Arbetsterapeuten-2-2022

1

1. En av deltagarna bryter knäcke bröd till fåren på Wassbo Växhus. 2. Inget växthus utan ärtskott. 3. Inger Karlsson klipper Ester, som ska lamma i början/mitten av mars. 4. Att göra upp eld och äta ute vid brasan hör till aktiviteterna. 5. Marie Gudmundsson hälsar på is landshästen Oskar på en hästgård utanför Falun dit alla deltagare också åker. (Foto: Privat) 6. Jessica Johansson har själv varit deltagare och arbetstränar nu på Natur och hälsa.

2 3

”Det är tryggt och tillåtande här och man kan utmana sig själv och växa i sin egen takt.” JESSICA JOHANSSON tidigare deltagare

Runt knuten finns skog, men i dag blir det ingen skogspromenad. Snön är djup och det räcker med en stilla promenad förbi äppelträden och växthusen ner till sjön och tillbaka. Vi stannar vid fårhuset där sexåriga Ester ska bli av med sin ull. – Hon ska lamma om sex veckor. Det underlättar för både lammen och oss om de är klippta, säger Inger Carlsson, trädgårdsmästare som även jobbar 30 procent i verksamheten. Hon intygar bestämt att Ester tycker att det är skönt att bli rakad. Har deltagarna tur får de vara med vid lamningen också, även om Ingers får har en ovana att föda på natten. Men lammen kommer alla att få se. Och hålla. Jessica Johansson hjälper handledar na, och arbetstränar på Wassbo Väx hus. Hon har själv varit i samma situ

ation som deltagarna och gått de två stegen i rehabiliteringen. Och hon mår bra, i dag. – Jag kan ärligt säga att jag inte vet var jag hade varit, om jag inte hade kommit hit. En av brytpunkterna för henne var då hon matade ett lamm med napp flaska, och lammet somnade i hennes famn. – Det var en utmaning för mig, men då jag såg lammet och det somnade i min famn släppte något. Det är tryggt och tillåtande här och man kan ut mana sig själv och växa i sin egen takt. Jessica berättar hur hon direkt efter gymnasiet började jobba och sen bara körde på. Hoppade in i ekorrhjulet. Tills det stannade och hon knappt kom utanför dörren. Hon var inte öppen med sina problem. Hon talar om skammen och hur ensamt det var.

– Här lärde jag mig att stanna upp. Och nu ser jag saker igen, detaljer och lukter jag knappt visste fanns. Och jag gör saker jag aldrig trodde jag skulle göra då. Jag har åkt skridskor och huggit ved, bara det! Alla grupper åker också till en häst gård utanför Falun. Att närma sig ett så stort djur kan vara en ordentlig ut maning, men så är det ingen ridskola heller. För Marie Gudmundsson har hästarna alltid varit viktiga. – Någon kan vara livrädd, men vi gör andningsövningar innan vi träf far hästarna och de bryr sig inte om dina problem. Det är tydligt att del tagarna blir mer närvarande och går ner i varv. Och när man övervinner sin rädsla – smeker hästen, leder den – kan man ta med sig det i vardagen. En känsla av kontroll och egenmakt. Verksamheten rullar på året runt.

22