Arbetsterapeuten-3-2020

#3 2020

TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES ARBETSTERAPEUTER

k Inifrån iva k Nya rutiner i Rosengård k Tillbaka i bussarong temasidor om corona 24

k Studier på nätet k Nytt rehabteam k Rapporter från sjuksängen k Och mycket mer

”Guld värt att kunna introducera kollegor i ett lugnt skede” KARIN STRAND, SKÅNES UNIVERSITETSSJUKHUS

d

a

PORTRÄTTET Mats Nilsson räds inte att tala om det svåra i livet sid 8

MITT JOBB Eva-Lena Kallin ska stärka rehabtänket i Örebro sid 44

l

G

m

m

a

r

o

!

s

Högkvalitativa förflyttningsprodukter för en enklare vardag.

I mer än ett kvarts sekel har vi helhjärtat ägnat oss åt utveckling av smarta hjälpmedel för enkla förflyttningar samt åt att göra livet och arbetet enklare för både brukare och personal inom vård och omsorg. För sittande och liggande positionering och stående, sittande eller liggande förflyttningar finns en hel arsenal av lösningar. Nedan ser du ett litet urval av några produktkategorier samt lite info om våra populära hjälpmedelsutbildningar.

MANUELLA FÖRFLYTTNINGSHJÄLPMEDEL Lösningar för alla förflyttningssituationer - för aktiva eller något aktiva brukare. Uppresningshjälpmedel, glidskivor, glidmattor, vårdbälten, gånghjälpmedel m.m.

LYFTSELAR I Handicares sortiment finns ett brett urval av kvalitetslyftselar anpassade för olika typer av lyft och för brukare med olika behov. Lyftselarna finns i flera olika material och i storlekar från XXS till XXL.

MOBILA LYFTAR Handicares sortiment erbjuder många olika modeller och varianter med olika lyftkapacitet och med många olika funktioner.

GLIDLAKAN Glidlakan för manuell positionering (lägesförändring) av brukare inom samma enhet, till exempel för vändning i säng och för förflyttning högre upp i säng.

UTBILDNINGAR Tusentals förskrivare har deltagit i våra populära hjälpmedelsutbildningar genom åren. Nu vill vi även nå ut till övrig vårdpersonal och sprida mer kunskap kring förflyttningar. Vi kommer till er - kostnadsfritt!

TAKLYFTSMOTORER Vi erbjuder kompletta taklyftslösningar för alla typer av utrymmen och sortimentet inkluderar allt från motorer, taklyftar och tillbehör.

Besök gärna www.handicare.se för fler produkter och mer information.

Kundtjänst/Beställning: Telefon: 08-557 62 200 E-mail: customerservice@handicare.se Order: order@handicare.se Öppettider: Måndag-Fredag 08.00-16.30

katja alexanderson Chefredaktör

#3 2020

”Det känns skit om hela min familj blir smittad för att jag har gått in och arbetat utan skydds kläder.” s 30

Omtumlande och jämntjockt

Inget, eller i alla fall väldigt lite, är sig likt i dessa tider. För oss som arbetar hemifrån är den ena dagen den andra lik, de går in i varandra utan särskiljande drag. Inget spontansnack vid kaffemaskinen, ingen gemen sam lunch med kollegorna. Efter hand växte nya var dagsrutiner fram för mig. Jag började följa med 10-åring en till skolan, fast hon är fullt kapabel att gå själv. Genom att gå ut genom ytterdörren, låsa och ta en promenad, för att sedan komma hem igen började det kännas som att jag faktiskt gick till jobbet – trots att jag bara satte mig vid ena änden av vårt köksbord. Men så blev dottern förkyld och var tvungen att vara hemma i en och en halv vecka, när hon annars max hade fått vara borta från skolan i en dag eller två. Då upptäckte jag verkligen hur viktig min nya rutin var för att skapa struktur i vardagen. Nu är hon frisk och jag arbetar på här i köket, men oj vad jag längtar till att få gå till jobbet igen – på riktigt. I det här extratjocka numret skriver vi om hur corona pandemin påverkar arbetsterapeuter i deras yrkesvar dag, men också privat. Du får bland annat följa med till intensivvården på Karolinska universitetssjukhuset. I Rosengård förändras rutinerna för Johanna Claesson hela tiden. Och Veronica Ihlar berättar om hur rehab företaget Medfit kämpar för sin överlevnad när många avbokar sina mottagningsbesök . Vi lyfter också hur det gick när undervisningen för landets arbetsterapeut studenter flyttade från campus till nätet . Och på Skånes universitetssjukhus i Lund har stormen ännu inte kommit när tidskriften träffar Karin Strand. För Malin Einarsson på Danderyds sjukhus blev inhoppet som assisterande uska kortare än hon tänkt sig – efter två pass insjuknade hon själv i covid-19. Om det och mycket mer kan du läsa i det 24 sidor långa temat. Även om det mesta i dessa dagar, och denna tidning, cirklar kring corona så bjuder vi också på ett porträtt av arbetsterapeuten och stolta samen Mats Nilsson , du får bättre koll på samverkan och tips på bra böcker att läsa i sommar. Och med det vill jag passa på att önska alla en trevlig sommar.

5 Ordföranden

Rehab-rusta nu!

6 Nyheter 8 Porträttet

Mats Nilsson – stolt same

12 Hallå där!

Linnéa Eklöf, arbetsterapeut och konstnär

14 Tema: Corona Inifrån iva

Inget går på rutin Pandemin gick hårt åt besöken Campus på nätet Masken – både skydd och hinder Covid stoppade

Koll på samverkan s 46

41 Krönikan: Stina Nordinge VFU i gungning 43 Sommarläsning 44 Mitt jobb: Eva-Lena Kallin Förändringsledare i Örebro 48 Förbundsnytt

Malins inhopp Digital kickstart ... och en hel del annat

40 Ledarskap

Växer med misslyckanden

Layout: Pontus Wikholm Korrektur: Linda Swartz Annonser: Catharina Persson catharina.persson@mediakraft.se 070 421 02 80 TS-kontrollerad upplaga: 10 200 ISSN: 0345-0988 Grafisk form: Graffoto AB Tryck: Ljungbergs

Utges av Sveriges Arbetsterapeuter Box 760, 131 24 Nacka Växel och medlemsrådgivning: 08 507 488 00 www.arbetsterapeuterna.se kansli@arbetsterapeuterna.se

Ansvarig utgivare: Ida Kåhlin ida.kahlin@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 03 Chefredaktör: Katja Alexanderson katja.alexanderson@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 25 Fotograf omslaget: André de Loisted

M

N

Ä

E

R

N

K

A

E

V

T

S

3

Trycksak 3041 0116

FIBERTÄCKENA FUTURA & NOVA | KULTÄCKET ® SAFIR | FIBERTYNGDVÄST ®

LIVSVIKTIGA HJÄLPMEDEL -för livsviktiga människor

Hos oss hittar du DET MJUKA FIBERTÄCKET & TYNGDVÄSTEN

Det lilla extra för trivsel, glädje och trygghet inom äldreomsorg.

