Arbetsterapeuten-3-2022

#3 2022

TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES ARBETSTERAPEUTER TIDSKRIFT SVERIGES ARBETSTERAPEUTER

k Facket globalt & lokalt k Kaxigt i Mora k Unga experter TEMA DEMOKRATI

k G RATTIS! Susanne Iwarsson får prestigefyllt pris

Nytt liv Arbetsterapeuten Jessica Lindgren fick ny bukspottkörtel och njure

k VARDAG I BALANS SMÅ STEG GÖR SKILLNAD PÅ VÄGEN MOT EN BÄTTRE VARDAG

Renett Air Ett unikt duschsystem som sätter en ny standard för bidésitsar!

Nyhet

Rengöring med dubbla duschmunstycken Torkar Diskret design Enkel montering Hållbart

Boka in utprovning idag på tel: 023-79 22 90

Renett Air

Hur fungerar Renett Air? Dubbla duschmunstycken ger en avsevärt förbättrad rengöring vilket medför att bidésitsen kan användas av alla oavsett förutsättningar. Renetts diskreta design smälter väl in i badrummet då hela enheten fästs på den befintliga toaletten. Den kompakta konstruktionen gör att all form av åverkan på badrummets tätskikt kan undvikas och väggen hållas helt fri. Renett kommer med flertalet tillbehör för an vändaren. Med Renett Air kan du välja mellan individuell inställning eller ett he lautomatiskt program. Processen inleds med en skonsam vattens polning med tempererat vatten via det bakre vertikala och det främ re horisontella munstycket. Rengöringen följs därefter av en behaglig varmluft där den tysta och effektiva fläkten torkar torrt. Vid indiv iduell inställning kan Renett Air valfritt användas med ett eller två spolmunstycken, samt med eller utan torkfunktion. Även vattentem peraturen kan självklart justeras utifrån behov. Välkommen att kontakta oss för mer information! 023-79 22 00 eller info@moveum.se

katja alexanderson Chefredaktör

#3 2022

Slarva inte bort din röst

Demokrati är inte gratis. Går inte att ta för given. Är ingen annans ansvar. Och nej, det räcker tyvärr inte att rösta vart fjärde år. Även om det är något slags minimi krav för oss som är röstberättigade – det är vi skyldiga alla dem som genom historien kämpat för allmän och lika rösträtt. Det handlar om dig och mig, om hur vi vill att världen ska se ut. Det kan handla om att ställa om och leva lite energismartare, både för klimatet och för att inte göda Putins krigskassa. Det kan också vara att tacka ja till det där fackliga förtroendeuppdraget, trots att det känns tufft att få tiden att räcka till. För att ta vara på de möjligheter till inflytande på jobbet vi i Sverige faktiskt har, men som många människor runt om i värl den saknar. Det handlar om ett ord som jag knappt hört sedan jag var barn på 70-talet: solidaritet. Viljan att ak tivt hjälpa andra, enligt ordlistans definition. Jag tycker det är vackert. Det här numret har tema Demokrati . Vi samtalar med Union to Unions generalsekreterare om vilken betydelse inflytande på jobbet har för demokratin. Du får också följa med till Mora Folkhögskola och utbildningen Anpassad IT som riktar sig till personer med måttlig IF. Det handlar inte bara om datorer och internet, utan stärker deltagarna att ta plats och bli mer delaktiga i samhället. Inte långt från Mora är Ulrika Hellmo arbetsterapeuternas röst i Falu kommun. Hon berättar om sitt fackliga engagemang som sträcker sig över 20 år. Du möter också Expertrådet i Region Skåne – en grupp barn och unga som kan vara med och påverka beslut inom barn- och ungdoms habiliteringen. Dessutom berättar förbundssekreterare Åsa Ehinger om arbetet med att se över Sveriges Arbets terapeuters lokala organisation. Därtill får du träffa arbetsterapeuten Jessica Lind gren som är dubbeltransplanterad. Du får också koll på etiska dilemman, bok- och apptips och kan läsa om Var dag i balans , en arbetsterapeutisk och återhämtnings inriktad intervention för personer med psykisk ohälsa. Till sist vill jag passa på att önska en riktigt glad sommar!

”Jag fick bekräftelse och kände att jag inte var ensam i mitt kämpande.” s 40

5 Ordföranden

I krigets skugga

6 Aktuellt 8 Porträttet

Jessica Lindgren

12 Grattis!

Susanne Iwarsson 14 Tema: Demokrati

Tror på en bättre värld Skola med hög kaxfaktor Arbetsterapeuternas röst i Falun De har slutat vuxengissa

Koll på etiska dilemman … s 46

34 Karriär

40 Reportage: ViB

Kajsa Wallgren älskar sin nya karriär som arbetsterapeut

”Även små steg gör skillnad”

45 Appspalten

37 Krönikan: Anna Agrell Vår bästa skärmtid är nu 38 Forskning: ViB ”Aktivitet kan ge minskade symtom”

Appar inför sommaren

48 Förbundsnytt

Nygammal ombudsman

50 Kalendarium

Layout: Pontus Wikholm Korrektur: Linda Swartz Annonser: Sousie Saboh sousie.saboh@mediakraft.se 073 310 90 93 TS-kontrollerad upplaga: 10 400 ISSN: 0345-0988 Grafisk form: Graffoto AB Tryck: Ljungbergs

