Arbetsterapeuten-2-2024

#2 2024

TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES ARBETSTERAPEUTER

k NYA RIKTLINJER Kognitivt stöd rekommenderas vid adhd & autism

TEMA BÄTTRE VARDAG

Med virknål och färgstarkt garn slår Moa Blomqvist världen med häpnad. Rebellvirkare

k REPORTAGE

FRITIDSBANKEN I UMEÅ STÖRST I LANDET PÅ PARASPORTUTRUSTNING

Xact är en lätt aktivrullstol med 3A ryggstöd vilket gör den till den enda lättviktsrullstolen med integrerade justeringar för postural kontroll. En stabil ram med svängbara benstöd där justering av sittställning, lätt vikt och effektiv framdrivning lyfts till en ny nivå. Nyhet! Etac Xact Lätt aktivrullstol för ett aktivt liv

Tack vare det breda utbudet av inställningsmöjligheter kan du enkelt skapa en perfekt passform för varje användares unika behov. Utvecklad i Sverige med användaren i fokus och skapad för att passa en aktiv livsstil.

0371-58 73 00

info@etac.com

www.etac.se

För mer info, kontakta oss eller besök vår hemsida:

katja alexanderson Chefredaktör

#2 2024

”Behöver man en sportrull stol får man låna den för att testa några träningar.” s 42

Vardagshacks

Ibland är det oändligt svårt att tömma diskmaskinen. Då kan jag ägna många fler minuter åt att fundera på om jag ändå kanske skulle borde resa mig ur soffan och ta tag i det än vad det faktiskt tar att få in grejerna i skåpet. Speciellt besticken är en utmaning. Men i så dana lägen är det ett råd från en arbetsterapeut som faktiskt gör uppgiften lite lättare. Ett av mina första jobb här på tidningen handlade om ME och hur man hus hållar med energi. Då lärde jag mig att man faktiskt kan lyfta upp bestickkorgen på bänken och sortera därifrån. Garva ni bara, jag hade passerat 40-årsstrecket och med två högskole utbildningar i bagaget hade jag ändå inte klurat ut det själv. Fick även tipset att lägga tvätten i en korg och ställa på bra höjd när den ska hängas upp. Ja, jag böjde mig ner upprepade gånger och tog plag gen direkt från trumman. Till synes enkla tips, men som gjort min vardag klart bättre de senaste tio åren. Det här numret har temat Bättre vardag och du möter arbetsterapeuter som på olika sätt stöttar människor med psykisk ohälsa och andra svårigheter i livet. Vi in leder med forskaren Maria Lindström om varför just arbetsterapeuter är lämpade för den här typen av upp drag. I Vilhelmina i södra Lappland träffar du Pernilla Abrahamsson som är personligt ombud. Vi samtalar med henne och pensionerade kollegan Eva Wilhelms son om att stötta personer att bli mer delaktiga i sam hället. Och så pratar vi förstås lite om alla milen bakom ratten när du servar tre Norrlandskommuner. I Vilhelm ina möter du även arbetsterapeuten Eva Vispe , som ver kar i fem kommuner. Hon är nyckelkompetens i projek tet En väg vidare som gör det möjligt för människor att ta sig ur långvarigt försörjningsstöd. Ännu lite längre norröver, i Boden närmare bestämt, arbetar Anna Alne lind och Ann-Helen Karlsson som boendestödjare – och du får följa med dem på hembesök. Därtill möter du garnkonstnären och virkaren Moa Blomqvist , får både bra och lite sämre nyheter, bok- och apptips samt koll på hur det är att jobba som skydds ombud. Och en hel del annat. Trevlig läsning.

5 Ordföranden

Trygg på jobbet

6 Aktuellt 8 Porträttet

Möt garnkonstnären och virkaren Moa Blomqvist

12 Hallå där!

Fanny Artursson, regionens ansikte utåt 14 Tema: Bättre vardag Vid din sida när livet trasslar En väg vidare

Personliga ombud inger hopp om en bättre vardag På egna ben med boendestöd

Koll på skydds ombudet s 46

33 Appspalten 34 Nya böcker 36 Karriär

40 Reportage

Fritidsbanken i Umeå störst på parasportutrustning

48 Förbundsnytt

Ung och chef

Hög tid att motionera

39 Krönikan

50 Kalendarium

Återvunnen lycka

Utges av Sveriges Arbetsterapeuter Box 760, 131 24 Nacka Växel och medlemsrådgivning: 08 507 488 00 www.arbetsterapeuterna.se kansli@arbetsterapeuterna.se

Layout: Pontus Wikholm Korrektur: Linda Swartz Annonser: Victoria Pettersson victoria.pettersson@mediakraft.se 073 511 81 79 TS-kontrollerad upplaga: 10 500 ISSN: 0345-0988 Grafisk form: Graffoto AB Tryck: Ljungbergs

Ansvarig utgivare: Ida Kåhlin ida.kahlin@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 03 Chefredaktör: Katja Alexanderson katja.alexanderson@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 25 Fotograf omslaget: Jenny Ingemarsson

M

N

Ä

E

R

N

K

A

E

V

T

S

3

Trycksak 3041 0116

Trapphiss snabbt och enkelt!

Egna montörer och säljare i hela Sverige

Vi vill öka kunskapen om hur val av lyftsele och tillbehör påverkar lyftsituation och säkerhet i förflyttningar och bjuder därför in till kostnadsfria utbildningar i våra showroom. Att välja lyftsele

Läs mer om innehåll i utbildningen, aktuella dagar och anmäl dig på vår hemsida www.guldmann.se

Göteborg Stockholm Sundsvall 031-442250 054-2033422 0510-301302 040-6021611 08-212250 060-125912 Karlstad Lidköping Malmö

Maximal kontroll med Ezeform™

Lågtemperaturplast med högt stretchmotstånd och måttlig formbarhet som ger maximal kontroll och lämpar sig väl för större och mer komplexa ortoser. Finns nu även i svart!

camp.se

042-25 27 01

info@camp.se

4

ORDFÖRANDEN

”Ingen ska välja bort en karriär som arbetsterapeut på grund av oro för diskriminering eller trakasserier.”