Terapikatt - Terapikatten ser ut, känns och låter som en riktig katt. Terapikatten svarar på klappar, kramar och rörelse ungefär som riktiga katter, den ger glädje och tröst, sällskap och värme.

mjuka & följsamma medicinTEKNIska hjälpmedel Vi är ett kunskapsföretag som utvecklar och mark nadsför kognitiva hjälpmedel. Våra produkter är mjuka, omslutande och följsamma – trots sin tyngd. Du som är förskrivare får kostnadsfri utbildning när du beställer, läs mer på vår hemsida. Vi ses!

Stor-Hängke - är en tung, härlig mjuk sengångare med en vikt på 4 kg. Stor-hängke hjälper till att stimulera vårt sinne och ger användaren lugn.

Novista of Sweden AB | Telefon 0431-49 13 10 | novista.se

Sök anslag från Reumatikerfonden Till forskning inom reumatologi/rörelseorganens sjukdomar. Ansökningswebben öppnar 22 juni och stänger 30 september. Läs mer på reumatiker.se

Arbetsterapeuten191x56.indd 1

2020-04-15 08:53:06

4

ORDFÖRANDEN

Rehab rusta nu! ”Framflyttad eller utebliven rehabilitering kommer att slå hårt mot enskilda individer och anhöriga, men också kraftigt belasta samhällsekonomin.”

D e senaste månaderna har inneburit en prövning utan dess like. Det finns ingen enskild person i vårt land som inte påverkats av coronapandemin. Vi jobbar, umgås och lever våra liv på ett helt annat sätt än för mindre än ett halvår sedan. Människors vardagsliv har kommit i fokus – för det är ju, som vi arbetsterapeuter vet, när vardagen inte fungerar som det märks att den finns. Även om coronapandemin drabbar hela samhället slår den särskilt hårt mot arbetstagare och arbets givare inom vård och omsorgssektorn, den del av välfärden där huvuddelen av Sveriges Arbetsterapeu ters medlemmar är verksamma. I pandemins akuta fas har självklart ett stort fokus legat på det ökade behovet av intensivvård, men sedan någon månad har allt fler röster höjts för det omfattande behov av rehabilitering som nu följer i pandemins spår. Diskussionen har i hög utsträckning handlat om det stora och komplexa behov av rehabilitering som finns hos personer som intensivvårdats och överlevt veckor i respirator. Budskapet om att hälso och sjukvårdens ansvar inte bara är att rädda liv, utan också att rehabilitera till liv som ska levas har tydlig gjorts och synliggjorts – eller som läkaren Christian Unge skrev i Svenska Dagbladet den 8 maj: ”de verk liga hjältarna just nu är fysioterapeuter, dietister och arbetsterapeuter.” Med stor sannolikhet kommer coronapandemin även att skapa ett ökat behov arbetsterapeutiska insatser på grund av exempelvis social isolering, generellt minskad fysisk aktivitet, bristande aktivi tetsbalans och ökad arbetslöshet. Men det ökade behovet av rehabilitering är större än så – corona pandemin skapar just nu en oöverskådlig rehabili teringsskuld. Den riskerar att leda till lidande och kostnader som överstiger de som direkt relaterar till covid 19. Ett stort, och växande, problem är alla de

rehabiliterande insatser som ställts in eller skjutits på framtiden då hälso och sjukvården och om sorgen nu helt ställt om till att möta den akuta fasen av coronapandemin. Personer med långvarig fysisk eller psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning får inte den rehabilitering de behöver och många av de hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliter ande insatser som vanligen utförs inom hemsjuk vården och den kommunala äldreomsorgen har ställts in eller minimerats. Framflyttad eller utebliven rehabilitering kommer att slå hårt mot enskilda individer och anhöriga, men också kraftigt belasta samhällsekonomin – framför allt om man inte får stöd att komma tillbaka till arbetet. Allt fler röster höjs nu för att Sverige

måste rusta för den rehabilitering som behövs för såväl nya grupper som för de som blivit satta åt sidan. Allt fler röster höjs för att arbetsterapeuters kompetens behövs mer än någonsin. Visst längtar vi alla till tiden efter coronapandemin, men inget kom mer helt och fullt att återgå till det som var innan. Många av de per spektivförskjutningar vi nu gör för att anpassa vårt samhälle kommer att stanna kvar. Jag hoppas att det ökade fokuset och förståelsen för rehabili teringens betydelse för indi

vid och samhälle är här för att stanna. För mig är arbetsterapeuter alltid de verkliga hjältarna.

ida kåhlin Ordförande

Missa inga stjärnor Mångfald är bra för verksamheten, men arbetsgivare kan känna sig osäkra på om en funktionsnedsättning påverkar möjligheten att jobba och leverera. Nu har DHR och Manpower Group tagit fram en broschyr för att hjälpa organisationer att tänka rätt och brett vid rekrytering, och inte riskera att missa några talanger. Ladda hem på dhr.se.

Så funkar det Aktivisten Tobias Holmberg och filosofen Emma Åstrand har dragit i gång en ny funkispodd – Full rulle . I den är funktionsnedsättningen norm.

Arbetsterapeuter få vardagen att funka! Och normaten (en person som följer funktionsnormen och inte har en funk tionsnedsättning) är den avvikande, konsti ga och studerade. Finns där poddar finns. BILDER: MOSTPHOTOS

Plus för rehablyft på arbetsplatserna Sveriges Arbetsterapeuter välkomnar förslagen i slut betänkandet om en förbättrad sjukskrivningsprocess. Särskilt positivt är att vikten av det arbetsplatsinrikta de stödet för återgång i arbete lyfts fram.