Utges av Sveriges Arbetsterapeuter Box 760, 131 24 Nacka Växel och medlemsrådgivning: 08 507 488 00 www.arbetsterapeuterna.se kansli@arbetsterapeuterna.se

Ansvarig utgivare: Ida Kåhlin ida.kahlin@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 03 Chefredaktör: Katja Alexanderson katja.alexanderson@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 25 Fotograf omslaget: André de Loisted

M

N

Ä

E

R

N

K

A

E

V

T

S

3

Trycksak 3041 0116

Bejaka rörligheten. Steget från Cross 6 till komfort – nu ännu mindre med NYA Prio 3A För att orka vara aktiv så länge som viljan finns, är rätt stöd och balans avgörande, både i aktivitet och vila. Nya Etac Prio 3A, är precis som Cross 6, utrustad med det smarta 3A-ryggstödet. Ryggstödets många inställningar ger användaren rätt förutsättningar för ett aktivt liv.

Ge inte upp rörligheten. Läs mer på etac.se

ORDFÖRANDEN

I krigets skugga ”I situationer som dessa är det viktigare än någonsin att vi, både som en del av fackföreningsrörelsen och som profession, står upp för de demokratiska grund valarna om alla människors lika rättigheter och möjligheter.”

M orgonen den 24 februari vaknade vi upp till en ny och skrämmande verklighet. Det som vi så länge trott och hoppats skulle tillhöra det förgångna hade återigen drab bat oss – krig i Europa. När jag skriver detta har kriget i Ukraina pågått i nära tre månader och ingen av oss vet vart det kommer att leda. Men en sak vet vi – detta krig, precis som alla andra krig, skapar ett enormt mänskligt lidande som kommer att påverka liv och hälsa för miljontals människor i flera generationer framåt. I enlighet med Etisk kod för arbetsterapeuter för utsätter människans upplevelse av hälsa en grund läggande rätt till aktivitet. Aktivitet är en mänsklig rättighet – oavsett ålder, kön, funktionsförmåga eller andra socioekonomiska förutsättningar. I och med kriget i Ukraina är miljontals människor just nu från tagna den rätten. De har förlorat sina hem, arbeten och sina nära och kära. De har berövats rätten att engagera sig i meningsfulla aktiviteter, att göra det de önskar och behöver. De strukturella förutsättningar som är grundläggande för aktivitetsrättvisa har rase rats och kommer, när kriget äntligen är till ända, ta åratal att bygga upp. Redan samma dag som kriget bröt ut kontaktade jag det ukrainska arbetsterapeutförbundet för att ut trycka vår solidaritet och erbjuda dem vårt stöd i den svåra situation de befinner sig. Många vill bidra, men vad kan och bör vi göra? På Sveriges Arbetsterapeu ters webbplats* har vi samlat länkar till både svenska och internationella dokument, skrifter och ställ ningstaganden som på olika sätt relaterar till kriget i Ukraina och till arbetsterapeutens roll i kris- och krigssituationer. Där kan du bland annat ta del av förbundets ställningstagande kring hur arbetstera peuters kompetens kan användas i mottagandet av flyktingar. Tillsammans behöver vi verka för att de personer som nu flyr till vårt land får det stöd de

behöver för att skapa och upprätthålla rutiner och vanor i sin vardag och ha något meningsfullt att göra – en vardag som fungerar trots den mycket svåra situation som det innebär att fly ett krig. Vi behöver verka för att de akuta behoven av arbetsterapeutiska insatser tillgodoses. I en situation som denna tappar mycket annat sin betydelse och kamper i vårt professionsfackliga arbe te ter sig plötsligt ganska futtiga. Men vid närmare eftertanke är det i situationer som dessa viktigare än någonsin att vi, både som en del av fackförenings rörelsen och som profession, står upp för de demo kratiska grundvalarna om alla människors lika rättig heter och möjligheter, om inflytande och inkludering och om delaktighet och hälsa.

Som företrädare för fackförenings rörelsen, som legitimerad arbetstera peut och som medmänniska tar jag starkt avstånd från den ryska regi mens invasion av Ukraina. Det är ett oförsvarligt övergrepp på den ukra inska befolkningen. Som demokratisk organisation måste vi i Sveriges Arbetsterapeuter göra vad vi kan för att stötta de som drabbas. För, som den ukrainska ambassadören Andrii Plakhotniuk uttryckte vid ett möte

med oss i Sacos styrelse: ”Together we are build ing a wall of solidarity

and every brick in the wall counts.”

* arbetstera peuterna.se/kris

ida kåhlin Ordförande

Prata om det Vad är skillnaden mellan att leva med psykisk ohälsa i dag jämfört med förr? Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa har spelat in samtalsserien ”Två genera tioner pratar om psykisk ohälsa”. I tre korta filmer pratar tre unga vuxna med tre äldre om sina gemensamma dia gnoser. Se filmerna på nsph.se.

Brobyggare för munhälsa Folktandvården Dalarnas Folkhälsofunktion vann utmärkel sen Årets brobyggare 2022 . I motiveringen lyfts bland annat

att det breda samarbetet mellan olika aktörer har gett tandvården en ny roll i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Arbetsterapeuter bidrog med att ta fram bildstöd. Utmärkelsen delas ut av Dagens Medicin, tillsammans med bland andra Sveriges Arbetsterapeuter.

