Sammantaget är detta en ytterst oroande situation. Arbetsterapeuter verkar i en mycket kunskapsinten siv miljö som kräver både bredd, djup och spets. Yrkeslivslångt lärande ska vara en självklarhet under arbetsterapeuters hela yrkesliv och resurser ska fin nas för såväl lärande i vardagen som för fortbildning i form av kortare eller längre kurser. Det ska vara en självklarhet oavsett om verksamheten bedrivs i privat eller offentlig regi och avsett huvudman. Det verkar saknas en strukturell förståelse hos våra arbetsgivare kring betydelsen av den kontinuerliga

fortbildning som en legitimerad professi onsutövare behöver för att upprätthålla sin legitimations- och professions kompetens. Nu krävs en kultur förändring. Som förbund axlar vi en stor och viktig roll när det gäller att skapa förutsättningar för fortbildning som inte bara håller en hög kvalitet utan även är tillgänglig för så många som möjligt. Vi utvecklar ständigt vår kurs- och förlagsverksamhet och har de senaste åren tagit stora kliv fram åt, inte minst när det gäller

att använda digitalise ringens potential. Vi gör vårt. Nu är det på allvar dags att våra arbetsgivare tar sitt ansvar.

ida kåhlin Ordförande

Prehab för hälsan Arbetsförmågan varierar naturligt genom arbetslivet. Suntarbetslivs nya och kostnads fria verktyg Prehabguiden ger vägledning i såväl förebyggande arbetsanpassning som arbetslivsinriktad rehabilitering. Främst för chefer och skyddsombud, men även för medarbetare som upplever nedsatt arbets förmåga. Mer på suntarbetsliv.se.

Så funkar vaccin! Tycker du att det är svårt att hålla reda på hur de olika covidvaccinen fungerar? mRNA? Virus vektor? Proteinbaserat? Är de lika effektiva? På vetenskaphalsa.se kan du få svar på många av dina frågor.

ILLUSTRATION: JOSEFIN HEROLF

FOTON: MOSTPHOTOS

Åtta av tio studenter med i förbundet

Anslutningsgraden bland studenterna på Sveriges arbetsterapeututbildningar är nu 81 procent, vilket är över 1 100 personer. – Det är den högsta andelen studenter vi har uppmätt jämfört med de uppgifter vi har tillgängliga i vår databas, säger studentombudsman Hanna Svensson. Andelen studentmedlemmar har ökat med 13 procentenheter, från 68 procent 2019 till 81 procent 2021. Som en tänkbar förklaring till den stora tillväxten lyfter Hanna Svensson fram de aktiva student medlemmarnas insatser och stora engage mang, samt även de senaste årens strate giska arbete med medlemsfrågor. Rekordhög andel studenter väljer att vara medlemmar i Sveriges Arbetsterapeuter.

På två år har anslutningsgraden bland studentmedlemmar ökat med 13 procentenheter.

För att studenterna ska få ytterligare en skjuts i starten av det livslånga lärandet delar förbundet därtill ut en värdecheck på 500 kronor på Akademins kurser till alla examensstudenter som blir yrkesverksam ma medlemmar i förbundet. – Tack vare er medlemmar fortsätter vi att stå starka i arbetet för bättre villkor för alla arbetsterapeuter. Stort tack för förtroendet! katja alexanderson

– Vi har gjort stora satsningar på studentmedlemmarna och sänkt medlemsavgiften till bara 200 kronor för hela grundutbildningen. Speciellt hoppas jag att studenterna märker av vår kursutveckling. Förutom den helt nya onlinekursen Dags för yrkeslivet har Akademin tagit fram flera nya kurser som också riktar sig till studenter, exem pelvis om Moho och ADL taxonomin.

Kurs för dig som vill jobba för bättre levnadsvanor Sveriges Arbetsterapeuter har släppt en kostnadsfri onlinekurs om arbetsterapi och levnadsvanor.

F

O

T

O :

M

O S T P

personer i olika åldrar inom hälso och sjukvården och är också tänkt att förbereda stu denter att kunna arbeta med levnadsvanor när de kommer ut i klinisk verksamhet. Onlinekursen innehåller bland annat avsnitt om be dömning, intervention och

dokumentation kopplat till levnads vanor. Dessutom finns

H

O

T

O

S

Kursen är tänkt att stärka, uppmuntra och inspirera arbetsterapeuter och arbets terapeutstudenter att imple mentera Socialstyrelsens nationella riktlinjer för pre vention och behandling vid

ohälsosamma levnadsvanor. Man kan gå kursen precis när man vill och se kursens alla filmer så många gånger som behövs. Kursen riktar sig till arbets terapeuter som arbetar med

goda exempel där fyra arbets terapeuter delar med sig av sina erfarenheter samt förslag till fortsatt arbete. Kursen är ett samarbete mellan Sveriges Arbetstera peuter och Socialstyrelsen. ¶

6

14 april är sista dag för att skicka in abstrakt till WFOT kongres sen som hålls i mars 2022, med temat Occupational R-Evolution . Planen är att det ska bli en ”hybridkongress”, med möjlighet att delta både online och fysiskt, i Paris.

Onödiga fall Socialstyrelsens nya öppna jäm förelser av vård och omsorg av äldre visar att det är väldigt stora skillnader mellan kommunerna när det gäller att förebygga ned satt munhälsa, undernäring, trycksår och fallskador. Läs mer på socialstyrelsen.se.

