Arbetsterapeuten-2-2022

#2 2022

TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES ARBETSTERAPEUTER

TEMA Arbete. Fritid. Vila. Hur ska vi ha det, egentligen? BALANS

Klara färdiga leg. Han kan snart vara din nya kollega

Axel Stefansson k

procent, så mycket ökade lönerna 2021 4

k KARRIÄR Lorry Lindberg firar 20 år som egenföretagare

k OBALANS

PRESSAT LÄGE INOM REHAB FÖR SÄRSKILT BOENDE I MALMÖ STAD

Bejaka rörligheten. Steget från Cross till komfort – nu ännu mindre med NYA Prio 3A För att orka vara aktiv så länge som viljan finns, är rätt stöd och balans avgörande, både i aktivitet och vila. Nya Etac Prio 3A, är precis som Cross 6, utrustad med det smarta 3A-ryggstödet. Ryggstödets många inställningar ger användaren rätt förutsättningar för ett aktivt liv.

Ge inte upp rörligheten. Läs mer på etac.se

katja alexanderson Chefredaktör

#2 2022

”Till slut orkar man inte hålla på och kämpa, ansvarstagan det måste ske högre upp.”

Tonårstjejen i sätet bredvid mig fingrar på sin mobil. Hon har fixade naglar och tandställning av rälsmodell både uppe och nere. Fram till för ett par veckor sedan har hennes liv sett helt annorlunda ut, nu sitter hon på ett tåg i ett främmande land tillsammans med sin familj på flykt från krigets bomber. Mina funderingar över hur jag ska få ihop min vardag – hinna skriva klart intervjun jag nyss gjort, följa dottern till träningar, klämma in lite egentid och fixa hemma – känns plötsligt futtiga. Jag berättar att tåget är försenat, att Stockholm är slut station och frågar om de har någon som möter dem på Centralen – det har de. Och så önskar jag dem väl komna till Sverige. Min ganska stressiga vardag känns plötsligt extremt lyxig. I det här numret skriver vi om vikten av ett vardagsliv i balans , ett av förbundets fokusområden den här full mäktigeperioden. Både för de människor arbetsterapeu ter möter i sin yrkesutövning och för arbetsterapeuter själva. Balans mellan krav och resurser är en förutsätt ning för ett hållbart arbetsliv och en välfungerande väl färd. Vi samtalar med Carita Håkansson , forskargrupp ledare vid Lunds universitet, om olika aspekter av akti vitetsbalans. Hon lyfter arbetsplatsens betydelse och ser på frågan ur ett organisatoriskt perspektiv. I Malmö stad möter du arbetsterapeuter som har haft det extremt tufft på jobbet i många år. Det har bland annat gjort att personalomsättningen i rehabgruppen som jobbar mot särskilt boende har varit väldigt hög. Sedan tar vi en tur till Falun och följer med på naturunderstödd rehabili tering . Vi presenterar också Erika Johansson, förbun dets nya professionspolitiska handläggare. Därtill porträtterar vi Axel Stefansson som snart är färdig arbetsterapeut. Egentligen skulle han blivit elek triker, men hans psoriasisartrit gjorde det omöjligt. Inspirationen till yrkesvalet kom från två schyssta arbetsterapeuter han träffade som patient. Du får också ta del av resultatet från löneenkäten för 2021, bok- och apptips samt koll på hur du skapar en mer inkluderande arbetsplats – och en hel del annat. Lyx att få ha en stressig vardag

s 26

5 Ordföranden Vårda vården 6 Aktuellt 8 Porträttet

Bytte elektrikerdrömmar mot arbetsterapi

14 Hallå där!

Vad händer i Akademin?

16 Tema: Balans

Konsten att få ihop det Rehab i det fria Pressat läge inom rehab i Malmö stad Möt Erika Johansson

Koll på inkluderande arbetsplatser s 46

35 Krönikan

”Jag var i det närmaste hopplös.”

36 Karriär

45 Appar ...

Mor & dotter delar glöden för arbetsterapi

... att somna till 48 Förbundsnytt

39 Nya böcker

Möt Åsa Ehinger, ny förbundssekreterare

I huvudet på Freddot

40 Forskning

50 Kalendarium

När tingen talar

Layout: Pontus Wikholm Korrektur: Linda Swartz Annonser: Catharina Persson catharina.persson@mediakraft.se 070 977 20 20 TS-kontrollerad upplaga: 10 400 ISSN: 0345-0988 Grafisk form: Graffoto AB Tryck: Ljungbergs

Utges av Sveriges Arbetsterapeuter Box 760, 131 24 Nacka Växel och medlemsrådgivning: 08 507 488 00 www.arbetsterapeuterna.se kansli@arbetsterapeuterna.se

Ansvarig utgivare: Ida Kåhlin ida.kahlin@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 03 Chefredaktör: Katja Alexanderson katja.alexanderson@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 25 Fotograf omslaget: Lina Alriksson

M

N

Ä

E

R

N

K

A

E

V

T

S

3

Trycksak 3041 0116

Se vår film!

Hopfällbara elrullstolar och elskotrar som ger friheten tillbaka.

 Låg vikt  Kompakt & smidig  Ta med i egen bil  Ta med på flyget  Lång körsträcka

Besök www.eloflex.se eller ring 010-18 33 100 för mer information om våra hjälpmedel.

Det är en tung brukare! Vad gör vi? Vård, arbetsmiljö och stora storlekar. Det vet vi allt om i Cobi Rehab.

Därför har vi utvecklat världens första bariatriska komfortrullstol Cobi Cruise. Rullstolen kan användas i alla faser av rehabilitering.

Med fokus på er arbetsmiljö har vi utvecklat en rullstol med ett unikt ryggsystem, som enkelt och utan verktyg kan anpassas till alla kroppsformer. Cobi Cruise finns som manuell eller med elektrisk framdrift. Vi finns här för att hjälpa er med era frågor omkring tunga brukare. Boka ett gratis möte med en av våra produktspecialister på 08-702 97 74 eller info@cobirehab.se Se mer om vårt sortiment på vår hemsida www.cobirehab.se

| Rålambsvägen 17 | 112 59 Stockholm | Telefon 08-702 97 74 | www.cobirehab.se

4

ORDFÖRANDEN

Vårda vården ”Hur är det ens möjligt att den sektor som har bäst kunskap om vad som skapar hälsa är sämst på att skapa ett hälso främjande arbetsliv för sina medarbetare?”