BILDER: MOSTPHOTOS

FOTO: INGA-BRITT LINDSTRÖM

Ingrid Påhlsson – en föregångare inom arbetsterapin En av arbetsterapins verkliga pionjärer har gått ur tiden. Ingrid Påhlsson blev 98 år.

Ingrid Påhlsson föddes i Sve rige men utbildade sig till ar betsterapeut i Danmark, efter som det vid den tiden ännu inte fanns någon utbildning i Sve rige. Hon var med vid bildandet av arbetsterapeuternas världs organisation, WFOT, och var dess ordförande på 1960-talet. Ingrid Påhlsson var huvud sakligen yrkesverksam i Dan mark. Hon startade, och var under många år skolledare vid, Århus arbetsterapeut utbildning. Därefter arbetade hon inom barnneurologin,

bland annat med barn med cerebral pares. Ingrid Påhlsson var heders medlem i såväl WFOT som i de danska och svenska förbunden. Sveriges Arbetsterapeuters tidigare ordförande Inga-Britt Lindström minns Ingrid Påhls son med värme och stor sak nad: – Jag hade äran att få ha hen ne som en mycket nära vän de senaste 22 åren av hennes liv. Vår sista träff var i höstas. Den intellektuella skärpan fanns

Så sent som 2019 var Ingrid Påhlsson med på Arbetsterapiforum. Hon blev 98 år.

vjuades i boken Pionjärerna. I den kan man läsa mer om hennes värdefulla gärning för arbetsterapin i Danmark, Sve rige och internationellt. katja alexanderson Ladda ner Pionjärerna som e-bok: arbetsterapeuterna.se/pionjärerna

kvar in i det sista. Hennes långa liv och nyfikenhet på världen gav henne så många dimensio ner, vilket bidrog till att våra samtal blev så intressanta, läro rika och spännande. Ingrid Påhlsson var en av föregångskvinnorna som inter

Tidskriften SJOT går över till open access Nu är det klart att den vetenskapliga tidskriften SJOT, Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ska gå över till open access. – Det här är ett historiskt gång gör den forskning som förmedlas i SJOT tillgänglig för alla arbetsterapeuter och andra intresserade.

publiceras i tidskiften från början av 2023 blir fritt till gängligt för alla, utan krav på vare sig prenumeration eller tillgång till låsta vetenskap liga databaser. Öppen till

SJOT-stiftelsen grundades 1993 av de nordiska arbets terapeutförbunden för att främja forskning genom publiceringsverksamhet. För sta numret gavs ut 1994. ¶

beslut, säger SJOT-stiftelsens och Sveriges Arbetsterapeu ters ordförande Ida Kåhlin. Övergången till open access innebär att allt som

6

25% Från och med den 1 juli i år får den som är medlem i en svensk a-kassa göra en avräkning mot den beräk nade skatten med 25 procent av den inbetalade a-kasseavgiften.

Kidsen levlar upp Barn som spelar mer datorspel än genom snittet ökar sin intelligens mer än övriga, medan tv-tittande och sociala medier var ken har en positiv eller negativ effekt. Det visar en forskningsstudie av hur amerikan ska barns skärmvanor hänger ihop med hur deras kognitiva förmåga utvecklas över tid. Mer på ki.se.

”En nyckelkompetens i den nära vården”

och regeringens tidigare utredare av God och nära vård , som berättar om Nära

Men det kräver att det finns tillräckligt med arbetsterapeuter.

Svensk hälso- och sjukvård är mitt uppe i en stor förändring, på väg mot en nära vård. Det handlar om att skifta tyngdpunkt från en sjukhustung vård till att primär vården ska bli navet. Men det är en ”ny” primärvård som mycket tydligare utgår från medborgarnas behov. Erika Johansson är professionspolitisk handläggare på Sve riges Arbetsterapeuter. – I grund och botten handlar nära vård om en fokusförflyttning till mer hälso främjande, förebyggande och rehabili terande insatser. Det passar väldigt bra ihop med det arbetsterapeutiska synsättet, utifrån att vi arbetar personcentrerat. För ut jobbade vården mer med botande av sjukdom, nu vänder vi på steken och får in de tidiga insatserna. Men det kräver att olika aktörer krokar arm på ett helt annat vis än i dag. Hon fortsätter: – Förbundet vill bidra med inspiration, kunskap och verktyg för att du i din pro fession ska känna att nära vård är till för dig som arbetsterapeut. Därför drar vi nu i gång digitala Nära vård-frukostar. Först ut (precis efter denna tidnings pressläggning) är Anna Nergårdh, expert på hälso- och sjukvårdens organisering Med sitt personcentrerade och hälsofrämjande synsätt kommer arbetsterapeuter att vara en vik tig spelare i skiftet till nära vård.