ILLUSTRATION: HELENA LUNDING HULTQVIST

Utredningen ”En välfungeran de sjukskrivningsprocess” läm nade i slutet av april över sitt slutbetänkande till regeringen. Utredningen föreslår bland annat ett förbättrat stöd för återgång i arbete efter sjukdom och ger förslag som syftar till en bättre väg genom sjukskriv nings- och rehabiliteringspro cessen för individen. Sveriges Arbetsterapeuter ser särskilt positivt på att det arbetsplatsinriktade stödet för återgång i arbete lyfts i betän kandet. − Det är en stor framgång att

arbetsterapeuter lyfts fram som ett av de expertstöd som arbets givaren ska konsultera vid åter gång i arbete, säger Ida Kåhlin, förbundsordförande för Sveri ges Arbetsterapeuter. Förbundet har länge påtalat att den arbetslivsinriktade rehabiliteringen behöver bli bättre ute på arbetsplatserna. − Om förslaget genomförs kommer den arbetslivsinriktade rehabiliteringen att kvalitets säkras och förbättras avsevärt. Arbetsterapeuters särskilda expertkunskap kring instru

Utredningen om sjukskrivningsprocessen lyfter fram arbetstera peuter som ett av de expertstöd som behövs vid återgång i arbete.

och uppbär försörjningsstöd, behöver utvecklas. – Utredningen föreslår att socialtjänsten ska få ansvar för att dessa personer i större ut sträckning ska få sin arbetsför måga bedömd och samordnade insatser utifrån detta. Det kom mer att kräva mer arbetstera peutisk kompetens i kommu nerna. katja alexanderson

ment och metoder för återgång i arbete är en avgörande resurs för det arbetsplatsinriktade stödet. Nu ser vi ser fram emot att djupare sätta oss in i de olika förslagen och rekommendatio nerna, säger Ida Kåhlin. Betänkandet uppmärksam mar även att stödet till personer som har nedsatt arbetsförmåga på grund av medicinska skäl,

Meningsfull och aktiv fritid inte en självklarhet för alla Möjligheten till en aktiv fritid är inte jämlik. Det visar en kartläggning från MFD. Myndigheten för delaktighet peuter är det självklart att alla människor har rätt till en ak tiv och meningsfull fritid. Vi ser ett stort behov av att sam

nästan alltid köpa fritidshjälp medel själv. Det kräver god ekonomi, kunskap och eget driv – och därför blir tillgång en ojämlik. MFD konstaterar att det med små ansträngningar går att öka förutsättningarna för en aktiv fritid, för alla. – För oss som arbetstera

arbetsterapeute

funktionsnedsättning inte har samma möjligheter som be folkningen i övrigt. Det finns dock många lokala fritidsakti viteter där man kan delta, men skillnaderna är stora över lan det. Dessutom behöver man

har kartlagt vad som görs lokalt och regionalt för att främja möjligheten för perso ner med funktionsnedsätt ning att ha en aktiv fritid. Det visar sig att personer med

hället gör mer för att säker ställa en jämlik tillgång till fritidsaktiviteter för personer med funktionsnedsättningar, kommenterar förbunds ordförande Ida Kåhlin. ¶

6

1 272 ... tillbudsanmälningar kopplat till corona hade kommit in till Arbetsmiljöverket den 17 maj. Läs den senaste statistiken och mer om coronarisker på av.se.

Strömmad stolthet Att ta ställning för mänskliga rättigheter och allas lika värde är lika viktigt under rådande tider, om inte ännu viktigare. Därför blir årets upplaga av Stockholm Pride digital – med seminarier, artister, ett digitalt parad- event och nedslag från olika aktiviteter runt om i stan. Den nya digitala festivalen Stockholm Pride Summer Stream är gratis. Spana in stockholmpride.org.

Sen semester – nej tack

Sveriges Arbetsterapeuter har tackat nej till arbetsgivarnas förslag om att huvudsemestern delvis skulle kunna förläggas i december. – Våra medlemmar behöver återhämtning i sommar, inte till jul, säger förbundets förhandlingschef Björn Santesson.

och generöst kompensera arbetstagare som kan tänka sig att flytta sin ledighet. Därtill har det kommit signaler på att en del arbetsgivare vill dela upp semestern i två perioder, i två plus två veckor. – Det är en väldigt dålig idé, eftersom forskning visar att det är längre samman hållen semester som gör att man får den vila man behöver. Arbetsgivarna måste därför göra sitt yttersta för att hålla

Med anledning av coronakrisen har de centrala parterna sedan mitten av mars diskuterat undantag från semesterreglerna under 2020. Akademikeralliansen, där Sveriges Arbetsterapeuter ingår, tackade i slutet av april nej till SKR:s och Sobonas förslag till nya villkor, i vilket bland annat delar av huvudsemestern skulle kunna för läggas i december. – Merparten av förbundets medlemmar arbetar inom hälso- och sjukvård och om sorgen. Där har trycket varit oerhört hårt under våren. Så de behöver verkligen sin semester under sommaren – och ekono misk kompensation kan inte väga upp behovet av återhämtning. Dessutom finns farhågor om en andra våg under hösten, säger Björn Santesson, förhandlingschef på Sveriges Arbetsterapeuter. Därtill kommer behovet av rehabilitering öka i kölvattnet av pandemins akuta fas. Det gäller såväl personer som intensiv vårdats för covid-19 som för dem vars ordinarie rehabiliteringsinsatser ställts in eller skjutits upp. – Efterfrågan av arbetsterapeutisk kom petens kommer vara stor lång tid framöver och vi kan inte se att våra medlemmar kommer få det lugnare på jobbet i närtid. Det gör sammanhängande sommarsemes ter än viktigare.

Så för arbetsterapeuter inom kommuner och regioner gäller även i år att huvud semesterperioden är juni till och med augusti, men att den efter lokal för handling kan utökas till maj och september. – Vi ser tyvärr att en del arbetsgivare använder coronakrisen för att ha möj

samman semestrarna. Är det inte möjligt det med tanke på det rådande läget finns i förlängningen även kris lägesavtalet att tillgå. I det är arbetsskyldigheten vidare, men medarbetarna får betydligt bättre betalt. Förbundets centrala om budsmän har under pande min även fått många frågor om vad som gäller i fall arbetsgivaren vill att man ska jobba med andra arbets uppgifter. – För oss är det självklart att arbetsterapeuter ska

ligheten att utöka semes terperioden för alla med arbetare oavsett om verk samheten kräver det eller inte, så att de redan från början kan förlägga en del semester i september. Andemeningen i avtalet är att sträva efter fyra veckors sammanhållen semester under juni till och med augusti. Självfallet kan det i dagsläget finns skäl för att förlänga perioden, men

M

O L

H

I K

W

S

U

T

N

O

P

O :

T

O

F

”Vi kan inte se att våra med lemmar kommer få det lugnare på jobbet i närtid.”

arbeta som arbetsterapeuter. Inte minst med tanke på det stora och växande behov av rehab vi ser nu. Men om arbetsgivaren ändå beordrar nya arbetsuppgifter utanför anställningsavtalet ska man be att få det skriftligt. Kontakta i så fall ditt lokala om bud eller förbundet centralt. Tveka inte att höra av dig om du har frågor om hur ditt jobb påverkas av coronapandemin. katja alexanderson

då ska arbetsgivaren först ha gjort en analys och försökt lösa situationen. Han tillägger: – I flera fall har förbundet varit fram gångsrikt i att få arbetsgivare att tänka om kring utläggningen av semestrarna. Förbundets syn är att arbetsgivaren i största möjligaste mån ska lägga semester pusslet med frivilliga överenskommelser,