D et har nog inte undgått någon att det under denna vår varit ett stort medialt fokus på arbetsmiljöbristerna inom hälso- och sjukvården. För oss som facklig organisation är detta förstås ing en nyhet. Vi har under lång tid jobbat för att synliggö ra den ohållbara arbetssituation som alltför många arbetsterapeuter tyvärr dagligen upplever. Problemen har funnits länge, men de har definitivt accelererats av den pandemi som vi nu, tack och lov, verkar vara på väg ur. Hundratusentals anställda inom hälso- och sjukvården har gjort fantastiska insatser under pandemin, men till vilket pris? Det är viktigt att hälso- och sjukvårdens beslutsfattare på allvar ställer sig den frågan – nu när den vård- och rehabiliteringsskuld som pandemin skapat ska börja betas av i en redan sedan tidigare ansträngd verk samhet. För några år sedan genomförde Sveriges Arbetstera peuter i samarbete med forskare vid Lunds universi tet en omfattande arbetsmiljöundersökning. Resul tatet var oroande. Hela 40 procent av de över 3 600 arbetsterapeuter som svarade på enkäten hade tecken på stressymptom, med stor risk för psykisk ohälsa och sjukskrivning som följd. Tyvärr är det lite som tyder på att situationen förbättrats, snarare tvärtom. I Socialstyrelsens nationella planeringsstöd, som nyligen publicerades, framkommer att 20 procent av landets arbetsterapeuter under 2020 hade ett eller flera sjukdomsfall inrapporterade hos Försäkrings kassan. Flertalet av de 22 legitimerade professionerna hade en hög andel sjukdomsfall, och säkert finns en koppling till pandemin, men arbetsterapeuter låg tyvärr bland dem med högst andel av alla. Det är djupt oroande. Av de arbetsterapeuter som var sjukskrivna längre än 90 dagar under 2020 uppgav hela 51 procent att orsaken var psykisk ohälsa. I relation till resultatet vi såg i förbundets stora arbetsmiljöundersökning kan

vi nog drista oss att säga att en mycket stor andel av den psykiska ohälsan har ett samband med en ohållbar arbetssituation. Detta kan inte fortgå. Hur är det ens möjligt att den sektor som har bäst kunskap om vad som skapar hälsa är sämst på att skapa ett hälsofräm jande arbetsliv för sina medarbetare? Just nu pågår uppropet Vårda vården . Tillsammans med de 12 andra professions- och fackförbund som står bakom namninsamlingen vill vi i Sveriges Arbetsterapeuter tydliggöra att vi fått nog av brist ande arbetsmiljö. Nu krävs omfattande insatser, innan det är för sent. Det är nu viktigare än någonsin att politiker och arbetsgivare på alla nivåer lägger konkreta planer som på allvar kan förbättra arbets miljön för alla professioner inom hälso- och sjukvården och tillsammans med oss

fackliga parter kraftsamlar för en arbetsmiljö dit fler söker sig och vill jobba kvar. De flesta av oss arbetsterapeuter älskar våra jobb. Vi har ett fantastiskt arbete som bidrar till att människor kan leva liv karakteriserade av del aktighet och meningsfullhet. Men ingen ska behöva bli sjuk av ett jobb de älskar. Vi säger nej till ohälsosamma arbetsplatser och ja till ett hållbart arbetsliv!

Namninsamlingen Vårda vår den pågår till och med maj – skriv under, om du inte redan gjort det, och

hjälp oss sprida vidare: arbetsterapeuterna. se/vårdavården .

ida kåhlin Ordförande

Rysslands brutala invasion av Ukraina

och grupper, däribland fackligt aktiva i Ryssland men också i Ukraina och Belarus. Vi håller Ryssland ensamt ansvarigt för den förödelse och det lidande det ukrainska folket nu kommer att få utstå.” Sacos styrelse har även träffat Ukrainas ambassadör i Sverige och uttryckt sitt stöd. På invasionens första dag tog Sveriges Arbets

Den svenska fackföreningsrörelsen har gemen samt fördömt Rysslands invasion av Ukraina. I ett uttalande slår LO, TCO och Saco fast att Ryssland startar ett krig i strid med FN:s och världssam fundets rättsliga principer. Vidare skriver de: ”Vi är också starkt kritiska till den ryska regeringens för tryck och förföljelse av oppositionella personer

Stöd i riksdagen för nationella rehab - riktlinjer Riksdagen vill se nationella riktlinjer för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Sveriges Arbetsterapeuter gläds åt beskedet.

FOTO: MOSTPHOTOS

I mitten av mars beslutade riksdagen att uppmana reger ingen att vidta de åtgärder som krävs för att kunna utarbeta nationella riktlinjer för rehabil itering, habilitering och hjälp medel. – Det är oerhört glädjande att riksdagen ser behovet av nationella riktlinjer. Det är en milstolpe i arbetet för en jämlik rehabilitering, habilitering och hjälpmedelsförsörjning. För bundet har drivit den här frågan länge så det känns fan tastiskt att det finns ett brett

stöd i riksdagen, säger Sveriges Arbetsterapeuters förbunds ordförande Ida Kåhlin. I dag är det allt annat än jäm likt mellan landets olika delar, både vad gäller tillgången till arbetsterapeuter och förskriv ning av hjälpmedel. – I Östergötland finns det 145 arbetsterapeuter per 100 000 invånare medan motsvarande siffra i Uppsala endast är 70 stycken. Jag kan inte se att demografiska faktorer skulle kunna ligga bakom det stora

Enligt Socialstyrelsens statistik förskrivs flest rollatorer i Norrbotten, 4 958 per 100 000 invånare. Östergötland rapporterade lägst antal, 1 014 per 100 000 invånare.

vår expertkunskap på området för att riktlinjerna snarast möj ligt ska bli verklighet. Jämlik rehabilitering kan inte vänta längre, det är nödvändigt för att sluta hälsoklyftorna, och för att klara av rehabskulden efter pandemin. Katja alexanderson

gapet, utan det handlar om olika prioriteringar. Ida Kåhlin hoppas att riks dagens tillkännagivande sätter fart på arbetet med att ta fram nationella riktlinjer. – Sveriges Arbetsterapeuter ser fram emot att få bistå med

Medlemmarna ännu nöjdare med förbundet Sveriges Arbetsterapeuter växer. En ny medlems undersökning visar att förbundet gör rätt saker.

två år sedan har vi höjt vårt nöjdhetsindex med ytterliga re en enhet, från 91 till 92 på en skala av 100. En stor bidragande orsak till detta är att medlemmarna tycker att prisvärdheten har ökat. Även andelen medlem mar som tycker att förbundets anseende är gott har ökat

kraftigt – till 72 procent (2015 var motsvarande siffra 48 pro cent). Vad händer nu? – Nu fördjupar vi oss i resul tatet och tittar på hur vi kan erbjuda ännu bättre verk samhet för våra medlemmar, säger Malin Nordstrand. ¶

– Medlemsantalet är stabilt och fortsätter öka. Förklaring en tror jag är att arbetstera peuter ser värdet av det arbe te som förbundet gör, såväl för den individuella medlem men som för arbetsterapeuter

som yrkeskår, säger förbunds direktör Malin Nordstrand. I slutet av förra året genom förde Novus en medlems undersökning åt förbundet. – Trots det fantastiska resul tat vi hade vid mätningen för