– Kompetensförsörjningen är otroligt viktig. Fler måste vilja bli arbetsterapeuter, och fler måste vilja stanna kvar i yrket. Här har arbetsgivarna ett stort ansvar, och det handlar om strukturella fak torer. För oss som förbund gäller det att fortsätta att driva opinion för fortbildning, kom petensstegar, höjda löner för O L M

vård-utredningen. Nästa tillfälle blir 20 september och handlar om forskning och kliniskt arbete med Social Aktivitet på Recept . Därefter blir det ungefär en gång i månaden. – Vi kommer ha före läsningar där man får kon kreta exempel från olika typer av verksamheter som har gjort utvecklingsarbeten, men också kring forsknings projekt. Erika Johansson poängterar att nära vård, och primärvård, ska förstås i vid bemärkelse. Det handlar om att arbeta inom primärvårdsuppdraget, oavsett om man det är på vårdcentral, hälsocentral, särskilt boende eller inom LSS. Men omställningen berör självklart även arbetsterapeu

H

I K

W

U S

T

N

O

P

O :

T

O

F

”Förut jobbade vården mer med botande av sjukdom, nu vänder vi på steken och får in de tidiga insatserna.” ERIKA JOHANSSON

kvinnodominerade yrken i välfärden och en hållbar arbetsmiljö, säger Erika

Johansson som gläds åt att riksdagen nyligen uppmana de regeringen att se över frå gan om rätten till kontinuer lig fortbildning och kompe tensutveckling för hälso- och sjukvårdsprofessionerna. Därtill behövs det lag stiftning och styr- och ersätt ningssystem som skapar goda förutsättningar för den nära vården – och som bryter upp årtionden av stuprörstänkande. katja alexanderson Nyfiken på nära vård? Erika Johansson tipsar om att det finns bra material på skr.se, sök på nära vård . Hon rekommenderar också SKR:s digitala forskningsfru kostar. Framöver kommer Sveriges Arbetsterapeuter skapa en sida för Nära vård på förbundets webbplats.

ter inom specialist- och slutenvården. Hon konstaterar att arbetsterapeuter är väl rustande för omställningen, att det ligger i professionens natur att arbeta per soncentrerat och hälsofrämjande. – Vi kommer att vara en nyckelkompe tens i den nära vården. Det kommer att sätta ljuset på värdet av arbetsterapi, säger Erika Johansson.

7

PORTRÄTTET

Dubbelt nytt För ett år sedan förändrade telefonsamtalet från transplantations enheten i Malmö arbetsterapeuten Jessica Lindgrens liv. På andra sidan fanns helt andra möjligheter. Text: Anki Wenster Foto: André de Loisted

V åren 2021 blev Jessica Lindgren dubbeltransplanterad på Skånes universitetssjukhus i Malmö. Nu står hon stadigt på båda sina ben, ibland med en kryckkäpp som stöd i höger hand, men mer och mer sällan. På Valltorps äldreboende i Helsingborg där hon jobbar som arbetsterapeut glöms den ofta bort i en hörna, vilket är ett gott tecken. Jessica jobbar 75 procent nu och planerar att gå upp till heltid i början av sommaren. – Det har gått så bra, säger hon med eftertryck. Planen var att jag skulle arbeta två timmar om dagen i början. Men att komma dit och säga hej och åka hem igen, nej. I stället blev det fem timmar två dagar i veckan. Jessica far runt i köket i marklägenheten i Äng elholm i nordvästra Skåne. Det är svårt att före ställa sig henne i en situation med vårdsäng, rull stol, hemvårdspersonal och hjälp med alla för flyttningar vilket var hennes verklighet för några år sedan. Och det märks inte heller att hon har bockat av nästan alla komplikationer man kan få efter en transplantation. Det är nästan exakt på dagen ett år sedan hon fick en ny bukspottkörtel och njure efter att ha varit svårt sjuk i njursvikt och med diabeteskomplikationer under flera år. Hon öppnar en påse med nybakade kanelbullar och lägger upp på en assiett. Och fyller Elsas vattenskål med nytt vatten. Elsa är sju år och en Olde English Bulldog. Jessica svajar till någon sekund på vägen ut till uteplatsen, neuropatier i båda fötterna påverkar ibland balansen. Men hon jobbar på med träning

en och kör spinning, vattengympa och tränar på gym. Hon sträcker sig fram och tar en bulle. – Jag bakar mycket, jag började jobba på ett bageri som femtonåring och det har följt med.

”Självklart har det varit känslo mässigt svårt många gånger.”

Ja, hon kan äta vad hon vill nu och räknas som medicinskt frisk efter 21 år. Men när allting plötsligt var tillåtet – smakade det inte speciellt mycket. – Många bullar i luften är perfekt, säger hon och skrattar. Då behöver man inte fundera så mycket på vad man ska göra. Jessica har en lång och komplicerad sjukdoms historia bakom sig. Den kan kort sammanfattas med att hon fick typ 1-diabetes som sextonåring, en svårinställd variant med komplikationer som slutligen ledde till svår njursvikt och behov av dialys. Hon sattes upp på transplantationslistan för ny njure 2018, men en fotledsfraktur med läk ningskomplikationer gjorde att hon ströks från listan. När det väl var dags för transplantations listan igen i januari 2021 var hon så pass sjuk att hon även behövde en ny bukspottkörtel, och bara några månader senare fick hon det där telefon samtalet. – Självklart har det varit känslomässigt svårt många gånger. Men jag ger mig inte och har alltid varit målinriktad. Inför transplantationen var

kk

8

Jessica Lindgren Gör: Arbetstera peut sedan 2007. Arbetar på Vall torps äldreboende i Helsingborg. Bor: Ängelholm. Familj: Hunden Elsa. Föräldrar, syskon och sys konbarn. Intressen: Lag ledare för damer nas innebandylag i Ängelholm. Varför arbets terapeut: ”Det bästa med mitt

yrke är att få göra skillnad i någons liv.”