7

PORTRÄTTET

Stolt same Arbetsterapeuten Mats Nilsson har känt in på skinnet hur ”lapphat” och ensamt slit påverkar renskötande samer. I dag använder han sina egna svåra erfarenheter för att förhindra mobbning och skam – och för att rädda liv. Text & foto: Marika Sivertsson

S nön ligger ännu djup mellan skogskåtor na i den gamla Lappstaden mitt i Arvids jaur. Mats Nilsson pulsar fram, obekym rad av kylan. Han har dragit på sig sin samiska kolt, och förvandlingen är ett faktum. Ryggen är rakare, axlarna bredare. Blicken skarpare. Solen förstärker de klara fär gerna i kolten. Mot bakgrunden av gnistrande snö och gamla kåtor syns han säkerligen på flera kilometers avstånd. I kolten trotsar Mats Nilsson flera hundra år av indoktrinering som säger att han ska skämmas över att vara same. En faster sydde den åt honom, han fick den i bröllopspresent. Fram till dess hade han aldrig haft någon önskan att pryda sig samiskt. Det var inte som att han skämdes, han har aldrig hymlat med sin samiska bakgrund. Men någon källa till stolthet var den inte direkt. – Det var en stor upplevelse för mig att jag triv des så fint i kolten. Jag kände det redan första gången jag tog den på mig. Sedan dess har jag den ofta. Kolten puffade fram en stolthet och en samisk medvetenhet som arbetsterapeuten Mats Nilsson i dag använder för att sprida kunskap om samers villkor. Han är en del av Kunskapsnätverket för samisk hälsa , som vid årsskiftet övergick från projekt till att bli ordinarie verksamhet i de regioner där samebyar finns. Och han har i egen regi i flera år varit ute i skolor och på studie förbund och pratat om suicid och mobbning, numera är han också utbildare i MHFA (Mental Health First Aid), första hjälpen till psykisk hälsa. – Utbildningen i MHFA gick jag på Karolinska

institutet förra våren, veckan efter att jag kommit tillbaka efter en sjukskrivning på grund av egen psykisk ohälsa. Det var fantastiskt bra, jag kan säga att jag vände uppåt redan där. Jag fick verk tygen för att förstå hur jag ska må bättre och jag kunde använda min erfarenhet för att förstå hur jag ska hjälpa andra att göra det.

”Jag fick verktygen för att förstå hur jag ska må bättre.”

Det senaste året har varit tufft på det sätt livet kan bjuda oss alla svårigheter. Modern blev plöts ligt sjuk och gick bort i februari för drygt ett år sedan. Bara någon vecka därpå skildes Mats Nils son och hans fru. Han kraschade helt. Men tack vare sitt engagemang för andra förstod han vik ten av att prata och att söka hjälp. I dag är han glad och stark igen, även om han känner att coronapandemin just nu hindrar honom från att arbeta både i Kunskapsnätverket och med suicid prevention. Han påpekar att de båda engagemangen kom pletterar varandra: det är inte bara i vården vi behöver öka kunskapen, det är också hos orts befolkningen. Människor i allmänhet har mycket låg kunskap om samers livsvillkor. Ett bättre bemötande av samer skulle i hans ögon vara ett stort steg mot bättre hälsa, psykisk såväl som fysisk. I dag är fördomarna i majoritetsbefolk ningen starka, och är ett hinder för att samer ska känna förtroende för de institutioner där de kan få hjälp.

kk

8

ARVIDSJAUR

9

FOTO: PRIVAT

Mats Nilsson Gör: Arbetsterapeut på hälsocentralen i Arvidsjaur. Familj: Mattis, 6 år, som är mitt allt. Älskar med sitt yrke: Den uppskatt ning jag får av patienterna för den hjälp jag kan ge. Gör på fritiden: Uteaktiviteter med sonen. Film: Sameblod (den visar på ett bra sätt försvenskningen av samer). Kär aktivitet: ”Gubbfotboll” med gamla lagkamrater. Och promenader.

Tre generationer på renskiljningen, men bara en som pussar kalven. Farfar Olof, som inte längre finns i livet, har varit till god hjälp för att föra vidare kulturen omkring renskötseln till sonsonen Mattis.

Mats Nilsson har själv följt sin pappa i renskogen sen han var liten knodd, han vet vad han pratar om. Hans familj är renägare i samebyn Västra Kikkejaur. Tillsammans med sina tre syskon växte han upp i en gammal gästgivargård i byn Allejaur fem mil från Arvidsjaur. Här bodde också farmor och farfar, de sista i släkten som talade samiska. Lillebror Fredrik och äldsta brodern Tomas tog sig an renskötandet tillsammans med pappan. – Fredrik tog sitt liv 2003. Han skulle fylla 26 år den sommaren. Jag får inte tillbaka honom, men jag vill inte att någon annan ska behöva gå igenom samma sak som min familj har gjort. Jag skulle vilja rädda alla. Men om det jag kan bidra med räddar en enda person, så är det värt allt engagemang. Det tog några år innan han klarade att tala offentligt om broderns självmord. Det var svårt, men helt nödvändigt, att berätta om vad som ledde till att Fredrik själv avslutade sitt liv. Mats Nilsson har gjort det med hjälp av ett tonsatt bildspel som han har kombinerat med fakta, statistik och handlingsalternativ vid mobbning och psykisk ohälsa. Under flera år har han varit flitigt anlitad som föreläsare i grund och gymnasieskolor. – Det är väldigt starkt. De som lyssnar får lära känna Fredrik, och de får lära sig motverka mobbning. Rätt nyligt kom en av hårdingarna bland ungdomarna fram till mig

och sa att min föreläsning var det enda han kom ihåg från mellanstadiet. Jag tänker att jag nånstans når fram. Efter broderns död tog Mats Nilsson för en tid över hans arbete som renskötare. Men det är oerhört slitsamt och väl digt osäkert ekonomiskt, han kunde inte se sin framtid där. Med klimatförändringarna har stödutfodringen ökat. Det är kostsamt och det uppväger inte för bristen på mat på vintern. Renarna fortsätter att gå när de inte hittar något att äta, de går bort sig, svälter ihjäl eller faller offer för rov djur. Återväxten blir dålig eftersom främst fjolårskalvar dör av svält, samtidigt som det finns risk att vajorna abor terar sina foster om de inte får tillräckligt med mat. Plötsligt slokar axlarna. Ja, hela Mats Nilsson hänger med kroppen. – Och lapphatet är så svårt, jag skulle aldrig klara av det i längden. Det är illa i dag, nu däruppe i Girjas. De skjuter och plågar ihjäl renar och uppmanar folk att både ge sig på renar och samer. Girjas är samebyn nära Kiruna som i januari i år vann mot staten i Högsta domstolen. Domen gällde förvaltningen av jakt och fiske på samebyns område. Den är omtalad och hyllad, eftersom den gav samerna rätt att bestämma över jakten och fisket. Men domen har samtidigt trappat upp den konflikt mellan renägande samer och majoritets befolkning som aldrig fått sin lösning. Med konflikten