Trygg på jobbet

A tt inte utsättas för diskriminering är en mänsklig rättighet och en del av den i Sverige grundlagsfästa principen om alla människors lika värde. Trots att vi i Sverige anses ha en utvecklad lagstift ning och ett aktivt strategiskt arbete för allas lika rättigheter och möjligheter är vi tyvärr långt ifrån att nå det politiska målet om ett samhälle fritt från diskriminering. Och det särskilt inom arbetslivet. Varje dag går hundratusentals personer i Sverige till sina arbeten med oro för att diskrimineras på grund av vem de är eller hur de väljer att leva sina liv. Det kan handla om oro för att väljas bort vid rekry tering, att trakasseras, att missgynnas när arbetsgiva ren leder och fördelar arbetet eller vid lönesättning, uppsägning och omplacering. I Diskriminerings ombudsmannens senaste rapport över förekomsten av diskriminering anges att så många som en halv miljon svenskar årligen upplever diskriminering på sin arbetsplats. Oftast på grund av sitt kön, sin etniska tillhörighet eller sin ålder. Det är inte acceptabelt. Diskriminering må vara ett utbrett och komplext samhällsfenomen som kräver breda och tvärsektori ella angreppssätt, men som facklig organisation har vi i Sveriges Arbetsterapeuter en betydande roll. Det är vårt ansvar att främja allas lika rättigheter och möjligheter, att aktivt verka för ett mer inkluderande arbetsliv och att tillsammans med arbetsgivaren arbeta förebyggande mot diskriminering. För att tydliggöra förbundets ståndpunkt i dessa viktiga frågor antog förbundsstyrelsen i slutet av förra året ett ställningstagande* om lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. Vi vill att alla arbets terapeuter ska ha en arbetsgivare som i samarbete med oss fackliga organisationer aktivt arbetar före byggande mot diskriminering och trakasserier. Vi vill att alla arbetsterapeuter ska ha lika möjligheter

att kombinera arbetsliv och föräldraskap, lika rätt till heltidsanställning och kompetensutveckling och samma möjligheter vid rekrytering eller antagning till studier. Och vi vill att alla arbetsterapeuter ska ha en lön som motsvarar deras individuella prestation i förhållande till verksamhetens mål, krav och resultat. Arbetet för att skapa lika rättigheter och möjlig heter i arbetslivet är komplext och måste därför drivas på olika nivåer och i olika fackliga samman hang beroende på vilken fråga som är aktuell. Därför verkar vi i Sveriges Arbetsterapeuter för att såväl för troendevalda som enskilda medlemmar ska ha god kunskap och nödvändiga verktyg för att aktivt kunna arbeta med frågorna. Ingen ska välja bort en karriär som arbetsterapeut

på grund av oro för diskriminering eller trakasserier. För oss i Sveriges Arbets terapeuter är det en självklar ut gångspunkt att lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet bidrar till en ökad kvalitet i den arbets terapeutiska verksamheten. Det handlar om att tillvarata erfaren heter och kompetenser och skapa goda arbetsförhållanden, vilket i förlängningen bidrar till att de personer som är i behov av vår professions kompetens får ett bättre stöd.

* Läs hela ställnings tagandet på arbets terapeuterna.se/­ ställningstaganden

ida kåhlin Ordförande

Föräldrar med adhd Att vara förälder och själv ha adhd kan vara tufft. För att göra tillvaron lite lättare har Riksförbundet Attention skapat en ny webb plats med tips och råd som förenklar vardags livet – från såväl föräldrar som forskare och experter. Arbetsterapeuten Sofia Buddgård har varit med och tagit fram sidan. Spana in på foraldrarmedadhd.attention.se .

Tryckhöjare Svenskar gillar lakrits, men det kan ha oön skade effekter att mumsa på de svarta bitarna. Sedan tidigare är det känt att lakrits höjer blodtrycket , men en ny studie från Linköpings universi tet visar att även små mängder ger höjt blodtryck och kan belasta hjärtat. Mer på liu.se, sök på lakrits .

FOTON: MOSTPHOTOS

Sveriges Arbetsterapeuter välkomnar att tidiga insatser, kognitivt stöd och tyngdtäcken har fått hög prioritering i de nya nationella riktlinjerna. Kognitivt stöd ny rekommendation vid adhd och autism

FOTO: ADINA CEDERBLAD

För första gången finns rekom mendationer kring kognitivt stöd i de nationella riktlinjerna vid adhd och autism. De nya riktlinjerna, som kom i mitten av mars, innehåller även ändra de rekommendationer kring tyngdtäcken. – Att tidiga insatser, kognitivt stöd och tyngdtäcken har fått en så hög prioritering visar på vikten av att det bör erbjudas i högre utsträckning än i dag, säger Christina Lundqvist, utvecklingschef på Sveriges Arbetsterapeuter. För tyngdtäcken gäller re

kommendationerna vid allvar lig sömnlöshet hos vuxna med adhd eller autism där annat stöd för goda sömnvanor inte har gett effekt. För barn ligger rekommendationen kvar på användning inom forskning och utveckling. Christina Lundqvist säger att de nya riktlinjerna är ett steg i rätt riktning och hoppas att de ska leda till att fler personer med adhd och autism ska få stöd av en arbetsterapeut. – Kognitivt stöd är viktigt för att få till en fungerande vardag

Sveriges Arbetsterapeuter hoppas att de nya rekommendationerna om kognitivt stöd ska göra att fler personer får träffa arbetsterapeut.

för personer med adhd och au tism, men för även deras famil jer – och vi arbetsterapeuter besitter stor kompetens på om rådet. Vi hoppas, och tror, att de nya riktlinjerna kommer att ge bättre förutsättningar för att tydliggöra arbetsterapeuters roll. Förbundet kommer nu på olika sätt att verka för att bidra till det.

Riktlinjerna vänder sig framför allt till beslutsfattare i hälso- och sjukvården, elev hälsan och socialtjänsten och syftar till att vara ett stöd för prioriteringar i verksamheten. Sveriges Arbetsterapeuters förbundsordförande Ida Kåhlin har varit adjungerad till den ledningsgrupp som ansvarat för framtagandet. ¶

”Arbetsterapeuter ... passar väl in i elevhälsans arbete” Regeringen tillsätter en utredning som ska se över elevhälsans syfte och uppdrag – för att bland annat föreslå vilka kompetenser som ska ingå.

– Äntligen! Sveriges Arbets terapeuter har under mycket lång tid drivit frågan om hur elevhälsan ska kunna stärkas för att möta elevers behov och skapa en mer inkluderande och hälsofrämjande skola, säger förbundsordförande Ida Kåhlin.

Regeringen konstaterar att nuvarande reglering av elev hälsan har ett alltför ensidigt fokus på utbildning – och vill att utredningen tar fasta på hälsofrämjande och förebyg gande arbetssätt samt goda levnadsvanor. Uppdraget ska redovisas senast 7 mars 2025. ¶

I direktivet till utredningen En förbättrad elevhälsa står att andra yrkesgrupper än de i dag lagstadgade kan ha speciell kompetens som passar väl in

i elevhälsan. Då utredningen presenterades lyfte social minister Jakob Forssmed spe cifikt arbetsterapeuter, fysio terapeuter och logopeder.

6

18/9 … är sista dagen att lämna in abstrakt till Arbetsterapiforum. Läs hur du gör och allt annat om konferensen på arbetsterapiforum.se

Glöm inte barnen Att se sin förälder eller annan nära vuxen gå igenom svårigheter är tufft för barn – oavsett om det handlar om allvarlig somatisk sjuk dom, psykisk ohälsa eller missbruk. Då kan personal i hälso- och sjukvården göra stor skillnad – inget barn ska behöva kämpa ensamt. Information, utbildningar och stöd material på socialstyrelsen.se/ser-du-mig .