Fortbildningen släpar efter i kommunerna

Kommunanställda arbetsterapeuter har sämre möjligheter till kompetensutveckling jämfört med sina kollegor i regionerna. Det visar Sveriges Arbetsterapeuters fortbildningsenkät återigen. Förbundet efterlyser en kraftsamling för kunskaps baserad kommunal hälso- och sjukvård.

för att få till en varaktig kultur förändring som leder till en kunskapsbaserad kommunal hälso och sjukvård. – Det pågår betydande

med så stora skillnader. Därtill har betydligt lägre andel i kommunerna,

än i regionerna, tillgång till verk tyg som behövs för att kunna uppdatera sig och söka ny kunskap. Ida Kåhlin kon staterar att skillna derna i fortbild ningssituationen har sett likadan ut i samtliga med lemsundersök ningar som Sveri ges Arbetstera

nationella sats ningar, och vik tiga utredningar har startats, men vi kan inte riskera att det bara blir ett lappande och lagande. Nu krävs det en förändring i grunden. Ida Kåhlin fort sätter: – Regeringen U D

Pandemin har satt strålkastar ljuset på kvaliteten i den kom munala hälso och sjukvården. Coronakommissionen pekar på strukturella problem och Nationella kompetensrådet lyfter fram att pandemin har synliggjort behovet av specia listkompetens i kommunerna och ökad tillgång på legitime rad personal. – Bristerna har varit kända länge, men trots det har inte tillräckliga insatser gjorts som skulle ha kunnat minska smitt spridningen och antalet döda bland äldre på särskilt boende eller med hemtjänst, säger Ida Kåhlin, förbundsordförande för Sveriges Arbetsterapeuter. Ida Kåhlin är inte överraskad. Sveriges Arbetsterapeuter, och andra professionsförbund, har under lång tid arbetat för att synliggöra problemen i den kommunala hälso och sjuk

vården, som i dag står för mer än 25 procent av vården. – Vi ser stora utmaningar när det gäller kompetensutveckling och möjligheter till yrkeslivs långt lärande i kommunerna. I förbundets senaste fortbild ningsenkät syns oroväckande skillnader mellan kommuner och regioner. Fortbildningsenkäten visar bland annat att kommun anställda arbetsterapeuter är mindre nöjda med både sin fortbildning och sin totala professionsutveckling än sina kollegor inom regionerna. – I kommunerna fick knappt 20 procent av arbetsterapeuter na en fastställd fortbildnings plan, medan 40 procent fick det i regionerna. Dessutom har kommunanställda i lägre grad tid avsatt till eget lärande i var dagen. Det är oacceptabelt

O

M

H

A

M

R

E

D

N

A

X

E

L

A

:

F

O

O

T

”Det krävs mer resurser till såväl lärande i var dagen som till fortbildning.”

peuter gjort sedan 2009.

och kommunerna behöver ta sitt an svar. Det krävs mer

– Tyvärr tycks

det saknas en strukturell förståelse kring vik ten av den kontinuerliga fort bildning som legitimerade pro fessionsutövare behöver för att kunna upprätthålla sin legiti mations och professions kompetens. Nu efterlyser Sveriges Arbets terapeuter en kraftsamling ur ett helhetsperspektiv. Det krävs

resurser till såväl lärande i var dagen som till fortbildning och det ska vara en självklarhet att all personal inom kommunal hälso och sjukvård får en fast ställd fortbildningsplan. katja alexanderson

Fotnot: Resultatrapport för fort bildningsenkäten hittar du på arbets terapeuterna.se.

7

PORTRÄTTET

När kroppen gick sönder var musikalartisten Emilia Ödling tvungen att hitta ett nytt utlopp för sin kreativitet. Hon blev arbetsterapeut. Text: Katja Alexanderson Foto: Josefine Stenersen

Outp u t

N är Emilia Ödling fick syn på annon sen för audition till musikalen Dirty dancing var hon tvungen att söka. Rollen som Baby i filmklassikern från åttiotalet var en drömroll. Inte bara för musiken och dansen, utan också för att den unga Baby har ett stort patos. Hon vill göra saker rätt och står upp för andra människor. Emilia åkte till Stockholm, från Göteborg där hon bodde då, och provspelade. – Jag fick rollen!! Det var a dream come true och time of my life , för att vara klyschig, men det var ju det. Det var fantastiskt, och jag växte mycket som person. Du lär dig mycket om dig själv av att spela en karaktär. Så här nästan tio år senare märks det att rollen har en speciell plats i hennes hjärta. När vi börjar prata om filmen, där vi sitter på en brygga i Haga parken inte långt från hennes nuvarande jobb som arbetsterapeut på Astrid Lindgrens barnsjukhus, börjar hon spexa inför fotografen. Att det är något speciellt med Dirty dancing blir tydligt där på bryggan – vi är tre kvinnor i olika åldrar men alla har vi en relation till filmen och börjar prata och fnissa: I carried a watermelon . Emilia spelade musikalen i ett år, med fina re censioner. På något vis kändes det som att det är nu scenkarriären skulle ta fart. Vägen dit hade gått via otaliga dansklasser som barn och tonåring

hemma i Sundsvall: jazz, balett, street och mo dernt. På gymnasiet fick hon av en slump en roll i musikalen The best little whorehouse in Texas. Hon trodde att hon hade sökt som dansare, men blev ombedd att sjunga något. – Jag körde en ABBA-låt för det var det jag kunde texten till. ”En hel värld öppnade sig för mig där.” Hon skrattar och säger att det kanske inte var den lämpligaste rollen för en sjuttonåring, men kul var det. – En hel värld öppnade sig för mig där. Efter gymnasiet flyttar hon till Göteborg och går en musikalutbildning. Blir kvar och försörjer sig med allt möjligt: musikal, företagsevent, bak grundsdansare, frukostvärdinna och andra frilansuppdrag. Mellan två jobb passar hon på att ta körkort, något hon är väldigt tacksam för så här i pandemitider. Bilen, Fabbe kallad (en Skoda Fabia), ger frihet i en tid när man ska undvika att träffa andra. Med den kan hon ta sig smitt säkert till jobbet, men också köra norröver till den älskade stugan vid älven. Där spenderade hon och maken många fina veckor i somras. kk

8

9

Emilia Ödling Gör: Arbetsterapeut på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Bakgrund: Dansare och musikalartist. Fritid: Kajak, klätt ring och annat fri luftsliv. Spelar piano och skriver musik, fotar och skapar på andra sätt.

