Arbetsterapeuten-3-2021

ARBETSTERAPIFORUM

Ett plus ett inte alltid två

Enkäter, skattningsskalor och liknande ligger till grund för många beslut i hälso och sjukvården. Därför gäller det att vara uppmärksam på mätning arnas kvalitet och tillförlitlighet.

aktivitetsförmåga ska mätning en inte vara ”biased” (påver kad) utifrån vilka frågor om uppgifter hon eller han har sva rat på, säger Jeanette Melin. De vill uppmärksamma fors kare på att det går att komma runt de här problemen

ståelse kring mätning inom ar betsterapi, säger Elin Ekbladh. Men åter till utmaningen med att hantera kategoriska svar på ordinalskala. Problemet är att avståndet inte alltid är lika stort mellan de olika svarsalter nativen, utan kan liknas vid en linjal där det inte är lika långt mellan 1 cm och 2 cm som

Text: Katja Alexanderson Illustration: Josefin Herolf

Vilken aktivitetsförmåga har personen? Hur ser det ut med delaktigheten? Har interventio nen effekt? Fungerar behand lingen lika bra för män och kvinnor? Hur förändras utfallet över tid? För att svara på frågor na behöver vi kunna mäta på ett tillförlitligt och högkvalita tivt sätt. I bedömningsinstrument och enkäter används ofta hierarkis ka svarsalternativ indelade i kategorier, exempelvis från ”på tagliga problem” till ”utmärkt fungerande” med steg däremel lan. Ett vanligt förfarande är att de olika alternativen tilldelas ett värde (t ex 1–4) och därefter summeras delsvaren rakt av. På Arbetsterapiforum satte Elin Ekbladh, universitetslektor i arbetsterapi vid Linköpings

universitet, och Jeanette Melin, fysioterapeut och forskare på Rise, ljuset på de problem som uppstår när man hanterar kate goriska svars alternativ, så kallade ordi

(bland annat med hjälp av så kallad Rasch analys och att använda sig av modellen Männ iskan som mätinstru ment ) och på så sätt få betydligt bättre kvali

nalskalor, genom en enkel sum mering av delsvaren. Även

tet i mätningarna. Svårighets graden separeras från person förmågan, och bedömningen påverkas därmed inte av ur valet ur ett frågebatteri. Arbetsterapeuter i praxis be höver inte djupdyka i statistis ka metoder, utan det handlar om att ha en medvetenhet om problematiken – och se över vilka bedömningsinstrument som används för att få tillför litliga och jämförbara mått på person och gruppnivå. ¶

mellan 2 cm och 3 cm. Dessut om kan linjalens skala se olika ut beroende på vad du mäter, det vill säga att ”2” på linjalen inte alltid hamnar på samma ställe. Konsekvensen är att det blir missvisande att summera ihop olika mätresultat rakt av. – När du bara summerar ihop ordinaldata separerar du inte personens förmåga från upp giftens svårighetsgrad. För att exempelvis bedöma en persons

Moa Yngve, disputerad univer sitetsadjunkt i arbetsterapi vid Linköpings universitet, stod bakom presentationen. – Först vill jag säga att inom arbetsterapi har vi kommit väl digt långt i förhållande till många andra områden inom hälso och sjukvården. Vi har haft jättemycket nytta av ut vecklingen av AMPS. Den har bidragit till en kunskap och för

Trygga sängar för hela livet.

Se mer på Jyskhandi.se

30