10

följer en stark rasism, eller ”lapphat”, som är det ord Mats Nilsson använder. Efter Girjasdomen har samer mord hotats. Renar har lämnats att dö med överkörda bakben, eller så har de skjutits till döds. Slaktrester har lämnats vid vägkanten för alla att se. Frågan om jakt och fiske har alltid varit laddad, och den utbredda ilskan över domen har inte avtagit trots att Girjas sameby har förklarat att ortsbor ska få företräde till jakt och fiskerätter. Men argumentet ”urminnes hävd”, som vann Girjas målet, kan också komma att stärka samerna i konflikter om annan verksamhet som hotar renskötseln. Det kan handla om en gruvetablering som lovar arbets tillfällen, eller vindkraftverk. – Det är allt detta som ligger till grund för hur ortsbefolk ningen alltid behandlat samer. Jag har fått höra det sen jag började skolan: ”Lappjävel, ni lever bara på bidrag. Ni stop par gruvetableringar och avverkningar, ni vill bestämma över jakten.” Jag själv blev arg och gav tillbaka, sen fick jag vara ifred. Jag var bra på idrott, det hjälpte. Men nånstans fastnar det ändå inuti en. Det svåra, som han minns, är självklarheten i mobbningen av samiska barn. Vuxna lade sig inte i, det hörde till att lappungarna fick lite stryk. Även den som inte var direkt utsatt fick förstå att det egna värdet var lägre än andras på grund av den samiska tillhörigheten, många försöker fort farande undvika att förknippas med sin bakgrund. – Det påverkar självkänslan att ha sådana erfarenheter med sig från barndomen. När min lillebror tog bort sig hade det varit en svår vinter med mycket utfodring. Det hade betydelse. Men att han inte lever i dag bottnar i den mobbning han utsattes för. Det låg och gnagde i honom även som vuxen. Fredrik sa inte mycket om hur han mådde. Han hade en bra kamratkrets, han spelade fotboll, han var populär. Efter att ha druckit alkohol kunde han ibland ändå berätta att han kände att ingen tyckte om honom. – Det finns en machokultur bland samer som är väldigt sorglig. Man ska inte visa sig ledsen eller svag, inte prata om hur man mår. Man ska vara stark och klara sig själv. Samer står ofta ensamma med svåra känslor och med sina bekymmer för renarna och för ekonomin. Mats Nilsson sålde sitt renmärke för några år sedan. I dag ångrar han det lite, han vill gärna föra vidare det samiska arvet till Mattis. Men han brukar ta med sin son till ren skiljningen då samebyn samlar ihop sina renar för att ta dem till vinterbetet. Och till barndomshemmet i Allejaur, på den gården finns spåren efter tre generationer ren skötare. Det samiska är en naturlig del av tillvaron, även om renarna i familjen numera är få och sköts av andra. – Gården ligger vid en sjö, med bergen bakom. Vi fiskar abborre och harr, och i backen som leder ned till huset kommer vi upp i vådlig fart på boben. Det är vansinnigt vackert därute. Vi har tur som har det. ¶

Flexlife hopfällbar elrullstol För dig som har svårt att gå eller använder rullstol/elrullstol till vardags men vill vara mer flexibel - här är ett bekvämt alternativ för dig som vill kunna ta med dig elrullstolen på dina resor och vardagsaktiviteter .

26,5kg Hög sittkomfort 25 km räckvidd Ta med i bil eller på resa Smart batterisystem Flertal tillbehör

Kontakta oss för att boka produktvisning 0345 - 40880 info@decon.se

Trapphiss snabbt och enkelt!

Egna montörer och säljare i hela Sverige

Göteborg Stockholm Sundsvall 031-442250 054-2033422 0510-301302 040-6021611 08-212250 060-125912 Karlstad Lidköping Malmö

11

HALLÅ DÄR!

”Sitt upprätt, det underlättar andningen”

Fyll lungorna Tungt att andas? Svårt att äta och dricka? Nu finns en folder med råd för egenvård vid symtom på covid-19 , som specialistarbetstera peut Ingrid Larsson gjort tillsammans med en fysioterapeut och dietist i

... Linnéa Eklöf , arbetsterapeut inom vuxen psykiatrin i Vallentuna, som för andra året i rad ställde ut på Liljevalchs vårsalong.

FOTO: PRIVAT

Region Gävleborg. Foldern är översatt till arabiska, somaliska och engelska. Finns på 1177 och som pdf: bit.ly/covid19egenvård .

BILD: MOSTPHOTOS

Arbetsmiljö i coronatider

Suntarbetsliv har samlat information om arbets miljöarbete under corona pandemin. Här finns stöd för att klara det systematiska arbetsmiljöarbetet trots att inget är som vanligt. Den nya sidan lyfter ämnen som riskbedömning, kris & oro, ansvar

Grattis! Andra året i rad. Vad är det du gör rätt? – Svårt att veta. Gemensamt för många av de verk som väljs ut till Vårsalongen är nog att de bygger på en unik idé, och att ver ken väcker någon typ av känsla – oavsett om det är glädje, ilska, nostalgi, äckel eller beundran. I mitt fall tror jag att ”återbruk” ligger i tiden och det kan vara därför Spargrisen valdes ut. Är re-design stort för dig? – Jag blir väldigt inspirerad av gamla saker, främst vardags föremål. Jag går mycket på loppis och tyckte det var en rolig utmaning att göra något nytt av föremål som inte längre är moderna. I Spargrisen använde jag gamla porslinfiguriner som man kanske känner igen från mormors hylla. Ingenting man vill ärva och ha framme, men som kan användas till något nytt. Vad inspirerar dig? – Människor som lägger ner stort engagemang i sådant de brinner för. Och vardagsföremål, som bär på sin egen historia. Det är inspirerande med gamla broderier, porslinsfigurer och tallrikar – att fantisera kring vems hem de en gång funnits i. Är skapandet terapeutiskt för dig? – De senaste åren har jag kämpat för att uppnå någon slags ak tivitetsbalans i min vardag. Det är viktigt att ha något som fyl ler på ens energi och kan ge återhämtning och flow. För mig har skapandet fungerat som en viktig källa till glädje, och det motverkar stress. Det talas mycket om fysisk aktivitet och hur viktigt det är för hälsan och välmående, men jag tror att männ iskan också har ett stort behov av att vara kreativ för att må bra. Kan du använda skapande i ditt jobb? – Absolut, arbetsterapi är ett väldigt kreativt yrke. Inom vuxen psykiatrin kan vi bidra med behandlingar som bygger på ska pande och aktivt ”görande”, som ett viktigt komplement till samtalsterapi och medicinering. Skapande kan vara ett sätt att formulera sina problem eller känslor i ord. Och kanske känna glädje, då man inte känt så mycket glädje på ett tag. pontus wikholm Kolla in Linnéas återbrukskonst på: myretroart.com