Tiden i Afrika berikade, men i början var det svårt att veta vilken roll de skulle ha. Personalen på barnhemmet uppmuntrade dem att känna sig för och ta det lugnt. Efter hand blev det tydligare hur de kunde hjälpa till. – Vi lekte med barnen och vi såg ett behov att stötta i skolan. Hon berättar att de fick lära sig lite swahili – challenge accepted – för att kunna göra det. Vissa barn kunde de hjälpa på engelska. – Det mest värdefulla var att se barnen och få dem att känna sig viktiga. Samtidigt fick vi inte få för god kontakt, för vi skulle ju åka därifrån. ”Det var som att jag gjorde en arbetsterapeutisk intervention på mig själv.” Tiden i Tanzania bär hon fortfarande med sig. – Jag är tacksam för det vi har. Vi är materiellt rika här i Sverige, men kanske fattigare på andra plan. Jag såg en otrolig värme och öppenhet, och blev väldigt berörd när jag såg hur de stöttade varandra i sorg. Hemma i Sverige fortsätter Emilia att arbeta i TV4-grup pen, som hallåa på Sjuan. Men blir väldigt sjuk i svår dub belsidig lunginflammation, och det tar tid innan läkarna förstår att det orsakas av mycoplasma. En natt är andning en så dålig att hon blir blå och måste åka in akut. Hon börjar inse att hon inte kommer att kunna fort- sätta som dansare och musikalartist. Kroppen är sönder. Huvudrollen som skulle gett karriären skjuts, blir slut stationen. – Det var som att jag gjorde en arbetsterapeutisk inter vention på mig själv. Jag hade identifierat mig som dansare sedan jag var liten, det var min aktivitetsidentitet. Hon hittar nya sätt att få utlopp för sin kreativitet och upptäcker hur mycket hon älskar att paddla kajak, klättra och annat friluftsliv. Dessutom mår lungorna bra av det. Skapande är fortsatt viktigt i hennes liv. En bra vardag räcker energin efter jobbet till mer än att umgås med ma ken och däcka i soffan. – Under en period när jag var trött märkte jag att jag drogs till att titta på serier, som det så lätt blir. Men jag mår bäst när jag får vara kreativ, och inte får så mycket input. Jag behöver snarare output. Antingen lyssnar jag på en ljudbok som jag aktivt väljer för att den är uppbyggande, eller så skapar jag någonting eller bara sitter och pratar, säger Emilia och berättar att hon spelar piano, fotograferar porträtt och redigerar bilder, målar och skriver musik. Medan ”egeninterventionen” pågår – och hon tänker på vad hon vill göra med sitt liv – jobbar Emilia kvar på Sjuan som hallåa.

Allt prat om Dirty dancing väcker musikaltakterna till liv hos Emilia Ödling. Bryggan i Hagaparken blir scengolv.

Och där satte hon sig i karantän för att kunna fira jul med sina föräldrar i Sundsvall.

På sommaren 2013 efter att hon slutat spela Baby arbetar hon som sommarhallåa på TV4. Det ger en välbehövlig paus eftersom den hårda satsningen på dansen har gått hårt åt kroppen. Hon har smärtproblem och ont i ryggen, är för kyld var och varannan vecka, och äter en hel del smärt stillande. På hösten bestämmer hon och maken sig för att åka till Tanzania som volontärer på ett barnhem. – Jakob, min man, och jag har alltid haft en dröm att åka till Afrika och hjälpa … kanske en naiv dröm, men med god vilja. Och ända sedan jag var liten har jag blivit berörd av hur barn i andra delar av världen inte har det lika bra och samma möjligheter.

10

– Jag är så tacksam över att jag hade jobbet när min kropp inte orkade. Jag fick ändå uttrycka mig och vara ett sällskap för folk hemma i tv-soffan, men det var förstås en sorg. Hon återkommer ofta till tacksamhet under vårt samtal, att se saker ur en välvillig synvinkel. Som att hon tänker på auditionprocesser som en möjlighet till master classes, och inte som en utslagstävling. Livsfunderingarna gör det tydligt att hon vill jobba med människor – fysioterapeut är ett alternativ, som hon har egna positiva erfarenheter av. Men när hon surfar runt på nätet dyker ”occupational therapy” upp på amerikanska och kana densiska sidor. Det har hon aldrig har hört talas om, men det slår an en klang inom henne. – Wow, vad är det här för häftigt?! Jag älskade den arbets terapeutiska filosofin och synen på alla människors lika värde. När hon sedan också kommer i kontakt med tankarna kring ”occupational justice” känner hon instinktivt att det är ett yrke för henne. Vidare nätsökningar leder till den svenska motsvarigheten: arbetsterapi. Även om hon tycker att det inte känns som riktigt samma sak som på de nordamerikan ska sajterna söker hon in på arbetsterapeutprogrammet på Karolinska institutet och kommer in. Redan under utbildningen tar Emilia sikte på att jobba med barn. En av VFU:erna görs på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna och det ger mersmak. Och när det i slutet av 2019 är dags att hitta första jobbet söker barnsjukhuset en arbets terapeut. – Det kommer inte så ofta ut tjänster där, så jag hade tur. Hon får jobbet och har förmånen att gå parallellt med en erfaren kollega. Tiden delas mellan neuromuskulära sjuk domar och handskador. Hon stortrivs, kollegorna är toppen och hon gillar verkligen att arbeta med barn och deras familjer. – Man blir en coach och använder mycket positiv förstärk ning och verbal uppmuntran. Du behöver motivera och stötta både barnen och föräldrarna. Men den personliga skyddsutrustningen med visir och munskydd försvårar kontakten. För att lätta upp stämningen och skapa samtalsämnen har hon prytt visiret med klister märken. Och hon har nytta av sina skådespelarkunskaper. – Jag jobbar mycket med ögonen för att få kontakt – och är van vid att använda kroppen för att uttrycka saker. Dessutom kan jag bjuda på mig själv och vara lite tokig. Vad som väntar framöver vet hon inte, men hon skulle gär na kombinera sina olika erfarenheter och kompetenser. – Jag drömmer om att få göra pedagogiska barnprogram som är för alla, som visar på allas lika värde. Och jag vill job ba med psykisk ohälsa hos unga, och där tror jag man kan använda sig av dans och teater. Exakt vad det kommer bli får framtiden utvisa, men en sak är säker: Nobody puts Emilia in a corner . ¶