6

Klart högre än i fjol Förra året ökade lönerna med solidaritet och stöd i den svåra situationen. Även WFOT, den internationella sammanslutningen för arbetsterapeuter, har uttalat sitt stöd för Ukraina. WFOT samarbetar med WHO:s rehabiliteringspro gram Emergency Medical Team och är i regelbunden kontakt med Ukrainian Society of Ergotherapists för att erbjuda hjälp och stöd. fördöms av svenska fackföreningsrörelsen terapeuter ställning mot kriget och skrev på Twitter: ”Rysslands invasion av Ukraina går inte att försvara och är omänsklig på alla sätt. Våra tankar går till Ukrainas befolkning och alla som drabbas.” För bundsordförande Ida Kåhlin har även skrivit ett brev till Olga Mangusheva , ordförande för det ukrainska arbetsterapeutförbundet, för att uttrycka förbundets

individer som samhället i stort, säger Maria Yngvesson. Löneenkäten visar också att skillnaden mellan en nyutexaminerad arbetsterapeut och en arbetsterapeut som går i pension, med ett långt yrkesliv bakom sig, endast är 9 800 kronor. – En akademiskt utbildad profession ska inte behöva acceptera en så dålig löne utveckling genom yrkeslivet. Ökad löne spridning, och på så sätt möjligheter till en bättre livslön, är även i fortsättningen en nyckelfråga för förbundet. Att utbilda sig till arbetsterapeut och andra kvinno dominerade yrken i välfärden måste bli mer lönsamt, inte minst om vi ska klara framtidsutmaningen med en åldrande befolkning, säger Maria Yngvesson. De högsta lönerna återfinns i staten, med en medellön på 42 256 kronor i månaden.

FOTO: PONTUS WIKHOLM

Sveriges Arbetsterapeuters löneenkät visar att lönerna ökade med 4,0 procent från 2020 till 2021, för identiska individer. Medellönen 2021, för alla som svarade på enkäten (kollektivet), var 35 569 kronor i månaden. Maria Yngvesson, förhandlings chef på Sveriges Arbetsterapeuter, är nöjd med att löneökningen är betydligt bättre än 2020, då den var 3,0 procent. – Det är glädjande att arbetsterapeuter har haft en god löneutveckling förra året. Ökningen är klart högre än ”märket” och visar att våra avtal, där lönerna sätts individuellt och inte förstås finns utveck lingspotential för att få löneprocessen att fungera ännu bättre. Trots den positiva utvecklingen förra året finns mycket kvar att göra på lönefronten. – Den genomsnittliga lönen för en medlem med befattningen arbetsterapeut var 34 388 kronor per månad. Det är orim ligt lågt med tanke på hur komplext och ansvarsfullt yrket är och den stora nyttan våra medlemmar gör för såväl enskilda var att löneutvecklingen 2021 var bättre i regionerna än i kom munerna. centralt, ger utdel ning, även om det i snitt 4,0 procent. Det är ett rejält lyft jämfört med 2020, då ökning en var 3,0 procent. Ett trendbrott

satsat på arbetsterapeuter förra året i sam band med pandemin, säger Maria Yngves son. Till sist vill Maria Yngvesson tacka alla medlemmar som svarat på förbundets löne enkät och som gör det möjligt att ta fram statistiken. – Du hittar statistiken och Saco Lönesök via Min sida på förbundets webbplats. Det är ett värdefullt hjälpmedel inför ditt löne samtal eller en anställningsintervju. katja alexanderson Sveriges Arbetsterapeuters förhandlings chef Maria Yngvesson tycker det är glädjan de att löneökningarna förra året var högre än ”märket”. Det visar att förbundets kollek tivavtal där löner sätts individuellt, och inte centralt, ger utdelning.

I kommunerna öka de lönerna med 3,5 procent för identis ka individer, medan ökningen i regioner na var 4,0 procent. Däremot var medel lönen fortfarande

”Förra årets löneutveck ling i regionerna är ett glädjande trendbrott som jag hoppas håller i sig.”

högre i kommunerna, 35 876 kronor jämfört med 34 447 kronor för regionerna, en skill nad på 1 429 kronor. Det innebär att regio nerna knappar in lite grann på kommuner na, 2020 var skillnaden 1 467 kronor. – Förra årets löneutveckling i regionerna är ett glädjande trendbrott som jag hoppas håller i sig. Vi vet att många regioner har

7

PORTRÄTTET

Psoriasisartriten gjorde att Axel Stefansson behövde rehab som tonåring. Det schysta bemötandet från arbetsterapeuterna kom att påverka hans yrkesval. Snart är han också en.

Text: Katja Alexanderson Foto: Lina Alriksson

Kör på ändå

E gentligen hade Axel Stefansson tänkt bli elektriker. Han gillade tanken på att träffa mycket människor och få göra nytta hemma hos dem. Men redan ti digt under gymnasiet insåg han att det nog inte skulle gå. Hans psoriasisartrit skulle göra det svårt att klättra upp och ner för stegar, bära tungt och krypa på golvet och dra kablar. Vid den här tiden mådde han dessutom sämre än i dag, när han fått nya mediciner och tränar mer. Så vad skulle han göra i stället? Lärarna på gymnasiet tyckte att han skulle satsa på något mer teoretiskt inom elområdet, men det lockade inte. – Att bara sitta på kontor är inte min grej. I stället blev Axel inspirerad av de två arbets terapeuter han gick hos på rehab hemma i Värna mo och fick mycket stöd av, bland annat med handträning, att hantera smärta och förbättra sömnen. De hade en skön avslappnad attityd som fick honom nyfiken på yrket. – Jag pratade med dem och deras jobb lät intressant. För att bli behörig till högskolan behövde han läsa till några kurser, men valde ändå att gå kvar på elprogrammet även om han drog ner lite på elämnena. De här åren var smärtan ständigt när varande, dessutom krånglade magen av en odiag nostiserad Crohns. Så periodvis funkade det ex

empelvis inte att vara med på idrotten i skolan, trots att Axel gillar att sporta. – Antingen blev jag så trött att jag var tvungen att gå hem direkt eller så låg jag bara och sov när jag kom hem. Under gymnasietiden blev det därför mycket häng på nätet och gejmande i stället för att träffa vän nerna irl. Men de reumatiska besvären var inget nytt, han fick sin diagnos som 9–10-åring och då hade han redan haft problem ett tag. Men sym tomen var ganska diffusa och proverna visade ”Jag pratade med dem och deras jobb lät intressant.” ingenting, även om misstanken fanns där efter som både mamma och storasyster också har reu matiska diagnoser. Även de fyra småbröderna utreds just nu för reumatiska sjukdomar. – En läkare sa att hon aldrig mött en familj där så många har reumatiska diagnoser, men sa att hon å andra sidan aldrig hade mött en så stor familj. Smärtan och tröttheten som kom med sjuk domen hindrade inte Axel från att testa många olika sporter. Han säger att det handlar om accep tans, att det är en del av livet, även om smärtan tack och lov är mycket mindre i dag. kk

8

Axel Stefansson Aktuell med: Tar snart arbetsterapeut examen vid Jön köping University. Gör också: Ledamot i riksstyrelsen för Unga Reumatiker, med ansvar för skola och utbildning. Jobbar halvtid på Pinchos. Familj: Sambo samt mamma, pappa, storasyster och fyra yngre bröder. Fritidsintressen: Bygga med Lego, kolla på Formel 1.