Tuffa tider i regionerna Det är tuffa ekonomiska tider i regionerna och flera har aviserat personalminskningar och även varslat personal. SKR beräknar att underskottet för 2024 kommer att hamna på 24 miljarder kronor.

FOTO: MOSTPHOTOS/MICHAEL FOLMER

I början av mars gick regeringen ut med att man satsar 6 miljarder kronor extra på sjukvården och att man förväntar sig att regionerna använder pengarna för att und vika uppsägningar av vårdpersonal inom kärnverksamheten. – Många arbetsterapeuter har redan i dag en arbetssituation som är långsiktigt ohåll bar. Ökat tempo, för få kollegor och krym pande resurser innebär stora utmaningar. Sveriges Arbetsterapeuter välkomnar att regeringen skjuter till medel till regioner na, men satsningen räcker inte för att garantera en patientsäker vård i en tid då förväntningar på hälso- och sjukvården aldrig varit större, säger förbundsordför ande Ida Kåhlin. Region Värmland är en av regionerna som aviserat neddragningar – där handlar det om 500 tjänster som ska bort. Raul Holmgren

söka sig vidare till andra arbetsgivare. Efter förhandlingar med regionen är resultatet att bara en person ska omplaceras, och ingen kommer att sägas upp i nuläget. – Det är glädjande att ingen av våra med lemmar kommer att mista jobbet i det här skedet av processen. Men hur det ser ut framöver vet vi inte eftersom regionen har flaggat för att det kommer att krävas besparingar i andra verksamheter. Raul Holmgren ansvarar också för Öster götland och även där riskerar arbetstera peuter att drabbas av neddragningarna. Regionen har välkomnat tillskottet från regeringen, men har sagt till bland annat SVT att det inte påverkar varslen. – Vi vet att arbetsterapeuter tyvärr kom mer att drabbas av neddragningarna, men inte i vilken omfattning eftersom vi precis har inlett förhand förstår att det väck er oro hos medlem mar som riskerar att drabbas och därför bjöd vi in till ett möte för medlemmar i Östergötland veckan före påsk. Hör av dig till ditt lokala ombud eller förbundets medlemsrådgivning om du har RAUL HOLMGREN lingarna med ar betsgivaren. Jag

frågor om processen, säger Raul Holmgren och tillägger att det förstås gäller oavsett var i landet eller inom vilken verksamhet man jobbar. Avslutningsvis lyfter han betydelsen av de lokala ombuden i tider av neddragning ar och omorganisationer. – Våra lokala ombud gör ett fantastiskt jobb. Deras kunskap och lokalkännedom är väldigt värdefull för oss centrala ombuds män. De lokala ombuden vet ofta tidigt vad som är på gång. Hör av dig till medlemsråd givningen om du är intresserad av att bli skyddsombud eller lokalt ombud så berättar vi mer om vad det innebär och vilken skill nad du kan göra på din arbetsplats och för dina kollegor. katja alexanderson De aviserade neddragningarna i regioner och kommuner kommer att påverka både anställda och patientarbetet.

”Vi vet att arbetsterapeuter tyvärr kommer att drabbas av neddragningarna.”

är central ombuds man med ansvar för Värmlandskret

sen. Han berättar att tolv rehabkoordinato rer (varav majoriteten var arbetsterapeuter) i regionen redan i höstas riskerade att bli av med jobbet. Av dem valde hälften själva att

7

PORTRÄTTET

Va, virkat? Grytlappar, gosedjur och spetsdukar går bort för garnkonstnären och virkaren Moa Blomqvist . Med sina självbiografiska plagg tar hon det traditionella hantverket in i nutiden. Text: Katja Alexanderson Foto: Jenny Ingemarsson

A bsolut ingen sjal. Moa Blomqvist är bestämd. Hon vill definitivt inte fotograferas med virkningens 1A-projekt. Det hon gör är något helt annat. – Jag är konstnär som jobbar med garn som primärt medium. Det kan ju låta jättepretentiöst, men jag jobbar hårt för att ta bort den tråkiga, tantiga, lite husmoderliga stämningen kring virkningen. Och de över 50 000 följarna på Instagram möts verkligen inte av babyfiltar, sjalar och söta små djur (förutom Moas hund ibland), utan av coola plagg som berättar en historia. Plagg som många, vid en första anblick, tror är stickade – för inte går det väl att virka med ett så modernt uttryck? Virkning vs stickning är en helt egen historia, men vi kan nöja oss med att konstatera att Moa vill distansera sig från pyssligheten som är förknippad med virkning och höja hantverkets status. – Det här är inte bara kul, en liten hobby, en liten grej, en liten skojsak. Det här är mitt jobb. Det här är min konst. Det här är det jag lever, äter, andas för. Och jag lever, äter, andas av det. Eftersom hon försörjer sig på virkningen, och har butik både i centrala Varberg och på nätet, säger hon ofta nej till förfrågningar om att hålla kurser som bara ger symboliskt betalt. Hon vet att det kan låta krasst, att det finns de som tycker att man ska ställa upp för kärleken till hantverket. – Jag älskar hantverket och hantverket är det viktigaste i mitt liv – och det tar en jättestor plats.

Men att undervärdera sitt eget hantverk är att göra det en otjänst. Det är först de senaste åren hon har kunnat för sörja sig på virkningen. Innan dess jobbade hon i butik. – Jag är en krängarkalle. Säljare är typ det fulas te man kan vara, men jag älskar att sälja saker. Det bästa är att träffa folk. ”Det här är det jag lever, äter, andas för.” Ännu roligare är det nu, när hon har sin egen affär. Den lilla lokalen i centrala Varberg är fylld med garner i regnbågens alla kulörer och några till. – Jag har profilerat mig som en butik som satsar på färg. Kommer någon in och säger att de vill ha brunt, då kan jag säga att det här är inte rätt ställe för dig. Fast den här dagen kommer en långväga kund, och kärt återseende, in med sin mamma och de vill ha just brunt – och nog finns det några nystan som Moa letar fram. De passar också på att ta en bild tillsammans till Insta. Moa flyttade till Varberg hösten 2019 och i väntan på en ny lägenhet och att sambon skulle ansluta bodde hon hemma hos sina föräldrar. De hade flyttat dit redan 2010 från hemstaden Borås. Under den tiden blev det väldigt mycket virkat och när hon lade ut en tröja på sociala medier blev folk som tokiga och ville ha mönstret. kk

8

9

PORTRÄTTET

Insane, naive, lazy, moody ... på den hellånga kappan har Moa Blomqvist virkat elakheter hon tänkt om sig själv.

