Arbetsterapeuten-3-2021

#3 2021

TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES ARBETSTERAPEUTER

d

a

l

G

r !

s

o

a

m

m

Rebecka tog steget och startade eget

FRAMTIDEN

FÖRST I NORDEN Dubbel handtrans plantation utmanade arbetsterapeuter sid 38

TEMA: SPÅRBYTE Pandemin klick startade digital rehab sid 16

Våra förmågor är färskvara – om de inte används går de snabbt förlorade. Nya Cross 6 enkla justeringar sparar tid. Använd din tid till att finjustera inställningarna för att förbättra rörligheten, så att användarens individuella förmåga kan förbättras. Det multijusterbara ryggstödet och offsetdesignen för drivhjulpositionerna gör det enklare för dig som förskivare att ändra inställning. Det nya 3A-ryggstödet är utformat för att kunna justeras enklare med rullstolsanvändaren sittande i stolen. Den redan lägsta sitshöjden på marknaden har nu blivit ännu lägre och enklare att justera. Nyhet! Etac Cross 6 Marknadens mest inställbara allroundrullstol

Läs mer på etac.se

katja alexanderson Chefredaktör

#3 2021

”Man behöver förstå när man inte räcker till, ta hjälp och göra om och göra rätt.” s 24

Redan andra dagen efter att jag började arbeta hem ifrån, i mars förra året, fick jag hem min kontorsstol och stora externa skärm. Det beror inte på att jag är synsk och förstod att jag så här över ett år senare fortfarande skulle ha mitt kök som arbetsplats, utan på att mina köksstolar är så pass hårda att ryggen hade kraschat inom en vecka. Den nya verkligheten gjorde att vi fick ställa om sättet vi producerar tidskriften. Det senaste året har det därför blivit betydligt fler telefonintervjuer och teamsmöten än tidigare och det har blivit fler illustrationer i tidningen. Och min kollega Pontus och jag går igenom layouten på distans, vilket funkar ovän tat bra och jag slipper stå på tå för att se hans skärm. Men snart är det förhoppningsvis dags att byta spår igen. Frågan är bara vad vi ska behålla av de nya arbets sätten. En del saker är jag dock säker på: jag vill komma ut på arbetsplatser och möta er läsare på jobbet igen. Och så vill jag ha mitt köksbord tillbaka. I det här numret har vi tema spårbyte . Du får träffa arbetsterapeuten Rebecka Segelstad som tog steget och började hyra ut sig själv som konsult. I dag har hen nes företag runt 20 anställda. Du får också möta Elma Brkic som trots att hon är nyexad vågade hoppa på ett konsultjobb på Segelstads Rehab. Vi besöker (eller i alla fall fotografen) också den högspecialiserade smärt rehabiliteringen på Danderyds sjukhus som på grund av pandemin fick tänka om och digitalisera sitt introduktionsprogram. Därtill berättar vi om den ny startade multiprofessionella postcovidmottagningen på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Dessutom får du möta Charlotte Bossen som är både arbetsterapeut och politiker i Skåne, du får koll på hur du genomför bättre digitala möten, bok och apptips och en hel del annat. Slutligen vill jag passa på att önska en riktigt skön sommar, som blir precis som du vill ha den. Jag vill ha mitt köksbord tillbaka

5 Ordföranden Rätt lön! 6 Nyheter 8 Porträttet

Charlotte Bossen – arbets terapeut och politiker

12 Hallå där!

Susanne Andersson, döv och arbetsterapeut

14 Tema: Spårbyte

Smärtrehab på skärm Pandemin satte inte stopp för Lindas rehab Vid sidan om blev mer och mer Nyexad och konsult Vad funkar bäst vid post covid? Teamwork

Koll på digitala möten s 42

34 Mitt jobb: Lina Karlsson ... brinner för verksamhets utveckling 38 Reportage Nordens första dubbla handtransplantation 44 Förbundsnytt

31 Nya böcker 32 Ledarskap

Joacim Gunnarsson litar på medarbetarna 33 Krönikan: Håkan Wågvi Omtankens ensamhet

Layout: Pontus Wikholm Korrektur: Linda Swartz Annonser: Catharina Persson catharina.persson@mediakraft.se 070 977 20 20 TS kontrollerad upplaga: 10 200 ISSN: 0345 0988 Grafisk form: Graffoto AB Tryck: Ljungbergs

Utges av Sveriges Arbetsterapeuter Box 760, 131 24 Nacka Växel och medlemsrådgivning: 08 507 488 00 www.arbetsterapeuterna.se kansli@arbetsterapeuterna.se

Ansvarig utgivare: Ida Kåhlin ida.kahlin@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 03 Chefredaktör: Katja Alexanderson katja.alexanderson@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 25 Fotograf omslaget: Josefine Stenersen

M

N

Ä

E

R

N

K

A

E

V

T

S

3

Trycksak 3041 0116

Power to be You

Google är ett varumärke som tillhör Google LLC.

Justerbar tryckfrihet! StimuLITE® Contoured Adjustable: Luftig stabil sittdyna med inställningsmöjlighet.

Nytt instrument från Akademin: EDAQ

Självskattningsinstrumentet EDAQ syftar till att beskriva personens förmåga att utföra dagliga aktiviteter (utan och med hjälpmedel) och nyttan av insatta åtgärder. EDAQ är väl beforskat och har förankrats till ICF. Det kan användas för kartläggning, planering av intervention samt utvärdering av de arbetsterapeutiska åtgärderna. Avsedda målgrupper är främst personer med rörelseorganens sjukdomar

och andra kroniska tillstånd. Läs mer och beställ på arbetsterapeuterna.se/edaq.

Som medlem betalar du bara halva priset på Akademins publikationer och kurser.

Bultgatan 17 442 40 Kungälv 031 52 18 95 order@rehabshop.com stimulite.se rehabshop.se

D I S T R I B U T I O N

4

ORDFÖRANDEN

”Stor lönespridning innebär inte en garanterad löneutveckling, men den skapar betydligt bättre förutsättningar för en sådan.”

Rätt lön!