PORTRÄTTET

Parallellt med studierna till arbetsterapeut jobbar Axel Stefansson halvtid på restaurangen Pinchos i centrala Jönköping.

– Jag skiter oftast i att jag har ont, och det går till en viss gräns. Han fastnade för innebandy och garvar lite åt att det kan ske inte är den mest skonsamma sporten om du har problem med leder, framför allt med knäna. I 14–15-årsåldern blev han tvungen att lägga klubban på hyllan, efter en skada som inte ville bli bra. Efter gymnasiet sökte han in på arbetsterapeutprogrammet och kom in i på Karolinska institutet i Stockholm, men i den vevan träffade han sin tjej och ville inte flytta från Småland. Han skulle just kontakta sin arbetsgivare där han jobbade extra för att få gå upp till heltid när han kom in på en reservplats i Jönköping. Till en början pendlade han från Värnamo, men numera bor han och sambon med utsikt över Vättern, på promenadavstånd till såväl högskolan (fast där har han inte varit så mycket på grund av pandemin) som extrajobbet på restaurangen Pinchos. Han arbetar ungefär halvtid och serverar och står i baren. Han tycker att det funkar fint att kombinera med studierna trots att han jobbar så pass mycket. – Det är mycket helger och då pluggar jag ändå inte. Och

så är det vardagkvällar, och då har jag hunnit sluta plugga. Den här våren, när pandemin har börjat släppa sitt grepp om Sverige, går han sin sista termin. Han har precis avslutat en VFU på Fosieanstalten i Malmö. Även den här gången kom inspirationen från arbetsterapeuterna i Värnamo som vid något tillfälle sagt att arbetsterapeuter behövs inom kri minalvården. Efter sina VFU-veckor kan Axel inte annat än att hålla med – det finns mycket att göra som arbetsterapeut på ett fängelse. Det kan till exempel handla om att stötta de intagna att lära sig ny vardagsteknik. – Har man suttit inne i fem år så ska man helt plötsligt börja köpa bussbiljetter med mobilen. Du kan inte köpa biljett på bussen längre. En annan viktig uppgift för arbetsterapeuter är att för bereda de intagna på livet utanför murarna, där man inte längre har fängelsets fasta ramar och rutinstyrda dagar att hålla sig till. – Hur behåller man strukturen när man kommer ut? I fängelset är allt planerat nästan på minuten, vilket många jag träffade sa att de mådde bra av. Nu återstår att skriva klart uppsatsen, om reumatism, och

10

”Jag tycker inte om när det blir alltför professionellt bemötande, då tappar man förtroendet.”

Mariana Mellgren Intensivårdssjuksköterska IVA och ansvarig förflyttningsinstruktör Karlskoga lasarett föredrar. Strävan efter att reducera trycksår som sparar patient/brukare smärtor och värdighet och det sparar pengar. Strävan efter att reducera nack och ryggskador relaterade till lyft och förflyttning som sparar vårdgivaren och sparar pengar till verksamheten. Sessionen riktar sig till främst ansvariga verksamhetschefer, enhetschefer, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Genomgång: 1 timme processförklaringar 2,5 timmar praktiska övningar/metoder prevention av trycksårsproblematik, tunga förflyttningar kring säng. Boka på info@pernova.se (begränsat antal platser) Plats: Hjälpmedelcenter Sverige, Lilla bommen 5A, Göteborg

göra en interprofessionell VFU på Wetterhälsan i Jönköping (läs reportaget i Arbetsterapeuten nr 1/21). Han ser fram emot teamsamarbetet eftersom han vet hur viktigt teamet är för att vården ska bli bra. Att det inte räcker med att alla professioner finns representerade, utan att de måste samarbeta med var andra också. Här tycker han att barnhälsovården generellt sett varit bättre än vuxenvården. Han trycker lite extra på vikten av ett gott bemötande, som får en att känna sig sedd. – Jag tycker inte om när det blir alltför professionellt be mötande, då tappar man förtroendet. Sen ska det inte vara alltför privat heller, men det är viktigt att man kan vara lite avslappnad. Utveckling av en god vård ligger honom varmt om hjärtat och har bidragit till att han är engagerad i Unga Reumatiker, där han sitter i riksstyrelsen. Det började av en slump med att han åkte på sommarläger 2016, för att sedan bli ”nudgad” in i regionstyrelsen 2018. Och från 2019 sitter han även i riks styrelsen. – Jag gillar att kunna påverka. Det är roligt att göra skillnad. Gemenskapen med andra med liknande erfarenheter är också en viktig drivkraft för engagemanget i Unga Reumatiker. I styrelsen har han särskilt ansvar för skola och utbildning och för ett par år sedan fick skrev han en debattartikel på Altinget. Den handlade om att alla elever med reumatiska sjukdomar ska ha rätt till stöd av en arbetsterapeut för att inte behöva missa någon skolgång i onödan – och för att energin också ska räcka till att ha meningsfulla fritidsaktiviteter. Med några månader kvar till examen och legitimation har han redan börjat söka jobb, och har varit på en intervju. När han började plugga var tanken att arbeta med reumatiker, men under utbildningen har han ändrat sig lite. – Helst vill jag jobba med mycket hjälpmedelsutprovning. Det tycker jag är roligt, det hänger väl ihop med att jag gillar att skruva ... och att få göra hembesök. Men han har inte uteslutit reumatikervården, så det är fort farande öppet var han kommer att hamna. Oavsett var det blir tror Axel att han kommer att ha stor nytta av sin egen patient erfarenhet som arbetsterapeut. Och han har inga planer på att låta vare sig psoriasisartriten eller Crohns stoppa hans fram tida karriär. – Jag gillar att jobba. Det bästa som finns är att ha saker att göra hela tiden. ¶

Tid: 7 Juni 2022 första gruppen kl.08.30 Tid: 7 Juni 2022 andra gruppen kl.13.00 PERNOVA HJÄLPMEDEL AB Karlsgårdsvägen 22, 922 32 Vindeln www.pernova.se, info@pernova.se Tel. 090-2064795

Swedish Assistive technology

Trapphiss snabbt och enkelt!