Det tog något halvår att få klart virkbeskrivningen till ”The Matri arch” och lägga ut på den nya

Virkningen fick även följa med in i klassrummet, vilket tyvärr inte alltid uppskattades. I sin nya bok Virka för livet berättar Moa hur hon blev utslängd från engelskan för att hon virkade. Läraren tyckte inte att hon fokuserade på filmen, när det var precis tvärtom. Ungdomsåren var tuffa. Framför allt var det vuxenvärlden som inte förstod sig på henne. Hon var alltid för mycket. Aldrig tillräcklig. Redan som sexåring fick hon sin första diagnos, som sedan följts av flera. Vilka låter hon vara osagt. – Jag har ju valt att vara öppen med att jag mår dåligt – och hur jag mår dåligt. Men har valt att inte vara öppen om mina diagnoser. Jag har väldigt många unga följare och man vill gärna se sig själv i andra. Jag vill inte bli en go-to-person gällande mina diagnoser, jag har inte den kompetensen. Man ska ha professionell hjälp.

webbshoppen. Succé. Ett år sena re öppnade den fysiska butiken. Men virkat har hon gjort länge, ända sedan hennes älskade mormor satte nål och garn i händerna på hen ne som åttaåring. De tiotusen timmarna, som det sägs krävs för att du ska bli riktigt bra

på något, har passerats med råge. Hon minns inte det första hon virkade, men det var nog en lång sak eftersom hon inte kunde vända. Sedan blev det trianglar innan hon lärde sig att göra vändmaskor. – All virkning som jag gjorde mellan att jag var 8 och 22, var inte ens bra. Det är rätt länge att hålla på med någonting man inte är speciellt bra på. Men jag är envis.

10

”Jag vill inte bli en go-to-person gällande mina diagnoser, jag har inte den kompe tensen. Man ska ha professionell hjälp.”

Därmed inte sagt att diagnoserna varit oviktiga; de har gjort att hon fått den hjälp hon behöver. Men de är inte hennes iden titet, beskriver inte vem hon är. Lika lite som att hon är blond gör det. – I dag sätter många identiteterna först. Att man är queer. Eller funktionsnedsatt. Eller har diagnoser. Själv identifierar jag mig väldigt mycket mer med vad jag gör. Jag är hundägare, virkare och älskar rap battles. Det är de tre absolut viktigaste sakerna om mig. Allt annat är en bigrej. Men hon är noga med att säga att för andra kan det vara viktigt att berätta om sina diagnoser. Att det inte finns något rätt eller fel. – Jag pratar oerhört ofta om acceptans för hur man är som person och hur man mår. Det är först när man slutar känna skuld och skam som det går att faktiskt må bättre.

låt man har skrivit. Ibland blir den till och med bättre än originalet. I boken Virka för livet berättar hon his torierna bakom plaggen. Om den röda tröjan ”Tall Dark Stranger” som inspire rats av mammans röda bröllopsklänning. Eller den rutiga västklänningen ”Rules + Regulations” som bottnar i hur viktigt struktur och rutiner var för den unga Moa. För den som bara ser de färgspra kande plaggen är det inte uppenbart vilken historia de bär på, även om namnen kan ge en ledtråd. Annat är det med den hellånga kappan som hänger på bästa plats i butiken. På den är elaka ord som Moa tänkt om sig själv virkade i starka färger: selfish, disgusting, too much, moody, insane, one trick pony, preten tious, ordinary, foolish … Och det är inte ett helt livs elakheter, utan resultatet av bara tre månaders samlande. Och inte tre dåliga månader, utan helt vanliga.

Moa Blomqvist Aktuell med: Boken Virka för livet . Gör: Garn konstnär, driver butik i Varberg och på honsedesign.com. Tidigare: Försäljare ”krängarkalle”, foto modell. Favoritfärg: Nästan alla nyanser av rosa. Finns på: @honse design på Instagram och Tiktok.

Under åren har virkningen betytt mycket för hennes mående, men kanske inte på det sätt många tror. – Jag tycker inte att själva pillandet med händerna är speciellt terapeutiskt. Det har faktiskt gett mig skador i axlarna. Jag kan inte sitta i ett tyst rum och virka – jag mår inte bra av det. Hon fortsätter: – Det som är terapeutiskt, och som hjälper mig, är när jag är klar med något. Eftersom allting jag skapar bär så mycket mer än att bara vara är en snygg grej. När man är klar, då har man på något sätt bearbetat det. En extra dimension är att hon får vara en del av andra människors kreativitet. De har skapat någonting utifrån hennes mönster. Eller hittat sitt sätt att göra det på. Och visar upp det på sociala medier, kommer in i butiken eller mejlar och berättar. – Det är ett oerhört privilegium att få vara en del av det. Jag brukar säga att det är som att någon gör en cover på en

– Jag har gått i terapi till och från sedan jag var sex och varit medicinerad i över halva av mitt liv. Man kommer till en punkt där man inser att så här är livet nu. Och det är först när man kan släppa kravet på att leva ett normalt liv eller vara glad hela tiden som man faktiskt kan leva ett gott liv. För jag lever ett jättegott liv – och jag mår dåligt. Livet kan helt enkelt vara många saker samtidigt. – Jag får ofta höra att det är så bra att ungdomarna börjar virka, så att de inte sitter med skärmen. Fast man kan få göra båda – jag gör båda ganska ofta till och med. Utan det ska hela tiden vara så jävla svart eller vitt. Antingen eller. Jag är en gråzonsmänniska på ett sätt som folk brukar tycka är rätt jobbigt. På samma sätt är det med psykisk ohälsa. Du måste inte vänta på att bli ”frisk”. – Jag tycker att det är viktigt att visa att man kan leva ett gott liv ändå. Man kan inte gå och vänta på att livet liksom ska rätta till sig. Det är bara att köra. ¶

11

HALLÅ DÄR!

Astma av pollen Ett av tre barn som hade pollenallergi utvecklade astma som unga vuxna. Det visar en studie från Karolinska in stitutet. Dessutom visade det sig att cirka 75 procent av dem som var aller giska som fyra- eller åttaåringar även var det när de var 24 år. Mer på hjart-­ lungfonden.se, sök på pollenallergi .

Fanny Artursson , arbetsterapeut på Bergnäsets hälsocentral i Luleå, aktiv i kretsstyrelsen och ansiktet utåt för regionens 116 arbetsterapeuter i Norrbotten.

FOTO: PONTUS WIKHOLM

BILDER: MOSTPHOTOS

Slag, skallningar och rivningar Hot och våld är tyvärr ett allt för vanligt arbetsmiljöpro blem på boenden för vård och omsorg . En av fyra anmälda arbetsplats olyckor