V arje dag går arbetsterapeuter till jobbet och åstadkommer stordåd. Vi skapar förutsättningar för att människors var dag ska fungera trots skada, sjukdom eller funktionsnedsättning. Våra insatser bidrar till att fler barn och unga klarar skolan, främ jar en snabbare återgång i arbete och möjliggör för en äldre person att känna sig trygg, säker och självstän dig i det egna hemmet. Förbundets medlemsunder sökningar visar att de flesta av oss trivs väldigt bra med både arbetsuppgifter och kollegor. Vi vet att vi gör skillnad och vi är stolta över det. Men sen var det ju det där med lönefrågan, den som vi medlemmar, enligt den senaste Novus-undersökningen, anser är förbundets viktigaste fråga att driva. Att arbetsterapeuter ska ha ett hållbart arbetsliv med god löneutveckling är en självklar del i förbun dets vision, men för att vi ska nå dit behöver våra löner och vår möjlighet till lönekarriär öka. Det är ingen nyhet att vi är en profession som går back på vårt yrkesval. Det värde som arbetsterapeuter skapar återspeglas inte i våra löner. Livslönen för en arbets terapeut är cirka 9 procent lägre än genomsnittet för dem med enbart gymnasieutbildning. Enligt Sacos livslöneberäkningar tjänar en arbetsterapeut aldrig in sin utbildning. Det är inte rimligt. Utbildning ska löna sig. En bidragande orsak till den dåliga löneutvecklingen är professionens låga lönespridning. Sacos analyser visar att ett stort spann mellan ingångslön och slut lön gynnar löneutvecklingen på individnivå. Stor lönespridning innebär inte en garanterad löne utveckling, men den skapar betydligt bättre förut sättningar för en sådan. Arbetsterapeuters löne spridning ligger i dag på cirka 35 procent, vilket vi sar att det är alldeles för liten skillnad mellan de som tjänar mest och de som tjänar minst. Lönespridning en är också låg jämfört med andra akademikeryrken. Det är självklart att arbetsterapeuter ska ha möj

lighet till utveckling, specialisering och karriär utveckling under yrkeslivet, men ökade krav i arbe tet ska även återspeglas i lönekuvertet. Så ser det sällan ut i dag. Lönespridningen behöver öka. Förbundsstyrelsen har därför satt upp målet att arbetsterapeuters lönespridning ska öka till 60 pro cent inom tio år. För att nå dit behöver vi ta i. Därför har vi tagit fram en nationell lönestrategi. Det är dags för en kraftsamling för ökad löneutveckling och lönekarriär. Som en utgångspunkt för denna satsning har för bundsstyrelsen antagit ett antal ståndpunkter som vår nationella lönestrategi ska vila på. Dessa ställ ningstaganden innefattar bland annat att lönen ska avspegla arbetsterapeutens ansvar och befogenheter samt svårighetsgraden i arbetet utifrån krav gällande den kunskap och fortbildning som arbetet

kräver. Utifrån dessa ställningstagan den och med målet ökad lönesprid ning kommer förbundet nu att inten sifiera insatserna. Vi kommer att ut veckla vårt stöd till enskilda med lemmar när det gäller lönefrågor och inför lönesamtal. Genom konkreta verktyg, lönecaféer och lönecoach ning samt lokal och central opinions bildning kommer vi att rusta både enskilda medlemmar och lokalt för troendevalda till att ta kommandot vid förhandlingsbordet. Nu kraftsamlar vi för rätt lön!

ida kåhlin Ordförande

Rätt att vara olika Nu finns en ny utbildning från Socialstyrelsen om hur FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning kan användas praktiskt i arbetet. Utbildningen vänder sig till personal inom funktionshinders omsorgen och kan användas både individuellt och i grupp. Du hittar den på Socialstyrelsens kunskapsportal.

Lästips! Senaste numret av Forte Magasin tittar närmare på ensamhet – vem riskerar att drabbas, hur påverkar det oss, och vad kan man göra åt det? Magasinet finns att ladda ner på Forte.se och som gratis prenumeration.

maj 2021

ARBETE PÅ DISTANS Borta bra men hemma bäst?

FÅNGAD PÅ FILM Kroppsburna kameror förbättrar polisarbetet

KLART DU KAN KODA! Stereotyper påverkar tjejers yrkesval

STARK inte ENSAM ÄR Ofrivillig ensamhet påverkar både vår fysiska och psykiska hälsa. Vem riskerar att drabbas och hur kan vi undvika en ensamhetsepidemi i spåren av coronakrisen?

FOTON: MOSTPHOTOS

FOTO: MOSTPHOTOS/ANGELICA FERDÉN

Adressen ska inte avgöra barns hälsa En utredning lyfter hälso

hälsovårdsprogram för att insatser na ska bli mer lika, oavsett var i landet man bor eller går i skola. – Utredningen kommer med många mycket bra förslag när det gäller att främja hälsa och före bygga ohälsa bland barn och unga, säger Sveriges Arbetsterapeuters förbundsordförande Ida Kåhlin. Ett annat förslag är att primär vården och elevhälsan ska ha ett nära samarbete. – Vi välkomnar förslagen kring närmare samarbete med elev hälsan, men det förutsätter också en breddning av kompetenser som ska ingå i elevhälsans grund uppdrag. Vi menar att arbetstera peuter är självklara i den, säger Ida Kåhlin. pontus wikholm

Bättre tillgång till tvärprofessio nella team för att erbjuda barn och unga tidiga, samordnade, ända målsenliga insatser är ett av försla gen som utredningen En samman hållen god och nära vård för barn och unga lämnade till socialminis ter Lena Hallengren i april. Utredare Peter Almgrens huvud förslag är ett lagförslag som ska lyfta fram det hälsofrämjande arbetet för att skapa en mer sam manhållen vård för barn och unga från 0–20 år. Ett av förslagen är ett nationellt att skapa en god och nära vård för barn och unga. främjande och förebyggande insatser som avgörande för

Utredningens förslag går nu på remiss. De lagändringar som föreslås beräknas tidigast kunna träda i kraft den 1 juli 2022.

Kristina Hultman ny ordförande i Akademikeralliansen Sveriges Arbetsterapeuters förste vice ord förande, Kristina Hultman, har valts till ord förande i Akademikeralliansen. Akademikerallian sen är en organisa

ansen tecknar kollektivavtal om till exempel löner, allmän na villkor, semester, sjuk ersättning, föräldraledighet och pension. Representantskapet fattar beslut om att träffa centrala avtal och antar en övergripan de inriktning för Akademiker alliansens framtida arbete. ¶

tion för förhand lingssamverkan i kommuner, regio ner och kommunala företag mellan 16

Kristina Hultman har det se naste året varit vice ordföran de i Akademikeralliansens representantskap, men nu tar hon alltså över ordförande klubban.

– Det känns hedrande och roligt att ha fått förtroendet att som ordförande leda Akademikeralliansen under det närmaste året.

M

Ö

R

T

M S

L

A

M

S

A

N

O

F

J

O

:

T

O

Sacoanslutna förbund och företräder cirka 65 000 medlemmar. Akademikeralli

6

1:a Hur man ska optimera rehabinsatser efter långvariga besvär vid covid-19 hamnade på första plats när SBU undersökte vilka forskningsfrågor som prioriteras av personer som berörs av tillståndet.