Egna montörer och säljare i hela Sverige

Göteborg Stockholm Sundsvall 031-442250 054-2033422 0510-301302 040-6021611 08-212250 060-125912 Karlstad Lidköping Malmö

11

Badrum | Kök | Spisvakt | Garage | Trösklar/Kilar | Stödhandtag | Assistep

Nyhet

Renett Air

Rengöring med dubbla duschmunstycken Torkar Diskret design Enkel montering Hållbart

Aktiv genom livet Unik och underhållsfri Fler än 1500 användare i åldrarna 4-99 år

Boka in utprovning idag på tel: 023-79 22 90

”Med nya innovativa lösningar skapar vi användarvänliga produkter för personer med funktionsvariationer.”

NYA!

Boka in utprovning idag på tel: 023-79 22 90 Ser den bekant ut? Låt inte utsidan lura dig! Nya spisec AddOn S kommer med ny teknisk innovation och fler fördelar än vi trodde var möjligt.

Nya insikter

Vi har länge kommunicerat om vad Spisec fak tiskt ser och gör, men en av de största nyhe terna är att vi nu kan visa det. Vi kan visa hur ofta fara uppstår och till och med skicka sms när spisen stängs av vid en farlig situation. Spi sec AddOn S kommer i flertalet versioner som alla går att använda tillsammans med applika tionen Safera. De funktioner som tidigare bara var tillgängliga tillsammans med en funktionsk napp kan aktiveras inne i appen. Anhöriga och arbetsterapeuter kan förändra beteendet på Spisec AddOn S efter användarens behov.

För mer information besök www.moveum-latest.com

Moveum AB, Box 470, 791 16 Falun | Telefon +4623792200 | info@moveum.se | www.moveum.se

HALLÅ DÄR!

Hallå där Malin Curlo , ansvarig för Sveriges Arbetsterapeuters Akademi.

”Jag har fått gråta mig till en

arbetsterapeut, men medicin skriver de ut hur lätt som helst.”

FOTO: DANIEL CURLO

Programledaren Brita Zackari i Expressen 4/3, 2022 om hur svårt det är att få rätt hjälp från psykiatrin.

BILD: MOSTPHOTOS

Arbetsterapeuters roll vid kriser och katastrofer Kriget rasar i Semester? På arbetsterapeuterna.se/ semester kan du läsa vad som gäller inför sommar semestrarna. Bildstöd och lätt läst om Ukraina Habilitering & Hälsa i Region Stockholm har samlat ihop bildstöd och lättläst text om situationen i Ukraina. På bit.ly/ukr-material hittar du nyttiga länkar och material som handlar om situationen i Ukraina. Ryssland invaderar Ukraina

MIND

SYMBOLBRUKET & @VISUELLT_STOD

Blir det fysiska kurser nu när pandemin börjar släppa sitt grepp och restriktionerna är borta? – Vi hoppas på att kunna erbjuda flera av våra kurser fysiskt, men ändå fortsätta att ha många digitalt. För de kurser som vi ger två gånger om året, som till exempel ReDO®-metoden, erbjuder vi en fysisk och en på distans. Vi lyckades ha två kur ser fysiskt under 2021 och har redan haft en i år. Efterfrågan på distanskurser är hög. Vi ser att den digitala kompetensen ökat under pandemiåren, både hos arbetsterapeuter och kursledare. Ger ni fysiska kurser på andra platser än i Stockholm? – Ja absolut. Efterfrågan på uppdragsutbildningar har ökat under våren. Kanske är det ett uppdämt behov av utbildning? Uppdragsutbildning innebär att en arbetsgivare vill att vi arrangerar en kurs för medarbetarna i deras lokaler. Kan man delta på distans på fysiska kurser? – Jag tror att det är framtiden, men vi är inte där än. Det vore värdefullt att kunna erbjuda de kurser som ges en gång per år som ”hybridkurser”, där kursledarna och en del av kurs deltagarna är fysiskt i klassrummet medan andra kursdeltagare är med på länk. Hur ser kursprogrammet ut – vad händer i vår och i höst? – Vi har fullt program med onlinekurser, distanskurser och fysiska kurser. Under våren har vi två nya distanskurser: bedömningsinstrumenten Självskattning av dagliga aktiviteter i hemmiljö – EDAQ och Utvärdering av arbetsterapeutiska åtgärders resultat – AusTOMs-OT-S . Jag vill också slå ett slag för vår onlinekurs Arbetsterapi och levnadsvanor som är gratis. Några nya spännande kurser på gång? – Ja, vi kommer att lansera en gratis onlinekurs om evidens baserad arbetsterapi, som vänder sig till både arbetsterapeuter och arbetsterapeutstudenter. Under hösten har vi också två nya kurser: Mera koll på tid och Teknikanvändning i vardagen . Läs gärna mer dem och andra kommande kurser på webben, akademin.arbetsterapeuterna.se.

Nere – ett stöd när unga är nere Med initiativet Vara nere vill Mind höja kunskapen om ungas psykiska ohälsa, inspirera till mer dialog och göra det lättare för unga att stötta sina kompisar och rusta vuxna att stötta unga. I dag vet många unga inte vart de ska vända sig och blandar ihop vanliga känslor med sjukdomar och diagno ser. För att minska stigmati seringen använder Mind be greppet Vara nere, eftersom det är lätt att känna igen sig i och något alla kan vara. Till sin hjälp har de skapat Nere, en ganska vilsen men påhit tig 3D-renderad 17-åring, med instakontot @vara_nere och @vara.nere på Tiktok. I satsningen finns även en kunskapsportal, en ledar utbildning, en podd och studiecirkelmaterial. Läs mer på mind.se/vara-nere.

Ukraina och de senaste åren har det inträffat en rad kris- och kata strofsituationer i vår omvärld. På

Arbetsterapeuten – en resurs vid kris- och katastrofsituationer

webben har Sveriges Arbets terapeuter samlat olika do kument som är aktuella inom området. Tanken är att pre sentera händelser och även skrifter för att tydliggöra hur arbetsterapeuter kan vara en resurs vid kris- och katastrof situationer samt i mottag andet av nyanlända. Läs på arbetsterapeuterna.se/kris .