Du representerar arbetsterapi på regionens webbplats. Hur kommer det sig? – När jag började jobba blev jag snabbt engagerad i vår krets och jag tycker om att jobba för arbetsterapifrågor. Jag har hållit i föreläsningar om aktivitetsbalans för olika föreningar och suttit i paneldebatter på universitetet. Då är vi flera arbetstera peuter från olika vårdnivåer och studenterna får ställa frågor och veta mer om de olika verksamheterna där vi finns. Det är jättekul och då har man har ju synts ganska mycket. Är det uppskattat bland studenterna? – Det är det. Någon har kommit fram efteråt och sagt att det har varit kul att höra från en som är ganska nyexaminerad. Många andra är ju veteraner och har varit med ett tag. Kretsen hade årsmöte. Är du på väg till fullmäktige? – Jag var på fullmäktige som aktiv i studentstyrelsen, men känner mig inte riktigt redo än. När jag började jobba blev jag invald i kretsen – i dag är jag ordinarie kretsledamot för Luleå-­ Bodens delkrets. Men jag har bara jobbat som arbetsterapeut i två år och har mycket att lära mig. Jag känner mig trygg på mitt jobb, men är otroligt tacksam över alla kollegor som jag kan stödja mig mot. Utan kollegor kommer man inte så långt. Men du är ensam arbetsterapeut på din hälsocentral? – Ja, jag är ensam i min profession och kan inte diskutera arbetsterapi med någon annan här. Men vi är sex, nej sju, arbetsterapeuter på hälsocentralerna i Luleå. Vi får en ny kolle ga snart. Vi har möte varje vecka och i alla fall en gång per halvår försöker vi ha en fysisk träff. Då går vi igenom olika frågor för att vi ska följa samma riktlinjer. Det ska inte spela någon roll om en patient kommer till mig eller min kollega

med sjuk frånvaro orsakas av hot och våld. Motsvarande siffra för

Högre risk att dö i cancer vid IF och autism Kvinnor med IF, autism eller psykisk funktions nedsättning har fem till sex gånger högre risk att dö i bröstcancer än övriga be folkningen. Det visar en ny rapport från Socialstyrelsen. En orsak till den högre dödligheten är att dessa per soner får vård mycket senare än andra och då har cancern hunnit sprida sig mer. – Det här handlar om per soner med intellektuell eller psykisk funktionsnedsätt ning och autism och som kan ha mycket svårare än andra att kommunicera och uttrycka sin vilja eller oro, men det handlar också om att vården inte alltid är an passad utifrån gruppens särskilda behov, säger Karin Flyckt, samordnare för funktionshinderfrågor på Socialstyrelsen, i ett press meddelande. Rapporten finns att ladda ner på socialstyrelsen.se

Nära vård – än så länge långt borta Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har under 25 dagar semester har du minst rätt till enligt semester lagen. Ditt kollektivavtal kan ge dig fler. samtliga branscher är sex procent. Nu inleder Arbets miljöverket riksomfattande inspektioner mot hot och våld på boenden. Läs mer på av.se.

sökt hur svenskarna upplever vården . När det gäller kontinuitet i primärvården, per soncentrerad vård och tillgänglighet har Sverige svaga resultat

PM 2024:3

Vården ur befolkningens perspektiv International Health Policy Survey (IHP) 2023

– alla ska få samma vård. Vad är bäst med jobbet?

– Att få träffa människor och kollegor. Jag tycker det är kul att hjälpa, att vara ett stöd för andra. Jag har alltid roligt på jobbet. Det är det som gör att jag trivs så bra. Jag älskar mitt jobb. pontus wikholm Läs intervjun med Fanny på regionens webbplats: bit.ly/fanny-artursson .

jämfört med andra länder. Vårdanalys konstaterar att omställningen till nära vård inte märks än.

12

Framtidens komfortrullstol Kamille komfortrullstol

Inställbara bålstöd

Multijusterbara armstöd

NYHET!

Asymmetrisk justering av rygg

| C/o Helio, Hornsbruksgatan 23B | 117 34 Stockholm | Telefon 08-702 97 74 | cobirehab.se

Kamille svensk Annonce 191x117 3mm.indd 1

09-05-2023 20:12:53

My Andersson är Norrbottens rehabinstruktör som möter människor med ryggmärgsskada, stroke och traumatisk hjärnskada. För bålstabilitet använder hon ett Elastiskt band från Bodypoint både till vardags och när hon tränar. www.heamedical.se

13

TEMA: BÄTTRE VARDAG

I det här temat möter du arbetsterapeuter som på olika sätt gör vardagen bättre för människor med psykisk ohälsa eller andra svårigheter i det dagliga livet. Text: Katja Alexanderson Illustration: Mostphotos

Vid din sida när livet

P ersonligt ombud, boendestödjare och hälsa vid Umeå universitet, om varför just arbetstera peuter passar så bra för den här typen av uppdrag. Hon har bland annat utvecklat interventionen Every day Life Rehabilitation , eller Berika Vardan, som syftar till att göra vardagen rikare för personer med omfattande psykisk eller neuropsykiatrisk funktions nedsättning som bor på SoL- och LSS-boenden. Maria lyfter fram arbetsterapeuters kompetens att förstå det komplexa – såväl komplex problembild och komplexitet i aktiviteter som komplexa sam hällsstrukturer – i kombination med kunskap om hur arbete och privatliv samspelar och påverkar aktivitetsutförande. – När man har stora utmaningar även i hem- miljön – och kanske inte ens har rutiner för att nyckelkompetens i ett projekt för att stötta personer att lämna långvarigt försörjnings stöd. Vi frågade forskaren Maria Lindström, Institutionen för epidemiologi och global

äta frukost eller duscha – blir det många fler hinder för att funka på en arbetsplats.

Hon säger att tack vare bred och djup förståelse av dynamiskt samspel mellan människa, miljö och aktiviteter har arbetsterapeuter verktygen för att förstå personens situation, och att den kan ändras från stund till stund beroende på mående, motiva tion, samspel med andra samt även hur miljön möj liggör eller hindrar. Dessutom har professionen en förståelse för hur till synes enkla aktiviteter kan vara svåra för en person, medan mer komplexa aktiviteter samtidigt kan funka bra. Något till exempel outbildad boendepersonal ibland kan ha svårare att förstå. – Det kan vara en ojämn bild. En och samma männ iska kan ha unika egenskaper och förmågor i vissa aktiviteter och sen kan det vara väldigt svårt i andra aktiviteter, som till exempel att borsta tänderna eller att steka en pyttipanna. Och att då finnas där i det praktiska och kunna anpassa i små steg och till slut få

14

trasslar

det att funka, det är en unik arbetstera peutisk kompetens tycker jag. Arbetsterapeuter har också kunskap om hur psykisk ohälsa kan påverka görandet och aktivitetsmönster. – Redan efter tre månader med psy kisk ohälsa påverkas förmågan att engagera sig i aktivitet. Det i sin tur kan leda till en negativ spiral av färre akti viteter, minskad känsla av kompetens, minskad känsla av värde, minskad motivation och tilltro till egen förmåga. Då gäller det att kunna ingjuta hopp och visa på en väg framåt. – I den här nedåtgående spiralen behövs medvetenhet kring bemötande, inlyssnande och samförhandling – och hur man anpassar det utifrån personen. Det har vi arbetsterapeuter med oss från vår utbildning. Sen handlar det

förstås om lyhördhet, empati och personlig lämp lighet också.