Fena på Fejan Facebook ändrar ofta utseende och lägger till nya funktioner. Det kan vara svårt att hänga med i svängarna. För att göra det lättare för äldre att fortsätta använda plattformen har forskare vid Göteborgs universitet tagit fram ett tillägg, Klara Facebook , till webbläsare som gör det möjligt att förenkla utseendet efter användarens behov. Läs mer och ladda ner på digitalaseniorer.org.

BOSTADSANPASSNING

Oklart bidragstapp En kraftig minskning av beviljade bostads

hon och tillägger att hand läggarna i Malmö kontaktar sökande om det krävs komplet teringar av ansökan. I Malmös fall tror hon på flera olika orsaker till minska de bostadsanpassningsbidrag. Bland annat har befolkningen föryngrats, stamrenoveringar och nybyggnation bidrar till högre tillgänglighet och sär skilda boendeformer omfattas inte längre. Katarina Lindberg påpekar att den nya lagen i vissa fall är mer generös än den gamla. – Om det var otill gängligt att komma in i huset fick du nej på allt. Bodde du på tredje våningen utan hiss, fick du nej på stödhandtag till bad karet. Efter den nya lagen kom har vi exempelvis beviljat köksombyggnad, där det tidi gare hade blivit avslag. Avslutningsvis konstaterar Ida Kåhlin att Sveriges Arbetstera peuter kommer att fortsätta uppmärksamma bostadsan passningsbidragen och verka för en oberoende utredning. katja alexanderson

ringar och stambyten, som gör bostäderna mer tillgängliga. – Oavsett om det handlar om en ökad andel avslag eller färre ansökningar, eller troligtvis en kombination, behöver vi utre da orsaken till minskningen. Så att människor inte går mis te om den bostadsanpassning de behöver, och har rätt till en ligt lagen. Katarina Lindberg är chef för bostadsanpassningsenheten i Malmö. Såväl hon som hand

anpassningsbidrag har under våren aktualiserats i debatten. Sveriges Arbetsterapeuter efterlyser en oberoende utredning om orsaken.

Boverkets rapport för 2019 visar att antalet beviljade bo stadsanpassningsbidrag mins kat med cirka en fjärdedel se dan 2015, från 73 200 till 55 765 beviljade bidrag (för 2016–2018 finns ingen statistik). – En fjärdedel är mycket och det finns en stor risk att perso ner med olika funktionsned sättningar hamnat mellan sto larna och inte fått det stöd de behöver. Det behöver utredas så att inte människors själv ständighet och möjlighet att bo kvar hemma hotas, säger Ida Kåhlin, ordförande för Sveriges Arbetsterapeuter. I debatten har det från olika håll framförts att den nya bo stadsanpassningslagen, som kom 2018, ska ha medfört en kraftigt ökad andel avslag i kommunerna, men tyvärr finns inga siffror på det i Boverkets rapport. Däremot visar rappor ten att antalet ansökningar lågt räknat har gått ner med 14 pro cent, antagligen mer. (14 pro

cents minskning fås genom att jämför totala antalet ansök ningar 2019 med antalet bevil jade för 2015, då det saknas totalsiffror för 2015). – Om det är så att antalet ansökningar har minskat kraftigt är det viktigt att veta varför, eftersom det är svårt att se att behovet av bo stadsanpassning med en åldrande befolkning skulle ha minskat så mycket de senaste åren, säger Ida Kåhlin. Enligt Ida Kåhlin finns det flera tänkbara förklaringar till ett minskat antal ansökningar: ökat ansvar vilar på den enskil da, bristande information från kommunerna eller att vissa bostäder enligt LSS och SoL inte längre omfattas. En annan bidragande orsak kan vara att miljonprogrammen just nu genomgår omfattande renove

”Oavsett om det handlar om en ökad andel avslag eller färre ansökningar, eller troligtvis en kombination, behöver vi utreda orsaken.”

läggarna är arbetsterapeuter. Hon berättar att antalet beslut har minskat sedan 2015, men den nedåtgående trenden bör jade redan innan den nya lagen kom 2018. Hon känner inte igen sig i bilden av att den nya lagen ska ha bidragit till fler avslag på ansökningarna. – Inflödet är inget vi kan på verka. Vi äger inte frågan om vem som ska ansöka, säger

7

PORTRÄTTET

Fullt ös! Charlotte Bossen hatar orättvisor. Både som arbetsterapeut och som politiker jobbar hon för förändringar när det gäller helhetssyn och jämlikhet. Text: Anki Wenster Foto: André de Loisted

D et finns troll där ute som ligger och lurar och det händer att de hugger helt oväntat. Det har Charlotte Bossen som politiker och debattör upplevt de senaste åren. – Om jag tycker något är fel så går jag all in. Jag hatar orättvisor och då reagerar jag, konstaterar hon. Charlotte Bossen är van vid att hantera kom mentarer och allehanda synpunkter, såväl posi tiva som negativa. Men hon har aldrig varit rädd, tills för några månader sedan när hon snuddade vid känslan. Men vi återkommer till det. Den här dagen i slutet av februari träffar vi hen ne på Skånes universitetssjukhus i Malmö. Hon kommer direkt från en avdelning för utskriv ningsklara kirurgpatienter där hon jobbar som arbetsterapeut och vardagen har återgått till lite av det normala, och det är skönt för det har varit tunga månader, berättar hon. Själv kom hon till baka till ett kaos i januari efter några veckors sjukskrivning för covid-19. – SUS var överbelastat. Kirurgmottagningen blåstes ut och blev covidavdelning och vi gick in i en energiboost med målsättningen att det här måste vi lösa. Hon hejdar sig. En lätt hosta gör sig fortfarande påmind, andningen är lite ansträngd och kaffet smakar inte alls som tidigare. – Jag tror att reaktionerna på den här pandemin kommer senare hos många som arbetar i vården. Charlotte har också en politisk arena, som leda mot i kommunfullmäktige i Malmö och i Region Skåne och tills helt nyligen även gruppledare för

Centerpartiet i Malmö. I februari klev hon av från den posten. För att orka med både arbetet och politiken under pandemin fick hon rannsaka sig själv, känna efter och ta ett steg tillbaka. För att hålla ihop. – Det var egentligen inget svårt beslut. Jag kän de också att det var på jobbet jag gjorde bäst nytta och kommunpolitiken finns alltid kvar. Intresset för politiska frågor har funnits med henne sedan ungdomen men inte med någon tydlig inriktning, det var först 2016 som det tog fart. Hon läste igenom alla partiprogram och lan dade hos Centerpartiet. – Grunden till mitt politiska engagemang var att jag såg vilka orättvisor det fanns inom vården. I protest mot överbelastade akutmottagningar och cancerpatienter som skrevs ut för tidigt läm nade hon sin tjänst på Skånes universitetssjukhus 2016 och började i stället som arbetsförmedlare. En politisk vändpunkt var våren 2018 när hon helt oväntat vann medlemsomröstningen som kandidat inför valet till kommunfullmäktige i Malmö och regionfullmäktige i Skåne. – Jag fick sätta mig på min kammare och fun dera. Jag hade ingen politisk erfarenhet och var livrädd men kände samtidigt att det fanns en anledning till att jag blivit vald och såg möjlig heter att påverka. ”Om jag tycker något är fel så går jag all in.”

kk

8

9

Charlotte Bossen

Gör: Arbetsterapeut på Skånes universi tetssjukhus. Leda

mot i kommun fullmäktige för Centerpartiet i

Malmö och i region fullmäktige i Skåne. Familj: Flickvännen Linn i Karlstad, själv bor hon i Malmö. Föräldrar och syskon. Förebild inom poli tiken: Annie Lööf. Men inspireras av starka kvinnor: Gunhild Stordalen, Michelle Obama, Hillary Clinton och mamma. Drömmer om: Att någon gång slutföra en roman.