Jessica Lindgren blev dubbeltransplanterad 2021 och fick en bukspottkörtel och njure: ”Det bästa är att jag kan göra saker utan att vara orolig, jag kan träna och äta som jag vill nu.”

jag uppe i sex träningspass i veckan, jag bestämde mig för att vara i så bra form som möjligt även om det var tufft. Jag har alltid tränat både för hälsan och för att det är roligt. Att hon skulle bli arbetsterapeut bestämde hon sig för tidigt. Hon visste att hon ville jobba med människor och har alltid tyckt om att mecka med saker och hitta lösningar. Och inspirerad av sin äldre syster som är arbetsterapeut i botten började hon plugga på Lunds universitet direkt efter gym nasiet. Hon stortrivs med sitt jobb, men påpekar att det hänt mycket under de tre år hon varit sjukskriven. Tidigare jobbade hon som kommunarbetsterapeut i ordinärt boen de, och det är många nya rutiner och administrativa arbets uppgifter att sätta sig in i på äldreboendet där hon ansvarar för fyra avdelningar tillsammans med en fysioterapeut kollega. Jessica känner att hon reflekterar över vissa situationer i vardagsarbetet på ett annat sätt än tidigare. Det kopplar hon till sina egna erfarenheter av att behöva hjälp med det mesta – nyttiga men också smärtsamma upplevelser. – Jag har fått så mycket med mig genom min resa, som att man själv känner sin kropp bäst. Det har jag med mig

i möten med mina vårdtagare och känner att jag är mer lyhörd nu. På frågan om hur hon tänker sig arbetslivet framöver dröjer hon lite och ansiktsuttrycket avslöjar att hon har funderat en del på det. För tillfället handlar det om att komma upp i heltid och få det att funka, men kursen ”Hälsoskapande arbetsplatser” som hon nyligen gått har också gett nya tankar. – Vi får se var det leder. Kan vi lägga in en jobbannons i reportaget? ”Söker verksamhetsroll”, skämtar hon. Hon har alltid varit intresserad av ledarskap och testade även på chefsrollen tidigt i karriären, en period innan det blev svårare på grund av sjukdom. Elsa lyfter på huvudet och skäller till från rabarber rabatten där hon sträckt ut sig. Hon har följt Jessica genom livets toppar och dalar de senaste sju åren. Elsa har blivit lite av en autodidakt vårdhund och bland annat varit med om att matte hämtats med ambulans och är nuförtiden lite extra känslig för vissa ljud. Det nya livet innebär att det fungerar att göra det mesta. Den största skillnaden är att själv bestämma över sin tid och inte längre behöva planera mat och insulin vid fasta klock

10

”En transplantation handlar om så mycket mer än att få organ och värden som ligger bra. Det handlar också om en helt ny livssituation som är totalt annorlunda på alla plan när det gäller hälsan.”

slag eller att vara inbokad på dialys fyra gånger i veckan. Att resten av livet behöva medicinera i preventivt syfte för att minska risken för avstötning av organen känns inte speciellt betungande. Men med tanke på avstötningsrisken – även om den inte oroar henne – är hon tacksam för att hon fick två organ från samma donator. Hon beskriver året som gått som ”ett annorlunda år minst sagt”. Hon är inte längre konstant trött men den största omställningen är att huvudet inte alltid hänger med den pigga kroppen i svängarna. – Kroppen vill och orkar, men min hjärna undrar vad som händer. Det är först nu hon börjar inse möjligheterna, men också att hon har tid. Hon har svårt att komma ihåg hur det kän des att vara frisk och kan inte falla tillbaka i den identite ten. Nu handlar det om att ta sig fram på nya vägar och att våga se livet i ett längre perspektiv. – Tidigare handlade det om att överleva från dag till dag och målet var att bli transplanterad och frisk. Nu kan jag planera. Jag kan hänga med på aktiviteter och fester och faktiskt åka på semester en vecka med mina kompisar. Första tiden efter transplantationen var det eufori för hela slanten. Men hösten 2021 landade hon och insåg hur sjuk hon egentligen varit. Hon fick förståelse för sin sjuka kropp och kunde börja bearbeta det. Hon har alltid strävat efter att se ljust på tillvaron. Stundtals har det varit väldigt mörkt och periodvis har hon slutit sig hårt, men på något sätt tagit sig igenom svårigheterna. Hon ställer sig ibland frågan om vem hon varit utan sina tidigare erfarenheter och är kluven till om hon velat vara utan en del av dem. – Man blir erfaren av att vara sjuk. Att gå i en sjuk per sons skor skulle vara nyttigt för de flesta. Familjen, föräldrar och syskon, har också varit en stor del i hennes resa. Hennes sjukdom har orsakat dem myck et oro men också gjort att de kommit närmare varandra. – Jag vet att jag alltid har dem. Jag har också jättefina vänner som kunnat hjälpa mig. Men jag har alltid velat klara mig själv. Friskhetstänkandet har alltid varit viktigt

för mig och jag har alltid försökt köra på och försöka anpassa aktiviteterna. Jag har varit med på samma premis ser som alla andra och sagt till, även om jag har svårt för det, om jag måste pausa och vila en stund.