Lika villkor kan inte vänta Surfplattor, smarta tele foner, appar och andra van liga konsumentprodukter kan öka självständigheten och delaktigheten för många personer med funk tionsnedsättning. Men till gången är ojämlik och varierar över landet. Det visar en kartläggning från Vårdanalys som analyserat sjukvårdshuvudmännens hantering av konsument produkter som hjälpmedel. Myndigheten konstaterar att det behövs ett helhets grepp om hjälpmedelsför sörjningen och den digitala delaktigheten. Förbunds ordförande Ida Kåhlin instämmer: – Det här är ytterligare en rapport som visar att vi behöver en mer jämlik hjälpmedelsförsörjning. Det har gått tre år sedan hjälpmedelsutredningen överlämnade sitt kloka slut betänkande På lika villkor! Det är dags att regering, regioner och kommuner levererar nu.

& roller och arbetsbelast ning. Läs mer på sunt arbetsliv.se.

Kunskapsstöd för covidrehab Socialstyrelsen har släppt stöd för rehabilitering i sam band med covid-19 riktat både till beslutsfattare och till personal inom vård och om sorg. Dokumenten har tagits fram i dialog, med bland an dra Sveriges Arbetsterapeuter. – Det är mycket positivt att Socialstyrelsen, den hårda tidspressen till trots, har kunnat arbeta fram dessa dokument, säger förbunds ordförande Ida Kåhlin. Hon fortsätter: – Även om dokumenten inte är heltäckande så är de en mycket bra utgångspunkt för att synliggöra och tydlig göra det stora behov av reha bilitering som nu finns i både regioner och kommuner. Du hittar dokumenten på socialstyrelsen.se.

12

RENOLETTO , framtidens Bidé-toalett!

Nu på svenska!

Har du vuxna klienter med kognitiva svårigheter? Vil du effektivisera deras träning?

→ 34 engagerande övningar som kan individanpassas. → Tränar ett brett spektrum av kognitive funktioner. → Lätt att använda för både klient och behandlare. → Används på PC, Mac eller surfplatta med internettillgång. → Används i rehabilitering, psykiatri och på skolor.

* Passar på alla wc-stolar *Inga hål i väggarna *Enkel montering *Brukaren väljer själv manuell eller helautomatisk manövrering * Unik dusch och torkningsfunktion *Anpassad för både kvinnor och män Ring eller mejla oss för personlig utprovning eller frågor! www.bide.se 0494-71818

Prova gratis i 30 dagar. Läs mer på www.happyneuronpro.se

Egede Neuro | egedeneuro.se

Natalie älskar att dansa. Med hjälpmedel från Bodypoint kan hon det. Hon använder Vristsele All-in one, fyrpunkts höftbälte med tryckspänne och bröstsele Trimline. Genom att kroppen balanseras från foten får hon ökad kontroll över bål och huvud. Livstidsgaranti gäller alla produkter från Bodypoint. www.heamedical.se

13

Inget är sig likt sedan pandemin slog till. I det här numret skildrar vi hur corona vänder upp och ner på tillvaron för arbetsterapeuter runt om i landet. ... och så kom corona Text: Katja Alexanderson Illustrationer: Josefin Herolf

14

TEMA: CORONA

Tryggare på jobbet än i matbutiken

När tidskriften i mitten av mars talade med Ingrid Berggren på Karolinska universitetssjuk huset beskrev hon situationen som lugnet före stormen. Två veckor senare skriver hon i ett mejl att covid-patienterna börjat strömma in. Som arbetsterapeut träffar hon ännu inte så många intensivvårdspatienter eftersom de är sövda och behandlas med bukläge för andningens skull. Då i början av april är det fortfarande lugnt på de flesta avdelningar eftersom sjukhuset har ställt om mycket vård. De rustar för något okänt och teamkänslan väcks. För Ingrid är det tydligt att arbetsterapeuter behövs inom verksamheter na, men också att de kan bistå med annan hjälp. När vi pratas vid på Valborgsmässoafton har det stormat ett tag. Den senaste veckan har Ingrid dock haft det lite lugnare, eftersom hon inte varit lika mycket på iva som veckorna innan. Men när hon jobbar på öppna iva-avdelningar för covid patienter, utan slussar till varje rum, är det högt tryck hela tiden. Först ska all skyddsutrustning på utanför avdelningen – inget får följa med in förutom id-kortet som kan spritas av – sedan ofta ett fyratimmarspass, paus, sedan in igen. – Det blir både arbetsterapeutiska insatser och andra uppgifter. Bland annat handlar det om att vända patien terna och för det krävs mellan fem och åtta per soner; många av de inlagda är överviktiga. Och då spelar det ingen roll om du är arbetsterapeut, uska eller läkare, alla är där för patienten. – Jag upplever att alla ser varandra i teamet, och vi jobbar verkligen tvärprofessionellt. I rollen som arbetsterapeut handlar det om att ta ut rörlighet hos sövda patienter i respirator, positionering för att minska på ödem, tryckavlastande och för att underlätta i andningen och i slutet av iva-tiden om mobilisering till rullstol. – De är så trötta i kroppen. Dels efter lång intensivvård, dels för att musklerna har atro