Charlotte Bossen är vice ordförande i psykiatri , habiliterings och hjälpmedelsnämnden i Region Skåne och brinner för regionpolitik. ”Det skulle kunna finnas hur många arbetsterapeuter som helst inom politiken. Vi är duktiga på att bygga strukturer både på mikro och makronivå.”

Men eftersom hon saknade politisk kompetens bestämde hon sig för att ställa sig på andra plats på listan inför valet till kommunfullmäktige. Men fick ändå kliva upp ett steg och blev gruppledare när den tidigare ordinarie ledamoten fick en riksdagsplats. Hon framhåller att det var läskigt, men också fantastiskt roligt att kliva in i det politiska rummet och för att ”lära sig politiken” tog hon tjänstledigt från sitt jobb en period. Charlottes dialekt saknar spår av både skånska och göte borgska. Hon föddes i Skåne men växte upp i Göteborgs skärgård på Öckerö som räknas som glesbygd och där resan till gymnasiet på fastlandet tog två timmar med färja och buss. Hon beskriver en periodvis tuff tonårstid med dalande betyg och trångboddhet i samband med för äldrarnas separation. Men drivkraften att ta sig vidare har alltid funnits och siktet var inställt på en universitetsutbildning inom ett människovårdande yrke. Efter gymnasiet började hon på en lärarutbildning, men kände snabbt att det inte var rätt, något år senare kom hon in på arbetsterapeutprogrammet på Lunds universitet och kände att hon hamnat rätt. Hon älskar sitt jobb.

– Det här är min miljö. Det bästa är alla möten med allt ifrån äldre multisjuka till yngre personer med cancer och att hjälpa dem att få en fungerande vardag den sista tiden i livet. Men att vara tvungen att gå in till någon som snart ska dö klädd i full skyddsutrustning är svårt. Hon reflekterar över att just den här februaridagen varit ganska lugn. Om trenden är nedåtgående eller om en tredje våg är på ingång återstår att se. Förhoppningen är att slippa ta ett steg vidare i eskaleringsplanen och ställa om igen. Det kommer visa sig att Skåne klarar sig ganska bra under våren, men det kunde hon inte veta när hon kom hem från jobbet en fredagseftermiddag och var helt slut. Att då nedanför sitt fönster, utanför ett stort köpcenter i Malmö, se en full parkeringsplats och ett myller av människor var påfrestande. Oron och frustrationen luftade hon i en debattartikel i Expressen – en av många – där hon påpekade faran med att trängas på köpcenter. Den väckte känslor och hon påpekar att kommentarfältet inte är någon rolig läsning, bland an nat uppmanades hon att säga upp sig. Och visst tycker hon det är tråkigt men samtidigt är det baksidan av politiken och att sätta sig i ett hörn är inget alternativ.

10

FOTO: MOSTPHOTOS

Men i september förra året kände hon sig rädd för första gången. Vid flera tillfällen har hon engagerat sig inom hbtq– området, och i samband med att SD-styret i Hörby förbjöd prideflaggan utanför kommunhuset gjorde hon ett inlägg med en bild på sig själv i regnbågsörhängen. Det delades på en högerextrem sida. Kommentarerna fick spinn och länkades till hennes Facebooksida, vilket ledde till att hon tillbringade en hel natt med att blocka kommentarerna. – Som kvinna, homosexuell och delvis med utländsk bak grund (pappa kommer från Slovenien) är man ganska utsatt. Det är oerhört viktigt för henne att följa sin övertygelse och våga testa nya stigar. Visst blir hon glad av beröm – i media har hon beskrivits som hårt arbetande med kämparglöd och sagts föra en konstruktiv oppositionspolitik – men det som räknas är att få igenom idéerna och göra skillnad. När hon resonerar står det klart att de olika rollerna över lappar varandra och att det som i grunden driver henne är frågor om jämlikhet, mångfald och en helhetssyn. – Det råder ett starkt medicinskt paradigm i sjukvården och jag saknar ofta ett holistiskt synsätt. Det vill jag ändra på. Som arbetsterapeut är man ganska ensam i sin roll ibland och behöver vara högljudd för att få övriga professioner att lyssna. Jag jobbar på samma sätt i de politiska finrummen när jag lägger fram förslag. Vi tar en paus för fotografering i kulverten och Charlotte hejar glatt på förbipasserande personal. Jobbet är viktigt för henne men också vardagsrutinerna som hon inte ruckar på. Från klockan åtta på kvällen gäller mobil fri tid, då trycker hon på flygplansläge och förblir där tills hon landat på jobbet dagen därpå. När hon kommer hem klockan två brukar hon träna och sedan gäller egentid fram till kväll en. Minst två kvällar i veckan är det politiska möten, i dessa tider framför allt digitalt, här har hon också satt en gräns med ett möte per kväll. Något hon lärt sig den hårda vägen. – Jag har i perioder varit lite väl ambitiös vilket gjort att jag helt enkelt kraschat. Nu är jag stenhård med mina rutiner och är min egen arbetsterapeut. Jag applicerar det jag lär mina patienter även på mig själv och har fått en bra balans i var dagen. Arbetsdagen är slut och hon dyker upp i en helt annan outfit. Ja, hon bekräftar att det finns ett stort intresse för kläder och har ett ständigt pågående kärleksförhållande till alla nyanser av rosa och i tvättstugan sorteras kläderna i en vit, en svart och en rosa hög. Det bär av till Regionhuset i Västra hamnen i Malmö. Det händer att hon sitter här och förbereder möten, som i dag. Det är lugnt här just nu, de flesta jobbar hemma och bara ett fåtal personer passerar utanför konferensrummet. För att koppla av skriver hon också för nöjes skull. Som ung bloggade hon för Expressen och det kryper fram att hon har fem oavslutade romaner som än så länge ligger i byrålådan. – Min dröm är att någon gång slutföra en historisk roman. ¶

Med önskan om en riktigt skön sommar!