ÄNGELHOLM

Det finns dåliga dagar även nuförtiden, då försöker hon ”foka” på något annat och aktivera sig genom träning eller hundpromenader. Och att prata. Med tiden har hon insett behovet av att bearbeta händelser och öppna sig för andra. Via transplantationsenheten har hon fått en samtals kontakt. Jessica framhåller den oerhört professionella personalen och fantastiska vården på njurtransplantationsenheten på Skånes universitetssjukhus i Malmö. Men hon tycker att när det gäller eftervården finns förbättringsmöjligheter. – Jag har diskuterat med vårdpersonal och läkare att det behövs en bättre psykologisk eftervård och att få möj lighet att möta andra transplanterade, och jag tror att det är förändringar på gång. En transplantation handlar om så mycket mer än att få organ och värden som ligger bra. Det handlar också om en helt ny livssituation som är totalt annorlunda på alla plan när det gäller hälsan. Det är svårt att förstå för de som inte själva har varit med om det. ”Elsas permobil” står i entrén utanför ytterdörren. Med Jessica vid ratten får hon springa av sig upp mot en mil ibland när matte lägger in högsta växeln. Jessica kör också ner till stranden med permobilen och promenerar sedan och orkar gå uppemot tre kilometer. Det går bättre och bättre. Jessica är friskförklarad, men en begynnande osteo poros, neuropatier i fötterna och att hon är blind på höger öga får hon leva med säger hon. Men påpekar också att hennes utgångsläge är bra. En ny bukspottkörtel gör att hon inte riskerar en försämring av sin njurfunktion i likhet med njurtransplanterade som har grundsjukdomen kvar. På frågan hur hon har förändrats det senaste året funde rar hon en stund. – Jag tar livet lite lättare och är mer öppen, men har långt till att ta det med lätthet. ¶

11

HALLÅ DÄR!

Stolta tillsammans Sveriges Arbetsterapeuter deltar varje år i Pridearrangemang för att stödja hbtqi-­ frågor och allas rätt att älska och vara den de vill: på jobbet, under studietiden, överallt och hela tiden. Nu pågår för fullt planering en för Pridefiranden runt om i landet. Fira Pride du också! Nyttiga länkar och mer info på arbetsterapeuterna.se/pride.

Susanne Iwarsson , professor vid Lunds universitet och troligtvis den första arbetsterapeuten som får Sohlbergpriset – det mest prestigefyllda nordiska priset inom gerontologi.

Grattis! Du tar emot priset i Odense på den nordiska

gerontologi kongressen i början av juni. Hur känns det?

PÄRLAT AV ADINA CEDERBLAD

FOTO: MOSTPHOTOS

åtta … principer som gör ett team framgångsrikt. Läs tipsen på prevent.se/ arbetsliv/tips-och-rad. sambandet mellan patient säkerhet och personalhälsa på suntarbetsliv.se. Patientsäkerhet h personalhälsa En säker miljö för patienterna är också en säker arbetsmiljö för personalen och vice ver sa, visar Marianne Törners forskning om säkerhet, orga nisation och ledarskap vid Göteborgs universitet. Med arbetare med god kunskap, lagom mycket krav och tid för återhämtning bidrar till ett gott säkerhetsklimat. Mer om

G

– Jag är mycket glad och stolt! Det var oväntat,

B Ä R

R G

B E

R L

C A

men jag är väldigt hedrad av att nord iska kollegor i ett så

T E

O T

Välfärdsteknik – ojämlik tillgång Det blir allt vanligare med gps-larm, kameratillsyn och läkemedelsfördelare i social tjänsten och den kommuna la hälso- och sjukvården. Men tillgången varierar stort mellan kommunerna, visar en ny rapport från Socialstyrelsen. – Välfärdsteknik kan öka tryggheten och möjligheter na till ett självständigt och aktivt liv för äldre och perso ner med funktionsnedsätt ning, och det är positivt att allt fler som behöver och önskar får del av den. Vi kan dock konstatera att tillgång en är ojämlik. Utbudet beror på var i landet man bor, säger Eva Wallin, enhets- chef på Socialstyrelsen i ett pressmeddelande. Socialstyrelsen konstate rar att kommunerna behöver bli bättre på analys och ut värdering. Knappt var tredje kommun, 31 procent, uppger att de har utvärderat digita liseringens effekter inom so cialtjänsten någon gång de senaste två åren. I den kom munala hälso- och sjukvår den är andelen 24 procent.

R L

H A

: C

T O

F O

här stort sammanhang uppmärksammar mig. Varför får just du priset?