Gratis webbinarium:

Vi har många användare som säger att träning med program met har haft en positiv effekt på deras vardagsliv. Det har givit dem bättre minne och de löser vardagsuppgifter lättare utan att som innan märka stress och förvirring.” —Arbetsterapeut

Vi håller flera webbinarier i 2021: ”Så fungerar Professionell Hjärnträning.” Läs mer och anmäl dig här: → egedeneuro.se/webbinarium eller skanna denna QR-kod:

Egede Neuro | egedeneuro.se

Är tunga brukare ett problem? Boka oss för visning. Pernova har ett unikt sortiment av förflyttning och överflyttningshjälpmedel. Pernova Hjälpmedel kan idag erbjuda fler och bättre lösningar än många andra när det gäller trycksårsproblematik, tunga förflyttningar kring säng, hygien och tvätt tunga ben, fallolyckor tunga personer. Vi lyssnar, anpassar och möjliggör! På vår hemsida www.pernova.se hittar ni hela produktkatalogen

PERNOVA HJÄLPMEDEL AB Karlsgårdsvägen 22 922 32 Vindeln

Swedish Assistive technology

www.pernova.se info@pernova.se 0451-705400

11

Doulor prisades Utmärkelsen Årets brobyggare i hälso och sjukvården, ett initiativ från Dagens Medicin tillsammans med bland andra Sveriges Arbetsterapeuter, uppmärksammar vikten av gott samarbete till nytta för indivi den. I år gick utmärkelsen till Föreningen tidigt föräldrastöd i Göteborg. Föreningen arbetar bland annat med 35 doulor med olika språk, som stöttar ungefär 230 kvinnor om året vid förlossningen.

HALLÅ DÄR!

…Sveriges Arbetsterapeuters utvecklingschef Christina Lundqvist och studentombuds man Hanna Svensson , som just nu arbetar med utmärkelsen Årets arbetsterapeut 2021.

FOTON: MOSTPHOTOS

O N

S

Anmälningar av arbetssjukdomar ökade kraftigt Under 2020 ökade de anmäl da arbetsplatssjukdomarna dramatiskt jämfört med 2019 – upp 86 procent. Det visar preliminär statistisk från Arbetsmiljöverket. Främst är det kvinnor inom vård och omsorg som anmält att de har blivit smittade och sjuka i covid 19. Anmälningar från kvinnor ökade med 119 procent, medan männens ökade med 28 procent. – Medarbetarna i vård och omsorg och sociala tjänster har varit särskilt utsatta för smitta i arbetet. Men vi har en allmän smittspridning och det är viktigt att alla arbetsgivare gör sitt yttersta för att minska smittsprid ningen på sina arbetsplatser i väntan på vaccin. Ingen ska behöva bli smittad eller sjuk av sitt arbete, säger Ann Ponton Klevestedt, chef på Arbetsmiljöverkets statistik och

Svårt att vara chef i kommunerna Vårdanalys har undersökt förutsättningarna för ledar skap och ledarskapsutveck ling inom den kommunala vården och omsorgen. Rapporten visar att det finns stora brister i förutsättningar na för att bedriva ett gott ledarskap i kommunerna – och att det har blivit ännu tydligare under pandemin. Ladda ner på vardanalys.se. 19–20 nov I november går årets full mäktige av stapeln. I år blir det helt digitalt. Mer på arbetstera patientregister samla in data från slutenvården och läkar besök i den specialiserade öppenvården, men inte från vårdcentraler och annan pri märvård. För att kunna få en heltäckande bild av svensk vård och göra bättre uppfölj ningar föreslår myndigheten att reglerna ändras. Läs mer på socialstyrelsen.se. peuterna.se/ fullmaktige. Socialstyrelsen vill kunna följa patientens väg genom vårdkedjan I dag får Socialstyrelsens

E R

N D

A

E X

A L

L M

J A

A T

H O

: K

T O

O

F

K

W I

S

U

N T

O

: P

T O

O

F

Christina, berätta om utmärkelsen. – Utmärkelsen är ett sätt för oss att få reda på – och uppmärk samma – de fantastiska insatser arbetsterapeuter och arbets terapeutstudenter gör varje dag. Förra året var premiär och nu är det dags igen. För att vara mer specifik så finns utmärkelsen i två varianter, Årets arbetsterapeut och Årets arbetsterapeut student , och delas ut till medlemmar som utmärkt sig särskilt och visat värdet av arbetsterapi och därmed bidragit till profes sionens utveckling. Vinnarna tillkännages på Arbetsterapins dag och belönas med diplom, blommor och en prissumma på 10 000 respektive 5 000 kronor. Vad stort! Hanna, vilka vann förra året? – Therese Rosenkvist blev Årets arbetsterapeut 2020 för pro jektet ”Häng med oss ut” med målet att minska psykisk ohälsa genom friluftsliv. Årets arbetsterapeutstudenter blev Isidora Vera Valencia och Jennifer Johansson för deras initiativ kring interprofessionellt lärande, IPL. Som studentombudsman är jag extra glad över att Isidora och Jennifer i Sveriges Arbets terapeutstudenters styrelse uppmärksammades – jag har följt deras initiativ att lyfta IPL från start. Så hur nominerar jag någon? – Om du vill nominera någon, eller för den delen dig själv, gör du det på arbetsterapeuterna.se senast 18 juni. För yrkes verksamma ska nomineringen gälla en insats som genomförts under de senaste tre åren och för studenter insatser som ge Christina: Det är omöjligt att säga, det kan vara allt möjligt – ett lyckat opinionsarbete, en ny produkt eller innovation eller kanske fler tjänster inom ett område där arbetsterapeuter inte funnits tidigare. För studenter kan det handla om ett väl utfört examensarbete, opinionsbildning eller en insats under VFU. Hanna: Förra året fick vi ta del av otroligt fina insatser genom utmärkelsen. Att vinnarna 2020 fick så stor uppmärksamhet gör förhoppningsvis att många redan har tankar på vem som borde vinna i år. Så tveka inte: Ta tillfället, nominera – och sprid vidare! ¶ nomförts eller godkänts under 2020 och 2021. Vad hoppas ni på för nomineringar i år?

analys enhet i ett press medde lande.