11

HALLÅ DÄR!

För rätten att vara sig själv

… nyutexaminerade Susanne Andersson i Örebro, troligtvis Sveriges första arbetstera peut som är döv.

Sveriges Arbetsterapeuter deltar varje år i Pride för att stödja hbtq frågor och allas rätt att älska och vara den de vill. Inte ens en pande

k

FOTO: ÖREBRO UNIVERSITET

mi stoppar det arbetet – men manifestationen blir i år digital. Via arbetsterapeuterna.se/pride hittar du Pridebadgen , som du kan lägga på din profilbild på Facebook.

Ansökningsdags! Nu kan du söka pengar ur förbundets stipendiefond. I år prioriteras ansökningar för kliniska utvecklingsprojekt samt utvecklingsprojekt på magister och masternivå. Maximalt belopp att söka är 60 000 kronor. Arbetsterapeuter med sådan utbildning att de kan antas som medlemmar i Sveriges Arbetsterapeuter kan söka stipendier. Sista ansöknings dag är 31 oktober 2021. Läs mer om hur du ansöker på arbetsterapeuterna.se/ stipendiefond. Över 2 900 ... abstrakt har skickats in till WFOT kongres sen som hålls i Paris nästa år. Internet-KBT mot social ångest Lidandet kan bli stort för de barn och unga som drabbas av social ångest, tidigare social fobi. Tyvärr är det svårt att få tillgång till effektiv be handling. Forskare vid Karo linska institutet och Region Stockholm har nu visat att internetförmedlad KBT är både effektiv och kostnads effektiv. Nu planeras för att programmet ska införas och spridas via den nationella plattformen Stöd och behandling på 1177.se.

Varför valde du att bli arbetsterapeut? – Jag är uppvuxen som döv, och tänker att jag har det i mig att försöka hitta lösningar på olika problem. Jag har också ett intresse för hur kroppen är uppbyggd och fungerar, och det har bidragit till min nyfikenhet på arbetsterapi. Tidigare har jag jobbat bland annat som bildlärare för döva och hörsel skadade elever i olika åldrar. Vissa av dem hade även andra funktionsnedsättningar. Kände du till yrket sedan tidigare? – Nej, jag letade information om utbildningar som jag trodde skulle passa mig. Då såg jag att arbetsterapeuter hjälper perso ner med funktionsnedsättningar att hitta lösningar i vardagen. Det är också ett fantastiskt brett yrke där man kan jobba på många olika platser. Jag har följt mitt eget hjärta i mitt yrkesval. Hur fungerade det för dig under utbildningstiden? – Det har varit tuffa tre år, men väldigt lärorikt. Jag hade hjälp av teckenspråkstolkar, inspelade föreläsningar som var textade och klasskamrater som delade med sig av anteckningar. VFU:n gjorde jag inom hemsjukvård och på hjälpmedelscentralen. Vad vill du jobba med som arbetsterapeut? – Det finns många spännande områden – min dörr är öppen. Under utbildningen har jag blivit extra nyfiken på digitala hjälpmedel för kommunikation. Allra helst vill jag jobba med personer med funktionsnedsättningar, och tänka lösningar för aktivitet och delaktighet. Om jag kan hjälpa någon att få en mer fungerande vardag – då har jag gjort skillnad. Ser du framför dig att arbeta med både döva och hörande patienter/klienter? – Ja, när en döv träffar en hörande arbetsterapeut används teckenspråkstolk. Jag får göra likadant, fast tvärtom. Jag tror också att jag har en fördel som döv arbetsterapeut i att kunna erbjuda direktkommunikation på svenskt teckenspråk. Det känns bra att denna möjlighet finns för den döva målgruppen. Linda Swartz

Generisk modell för rehabilitering Inom den nationella kun skapsstyrningen finns nu en generisk modell för rehab ilitering. Syftet är att skapa förutsättningar för en jämlik och kunskapsbaserad rehab ilitering med ett personcen trerat och individanpassat arbetssätt. Modellen beskri ver rehabiliteringsprocessen och även delar av det försäk ringsmedicinska arbetet. Den är inte tänkt att vara ett eget vårdförlopp, utan en mall som används för rehabprocessen i andra vårdförlopp som omfattar rehabilitering. En av ut gångspunkterna är att patientens behov av rehab ilitering ska bedömas tidigt i vårdförloppet och vid behov tas en ICF baserad rehabiliteringsplan fram. Vid framtagandet har även professions och patient / brukarorganisationer invol verats. Läs mer och ladda ner på bit.ly/rehabmodell.

BILDER: MOSTPHOTOS

12

Äppel- eller päronformad kropp? Bariatriska människor har också olika kroppsformer.

Cobi Cruise är den första bariatriska komfortrullstolen som passar alla kroppsformer tack vare det nya och unika ryggstödssystemet.

Körbygel, elektrisk tilt-in-space och rygglutning reducerar avsevärt risk för fysisk överbelastning hos omsorgspersonal. Cobi Cruise finns tillgänglig i två versioner, manuell och elektrisk. I Cobi Rehab har vi mer än 10 års erfarenhet inom bariatrisk rehabilitering och hjälpmedel.

Vi erbjuder gratis måttagning, utprov ning, beställning, leverans och anpass ning till alla kunder i hela Sverige. Kontakta oss idag på info@cobirehab.se eller på telefon 08-702 97 74.

| Rålambsvägen 17 | 112 59 Stockholm | Telefon 08-702 97 74 | cobirehab.com/sv/

Gunilla Wallengren är flerfaldig SM-, EM- och VM-medaljör i Parafriidrott i rullstol. Satsar nu mot Paralympics i Tokyo. När hon tränar på gymmet använder hon ett Elastiskt Universalband från Bodypoint. Livstidsgaranti gäller för bälten och selar från Bodypoint. www.heamedical.se

13

TEMA: SPÅRBYTE

a, n

s t

ä

N

14

FRAMTIDEN

r

a

g

ä

, n y a v

k Smärtrehab blev digital på Dande ryds sjukhus k Rebecka Segelstad blev sin egen k Nyexade Elma Brkic tog steget och blev konsult k Vrinnevisjukhuset tidigt ute med postcovidrehab

Det är lätt att saker och ting bara rullar på. Att man gör som man alltid gjort. Men plötsligt händer något, som gör att man måste, eller vill, byta spår. I det här temat får du träffa personer och arbetsgrupper som valt nya vägar. Temaillustrationer: Josefin Herolf

15

TEMA: SPÅRBYTE

Smärtrehab Text: Katja Alexanderson Foto: Jonas Malmström Pandemin stängde ner den högspecialiserade smärtrehabilite ringen på Danderyds sjukhus. Det blev startskottet för att flytta ut verksamheten på nätet.