14

Josh Dueck är medaljör i Paralympics och använder höftbälten från Bodypoint. Tillsammans är de världsledande. Livstidsgaranti. www.heamedical.se

15

16

TEMA: BALANS

Den svåra konsten att få ihop det Fyrtio timmar i veckan. Hur det ser ut på jobbet har stor betydelse för våra möjligheter till aktivitetsbalans. Text: Katja Alexanderson Illustration: Josefin Herolf

20:54

Precis när jag trycker på skicka inser jag hur talande det är att jag mejlar en intervjuförfrågan om aktivitetsbalans

kk Som kliniker kunde jag inte säga till människor: ”Gör så här så kommer du att må bra”. Utan det var en process för dem att inse att de inte mådde bra när de överfyllde sina liv. När hon senare började doktorera var aktivitets balans ett naturligt ämnesval. Sedan avhandlingen blev klar 2006 har hon studerat aktivitetsbalans hos vårdpersonal, personer med kroniska sjukdomar, småbarnsföräldrar, yrkesarbetande och äldre. Med åren har fokus alltmer flyttats från ett individuellt perspektiv till en mer organisatorisk, arbetsmiljö inriktad approach. – Det är viktigt att inte fastna i den stressrelaterade ohälsan. Jag ser aktivitetsbalans som något som be rör och är viktigt för oss alla. Men det blir övertydligt när det gäller stressrelaterad ohälsa. Carita Håkansson konstaterar att det finns många forskningsstudier som visar att aktivitetsbalans har ett starkt samband med hälsa, välbefinnande och livstillfredsställelse. Dessutom visar hennes egen forskning att aktivitetsbalans kan kopplas till arbetsförmåga. Det är värdefull kunskap i en tid då sjukskrivningskostnaderna för stressrelaterad ohälsa är enorma och där vi dessutom kommer att behöva arbeta långt upp i åldrarna.

långt efter den ordi narie arbetsdagens slut. Men i distans arbetartider står datorn

på köksbordet och pockar på. Det ska visa sig att även arbetsterapeuten och forskargrupp ledaren Carita Håkansson, vid Lunds universitet, som fick brevet noterade den sena timmen. Carita Håkanssons intresse för aktivitetsbalans väcktes när hon som kliniker i primärvården träffade patienter, framför allt kvinnor, med stress relaterad ohälsa. – Kvinnor har en tendens att vilja vara duktiga på alla aktivitetsområden i livet. Man vill ha ett vackert hem, stort umgänge, göra karriär, hinna vara med sina barn, ha fritidsintressen … ja, allting. Det gjorde henne nyfiken på vad som får människor att må bra i relation till aktiviteter i vardagen. – Jag insåg att det handlade om aktivitetsbalans.

k Aktivitetsbalans en subjektiv upp levelse av att ha rätt variation och rätt mängd av vardagslivets olika aktiviteter.

17

TEMA: BALANS

Pia Hovbrandt, en av hennes tidigare doktorander som disputerade 2018, har undersökt vad som gör att människor väljer att arbeta efter 65 år, och det visade sig att aktivitetsbalans var betydelsefullt för att kunna och vilja jobba länge. – Det blev uppenbart att många vill ha kvar arbetet som en del, men inte satsa lika mycket på det. Carita Håkansson betonar vikten av ett arbetsliv

– För några år sedan gjorde vi en studie på små barnsföräldrar och aktivitetsbalans. Där kom det fram att attityderna var allra viktigast. Man behövde också veta att någon tog över ens arbetsuppgifter när man vabbade. Hon har full förståelse för att många tjänstemän försöker jobba när de är hemma med sjuka barn eftersom de annars skulle mötas av ett berg av arbete på jobbet. Men konstaterar att inte blir någon aktivitetsbalans, och inte är bra för vare sig föräldern, barnet eller arbets givaren i långa loppet.

och arbetsplatser som främjar människors möjligheter till aktivitetsbalans. Ett mer flexibelt arbetsliv som tar hänsyn till att vi har olika behov i olika perioder av livet. – Vi behöver matcha människor med de förutsättningar de har i den livsfas de befinner sig. Jag har studerat små barnsföräldrar mycket, och det är en tuff tid. Det är ofta då man gör, eller vill göra, karriär. Allting ska vara på topp – och det är egentligen en omöjlig ekvation. Det kan också röra sig om skeden i livet när förmågan sätts ner tillfälligt, till exempel vid en skilsmässa, sjuk dom eller någon annan omvälvande händelse. – Det handlar om att se arbetslivet som något som ska räcka hela livet, men som får lov att gå lite upp och ner.

– Chefen är en väldigt viktig före bild. Att ta pauser, gå hem i tid, inte mejla och ringa på kvällen eller nat ten. Det finns mycket som man kan göra. En annan grundläggande aspekt är att det finns möjlighet att ha luft i kalen dern, så att man inte blir så sårbar för oväntade händelser. Ett mer flexibelt arbetsliv kan också handla om att hitta rutiner för distansarbete. Där vissa upplever att det ger bättre möjligheter att få ihop vardagspusslet, mår andra dåligt av att gränserna mellan arbete och fritid suddas ut. Till och med ett aktivitetsbalansproffs som Carita

”Vad kan jag ta bort? Vad vill jag lägga till? Vad är vikti gast för mig?” CARITA HÅKANSSON F O T O : I N G E M A R H U L T Q U I S T

Håkansson har under pandemin märkt hur svårt det kan vara att distansarbeta, åtminstone på heltid och ofrivilligt. – Jag brukar vara duktig på att skilja på arbete och fritid, men det har varit svårare att dra gränsen när arbetsdagen är slut. Och det är väldigt tråkigt. En annan pusselbit är att tänka nytt och göra det möjligt för andra än skrivbordsjobbande tjänstemän att jobba hemifrån. Hur skulle distansarbete kunna se ut för arbetsterapeuter? – Det borde finnas uppgifter som kan göras på dis tans, till exempel dokumentation. Även om det för stås kräver starka brandväggar och liknande … men det borde gå att lösa. Det är en aktivitet som tar mycket tid, men som faktiskt går fortare om man inte blir avbruten eller är tillsammans med andra. Även faktorer på samhällsnivå påverkar människ ors möjligheter till aktivitetsbalans, till exempel hur betygssystemen i skolan är utformade och de eko nomiska styrsystemen i hälso- och sjukvården.

Hon poängterar att det många gånger kan räcka med enkla lösningar för att bidra till bättre aktivitets balans. Det kan handla om mer flexibla arbetstider, så att exempelvis en person med reumatism som är morgonstel kan komma lite senare och sluta lite senare. Det kan vara tillfälliga anpassningar av arbetsinnehållet, så att man under en tid kan få lite mer rutinartade arbetsuppgifter som inte är så mentalt krävande. Så att alternativen inte behöver stå mellan sjukskrivning och pre station på toppen av ens förmåga. – Arbetslivet skulle vinna på det. Just nu pre sterar någon mycket, någon annan mindre – men det går jämnt upp i längden, säger Carita Håkans son och konstaterar att jobbet ska bli gjort, men inte nödvändigtvis av samma personer hela tiden. Carita Håkansson lyfter att kulturen på arbets platsen är av stor betydelse: Att det är okej att inte vara högpresterande hela tiden.