ILLUSTRATION: JOSEFIN HEROLF

12

Med HEA Tröskelramper av gummi kan Birgitta bo kvar hemma Efter operationen var trösklarna hemma mellan varje rum ett hinder. Birgitta kom inte över med rollatorn och trodde hon var tvungen att flytta. ”Med gummikilarna tar jag mig enkelt runt i alla rum. De får ligga kvar när jag är frisk”

www.heamedical.se

13

TEMA: ARBETSTERAPIFORUM

14

Arbetsterapiforum 2021 blev något nytt. Plötsligt krävdes inga biljetter, resor eller hotellrum för att kunna delta. Årets digitala konferens lockade rekordmånga. Här följer några smakprov ur det digra programmet, som finns tillgängligt till mitten av maj. Text: Katja Alexanderson Tema illustrationer: Josefin Herolf

Kunskapen blev digital D et senaste året har pandemin satt käp parna i hjulet för mycket, men Arbets terapiforum rår inte ens coronaviruset på. Av förklarliga skäl blev 2021 års upplaga av konferensen digital och på morgonen den 16 mars var det dags att bänka sig vid valfri skärm. Och rekordmånga hade anmält sig: över 1 900 deltagare.

– Men det är inte bara det största Arbetsterapi forumet någonsin, det är också det längsta. Tack vare det digitala formatet kommer vi alla deltagare att ha möjlighet att ta del av alla föreläsningar, presentationer och extramaterial ända fram till den 17 maj, sa Sveriges Arbetsterapeuters förbunds ordförande Ida Kåhlin i sitt invigningstal. Hon välkomnade särskilt inbjudna gäster från patient- och brukarorganisationer, andra professi ons- och fackförbund, politiker och representanter från statliga myndigheter och inte minst förbundets hedersmedlemmar. kk

15

TEMA: ARBETSTERAPIFORUM

Samtidigt som Ida Kåhlin gladde sig åt det digitala formatet, och dess potential att göra kunskap mer tillgänglig, konsta terade hon att visst saknar man de fysiska mötena, som brukar vara en uppskattad del av Arbetsterapiforum. – Vinkandet till en gammal kursare under öppningsceremonin, den varma kramen i fikakön, skratten under lunchen när någon delar ett minne från en tidigare konferens, den livliga diskussionen under en workshop, eller det där sam talet med en kollega som jag inte träffat förut, men definitivt kommer hålla kontakt med framöver. Ida Kåhlin tryckte särskilt på vikten av att arbets terapeuter har möjlighet till kontinuerlig kompe tensutveckling. – Yrkeslivslångt lärande ska vara en självklarhet under hela arbetsterapeutens yrkesliv och resurser ska finnas för både lärande i vardagen och för fort bildning i form av kortare eller längre kurser. Hon tillade att det digitala formatet gör det möjligt att ta del av presentationer som man kanske priori terat bort på en ”vanligt” irl-Arbetsterapiforum. Efter invigningstalet blev det lite som på Eurovision Song Contest med förinspelade vykort från olika personer. Först ut var prins Daniel som sa många fina ord om arbetsterapeuter och deras betydelse för att människor ska kunna leva aktiva liv. Prinsen gjorde succé på sociala medier, på förbundets egna men också i hovets kanaler. Talet blev till och med föremål för en artikel på Svensk Damtidnings sajt. Därefter följde hälsningar från socialminister Lena Hallengren, Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell, arbetsterapeuten och ordförande för Funk tionsrätt Sverige Elisabeth Wallenius och WFOT:s nytillträdda ordförande Samantha Shann från Stor britannien. Sist, men definitivt inte minst, uppmärksammade Ida Kåhlin ”gänget” som gjort årets konferens möjlig. – Jag vill rikta ett stort tack till er alla i program gruppen inklusive Arbetsterapiforums projekt ledning Christina Lundqvist och Lena Gennemark Edsbäcker. Programgruppen gick igenom upplägget och där efter drog Sofi Fristedt i gång årets Arbetsterapiforum med den klassiska mellofrasen. – Nu kör vi! De följande två dagarna fanns många spännande programpunkter i livesändningen. Det diskuterades om arbetsterapeuternas roll vid covidrehabilitering

och i den nära vården. De olika sessionerna

täckte allt från välfärdsteknik och digital delaktig het, arbetsliv och hälsa, och aktivitetsfrämjande in terventioner till äldres delaktighet, vardagsrehabili tering och arbetsterapins framtid. I förbundets sociala medier märktes att konferen sen var uppskattad bland deltagarna. Där lades det både upp bilder på hemmafika – både av det lite nyt tigare slaget och det lite sötare – och reflektioner kring de olika presentationerna. Filosofiprofessorn och författaren Jonna Bornemarks inspirationsföre läsning om professionellt omdöme och evidensbase rade fördomar fick många glada tillrop och uppskat tande kommentarer: ”Sååååå bra! Tack för detta.” Andra konferensdagen avslutades med att Therese Rosenkvist, Årets arbetsterapeut 2020, berättade om sitt projekt Häng med oss ut – återhämtnings inriktad samverkan mellan psykiatri och Frilufts främjandet . Sedan öppnade Ida Kåhlin upp för att börja nominera nya kandidater till Årets arbetstera peut och Årets arbetsterapeutstudent. När sändningen led mot sitt slut efter två intensiva dagar var Arbetsterapiforum ändå inte riktigt slut. På en skärm nära dig finns fantastiska möjligheter att stilla kunskapstörsten och plussa på kompeten skontot ända till mitten av maj. Dessutom är det bara två år kvar till nästa Arbetsterapiforum – och då får vi förhoppningsvis ta den där fikan, krama om den gamla kursaren och lära känna nya kollegor från hela vårt avlånga land. Väl mött 2023! ¶ Ta del av Arbetsterapiforum fram till 17 maj på arbets terapeuterna.se/arbetsterapiforum. Det går fortfarande bra att anmäla sig för att kunna titta på allt material.