Mars 2020. Coronaviruset har precis kommit till Sverige – och pandemin slår hårt i Stockholm. Kan ske beror det på att Italienresenärerna och andra sportlovsfirare tar med sig viruset hem, kanske inte, men oavsett orsak blir trycket på Danderyds sjukhus stort. För arbetsterapeuterna på den hög specialiserade smärtrehabiliteringen blir det en turbulent tid. Först ska alla besök och gruppmöten ställas in, sedan blir det nya bud. De ska köra på, men med halverade grupper. Sedan nya bud

är en del i en arbetsgrupp med övriga professioner. Målet är att verksamheten ska kunna komma i gång igen trots smittspridningen. Smärtrehabiliteringen består av ett introduktionsprogram och ett för djupat program. Gruppbehandling är en bärande del och de olika teamen vänder sig till olika patient grupper. – Det handlade om att koka ner det vi gör till något som skulle vara enkelt att förstå – och passa alla team, även där det fanns tolkbehov, säger Sandra.

igen. Verksamheten stängs tillfälligt och hälsoprofes sionerna ska snabbutbildas till assisterande undersköter skor för att kunna avlasta på andra avdelningar när covid vården tar upp allt mer av sjukhusets resurser. En som inte blir utlånad är arbetsterapeuten Sandra Skog och hon får i uppdrag att bör ja titta på hur arbetsterapeu ternas del av smärtrehabilite ringen kan digitaliseras. Hon

Under tiden Sandra arbetar med digitaliseringen är Anna Levy på BB och Malin Einarsson ligger hem ma däckad i covid-19. – Vi som var utlånade till andra kliniker var inte alls insatta i hur arbetet fortlöpte, utan var helt avklippta från verksamheten. Det var en underlig känsla, säger Anna. Det är en rörig period, mycket är oklart och tidsramarna flytande. Det be stäms att introduktionsprogrammet ska

16

på skärm

bli digitalt, med inspelat material i kombination med individuella videobesök med de olika professi onerna. För att det digitala materialet inte ska bli oöverstigligt stort, varken att producera

snuttar med mobilen eller liknande börjar de fnissa. – Vad tror du att vi har för jobbtelefoner? Vi hade inte mobiler förra våren, nu har vi Doro, säger Malin.

Trots tekniska begränsningar, ut maningen med att hitta rätt nivå på innehållet och allmän teknikstress är de nöjda med slutresultatet – en 22 minuter lång informationsfilm. – En stor fördel var att vi blev mer samstämmiga som arbetsgrupp kring vad vi vill ge patienterna. Vi blev stärkta som grupp, säger Anna. Malin tillägger: – Vi fick tid att grotta ner oss i ord val, arbetsterapeutiska teorier … det var väldigt nyttigt. Arbetsprocessen med filmen har gjort att de i mycket större utsträck ning än tidigare använder samma terminologi och begrepp i mötet med patienterna.

eller ta del av, behöver arbetsterapeu terna tänka igenom vad som verkligen är kärnan i grupprogrammet. I maj börjar kollegorna komma tillbaka från inhoppen på andra avdelningar. Eftersom den ordinarie verksamheten fortfarande är pausad finns det tid att diskutera på djupet och identifiera vilka delar som är viktigast. Anna, Malin och Sandra är rörande överens om att det krävs sammanhållen tid för att ro i land ett digitaliseringsprojekt. – En timme här och en timme där räcker inte, säger Malin.

”Vi blev mer samstämmiga som arbets grupp kring vad vi vill ge patienterna.” ANNA LEVY

Sedan var det frågan om hur själva materialet skulle produceras. De fick ingen utbildning, så det blev en tid av att pröva och testa sig fram, söka in formation och lyssna på tips. – Det första rådet vi fick var att spela in filmerna i en tagning, säger Sandra. I dag vet de att det nog finns bättre sätt att göra det på. Det var inte heller helt lätt att hitta bra bilder, bildbanken de hade tillgång till var inget vidare. På frågan om de själva spelat in några film

När verksamheten skulle dra i gång igen blev det väldigt bråttom att få allt klart. Så bråttom att enhetschefen fick åka och köpa webb kameror på stan för att de skulle kunna genomföra individuella videobesök. De fick skriva brev och ringa runt till patienterna för att ta reda på vilka som kunde tänka sig att delta digitalt. Även om många var positiva, sa inte alla ja.

kk

17

TEMA: SPÅRBYTE

– En del hade inte rätt teknisk utrustning, bank id eller bra uppkoppling, säger Malin. Bank-id behövs både för individuella besök och för att kunna nå filmerna på 1177.se. Videobesöken görs genom appen Alltid öppet, som fungerar på smarta telefoner och surfplattor, men inte på datorn. Efter midsommar var det premiärdags för det digi tala introduktionsprogrammet. Patienterna får varje vecka tillgång till filmer inom olika områden, reflektionsfrågor och övningar. Det går att titta på filmerna när och hur ofta man vill. Sedan följs det upp i enskilda videomöten med berörd profession. Det har fungerat över förväntan och de flesta patienter är nöjda. Kombinationen av digitalt material och individuella videobesök ger en mer personcentrerad rehab jämfört med traditionell gruppbehandling. – Nu tar vi upp innehållet mer riktat, utifrån den enskilda individen, säger Anna. I enstaka fall har de kallat till individuella fysiska besök på mottagningen. En nackdel med det digita la introduktionsprogrammet är att deltagarna går miste om möjligheten att byta erfarenheter med varandra. I dagsläget ingår inte några digitala, eller fysiska, gruppmöten. Malin framhåller att digitala bedömningar är tidseffektiva. Tiden för att intervjua, göra aktivi tetsbedömning och sätta mål med COPM har mins kat från runt 1,5 timme till 45–60 minuter. Det gör det lättare att hinna med dokumentationen. En an nan fördel är de kan få se hur det ser ut hemma hos personen eller på arbetsplatsen – det är lätt att visa upp med en smarttelefon eller surfplatta. De har också märkt att uteblivna besök och avbok ningar blir färre för telefon- och videobesök än för mottagningsbesök på plats. Patienter som kanske har en sämre dag orkar delta när de inte behöver åka hemifrån. Men ibland har hemmiljön gjort mötena lite väl avslappnade, med patienter i nattlinne eller som sitter och äter. Och sekretessen kan vara en ut maning. Alla har inte möjlighet att sitta enskilt och ibland kommer familjemedlemmar in i rummet. – Det gör att jag inte alltid kan ställa de frågor som jag brukar. Dessutom får jag inte se patienterna i aktivitet, utan de får i stället berätta om det funge

Pandemin blev början på en digitaliseringsresa för arbetsterapeuterna Sandra Skog, Lotta Sundling, Anna Levy och Malin Einarsson på den högspecialiserade smärtrehabiliteringen på Danderyds sjukhus.

rar att till exempel bära matkassar eller ta på strumpor, säger Sandra.