– Jag har inte sett motiveringen, men man ska ha gjort bety dande insatser för gerontologin i Norden. Jag har etablerat och leder forskningscentrumet CASE sedan 2007, som är välkänt internationellt. Vi producerar uppmärksammad tvärvetenskap lig forskning, som särskilt handlar om samspelet mellan den åldrande människan och miljön. Under senare år har jag ägnat mycket tid åt att på olika sätt skapa förutsättningar för yngre forskare att förkovra sig inom området åldrande och hälsa – jag leder bland annat den Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa, SWEAH – och det tror jag är en bidragande orsak. Vad kommer din prisföreläsning att handla om? – Jag tänker att den dels ska handla om min forskning om stöd jande miljöer för den åldrande befolkningen och att engagera framtidens forskare, dels om den tredje delen i min profil. Den handlar om att involvera parter utanför akademin i forskning som rör äldre och åldrande – vi har till exempel ett brukarråd anslutet till CASE, som på olika sätt medverkar i vår forskning. Du har forskat om äldre i många år, har det färgat din syn på att åldras? – Jag är mycket medveten om ålderistiska tendenser i sam hället. Jag pratar till exempel inte om ”dom äldre” utan om ”oss som åldras”. Och vem är ”våra äldre”, äger vi dem? Det finns mycket subtiliteter i språket och jag försöker bidra till att med vetandegöra de som använder sådana uttryck om språkets betydelse i sammanhanget. Ditt bästa tips för de som vill veta mer om gerontologi? – Läs tidskriften Äldre i centrum . Det är Sveriges bästa populär vetenskapliga sammanställning av den senaste forskningen inom området. Den är ett enkelt och trevligt sätt att hålla sig uppdaterad, jag tipsar ofta om den. Pontus Wikholm

Fortsatt oro för ohälsa i välfärden

Allt fler uppger att de inte orkar arbeta fram till pensionen, visar en rapport om äldres arbets miljö från Ar betsmiljöverket.

Perspektiv på äldres arbetsmiljö

Arbetsskador 2019 1

Kvinnor inom utbildning och vård och omsorg upplever i större utsträckning än övriga att de inte orkar. Siffrorna är en fortsatt ökning av den upplevda oron för ohälsa jämfört med tidigare under sökningar. Mer på av.se.

12

”Gummiramperna är ett smidigt, enkelt och billigt sätt att öka tillgänglighet och användarbarhet” Henrik Ehrlington arbetar inom Göteborgs Stad med att förbättra livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Hemma i villan använder han gummikilar mellan rummen och ut till terrassen. www.heamedical.se

13

TEMA: DEMOKRATI

Tror på en bättre värld Text: Katja Alexanderson Foto: Elin Åberg

Det ser onekligen mörkt ut. Men Union to Unions generalsekreterare Maria Nyberg är övertygad om att det går att skapa en ljusare framtid. I det arbetet är fria fackföreningar en kraft att räkna med. D en 11 september är det val. Men demo krati är så mycket mer än att rösta vart fjärde år. Demokratin upprätthålls och försvaras varje dag, året om. I stort och i smått när människor kan göra sina rös ter hörda och påverka beslut som rör deras vardag. Demokratin byggs såväl i riksdagen som i klassrum och hemma kring köksbordet, och inte minst på arbetsplatser.

förbundsvärlden i många år, senast som opinions- och kommunikationschef på Handels. – Det kan börja med arbetsmiljön, schemat, relationen till ledningen eller beslut som fattas på arbetsplatsen. Det fackliga arbetet blir ett sätt att se att min röst är värdefull, och om jag går samman med några kan den bli ännu starkare. Man ser värdet av att formalisera och organisera sig i en klubb. Hon är övertygad om att hur vi har det på jobbet, oavsett om vi bor i Sverige eller en annan del av värl den, påverkar demokratin. Att inflytande på arbets platsen stärker tron på demokrati i stort. Men om din röst inte räknas på arbetsplatsen är det lätt att det smittar av sig på inställningen till politiker och tilliten till samhället. kk

– Det är inte sällan människor upptäcker sin möj lighet till inflytande på sin arbetsplats. Upptäcker att min röst är något värd. Orden är Maria Nybergs. Hon är generalsekretera re i de svenska fackens gemensamma bistånds organisation Union to Union och har arbetat i fack

14

k Union to Union ... är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation som samordnar LO, TCO, Saco och deras medlemsförbund i det internationella fackliga utvecklingssamarbetet. Sveriges Arbets terapeuters 2:e vice ordförande Annika Lexén är förbundets representant i Union to Unions Förbundsråd.

Maria Nyberg, Union to Unions general sekreterare, är övertygad om att hur vi har det på jobbet påverkar demokratin.

TEMA: DEMOKRATI

”I många av våra projekt får man i princip stå kvällstid på en parkering utanför en fabrik och försöka fånga de anställda när de är på väg hem.”