16

Självklar plats i covidteamet

”För ett år sedan fanns inte perspektivet som förändrade våra dagliga liv,” inledde Ida Kåhlin Arbetsterapiforums första session och panelsamtal. Fokus var arbetsterapi och rehabilitering i samband med covid-19.

nedsatt delaktighet i fritids och sociala aktiviteter eller arbete. 28 procent hade inga eller milda besvär. Bland de pro blem som rapporterades var fysiska respiratoriska vanligast, därefter fatigue, ångest och nedstämdhet. Stöd och rehabilitering saknades ofta. Från Socialstyrelsen berättade Malin Åman om en ny processmodell som stöd för primärvården, för att tillgodose postcovidgruppens rehabiliterings behov, likaså ska ett nationellt kun skapsstöd för postcovid tas fram. Råden till kollegor var: Arbetsterapi processen är klar och tydlig, vi bedömer om covid 19 patienter ska träffa en ar betsterapeut. Tänk brett, tänk team, per soncentrerat och utvärdera. Kunskapen finns på alla vårdnivåer, använd den, vi kan det här. Dokumentera vad som görs: använd ICD , ICF och KVÅ koder. Ida Kåhlin informerade också om för bundets hemsida, Arbetsterapi och covid 19, som ger en samlad bild av kunskapsläget.

Kersti Samuelsson , arbetsterapeut och docent, Linköpings universitetssjukhus bekräftade detta. I en kohortstudie i Region Östergötland har man genom telefonintervjuer kartlagt utgång och fortsättning för 433 personer som varit inlagda för covid 19. Den visade att 4 av 10 personer efter fyra månader hade kvarstående mental trötthet som på verkade deras dagliga liv, nedsatt mus kelfunktion, fysisk trötthet och kogni tiva problem var också vanligt. Hon var tydlig med att det framöver kommer finnas ett stort rehabiliteringsbehov som kräver individuella insatser, multi professionella team, samverkan och forskning. Gisela Lilja , chefarbetsterapeut, med. dr, Skånes universitetssjukhus, Lunds universitet rapporterade om Swecrit covid-19 . En regional intensivvårds studie där 400 personer ingår och 30 personer följts upp i en pilotstudie. Majoriteten var efter tre månader obe roende i personlig ADL, dock fanns

Först ut var Ingrid Berggren, specialistarbetsterapeut inom intensivvården på Karolinska universitets sjukhuset. Senaste året har hon behandlat ung domar, gravida, medel ålders och äldre personer med covid 19. Vissa har intensivvårdats upp till 100 dagar och hon underströk hur viktigt det är att som arbetsterapeut finnas med från början med positioneringar, mobilise ring, rörelseuttag, uppmärksamhets träning och orienteringsfrågor, samt att noggrant dokumentera ADL be dömningar för att mäta rehabiliterings resan. I teamet har hon varit betydelse full och haft en tydlig roll. Redan under första vågen hade hon farhågor om mental trötthet och kogni tiv påverkan hos covid patienter. Detta visade sig vid återbesök vara ett kvar stående problem för många och hon betonade vikten av uppföljningar framöver. F O T O : P R I V A T

Anki Wenster

Livesändningen. S1: Rehabilitering

i samband med covid 19.

17

TEMA: ARBETSTERAPIFORUM

Sofia ser längre än frakturen

D en här marstorsdagen har vintern gjort come back i Stockholm. Det har snöat, töat och frusit så gatorna är återigen glashala. Inte lika hala som i slutet av januari när tidskriften Arbets terapeutens chefredaktör i en kombination av olyckligt skoval, jäkt och dålig snöröjning drattade på ändan och ådrog sig en ”ful” handledsfraktur,

och hon är också forsknings- och utvecklingsansvarig. Numera kan hon också titulera sig specialist i arbetsterapi. – Drivkraften är att jag tycker att det är så roligt att lära mig saker. När en kurs tar slut blir det ett tomrum. Att vara specialist kan ge mig ytterligare möjligheter att vara med och påverka och synliggöra arbetsterapi.

Det senaste året har hon deltagit i SKR:s arbete för kunskapsstyrning och suttit i en nationell arbetsgrupp (NAG) för distala radiusfrakturer. Där har hon varit med och tagit fram ett natio nellt vårdprogram som ska ingå i nationellt kliniskt kunskapsstöd. Just nu är den andra ver sionen ute på remiss, och i april ska det vara klart. – I den bästa av världar skulle alla arbetstera peuter och fysioterapeuter som jobbar med handledsfrakturer följa vårdprogrammet. Ett av huvudbudskapen är att alla personer som råkat ut för en radiusfraktur ska få muntlig och skriftlig grundläggande information i sam band med behandlingen – det gäller både kon servativt behandlade och opererade. Opererade ska sedan få en första rehabkontakt inom tre

men ändå tillräckligt hala för att det kanske kommer att märkas på Sofia Svärdings arbets plats om ett par veckor. Sedan 27 år arbetar hon på Danderyds sjukhus med fokus på hand skador. Hon är nybliven specialist i arbetsterapi och till Arbetsterapiforum spelade hon in speci alistföreläsningen Tidigt fokus på psykologiska funktioner möjliggör snabbare återgång till aktivitet efter radiusfraktur. Men vi tar det från början. Redan när hon gjorde prao på en särskola i högstadiet fick Sofia Svärding upp ögonen för yrket – hon gick bredvid en arbetsterapeut en dag. – Det kändes väldigt meningsfullt för barnen. Och som ett kreativt och lösnings orienterat jobb.