fierat, säger Ingrid och berättar att många även drabbats av organsvikt och behövt dialys. Hon stöttar också personer som stegvis tränas ur respiratorn. De kan behöva hjälp med att kommunicera med olika hjälpmedel, till exempel pekböcker, mobil eller papper och penna. – Det första många vill göra när de blivit av med intuberingen är att få dricka vatten och borsta tänderna. Två minuters tandborstning är som ett maratonlopp för kroppen. Ingrid tycker att hon klarar den mentala på frestningen bra, efter att ha arbetat med svårt sjuka patienter i många år. – Jag har lärt mig att inte ta med mig jobbet hem. Men hon berättar att många kollegor som inte har samma erfarenhet tycker att det är väldigt tungt. Att det kan vara svårt att se unga, gravida och medelålders i så dåligt skick. Men hon tyck er att sjukhuset verkligen har ställt upp och erbjudit många olika möjligheter för medarbe tarna att bearbeta sina upplevelser. Däremot efterlyser hon bättre samsyn kring skyddsutrustningen, nu tolkar olika enheter kra ven olika. Men hon konstaterar att det aldrig har varit slut på utrustning och för egen del är hon inte rädd för att smittas. – Jag känner mig säker när jag jobbar, men på Ica har jag ju ingen skyddsutrustning och kan träffa vem som helst. Framöver ser hon ett enormt behov av rehab och arbetsterapi för personer som drabbats av covid – hela vägen från iva till den kommunala hälso- och sjukvården. Än så länge vet man inte vilka långtidseffekter sjukdomen kommer lämna efter sig. Men redan nu ser man kognitiv påver kan hos många, och tröttheten gör att det finns ett stort behov av stöd kring energibesparande strategier. – Hur ska Försäkringskassan tackla det här? Hur ska det gå när dessa personer ska ut i arbetslivet? ¶

”Det första många vill göra när de blivit av med intub eringen är att få dricka vatten och

borsta tänder na.”

15

TEMA: CORONA

Inget går på rutin

Johanna Claesson har vant sig vid att rutinerna ständigt förändras på grund av coronaviruset. Som ensam arbetsterapeut bemannar hon två vårdcentraler i Rosengård i Malmö och gör bedömningar från dag till dag vilka hembesök hon ska göra.

J ag mår bra och är frisk. Hur ses utanför ingången till de två vård centralerna Törnrosen och Rosengår den i Malmö. Vi har kommit överens om att intervju och fotografering ska göras utomhus på det rekommenderade avståndet två meter. Utanför vårdcentralen vajar en gatupratare i vinden med information om covid 19 på arabiska, somaliska, engelska och svenska. I höger hörn sticker en röd handskriven lapp ut. – Bosniska är ett av de vanligaste språken, och vi informerar om att stanna utanför och hålla två meters avstånd, säger Johanna Claesson som kommer direkt från ett hembesök och en sista koll av en elrullstol. Text: Anki Wenster Foto: André de Loisted mår ni? messar Johanna Claesson två timmar före intervjun ons dagen den 1 april. Fotografen och jag mår bra och vi bestämmer att

pågå, det kan ta veckor eller många månader. Elrullstolsärenden som inte är på började får vänta, men minnestester vill hon gärna göra så snart som möj ligt för att undvika fördröjning av demensutredningar och de remisserna prioriteras. Johanna gör alltid noggrann research före hembesöket: är personen sym tomfri, finns det anhöriga hemma och hur mår de? Allt för att minimera ris ken för att få med sig eller sprida smit ta. Hon cyklar alltid och använder inte allmänna kommunikationer. Innan hon kliver in i hemmet stoppar hon ner jackan i ryggsäcken och när hon kommer tillbaka till vårdcentralen lägger hon arbetskläderna, blus och byxor, i tvättkorgen och byter om till rena arbetskläder.

Johanna Claesson är den enda ar betsterapeuten på vårdcentralerna Törnrosen och Rosengården, som finns i samma lokaler. Förutom hand läggning av elrullstolsärenden ham nar framför allt handrehabilitering och minnestester på hennes bord. Minnestester gör hon alltid i personens bostad. Sedan coronas intåg har även en del bokade besök på vårdcentralen ställts om till hembesök för personer som fyllt 70 år eller tillhör riskgrup per, hon gör bedömningar från fall till fall. – Det finns tillfällen när det inte fungerar att vänta med behandling, det kan handla om smärtproblematik, postoperativ träning eller problem som karpaltunnelsyndrom. Och jag vill gärna se och fysiskt undersöka personen eftersom svårigheten är att veta att hur länge det här kommer att

16

Johanna Claesson är arbetsterapeut på Törnrosens och Rosengårdens vårdcentral i Malmö. I mitten av maj ändrades rutinerna igen, interna möten sker via skype och ett extra infektionsrum har öppnats. Johanna Claesson märker också att antalet vårdsökande börjat öka.

– Oftast är jag är ensam med per sonen och sätter mig med avstånd, exempelvis i vardagsrummet i stället för köket. När det finns behov gör hon hem besök tillsammans med tolk men nu diskuteras att i stället använda telefon tolk för att minska kontaktytorna för patienten. Det har också kommit upp att använda skype, som alternativ, om det är praktiskt möjligt, för att exem pelvis följa upp handstatus. En person närmar sig ingången till vårdcentralen och dörren svänger upp. Två kollegor till Johanna möter upp, de visar stopptecken och pekar på gul markeringen i marken. Den här tim men är en undersköterska och en sjuk sköterska dörrvakter och ställer frå gorna: Har du en bokad tid? Är du frisk och symtomfri? När har du tid? Johanna förklarar att det händer att

bokade besök kommer i alltför god tid, och för att undvika trängsel och långa tider i väntrummet får de ibland rekommendationen att gå en prome nad i väntan på sitt besök. Dörrvakts systemet har varit igång i två veckor – uppgiften att vara dörrvakt alterne rar och personalen hjälps åt – att arbe ta under de här förhållandena har lett till ett tightare teamarbete och många kreativa lös ningar. – Vi har sedan tidigare ett väl inar betat system med väntrumstolkar och de kan också hjälpa till och förklara att man måste ha en bokad tid. Hon upplever också att det finns en acceptans från de allra flesta vård sökande att vårdcentralen inte tar emot spontana besök eller någon med

förkylningssymtom. Det finns även möjlighet att boka ett infektionsrum med privat ingång som alternativ, det används oftast av läkare och sjuk sköterskor vid undersökning och provtagning. I Rosengårdsområdet bor en majoritet av Malmös 184 olika nationaliteter. Jämförelsen med Järvaområdet i

”Vi har sedan tidigare ett väl inarbetat system med väntrumstolkar.”