18

Hennes forskning

visar att män ofta priorite

rar arbete och tid för

aktiviteter för sin egen skull, men kvinnor är ”duktigare” på att ta ett större ansvar, ta över och göra mer på alla livsområden – ofta oom

Kanske kan den eviga jak ten på pinnar förklara

att Carita Håkansson och hennes kollegors forskning visar att arbetsterapeuter inte skattar sin aktivitetsbalans högre än andra yrkes grupper i hälso- och sjukvården. – Det är lite dystert. Vi trodde att arbetsterapeuter tack vare sin kunskap skulle vara lite duktigare, men så var det inte. Arbetsterapeuter springer lika fort som alla andra. Hennes råd till arbetsterapeuter är att försöka stanna upp och reflektera och se över sina egna aktivitets mönster. Trots det ser hon att arbetsterapeuter har en viktig roll att spela för att stötta människor till en bättre aktivitetsbalans, men framhåller aktivitets balansens subjektiva karaktär och understryker att det alltid är personen själv som måste komma till in sikt och vilja förändra sitt aktivitetsmönster. Nyckel orden är reflektion, medvetenhet och prioritering. – Vad kan jag ta bort? Vad vill jag lägga till? Vad är viktigast för mig?

bett. Hon tror därför att kvinnor i större utsträckning behöver fun

dera på varför de gör vissa saker (som att packa gym papåsar, fixa matsäckar, köpa födelsedagspresenter, tömma diskmaskinen på jobbet och en himla massa annat) och se om någon annan kan göra det i stället. – Vad kan du släppa som du inte måste kontrollera när du släppt det? Saker som kan göras på ett annat sätt än ditt? Avslutningsvis tycker Carita Håkansson att arbets terapeutisk forskning har en viktig roll att spela på vägen mot ett mer hållbart arbetsliv. Här ser hon exempelvis kopplingen mellan arbetsförmåga och aktivitetsbalans som ett viktigt kunskapstillskott i arbetslinjens Sverige. Det flyttar fokus från sjuk skrivningar till friskfaktorer. Och hon är hoppfull inför framtiden. – Den unga generationen kommer inte att finna sig i att arbetet tar så mycket tid och kraft. I alla fall inte hela livet. ¶

Occupational Balance Questionnaire Tillsammans med arbets terapeutforskaren Petra Wagman, vid Jönköping University, har Carita Hå kansson utvecklat OBQ11, Occupational Balance Questionnaire , som kan an vändas för att skatta aktivi tetsbalans. Till hösten kom mer instrumentet att ges ut av Sveriges Arbetsterapeuter. Carita Håkansson tror att

användbart för att kartlägga aktivitetsbalans och identi fiera områden som behöver förändras i vardagen, oavsett vilka problem en person har. Det kan också användas för att utvärdera om en inter vention har gett resultat.

OBQ11 blir ett bra tillskott i den arbetsterapeutiska verk tygslådan för många arbets terapeuter, och inte enbart för dem som jobbar med stressrelaterad ohälsa. Det är

19

Rehab i det fria Text: Pontus Wikholm Foto: Henrik Hansson Då Marie Gudmundsson fick frågan att vara med i uppstarten av en grön arbetslivsinriktad rehabilitering i Falun tvekade hon inte: ”De här senaste tio åren har jag verkligen känt mig som arbetsterapeut.”

T re gånger i veckan samlas de vid de gamla växthusen en bit utanför Falun, på vägen mot Borlänge. I dag är det tio deltagare, tre personal varav två som arbetstränar och så fåren som hänger vid området kring herrgården och vandrarhem met på Vassbovägen. I fjol hade del tagarna i den djur- och naturunder stödda rehabiliteringen, Natur och hälsa, i snitt varit utan arbete och studier i 3,7 år. Grupperna som startat i år är inget undantag. – Vi är ett försteg till arbetslivs inriktad rehabilitering. För de flesta

som är här har steget tillbaka i arbete eller studier blivit stort – vi blir som en tröskelverksamhet, säger arbets terapeuten Marie Gudmundsson som är utvecklingsledare och plats ansvarig för Natur och hälsa – Wass bo Växhus. Verksamheten startade för tio år sedan efter att samarbetsorganisa tionen Finsam Falun uppmärk sammat Region Dalarna på gruppen 16–65-åringar som inte fick till räckliga insatser för att kunna återgå i arbete. Marie hade tidigare deltagit i några mindre projekt med bland annat hästunderstödd rehab och fick

frågan om hon ville vara med i upp starten. Trots tio år och över 260 del tagare är verksamheten fortfarande i projektform och förlängs bara ett år i taget. – Det förs diskussioner både i kom munen och regionen, men det tar lång tid att komma till beslut. Gruppen som berörs gör inget stort väsen av sig. Tvärtom. Om det inte var för Natur och hälsa skulle många av dem stanna kvar hemma och, i vissa fall, under täcket. – Det går bra bara man kommer hit, men det kan vara svårt – att komma

20

TEMA: BALANS

Marie Gudmundsson på Wassbo Växhus anpassar verksamheten efter väder – men så mycket som möjligt nära djur och natur.

upp ur sängen, borsta tänderna och ta sig ut, säger en av deltagarna. Det händer ganska ofta att perso nalen får sms:a de som inte dykt upp. Fråga om de mår bra, och visa att alla är sedda: ”Hoppas du kan komma i morgon!” Det är lugnt och stilla efter lun chen. Deltagarna sitter utspridda. Några snackar med varandra. En tjej tovar en figur i ull, en annan tecknar. Någon äter en macka med ärtskott från den egna odlingen. Basilika, tomat, chili och gurka växer sakta för att senare i vår kunna planteras ute i växthusen. kk

1

1. En av deltagarna bryter knäcke bröd till fåren på Wassbo Växhus. 2. Inget växthus utan ärtskott. 3. Inger Karlsson klipper Ester, som ska lamma i början/mitten av mars. 4. Att göra upp eld och äta ute vid brasan hör till aktiviteterna. 5. Marie Gudmundsson hälsar på is landshästen Oskar på en hästgård utanför Falun dit alla deltagare också åker. (Foto: Privat) 6. Jessica Johansson har själv varit deltagare och arbetstränar nu på Natur och hälsa.