A T

I V

P R

O :

T

O

F

”Vi ska lägga resurserna på dem med riskfaktorer.” SOFIA SVÄRDING

dagar efter operationen och gipsade inom 1–2 veckor. Sofia Svärding trycker på att en framgångsfaktor för en lyckad rehabilitering är att snabbt identifiera riskfaktorer, såväl fysiologiska som psykologiska. På den psykologiska sidan handlar det om att uppmärksamma rörelserädsla, katastroftankar och personens copingförmåga. – Alla ska få information, men vi ska lägga resurserna på dem med riskfaktorer. De som kan träna själva bör göra det, men ska få uppgifter om vart man hör av sig vid frågor. Sofia Svärding berättar att som arbetsterapeut är det viktigt att behandla rörelserädsla i små steg och öka svårighets graden successivt. Lättast att få syn på rädsla är förstås i ett fysiskt möte, men det fungerar också att ställa frågor på

När det var dags att välja till universitet föll valet på arbets terapeutprogrammet, ivrigt påhejad av en mamma som sa att det skulle passa henne perfekt. Vilket visade sig stämma. – Jag har aldrig funderat på att byta bana, det är ett otro ligt varierat yrke. Mötena med andra människor är väldigt betydelsefulla. Att hitta personen där den är och att vi till sammans ska ta oss igenom processen. Återigen var det en praktik som ledde henne vidare. På Danderyds sjukhus mötte hon Gunvor Lindén, som kom att bli en viktig förebild och gjorde att hon valde att arbeta med handrehabilitering. – Där och då väcktes intresset. Jag har sett hur viktig handen är för både aktivitet och glädje. Under åren på Danderyd har hon läst in en magister

18

… Helena Svensson och Siri-Li Sylwan som vann omröstningen om bästa poster på Arbetsterapiforum. HALLÅ DÄR!

FOTO: PRIVAT

Postern är baserad på er kandidatuppsats ”Cirkus för barn på flykt”. Berätta om bakgrunden! Helena: Vi ville båda skriva något om inkludering av barn med utländsk bakgrund genom aktivitet. Vi hade olika idéer om att intervjua barn, till exempel på asylboende, men eftersom vi gick på en grundutbild ning gick inte det. Till slut kom vi på att vi kunde in tervjua cirkusartister som besökt olika flyktingläger. Siri-Li: Innan jag blev arbetsterapeut var jag cirkus artist, så jag har många kontakter inom det yrket. Helena: Vi valde ut tio personer – som Siri Li inte känner personligen – som rest ut i världen mer än en gång, för att få så bra information som möjligt. Intervjuerna gick på djupet i hur artisterna använder lek och aktivitet i mötet med barn i utsatta situationer. Kan ni ge några exempel? Helena: Ett viktigt fynd är att cirkusartisterna föränd rade barnens sätt att leka. I lek härmar barn de vuxna, och artisterna visade en annan verklighet än barnens begränsade. Ett exempel är några stora stenar som var en barriär över en väg. Cirkusartisterna ledde barnen i lek att våga hoppa och klättra på stenarna. Siri-Li: I ett flyktingläger lekte barnen bara soldater och i ett bordelldistrikt i Indien ville alla flickor vara bordellmamma, eftersom det var den enda maktposi tionen. Artisterna inspirerade dem i stället att leka kock, flygvärdinna och så vidare. Leken gick från att vara destruktiv till att bli vanlig barnlek. Hur kan arbetsterapeuter använda kunskapen från er uppsats? Helena: Grundläggande är att det går utmärkt att skapa en terapeutisk allians även när man inte pratar samma språk. För barn är talet sekundärt. Siri-Li: Vi kan bli ännu bättre på att kommunicera icke verbalt. Det har vi nytta av även i relationen med äldre och funktionsnedsatta. Linda Swartz

Numera är det många skruvar i chefredaktörens handled.

telefon om hur personen upplever att det är att använda handen. – Basen vi ska stå på är att förklara, möta, identifiera, skapa medvetenhet, sätta mål, uppmuntra och utmana, säger Sofia Svärding och poängterar att det är viktigt att personen själv får sätta mål, till exempel med hjälp av PSFS eller COPM. En annan framgångsfaktor är att ha etablerade kontakt vägar och att efterfråga andras kunskap och koppla in vid behov; det kan till exempel vara kollegorna på kliniken, läkare eller psykolog. Sofia Svärding slår också ett slag för digitala alternativ för uppföljning och träning. Hon exemplifierar genom att tipsa mig om några extra rörelser för att få ännu bättre rörlighet i min nyopererade handled. – Tänk dig att du håller i en fjäril, då kommer du verkligen åt handleden. katja alexanderson

Specialistföreläsning. Sofia Svärdings och övriga specialistföreläs ningar finns på arbetsterapeuterna.se/arbetsterapiforum , fram till 17 maj.

Posters. 4. Cirkus för barn på flykt.