Med ett ben i aktivitetsvetenskapen har arbets terapeuter dessutom koll på hur aktiviteters form, funktion och mening spelar in samt hur samhälls strukturer och ersättningssystem påverkar perso ners möjligheter till delaktighet i samhället. – Det handlar om att kunna förstå och vara en talesperson när det gäller att samverka, hitta kombinationer av insatser och att vara myndighets kontakt. Att förstå systemen, kanske ibland under finansierade, brister i hälso- och sjukvård, brister i kommunala insatser och så vidare – men ändå hitta vägarna. Avslutningsvis konstaterar Maria Lindström att det är glädjande att fler och fler verkar inse vilken skillnad arbetsterapeuter kan göra för den här mål gruppen. Hur det kan gå till i praktiken kan du läsa mer om på de närmsta 15 sidorna. ¶

A T

V

R I

P

O :

T

O

F

”När man har stora utma ningar även i hemmiljön blir det många fler hinder för att funka på en arbetsplats.”

15

16

TEMA: BÄTTRE VARDAG

En väg vidare Vinsterna med att lämna försörjningsstöd är många – både för individen och kommunen. Arbetsterapeuten Eva Vispe visar vägen till en bättre vardag. Text: Katja Alexanderson Foto: Tomas Nybrand F ör frisk för Försäkrings kassan, men ingen arbets förmåga enligt Arbetsför medlingen. Då återstår många gånger bara försörj

– Folk ser ofta bara vad som ligger på deras bord. Man tar inte hänsyn till vad som kanske ligger på någon annans bord. Och där kände vi att ar betsterapeuter har ett helikopterper spektiv, säger Chatarina Vesterlund. Hon är utbildningsledare i Vilhelm ina kommun och den som kläckte projektidén. Med en bakgrund från Arbetsförmedlingen och en utbildning i rehabiliteringsvetenskap hade hon koll på vad en arbetsterapeut kan bi dra med. Inte minst för personer som står långt från arbetsmarknaden. kk

ningsstöd. Dyrt för kommunen och tungt för den enskilda individen. I projektet ”En väg vidare” har fem kommuner i södra Lappland – Åsele, Dorotea, Vilhelmina, Storuman och Sorsele – gått samman för att stötta personer att komma vidare till arbete eller annan typ av försörjning. Vägen dit går via en arbetsterapeut:

17

TEMA: BÄTTRE VARDAG

”Vi behövde någon som ser helheten – hela människan och alla delar som ingår. Det var därför vi tänkte att här behövs en arbetsterapeut.” CHATARINA VESTERLUND utbildningsledare

Hon berättar att arbetsförmedlingen tidigare hade mycket större resurser att utreda vilka förmågor som krävs för att klara ett arbete – i dag är möjligheterna

svagheter och inte minst behärska de olika digitala tjänsterna för att få stöd och undvika utskrivning. Och så ser det tyvärr ofta inte ut för den som haft försörjningsstöd under lång tid. – Man stänger en dörr och ingen öpp nar en annan. För de här personerna handlar det inte bara om en svårighet. Utan det kan vara många delar som inverkar, både privat och i arbetslivet. Vi kände att vi behöver någon som ser helheten – hela människan och alla de lar som ingår. Det var därför vi tänkte att här behövs en arbetsterapeut, säger Chatarina Vesterlund. De fem kommunerna gjorde en gemen sam ansökan till Samordningsförbun det Södra Lappland och beviljades pro jektpengar för perioden 2022–2024. Även Region Västerbotten bidrar med medel. – Annonsen du skrev talade direkt till mig, säger Eva Vispe som är projektets arbetsterapeut. Hon lockades av att få använda hela sin arbetsterapeutiska verktygslåda: Att få jobba med vanor och rutiner. Vilja och motivation. Arbetsförmåga

och adl. Ja, hela människan. Vid den här tiden hade hon jobbat länge inom äldrevården och längtade efter något annat. Hon sökte och fick jobbet. Till projektet hörde inledningsvis en projektledare, men hon har slutat för att plugga till arbetsterapeut, så nu delar Chatarina Vesterlund och arbets marknads- och vuxenutbildnings chefen Lars Gavelin på den rollen. Kopplat till ”En väg vidare” finns också en styrgrupp med representanter från de olika kommunerna, samordnings förbundet, Försäkringskassan och numera även Arbetsförmedlingen samt en arbetsgrupp som ses oftare för att utveckla arbetssättet och underlätta implementeringen. Men i centrum hittar vi Eva Vispe. Hon berättar att socialtjänsten i respektive kommun utser vilka som är aktuella för projektet. Hon har tio deltagare i gång samtidigt, två från varje kom mun, och tar in nya personer först när någon lämnar projektet. Hittills hand lar det om 18 personer, i åldrarna 25 till drygt 60 år. – Först måste jag lära känna personen

Eva Vispe, Chatarina Vesterlund och Lars Gavelin driver projektet ”En väg vidare” i södra Lappland.

till stöd mycket mer begränsade och de personliga kontakterna och indivi duella lösningarna har minskat dras tiskt. I stället behöver individen ha ett stort eget driv, koll på sina styrkor och

18

I Vilhelmina kan man bland annat

få arbetsträna i fotoarkivet med att digitalisera gamla bilder från trakten. Man kan också jobba med återbruk. j Arbetsterapeutens chefredaktör får tes ta att sortera böcker i bokstavsordning. Eva Vispe observerar.

så att vi får förtroende för varandra. Det blir en kartläggning och vi träffas ungefär en gång i veckan. Det brukar vara på kommunhuset, men också på andra ställen. Det kan även vara i hemmet. Eva Vispe använder sig bland annat av Worker Role Interview (WRI) för att ta reda på hur psykosociala och miljömässiga faktorer påverkar del tagarens möjligheter att återgå till eller skaffa ett arbete. – Utifrån deras intressen, erfaren

heter och önskemål – och vad jag bedömer att de skulle kunna klara av – söker jag arbetsplatser som de kan få arbetsträna på. I vissa av kommunerna finns det arbetsmarknadsenheter och då är det enklare. I Vilhelmina finns bland annat Fritidsbanken, second hand-­ butik, snickeri och fotoarkiv att arbetsträna på. I andra fall handlar det om ordinarie kommunala verk samheter som exempelvis bibliotek,

men även privata företag har varit öppna för att ta emot deltagare. I sammanhanget trycker Lars Gavelin på fördelarna med samarbete över kommungränserna. Många av del tagarna är ”brända” i sina hemkom muner. Man tycker att man testat allt och är inte villig att ge personen en ny chans. Eva instämmer: – De har fått en stämpel på sig i hem kommunen att de är omöjliga, men när de får komma på ett annat ställe funge rar det jättebra och de kan samarbeta.