2 3

”Det är tryggt och tillåtande här och man kan utmana sig själv och växa i sin egen takt.” JESSICA JOHANSSON tidigare deltagare

Runt knuten finns skog, men i dag blir det ingen skogspromenad. Snön är djup och det räcker med en stilla promenad förbi äppelträden och växthusen ner till sjön och tillbaka. Vi stannar vid fårhuset där sexåriga Ester ska bli av med sin ull. – Hon ska lamma om sex veckor. Det underlättar för både lammen och oss om de är klippta, säger Inger Carlsson, trädgårdsmästare som även jobbar 30 procent i verksamheten. Hon intygar bestämt att Ester tycker att det är skönt att bli rakad. Har deltagarna tur får de vara med vid lamningen också, även om Ingers får har en ovana att föda på natten. Men lammen kommer alla att få se. Och hålla. Jessica Johansson hjälper handledar na, och arbetstränar på Wassbo Väx hus. Hon har själv varit i samma situ

ation som deltagarna och gått de två stegen i rehabiliteringen. Och hon mår bra, i dag. – Jag kan ärligt säga att jag inte vet var jag hade varit, om jag inte hade kommit hit. En av brytpunkterna för henne var då hon matade ett lamm med napp flaska, och lammet somnade i hennes famn. – Det var en utmaning för mig, men då jag såg lammet och det somnade i min famn släppte något. Det är tryggt och tillåtande här och man kan ut mana sig själv och växa i sin egen takt. Jessica berättar hur hon direkt efter gymnasiet började jobba och sen bara körde på. Hoppade in i ekorrhjulet. Tills det stannade och hon knappt kom utanför dörren. Hon var inte öppen med sina problem. Hon talar om skammen och hur ensamt det var.

– Här lärde jag mig att stanna upp. Och nu ser jag saker igen, detaljer och lukter jag knappt visste fanns. Och jag gör saker jag aldrig trodde jag skulle göra då. Jag har åkt skridskor och huggit ved, bara det! Alla grupper åker också till en häst gård utanför Falun. Att närma sig ett så stort djur kan vara en ordentlig ut maning, men så är det ingen ridskola heller. För Marie Gudmundsson har hästarna alltid varit viktiga. – Någon kan vara livrädd, men vi gör andningsövningar innan vi träf far hästarna och de bryr sig inte om dina problem. Det är tydligt att del tagarna blir mer närvarande och går ner i varv. Och när man övervinner sin rädsla – smeker hästen, leder den – kan man ta med sig det i vardagen. En känsla av kontroll och egenmakt. Verksamheten rullar på året runt.

22

4

5 6

Natur och hälsa Wassbo Växhus k Naturunderstödd för beredande insats före arbetslivsinriktad re hab, för 16–65 åringar. k Deltagarna anmäls från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, socialtjänsten, vård centralerna, psykiatrin eller Falu kommuns arbetsmarknadsenhet. k I steg 1 träffas grupper na tre dagar i veckan under 15 veckor. Steg 2 är individuellt anpassat, men i genomsnitt 16 veckor. k Grundad på teorier från hälsovetenskap, arbets terapi, vuxenpedagogik och miljöpsykologi. k Aktiviteter: skogspro menader, göra upp eld, äta medhavd matsäck, trädgårdsaktiviteter, hantverk, språkträning, matlagning i naturen, relationsstärkande öv ningar med stöd av häs tar och stresshantering.

FALUN

Att bara vara är en viktig del. Det finns utrymmen där man kan vara för sig själv och det är okej att sitta tyst vid brasan. Bland sprak och med lite rök i ansiktet kan det däremot vara enklare att öppna upp – åtmins tone jämfört med att sitta i ett behand lingsrum. – Jag blev färdig arbetsterapeut 1986 och de här senaste tio åren har jag verkligen känt mig som arbetstera peut. Aktivitet. Balans. Återhämtning. Det känns väldigt meningsfullt. Marie Gudmundsson har precis har blivit antagen som doktorand på halv tid vid institutionen för hälsoveten skaper vid Lunds universitet. Forskar gruppen Psykisk hälsa, aktivitet och delaktighet, som hon ingår i, kommer att utvärdera en naturunderstödd verksamhet i Skåne. – Jag hoppas forskningen kan bidra

till ökad kunskap inom området – vad är effekterna, vad kan det tillföra och hur kan det implementeras i

hälso- och sjukvården? Jag vet att poli tiker gärna lyssnar och gillar idén med naturunderstödd rehab, men chefer vill alltid ha vetenskaplig evidens … Under de tio år som den gröna för rehabiliteringen funnits i Falun visar enkäterna som fylls i vid start och slut att många fått ökad livskvalitet och hälsa. Bidragsberoendet försvinner inte efter avslutade insatser. Men det är ett bra första steg. – Jag mår bättre i dag än på väldigt länge. Mycket fokus är här och nu, men jag ser inte så många begränsningar längre, säger Jessica Johansson och tillägger. – Jag har slutat stressa och oroa mig. Det löser sig! ¶

23

Vem vill du nominera i år? Arbetsterapeuter gör fantastiska saker på jobbet och får vardagen att funka för människor varje dag och våra studentmedlemmar genomför fina projekt under grundutbildningen – det måste fler få veta!

Sveriges Arbetsterapeuter delar ut utmärkelsen Årets arbetsterapeut och Årets arbetsterapeutstudent till den arbetsterapeut och arbetsterapeutstudent som genom ett aktivt arbete visat värdet av arbetsterapi och därmed bidragit till professionens utveckling och i förlängningen till en vardag som fungerar och känns meningsfull för de personer som får arbetsterapi. Det kan exempelvis handla om insatser som har ökat personcentreringen eller skapat fler tjänster, om framgångsrik opinionsbildning och för studenter till exempel ett examensarbete eller ett förbättringsarbete under VFU. NOMINERA SENAST DEN 16 JUNI Du kan nominera dig själv, en kollega/medstuderande eller en grupp. Fler exempel på insatser att nomineras för, kriterier, priser och nominerings formulär hittar du på arbetsterapeuterna.se. INSPIRERAS AV THERESE, INGRID, STINA OCH CAROLINE Therese Lindberg och Ingrid Berggren blev Årets arbetsterapeut 2021 och Stina Nordinge och Caroline Lager, blev Årets arbetsterapeutstudenter. Läs om förra årets vinnare på webben. C H C A R O

H

E

T

R

E

S

E

O

C

H

I

N

G

R I

D

E

N

L I

O

A

I N

T

S

Vi vill ha din nominering senast den 16 juni!

TEMA: OBALANS

Pressat läge inom rehab i Malmö stad Det har skakat bland arbetsterapeuterna i rehabenheten som arbetar mot Malmö stads särskilda boenden inom hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen. I en artikel i Sydsvenska Dagbladet, i mitten av februari, påtalades ohållbara arbetsförhållanden och en omfattande personal omsättning som pågått under flera år. Arbetsförhållanden som lett till att rehabpersonalen upplevt svårigheter med att arbeta patientsäkert och känt att sköra äldre inte fått tillgång till den rehabilitering, aktivitet och träning de har rätt till. Frågor och känslor har kommit upp till ytan den senaste månaden. Tidskriften har pratat med arbetsterapeuter , skyddsombud och Sveriges Arbetsterapeuters förbundsjurist och krets ansvariga för Skåne. På arbetsgivarsidan har förvaltnings chefen för hälsa-, vård- och omsorgs förvaltningen fått besvara frågor om vad som har hänt och planen framöver.

kk

25