Stockholm ligger nära till hands, där brist på information diskuterats som en av orsakerna till att många drabbats hårt av coronavirusets framfart. Området runt vårdcentralen är mer folktomt än det brukar vara noterar Johanna när vi promenerar runt,

kk

17

TEMA: CORONA

– Vi har även utveck lat utrymmet framför entrén och satt upp av spärrningsband på stol par med ett avstånd på två meter när vi står i dörren

SKÅNE

och patienterna är på andra sidan bandet. Och för att vi ska hinna upp märksamma att någon kommer har vi ställt skylten framför dörröppnaren, då hinner vi se att någon är på ingång. Behöver man gå närmare än två meter, och besökaren visar symtom, sträcker man ut högerhanden och tar

”Min upplevelse är att om de känner sig oroliga eller sjuka så avbokar de.”

på sig skyddsutrustning: förkläde, munskydd, visir och handskar som hänger lättillgängligt. Patienterna släpps in från en sida av avspärrnings banden och ut från den andra för att avstånd ska kunna hållas. Det görs även en risk och konsekvensanalys där hela personalen är delaktig. – Vi har möten varje dag 12.30 där vi får nya uppdateringar, och även till fälle att lyfta eventuella brister och tillsammans klura på lösningar. Vi får även som tidigare mejl varje dag med uppdatering av exempelvis rutiner. Men vi tar det från dag till dag och vi rättar oss efter vad Region Skåne be stämmer. Hur känner du själv, är du orolig för att bli smittad? – Jobbar man inom vården är man medveten om att det finns en risk, men vi får löpande information dagli gen och jag känner mig trygg med att jobba. ¶

Johanna Claesson är ensam arbetsterapeut och servar två vårdcentraler i Rosen gård. Hembesöksväskan är packad och hon tar alltid cykeln till sina patienter.

men även inne på Rosengårds centrum märks en stor skillnad sedan några veckor tillbaka. – Vi brukar ha mycket patienter och det är tydligt att besöksantalet har minskat. Det är ett tecken på att många har tagit till sig informationen och för stått att man ska hålla sig hemma. Min upplevelse är att om de känner sig oro liga eller sjuka så avbokar de besöket. Johanna har haft patienter som kommit till besöket med plasthand skar men det har också hänt att perso ner ringt och tyckt att de visst kan komma trots hög ålder och där hon fått

förklara att de tillhör en riskgrupp och måste stanna hemma. I slutet av april, några veckor efter intervjun, har rutinerna ändrats igen. Planer finns på att vid behov snabbt kunna öppna upp ännu ett infektions rum. Det är fler kollegor som gör hem besök och fler hembesöksväskor har förberetts. I alla hembesöksväskor finns skoskydd, handskar, förkläde och handsprit. Johanna plockar sedan med sig bedömningsinstrument, träningsredskap och ortoser utifrån behov.

18

Carin blev själv sjuk Arbetsterapeuten och egenföre tagaren Carin Pfeiffer hyr ut sina tjänster till vårdcentraler i nordvästra Skåne. I mitten av mars fick hon symtom på covid 19.

Carina Nilsson har bytt ut borgmästarkransen mot blå arbetskläder under coronakrisen. Hon vikarierar som arbetsterapeut på kort tidsrehab i Malmö.

– Den 13 mars började jag få väldigt lustiga symtom och känna mig murrig i kroppen

När coronakrisen slog till fick Carina Nilsson mindre att göra i sin borgmästarroll och tog chansen att göra comeback som arbetsterapeut i Malmö kommun. Text & foto: Anki Wenster Åter i bussarong

T

A

V

R I

P

O :

och så otroligt trött. Det tog emot och jag fick värk i lungorna. Så småningom blev

T

O

F

jag andningspåverkad, fick hjärtklappning och hade feber på nätterna. Det var lite panikartat att inte kunna syresätta sig ordentligt och jag fick sitta upp och sova. Hur har det löst sig med dina patienter? – Jag har uppdrag på en vårdcentral i Helsingborg som inte tidigare haft någon arbetsterapeut på plats, och där finns mycket att göra. En del patienter har fått ombokas, och som egenföretagare är jag tacksam för att vi är ett litet nätverk av ar betsterapeuter som arbetar som konsulter och kan hjälpa varandra. Ekonomiskt kom mer jag inte förlora på min sjukskrivning. Hur reagerade dina uppdragsgivare? – Det är lite olika. På en vårdcentral bokade de av mig direkt. De var först på banan med handsprit, och ställde in drop-in mottagningen långt innan någon annan vårdcentral reagerade. De andra har mer undrat när jag kommer tillbaka. Men jag träffar ofta riskgruppspatienter och kom mer vara hemma även nästa vecka. Hur har det gått, har du börjat jobba? – Jag började jobba tisdagen efter påsk. En av vårdcentralerna har avbokat mig hela april eftersom jag jobbar på flera vård centraler. Men övriga fyra hälsade mig välkommen. Hur mår du nu? – Jag har fortfarande nedsatt lungkapacitet så det kommer nog att ta några veckor innan jag blir helt återställd. Jag har fått en större förståelse för hur det är att ha kol i ett sent stadium. Anki Wenster

Som ordförande i kommunfullmäktige i Malmö och borgmästare har Carina Nilsson i normala fall en fulltecknad kalender. Men i samband med coronas entré uppstod plötsligt luckor. – Jag har funderat ganska länge på att reaktivera mig som arbetsterapeut, men min kalender har varit full. Hon kontaktade hälsa , vård– och omsorgsförvaltningen, där hon tidiga re varit ordförande, och fick möjlighet att hoppa in på en av kommunens rehabiliteringsavdelningar. Det var många år sedan hon jobbade som arbetsterapeut och Öresunds gården har varit en bra verksamhet att värma upp sig på. – Förra veckan började jag sju och arbetade varje dag, och det var stor skillnad på hur jag kände på måndagen och fredagen. Jag kom ganska snabbt in i jobbet och har fått bra handledning av mina kollegor. Hon har inte blivit igenkänd som politiker, ”eller i alla fall gör ingen affär av det”, och det har känts skönt att kunna fokusera på yrkesrollen som arbetsterapeut. För egen del är Carina Nilsson inte orolig för att bli smittad av corona, och den känslan har hon inte heller mött hos de inneliggande, däremot påverkar besöksförbudet.

– På korttidsavdelning är det ofta stora beslut som ska tas om vad som ska hända i nästa steg som att söka särskilt boende. Att ta sådana beslut utan att prata med anhöriga på plats känns tra giskt och vårdplaneringar sker oftast med hjälp av endast mobiltelefon, säger hon och beklagar att det i dagsläget saknas både kompetens och digital utrustning för att använda skype eller facetime. De senaste veckorna har hon även haft nytta av sin kunskap som politiker. När hon insåg att det fanns en tidsbegräns ning i kostnadsfritt internet på 30 dagar när man är inlagd kontaktade hon kommunens it chef och fick till en förlängning till 180 dagar. – Många har långa vårdtider, och kanske ännu längre som läget är nu, och de som har exempelvis ipad ska ha möjlighet att använda det. Carina Nilsson ser utmaningar för Malmö stad i spåren av coronakrisen men har kvar visionen om en öppen stad och är hoppfull. – Det jag tycker mig märka är att många malmöbor ställer upp för var andra i dessa tider. Det finns en fin anda i staden av att vilja hjälpa till som vi sett även i andra krislägen, som hösten 2015. ¶

19