Men med tanke på pandemibegränsningarna tycker Anna, Malin och Sandra att det digitala introduk tionsprogrammet har varit väldigt lyckat. Malin lyfter också fram att de kan nå personer som bor långt från sjukhuset, även i andra regioner. För arbetsterapeutkollegan Cathrine Lindgren Pettersson som jobbar mycket med tolk har det digitala introduktionsprogrammet inte fungerat lika bra. Det handlar både om svårigheterna att

18

kommunicera via tolk digitalt och att många i mål gruppen bor trångt och inte alltid har utrustningen och uppkopplingsmöjligheterna som krävs. Dess utom är filmerna på svenska. Under hösten öppnade verksamheten upp och fördjupningsprogrammet körs huvudsakligen på plats, men med vissa digitala inslag. Gruppstor leken har krympts av smittskäl och för att kunna erbjuda programmet till fler patienter behövde det komprimeras. Och de snabba puckarna har fortsatt – pandemin ger ständigt nya villkor. Hur det blir när smittspridningen förhoppningsvis går

ner vet de ännu inte, men de ser framför sig att introduktionsprogrammet ska vara blandat, både digitalt och på plats. – Det skulle vara fint att träffa patienterna vid för sta tillfället, och få se dem ”in action”, säger Sandra. De är överens om att kortare uppföljningar passar bra att göra via video, att det sparar tid för både dem och patienten. Men Anna konstaterar att det också finns ett värde i att komma till mottagningen. – Att ta sig hit, kanske genom att resa kollektivt, gör att du påbörjar rehabprocessen på ett annat sätt. Du måste aktivera dig. ¶

Linda Kling fick rehab digitalt.

TEMA: SPÅRBYTE

Tips inför digitalisering! k Avsätt tid för att tillsam mans diskutera vad som är viktigast i era insatser.

tionen av materialet. I an nat fall försök få utbildning i hur program och utrust ning fungerar. k Utrustning är viktigt – bra bild, bra ljud och bra upp koppling gör stor skillnad. k Testkör ordentligt innan ni drar i gång.

k Avsätt sammanhållen tid för att producera material et, inte en timme här och där. k Om möjligt ta hjälp med det tekniska och produk

FOTO: JONAS MALMSTRÖM

Pandemin satte inte stopp för Lindas rehab

Ä

nda sedan tonåren har Linda Kling bitit ihop. Härdat ut. Kämpat på. Trott att hon kan ske är lite fjompig och har låg smärttröskel. Genom

bekräftelse, säger Linda och tillägger att hon i samtalen också fick reda på vilken hjälp hon kunde få fram över, men även konkreta tips att använda omedelbart.

månader sedan började hon det digitala introduktionsprogrammet.

– Jag kände mig jättemotive rad. Det här har jag lidit av i 30 år, så jag gör nästan vad som helst för att bli bättre. Rent tekniskt tycker hon att den digitala reha ben funkade bra och hon uppskattade möjligheten att kunna ta del av filmer och föreläsningar när hon ville.

åren har hon besökt läkare och fysio terapeuter, fått lite behandlingar och övningar, men inget har gjort skillnad på djupet. För några år sedan blev läget akut. Hennes man fick diskbråck och kunde knappt röra sig, och med små barn hemma funkade det inte om Linda också skulle krascha. Eftersom hon själv var inne i en period med mycket ont bestämde hon sig för att vända sig till husläkaren. – En medelålders kvinna med tre barn som har smärta i kroppen. Jag var rädd att hon skulle säga: Vad trodde du? Men så blev det inte alls, husläkaren tog smärtproblemen på största allvar och utredde grundligt. Det visade sig att överrörlighet i lederna är den stora boven. Sedan dess har Linda Kling fort satt kämpa på och yrkesarbetat, men trots olika insatser blev det inte bra. I höstas fick hon en remiss till den hög specialiserade smärtrehabiliteringen på Danderyds sjukhus (se artikel på föregående uppslag) och för några

Efter den digitala intro duktionen antogs hon till det efterlängtade fördjup ningsprogrammet. De är en liten grupp som träffas på plats och hon har även haft A T

I V

P R

O :

T

O

F

individuella besök, bland annat en genomgång av sömnergonomi. Den resulterade i att hon fått en tryck avlastande madrass och glidlakan samt införskaffat en u kudde. – Det är helt underbart. Min sömn har förbättrats oerhört och jag har mindre ont på morgonen när jag vaknar. Nu kan jag slappna av när jag ska sova. Än så länge har smärtan inte minskat, men Linda känner att hon fått verktyg som gör att det nog kommer bli bättre på sikt. – Jag är väldigt tacksam över att jag fått göra det här, och ser positivt på framtiden. Jag har ett helt annat per spektiv på hur jag ska leva och förhålla mig till att läget är som det är. Katja Alexanderson

– Det gick att se på dem flera gånger. Och med långvarig smärta är man trött, så det var väldigt skönt att kunna dela upp tittandet. Flexibiliteten gjorde det möjligt att fortsätta jobba. Däremot kände hon att det inspelade materialet var lite väl basic; hon tror att det hör ihop med att hon är en informationssökande person. Videobesöken med individuella av stämningar med de olika professioner na uppskattade hon desto mer. – I samtalen kring filmerna kunde man gå vidare och relatera innehållet till mig – det var väldigt givande. Jag hade ett uppdämt behov av att berätta hur det är för mig, och jag fick mycket

20

sidan om blev Vid

m e r o c h m e r Text: Katja Alexanderson Foto: Josefine Stenersen

Det var en slump att Rebecka Segelstad blev före tagare, men det visade sig vara hennes grej. Snart blev uppdragen för många och hon anställde sin första konsult. I dag har Segelstads Rehab ett tjugo tal anställda, mestadels arbetsterapeuter.