kk

19

TEMA: BÄTTRE VARDAG

Beroende på vilket stöd personen behöver kan Eva vara med på arbets platsen i olika omfattning. Då passar hon också på att observera hur del tagaren fungerar i miljön. Ibland ”stör” hon och börjar prata för att se om per sonen tappar fokus och stannar upp i sina arbetsuppgifter. Andra gånger är hon en fluga på väggen och spanar till exempel in hur deltagaren klarar av kundkontakt. Även om fokus ligger på arbetsförmåga gör hon hembesök och stöttar deltaga re med struktur och rutiner i vardagen. Vad är det som gör att de inte kommer upp på morgonen och kan ta sig i väg till arbetsträningen? Och hur mår per sonen dagen efter den har arbetstränat – är hen helt slut och klarar ingenting? – Vi tittar på sömn, frukost, mat vanor och även fritiden. Gör de något på fritiden eller är de bara hemma och blir alltmer isolerade. Det kan också handla om att hjälpa till med omprövning av ett avslag från Försäkringskassan. – Oftast orkar de inte göra det själva och då stöttar jag dem. Och säger att de ska skicka med bedömningen från mig också, säger Eva Vispe och konstaterar att det är viktigt för henne att läsa motiveringen till ett eventuellt avslag, om det till exempel saknas en arbets förmågebedömning. De stora avstånden (bara Vilhelmina kommun är lika stor som Hallands och Blekinges län tillsammans) gör att Eva tillbringar mycket tid i bilen och sover borta en natt i veckan. Men hon tycker definitivt att det är värt det – och det funkar fint eftersom hon inte har några småbarn hemma. Under projektets gång har samarbe tet med Försäkringskassan och Arbets förmedlingen ökat de olika aktörernas

förståelse för varandras regelverk. Framför allt högre upp i organisatio nerna; Eva upplever fortfarande att det i vissa fall kan vara svårt att nå fram på handläggarnivå. Nu börjar projektet lida mot sitt slut och Chatarina, Lars och Eva är nöj

AMMARNÄS

SORSELE

STORUMAN

VILHELMINA

da med resultaten så här långt. En person har gått till arbete, två har gått till sjuk- respek tive aktivitetsersättning och ytterligare några väntar på beslut och behandling/ut redning inom vården. De konstaterar att vinsten för individen är stor med att slippa försörjningsstöd. – Om du är på försörj ningsstöd är du bevakad hela tiden, och du kan inte spara pengar till någonting. De känner sig kontrollerade

DOROTEA

ÅSELE

och låsta – och det är inte ett fritt liv egentligen, säger Eva. Genom att lämna försörjningsstödet bakom sig kan perso nerna slappna av och börja tänka på vad de ska göra med sitt liv. Det kan även vara psy

OSLO

STHLM

GBG

JKPG

kologiskt betydelsefullt att få rätt till en annan ersätt ningsform: – Det är en bekräftelse på att jag faktiskt har en diag nos som gör att jag inte har full arbetsförmåga. Och för kommunerna är det

KALMAR

MALMÖ

Långväga hembesök? k Åsele–Ammarnäs 300 km (4 h) k Malmö–Kalmar 280 km (3,5 h) k Göteborg–Oslo 300 km (3,5 h) k Stockholm–Jönköping 320 km (3,5 h)

ekonomiskt lönsamt när en person inte behöver försörjningsstöd längre. Lars Gavelin berättar om en person i projektet som haft stöd under lång tid men i stället fick en annan ersättning.

20

Det blir många mil på vintriga vägar för Eva Vispe. Då är det bra att ha en rejäl tjänstebil.

– Sex år i försörjningsstöd. Gånger tolv månader. Gånger tretton tusen kronor. Det är nästan en miljon. Och personen skulle förmodligen fortsatt i försörjningsstöd om vi inte hade haft en arbetsterapeut som gjort en arbetsförmågebedömning, säger Lars Gavelin.

”En väg vidare” är på sluttampen, men projektet har ansökt om ett halv års förlängning för att kunna knyta ihop säcken. Men allra helst vill de att verksamheten ska permanentas och lobbar för det – framför allt gäller det att övertyga förvaltningscheferna i kommunerna. Det är en utmaning

i inlandskommunerna där ekonomin är rejält ansträngd. – Man anser sig inte ha råd. Men är det fem kommuner, så om man satsar 200 000 per kommun om året räcker det till både en arbetsterapeut och en bil. Och 200 000 kronor – det skulle man tjäna in i ett nafs, avslutar Lars. ¶

21

TEMA: BÄTTRE VARDAG

Personliga ombud inger hopp om en bättre vardag

Pernilla Abrahamsson och Eva Wilhelmsson vet hur tufft det är att få vardagen att funka vid psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning. Som personliga ombud har de gjort stor skillnad i människors liv. Text: Katja Alexanderson Foto: Tomas Nybrand

rångliga formulär som ska fyllas i för att få rätt till ersätt ning. Myndigheter som gör helt olika bedömningar av ens mående och förmå gor. Otaliga möten i vården. Och så allt annat som hör till livet: matlagning, disken, tvätten, räkningarna, relationer, röra på sig och helst någon fritidssys selsättning också. Vardagen kan vara tuff att få ihop för personer med långvarig psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsätt

stöd som är fristående från andra myn digheter, men som finansieras med stat liga medel. Ombuden arbetar på upp drag av individen, har tystnadsplikt och för inte journaler. – Målet är att vi tillsammans med per sonen ska öka möjligheterna att bli mer självständig och delaktig i samhället. Vi jobbar mycket med egenmakt. Det handlar om att inge hopp och öka per sonens tilltro till sig själv och sin egen förmåga för att på sikt förändra livs situationen till det bättre, säger person liga ombudet Pernilla Abrahamsson, som i grunden är arbetsterapeut. Hon är ett av tre personliga ombud i södra Lappland och ansvarar för Vilhelmina, Åsele och Dorotea. För att få en känsla för avstånden så är det cirka 25 mil från Fredrika i östra delen av Åsele kommun till Klimpfjäll nära norska gränsen i Vilhelmina kommun.

Ännu större område täcktes när Eva Wilhelmsson, även hon arbetsterapeut i botten och numera pensionär, var med och startade verksamheten med per sonliga ombud för snart 25 år sedan – då var de bara två på hela södra Lappland. – Det blir ju en hel del mil, så man ska tycka om att köra bil. På ett år körde jag mellan 2 500 och 3 000 mil bara i jobbet. Förra året hade ombuden i södra Lapp land uppdrag för runt hundra personer, från 18 år och uppåt. En del har fått tips av psykiatrin, andra av kommunen och ibland från anhöriga som hört talas om verksamheten. – Vi försöker erbjuda nybesök så fort vi har möjlighet, men eftersom vi jobbar med många olika uppdrag hos varje enskild person blir det kö ibland. Just nu ligger väntetiden på 1–3 månader, säger Pernilla. kk

ning. Då finns personligt om bud som kan stötta. Det är ett frivilligt och kostnadsfritt

VILHELMINA

DOROTEA

ÅSELE

22

Pensionerade arbetsterapeuten Eva Wilhelmsson var med och star tade verksamheten med personligt ombud i södra Lappland. I dag är Pernilla Abrahamsson ett av tre ombud i området.