19

TEMA: ARBETSTERAPIFORUM

Kravfyllt hemarbete

Therese Hellman, med dr, Arbets och miljömedicin, Uppsala universitet, presen terade en studie där hon tillsammans med kollegorna Lotta Nybergh, fil dr, Karolinska institutet, och professor Gunnar Bergström, Karolinska institutet, undersökt hur kvin nor respektive män upplever att hem och arbetsrelaterade krav och resurser påverkar möjligheterna för arbetsåtergång efter sjukskrivning för psykisk ohälsa. I den kvalitativa studien gjordes fokus gruppintervjuer med 13 kvinnor och 15 män. Flera beskrev att det inte gick att sjuk skriva sig från hemrelaterade krav. Kvinnorna uppgav att kraven i början av sjukskrivningen snarare ökade, vilket inte var lika tydligt för männen. Det var också vanligare att kvinnorna kände ansvar för relationer vilket sågs som ett hinder för återhämtning. Både kvinnor och män

upplevde energigivande aktiviteter som en resurs för arbetsåtergången. Både män och kvinnor möttes av samma krav och arbetsmiljö när de kom tillbaka till arbetet som de lämnat vid sjukskrivningen. Kvinnorna kände ofta att de själva var orsa ken till detta medan männen lade ansvaret på chefer och ledning. Inom vårdyrken upplevdes det svårt att hitta en balans för att inte bli för emotionellt belastad. Therese Hellman lyfte fram vikten av att ta hänsyn till hemrelaterade krav, men ock så att behovet av stöd är individuellt och även skiljer sig mellan män och kvinnor för personer som ska börja arbeta igen efter en sjukskrivningsperiod för psykisk ohälsa. Anki Wenster

Livesändningen. S4: Arbetsliv och hälsa (efter ≈2:30 min).

”Skapa en gemensam bubbla”

Marianne Granbom, Lunds universitet, Case (Centre for Ageing and Supportive En vironments), presenterade en studie där syftet var att under söka hur äldre personers var dag och välbefinnande påver kats av covid 19 restriktionerna. I april, juni och november 2020 gjordes kvalitativa distansinter vjuer med 6 män och 11 kvin nor, med medelåldern 76 år. Resultaten från den första in tervjun visade bland annat att deltagarna upplevde stora för ändringar i vardagen, men sam

bland annat: Hitta din corona vän och skapa en gemensam bubbla. Ibland måste man skri va sina egna restriktioner för att få vardagen att fungera. Äldre som innan pandemin lidit av ensamhet eller haft depressioner påverkades ännu mer under pandemin. Marian ne Granbom framhöll att det var viktigt för arbetsterapeuter ”att tänka på riskgruppen i risk gruppen”. Hon vände sig också direkt målgruppen med orden: Det är okej att må dåligt och att

tidigt kände många en tack samhet för att det inte var värre. Man utvecklade strategier för att handla på ett smittsäkert sätt och förhandlade med sig själv om risken med att ta sig ut till exempel på läkarbesök. Det upplevdes svårt att leva ensam, men det fanns också de som inte oroade sig. Vid den andra intervjun framgick bland annat att handla värdesattes på ett annat sätt, men även att det var viktigt att hålla sig till sin egen plan för att inte bli deprimerad. Deltagarnas egna råd var

berätta om det. Våga be dina barn om umgänge. Samhället har mycket att lära av er: att ta saker med jämnmod och upp skatta det som är positivt. Anki Wenster Livesändningen. S7: Perspektiv på äldre personers delaktighet, del 1 (efter ≈32 min).

20

En interaktiv digital kalender hjälper äldre att komma ihåg sina aktiviteter. Maria Andreas sen, doktorand vid Linköpings universitet, har undersökt nyttan av den webbaserade kalender tjänsten RemindMe. Ett pling i rättan tid

Utbudet av kalender- och påminnelse appar är stort. Så stort att det är svårt att hitta rätt stöd för personer med kognitiv funktionsnedsättning. Men stödet behövs, säger Maria Andreassen, som i fyra del studier undersökt hur bra en interaktiv digital kalender hjälper äldre att komma ihåg sina aktiviteter. Kalendertjänsten RemindMe utvecklades av professor Helena Hemmingsson vid Linköpings universitet. Kalendern används än så länge endast i forskningssamman hang, men ser ut som en normal digital kalender. – Påminnelserna skickas som sms, som är förhållandevist enkelt att få och svara på. De flesta är vana vid att bli påminda om sina tider hos optikern, tandläkaren eller frissan. Men till skillnad från dem kan man svara på sms:et i RemindMe och då grön eller rödmarkeras aktiviteten i kalendern. Det är också möjligt att dela sin kalender med en familjemedlem eller med en arbets terapeut under en rehabiliteringsperiod till exempel.

Men är man på väg någonstans på kvällen kan det behövas en påminnelse – ett digi talt stöd. Vad ska man som arbetsterapeut rekommendera för påminnelseverktyg? – Det är en utmaning, utbudet är stort. Jag tror de flesta utgår från det personen själv använder. Har de ett påminnelsesystem i sin mobil bygger man vidare på det. Många kan behöva stöd med att programmera när plinget i tele fonen ska komma, åtminstone initialt. Ska jag ta medicin vill jag påminnas fem minuter innan, men ska jag åka till gym met kanske det behöver vara två timmar eftersom jag först ska packa väskan och sen ta mig till bussen … Maria Andreassen är nu i slutfasen av sitt arbete med sin avhandling vid Linköpings universitet och ska disputera i början av hösten. pontus wikholm T O : P R I V A T

Personerna som deltog i en av studierna hade svårigheter att planera och utföra dagliga aktiviteter på grund av stroke, traumatisk hjärnskada eller någon annan neurologisk sjukdom. Utfallet var positivt

– deltagarna drog nytta av en kalender och den täta kontakt de hade med behandlande ar betsterapeut (och forsknings assistent) under studien.

Maria Andreassen säger att metoden kan vara tidskrävande eftersom det inte finns några univer sallösningar. Man måste följa individerna och anpassa stödet efter deras situation. I uppföljande intervjustudier drygt ett år efter undersökningen säger de flesta att de har någon form av digitalt påminnelsestöd. – Många har fortsatt använda pappers kalender, man upplever att den ger bäst överblick. Intressant är att flera hittat andra sätt att komma ihåg saker. Man länkar viktiga aktiviteter med redan etablerade vanor, som att ta medicinen till frukost.

O

F

Livesändningen. S2: Välfärdsteknik och

digital delaktighet (efter ≈9:30min).

21