kk

21

TEMA: SPÅRBYTE

N är Rebecka Segelstad gick på gymnasiet hade hon inte en tanke på att bli egen företagare. Inte heller när hon pluggade till arbetstera peut på Örebro universitet. Att det blev arbetsterapeutprogrammet är i mångt och mycket resultatet av att hon fick en depression som 19-åring. – Jag var en klassisk ambitiös tjej, hade tre jobb och så tog en långvarig relation slut. Allting samtidigt, säger Rebecka och tillägger att hon vid den tiden brottades med vad hon skulle göra med sitt liv. Hon fick stöd av familj och vänner för att ta sig ur sitt dåliga mående, någon arbetsterapeut träffade hon däremot inte. Erfarenheten från depressionen fick hen ne att förstå hur viktigt det är med balans i vardagen och fysisk aktivitet. – När jag sedan fick veta att det fanns ett yrke där man kunde jobba med det, kände jag att det passade så bra. Då visste jag inte att man kan göra så mycket mer som ar betsterapeut. Som 20-åring började hon på univer sitetet och först blev hon lite skrämd av studierna. I skolan hade hon haft vissa läs- och skrivsvårigheter, och svårt att sitta still. Men genom att hon nu kunde styra sitt pluggande och studera en hel del hemifrån funkade det bra. – Först när jag kom ut på praktik blev det riktigt roligt. Det kände jag på alla mina praktikplatser. Efter arbetsterapeutexamen 2014 började hon jobba inom Region Sörmland, först på sjukhuset i hemstaden Eskilstuna, där efter inom psykiatrin. – Sen var jag två år på en vårdcentral, med framför allt handrehabilitering och hjälpmedel. Det var väldigt lärorikt. Men regionens ganska tröga och hårt

flesta mindre. Det är pensio närer som vill arbeta lite

styrda organisation passa de inte henne så bra, och hon kände att hon inte fick utvecklas på sättet hon ville. I stället valde hon att gå till

extra, några andra läser master eller

en privat aktör, där hon skulle jobba med arbets förmågebedömningar.

magister. Hon berättar att ett par av konsulterna

Efter bara några veckor blev Rebecka uppsagd på grund av arbetsbrist och sökte jobb på en privat vårdcentral. – Chefen sa att de inte kunde anställa mig, men föreslog att jag skulle starta eget så att de kunde hyra in mig. Då sa jag: ”Det kommer aldrig hända, tack och hej.” När den strulande upphandlingen, som gjort att hon blivit uppsagd, gick i lås fick hon tillbaka sitt gamla jobb. Men några månader senare, hösten 2017, hade tanken på att bli konsult landat och hon startade eget vid sidan om. Först som enskild firma, men inom kort som aktiebolaget Segelstads Rehab. Rebecka fick uppdrag inom primärvården och det gick bra, väldigt bra till och med. – Det som skulle vara vid sidan om blev mer och mer. Och i januari 2018 sa jag upp mig från jobbet. Sedan dess har jag helt försörjt mig på mitt eget företagande. Kort därefter insåg Rebecka att hon inte kunde ta alla uppdrag själv och anställde sin första konsult i april 2018. – Jag räckte inte till för de förfrågningar som fanns. Det var svårt geografiskt också. I dag har hon 18 anställda och några egenföretagare i sitt team. De flesta är arbetsterapeuter, men även fysioterapeu ter och psykologer. Konsulterna anställs per uppdrag och det varierar hur mycket de arbetar varje månad. – Några jobbar i princip heltid, men de

kk har andra typer av jobb, men vill ha en fot kvar inom arbets terapin. Andra konsultar för flera olika bemanningsföretag. Den nya rollen som företagare var lite skrämmande. Det är mycket man ska kunna – allt från administration och kon takter med myndigheter till att finnas där för medarbetarna. – Min man har pushat och stöttat mig väldigt mycket så att jag vågade ta det här steget. Jag har successivt vuxit in i rollen som chef, företagare och vd. Jag har inte gått någon ledarskapsutbildning, utan försöker vara den chef jag själv skulle vilja ha. Konsulterna är spridda över landet, så även innan pandemin handlade det om att leda på distans. Själv har hon inte något externt kontor, utan har hela tiden utgått hemifrån. Rebecka anstränger sig för att finnas där för sina anställda när de behö ver stöd. Hon försöker att alltid följa med konsulter ut första dagen hos en ny kund, och har kontinuerlig telefon- och mejl kontakt med sina konsulter under upp dragen. – Jag är ödmjuk med att jag inte kan allt, eftersom jag inte har så lång erfarenhet, men det finns många kollegor i teamet som har väldigt bred kunskap. Jag har alltid någon jag kan fråga, och mina anställda kan hjälpa varandra.

22

”Jag kommer att vara företagare fram till pensionen om det går bra. Det här är mitt drömjobb – jag får kombinera sälj med arbetsterapi.” REBECKA SEGELSTAD

23

TEMA: SPÅRBYTE

Rebecka understryker att konsulterna behöver vara självgående, eftersom de oftast är den enda arbetsterapeuten hos kunden. Det stora ansvaret ska också synas i plån boken – du ska få mer betalt som konsult än som anställd. Sedan starten har kunderna blivit fler och fler. Rebecka har nischat in sig på mindre privata vårdcentraler; verksamheter som behöver tillgång till arbetsterapeuter och andra hälsoprofessioner, men inte är till räckligt stora för att anställa själva. En del kunder hittar till Segelstads Rehab på egen hand, via rekommendationer eller nätet, andra är ett resultat av aktivt säljarbete. – Jag söker uppdrag och ringer runt och berättar vad vi kan göra, säger Rebecka och konstaterar att hon har stor nytta av att hon arbetade som säljare som ung. De senaste tio månaderna har hon varit för äldraledig med sin dotter. Ledig och ledig. En del jobb har det blivit ändå, vilket har varit möjligt med en mormor som ställt upp mycket. Det har också underlättat att hennes man har jobbat hemifrån under pandemin. – Under min föräldraledighet har företaget vuxit med nästan 100 procent. När hon nu går tillbaka till jobbet är det dags för nästa steg. Rebecka kommer kraf tigt dra ner på sitt eget konsultande och fokusera på att vara vd och chef. Men hon kommer att ha kvar ett uppdrag en dag i veckan hos sin första kund, Achima Care Fristadens vårdcentral. Och hon planerar för att Segelstads Rehab ska fortsätta växa. Nästa steg är att ha fast anställda, och ut veckla kunderbjudandet. – Om fem år har jag nog anställda kon sultchefer som har hand om fysioterapi och psykosociala teamet – och en HR-chef. Någon tanke på att gå tillbaka till att vara anställd har hon inte. – Jag kommer att vara företagare fram till pensionen om det går bra. Det här är mitt drömjobb – jag får kombinera sälj med arbetsterapi. ¶

kk

Nyexad

Trots att Elma Brkic var nyexad tog hon mod till sig och började jobba som konsult på Segelstads Rehab. Det har hon inte ångrat. Elma Brkic var drygt 30 år när hon valde att utbilda sig till arbetsterapeut vid Lunds universitet. Då hade hon jobbat en hel del inom vården och omsorgen. Efter examen förra året tackade hon ja till en tjänst på ett HVB hem, eftersom hon brinner för psykiatri. Tyvärr blev inte jobbet som hon tänkt sig. – För att inte deppa ihop bestämde jag mig för att läsa en magister i arbetsterapi.

24