23

TEMA: BÄTTRE VARDAG

”Jag brukar säga att det är ’pjoller’ . Man pratar, berättar och talar om att om du gör si eller så, då kanske det går bättre ... så där lirkar man tills personen är på banan.” EVA WILHELMSSON

Hon berättar att de prioriterar perso ner som har barn under 18 år som bor hemma, eftersom psykisk ohälsa på verkar hela familjen. Även personer som saknar egen försörjning har hög prio då dålig ekonomi har stark inver kan på måendet. Dessutom uppmärk sammar ombuden personer som inte har något annat stöd. Det kan vara per soner som ramlat ut ur systemet eller unga vuxna som aldrig varit i kontakt med någon myndighet. Pernilla och Eva poängterar att som personligt ombud utför man ingen vård eller behandlingar. Inte heller beslutar man om vård- eller stödinsatser och det är inte heller en ersättning för andra in satser, utan en hjälp till hjälpen. – Många önskar stöd med myndig hetskontakter. Men också stöd i kontak ter med sjukvård och kring ekonomi, säger Pernilla.

Det kan exempelvis vara att följa med på läkarbesök eller möten med socialtjänsten, Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. – Den enskilde väljer vad vi ska göra. Och det är alltid de som tar besluten och styr processen, säger Pernilla. Det personliga ombudets roll på möten kan vara ett par extra öron eller att ge personen självförtroende att föra sin egen talan, men också att stötta upp och företräda personen. Ytterligare en aspekt är att det personliga ombudet kan utjämna maktförhållandet mellan myndighetsrepresentanten och perso nen med psykisk ohälsa. Eva minns ett möte där hennes när varo i rummet helt ändrade bemötandet från handläggaren. – När vi går ut därifrån säger perso nen till mig: ”Fan, vad hon var trevlig i dag.” Allt handlar inte om myndighets

kontakter utan även om hur vardagen fungerar och att man kanske vill kom ma i gång med något fritidsintresse. – Det kan också finns en önskan kring sysselsättning, att man vill kom ma ut i praktik, jobb eller studera, säger Pernilla. Nästan oavsett vad personen vill ha stöd med jobbar personliga ombud mycket med motivation och vilja – och därför tycker både Pernilla och Eva att arbetsterapeut är en väldigt bra grund profession. – Jag brukar säga att det är ”pjoller”. Man pratar, berättar och talar om att om du gör si eller så, då kanske det går bätt re. Eller, om du vill, så kan jag visa och sen prövar du. Så där lirkar man tills personen är på banan, säger Eva. Pernilla fyller på: – Som personligt ombud får man plocka olika delar ur vår verktygslåda

Personliga ombud stöttar vuxna med psykisk ohälsa/psykisk funktionsnedsättning som har svårigheter i vardagen. k Arbetar på klientens uppdrag för att stärka tilltron till sig själv och sin egen förmåga. k Frivilligt och kostnadsfritt. k Har tystnadsplikt och för inte journal. Utför ingen vård eller behandling.

k Arbetet präglas av respekt, lyhördhet, helhetssyn, fokusering på möjligheter och det friska. k Klienten styr arbetet. Ombudet visar vilka alternativ och möjligheter till insatser som finns i samhället, men det är alltid klienten som väljer.

Källa: kunskapsguiden.se och povasterbotten.se

24

KATJA ALEXANDERSON chefredaktör

och nyttja sina ”arbets terapeutglasögon” på många sätt, även om vi inte utför någon vård eller behandling. Inledningsvis träffar ombuden personerna ofta re, kanske en gång i veck an eller till och med två, för att lära känna varandra och bena ut vilka saker man ska arbeta med fram över. Mötena kan ske både på stan, i hemmet eller på ombudens kontor utifrån personens önskemål. Personligt ombud är inte

månad, vilket kanske gör att man inte mäktar med att vara inskriven och därför mister sin SGI, säger Pernilla. Systembrister rapporte ras vidare till en lednings grupp med representanter för kommunen, regionens primärvård och psykiatri, Länsstyrelsen Västerbot ten, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. I gruppen finns också en brukarrepresentant. Avslutningsvis lyfter både Eva och Pernilla fram att

N io pall hundmat i Hoting. Hela bussen gungar när chauffören lastar godset. Ingen av passagerarna verkar det minsta irriterad över att vi blir stå ende i en extra halvtimme. Inte ens damerna som ska gå av i Hoting. De sitter kvar och går av först när vi är på den ordinarie stationen, två-tre minuter bort. Jag är på väg till Vilhelmina på reportageresa och har bestämt mig för att låta resan få ta tid. I stället för att dimpa ner med flyg har jag tagit tåget från Stockholm till Östersund (drygt 5 h) och sedan länsbussen vidare till Vilhelmina (4 h + 0,5 h). Och jag ångrar mig inte. Med flyg hade jag missat tonårskillen med träskor mitt i vintern, som fick oss medelålders att fnissa på bussen. Jag hade antagligen inte fått veta att Vilhelminas judoklubb skulle på träningsresa till Japan och inte träf fat en ortsbo som visade vägen till hotellet. Eller förvånats över att killen vid mataffären hälsade på mig när jag tog en kvällspromenad. Jag hade helt enkelt fått mindre känsla för platsen. Att resa så här kräver definitivt en inre omställning och bra sittfläsk, men det var det värt. I sommar blir det tågluff på kontinenten. Jag väljer sittfläsket

”Det är en förmån att få lära känna dem och följa dem i olika delar i livet.” PERNILLA ABRAHAMSSON

tänkt som en långvarig insats som ska rulla på år ut och år in, men något drygt år är inte ovanligt. – Personen upplever ofta att vi är en trygghet, så det är en avvägning när man ska ta upp frågan om avslut. Har man jobbat kring olika uppdrag och önskemål och checkat av dem blir det lättare, säger Pernilla. I andra fall gäller det att slussa vidare personen och se över om det finns an dra typer av stöd som kan vara aktuella, till exempel boendestöd, god man eller förvaltare. Förutom att stötta enskilda individer ska personliga ombud också identifiera systembrister. Förra året lyfte Pernilla och hennes kollegor bland annat att personer med psykisk ohälsa eller psy kisk funktionsnedsättning ofta faller mellan stolarna eftersom myndigheter nas regelverk krockar ibland. Till exem pel har det blivit mycket tuffare krav för att räknas som aktivt arbetssökande. – Ibland kan det ställas krav på att man ska söka mellan 6 och 20 jobb per

personligt ombud är ett otroligt givande jobb, även om det förstås kan vara tufft att möta personer i utsatta situationer och besvärliga lägen i livet. De konsta terar att handledning och kloka kollegor är guld värda i sammanhanget. Men det positiva överväger. Eva umgås fortfar ande med sina gamla kollegor, trots att hon gick i pension 2009. Och Pernilla bär med sig de fantastiska resor flera av personerna hon stöttat gjort. – De har ofta varit med om svåra hän delser och kan befinna sig i väldigt komplexa situationer. Det är en förmån att få lära känna dem och följa dem i olika delar i livet. Att få se hur deras till tro till sig själva stärks och att de vågar mer. Som personligt ombud får man göra skillnad, för de enskilda individer na men också för målgruppen i stort i samhället. Det är väldigt givande. ¶

Läs mer om personligt ombud på kunskapsguiden.se (sök på personligt ombud ) och povasterbotten.se .

25