– Då blir det mer sannolikt att man känner att det inte spelar någon roll hur man röstar och vilka poli tiker vi har – för det blir skit ändå. Och därför ser hon att demokratiska och fria fack förbund har en avgörande roll att spela för att bygga

– Fackförbund som då var små, och kämpade för varje medlem har vuxit sig starkare. De har fler medlemmar, de har tecknat kollektivavtal. I dag, femton år senare finns det också fackliga personer på plats i parlament, invalda som ledamöter. Det har betytt massor för att ge facket en

och bevara demokratiska värden. – Tron på demokratin kan på så många sätt börja på en arbetsplats. Hela civilsamhället är viktigt. Maria Nyberg poängterar att det behövs forum för ungdomar att göra sin röster hörda och ett levande fören ingsliv, där facket är en central del. Hon tror att det finns ett samband mellan antalet aktiva i politiska partier och antalet som tar på sig fackliga förtroendeuppdrag. Och säger att om valdeltagandet skulle sjunka så stavas inte lösningen fler informationsfilmer från Val myndigheten. Hon konstaterar att i länder utan demokratiska strukturer kan det växa fram civilsamhällesstrukturer,

FOTO: MARIA NYBERG

röst politiskt. Det var så man fick en starkare arbetsrättslig lagstiftning. Under pandemin fick det också en avgörande betydelse för att för handla fram avtal för branscher som helt stängde ner. De fackliga per spektiven finns med nu, i de rum där beslut fattas och prioriteringar görs. Tyvärr ser det inte så bra ut för fack en runt om i världen. Global Rights Index, som Union to Union är med och finansierar, visar på en dyster utveckling. – Länderna där man har formella fackliga rättigheter blir färre och länderna där fackliga rättigheter kränks blir fler.

Peter Etabo jobbar på ett väg bygge utanför Nairobi i Kenya. Tillsammans med Sida gjorde Union to Union ett arbets platsbesök på bygget, inom ramen för ett projekt via inter nationella byggfacket BWI.

till exempel en facklig struktur, som sedan gör att man kan ta sig an den demokratiska strukturen. – Man börjar med att bilda fack, för de handels anställda, musikerna, lärarna, järnvägsarbetarna … De börjar träffas och inser att det behövs bättre lag stiftning. Och vem ska fixa det? Det kanske är vi? Hur gör vi det? Då måste vi bilda ett parti. Sen måste vi se till partisystemet. Hon har faktiskt sett det hända med egna ögon i Malawi. Flera fackförbund gick samman och insåg att det behövdes nya lagar i landet. Ur det föddes partier och en spirande demokratisk rörelse. Precis hemkommen från Malawi kan hon se utvecklingen sedan hon var där för 15 år sedan.

I vissa länder är det direkt farligt att bilda fackför eningar, men det finns också många länder som är i ”gränslandet”. Där det förvisso är tillåtet att bilda fackklubbar, men där arbetsgivarna gör allt de kan för att hindra det. – I vissa länder är det praktiskt omöjligt att komma in på en arbetsplats och prata fackliga frågor. Då blir det jättesvårt att få medlemmar. Jämför det med att vi här hemma har svårt att värva medlemmar trots att vi kan göra Facebook-kampanjer, har anslags tavlor på arbetsplatserna och får ge facklig informa tion på fikarasten. Hon fortsätter: – Eller så får man inte träffa arbetsgivaren och då

16

I huvudet på Maria Nyberg just nu k Att regeringen, för att finansie ra asylmottagandet från Ukraina, vill dra ner stort på biståndet till andra länder. Eftersom det

de inte överlever. Effekterna av ett krig i Europa, som utmanar demokratin, kommer med andra ord att betalas av organisationer som arbetar för demokrati i värl dens fattiga länder. – Sveriges största bistånds tagare blir Sverige.

tet. För civilsamhällets organisa tioner handlar det om en sänk ning i storleksordningen 40 pro cent. Kortsiktigheten gör Maria Nyberg förbannad. Många av organisationerna Union to Union arbetar med är sköra. Minskas bi ståndet drastiskt är risken stor att

humanitära biståndet (akut stöd i nödsituationer) ska fredas blir det kraftiga neddragningar på det långsiktiga utvecklingssamarbe

är det svårt att teckna kollektivavtal. I många av våra projekt får man i princip stå kvällstid på en parke ring utanför en fabrik och försöka fånga de anställda när de är på väg hem, när mörkret har fallit. Maria Nyberg lyfter också fram att fackets roll för demokratin har blivit tydlig i och med kriget i Ukraina. Fackförbunden bidrar till att upprätthålla samhällsfunktionerna. – De är superviktiga i den motståndsrörelse som finns kvar i landet. Hon berättar att de ukrainska fackförbunden med sina kontaktnät kunde nå ut med hjälp snabbare än mer traditionella hjälporganisationer som inte hade någon folklig bas i landet. Men varför ska de svenska fackförbundens med lemmar bidra till demokratiutveckling i andra delar av världen? (I sammanhanget är det värt att poäng tera att merparten av Union to Unions projekt finan sieras av Sida.) Maria Nyberg ser både krasst egois tiska skäl och mer ideologiska. Vi börjar med de mer krassa. – Om de fackliga rättigheterna trycks ner i övriga världen kommer vi i Sverige inte klara av att ha star

ka fackliga rättigheter och kollektivavtal på majori teten av arbetsplatserna. Det vore naivt att tro. Hon påpekar att eftersom många företag är globala behöver facken också samarbeta över gränserna och stärka varandra i hur man på bästa sätt värnar arbetstagarnas rättigheter. Som när Amazon kom till Sverige, då jobbade Maria Nyberg på Handels och genom samarbete med amerikanska fackförbund fick man värdefulla tips på hur man skulle agera i samband med etableringen. Men för Maria Nyberg handlar det också om solida ritet. Att facket ska värna demokrati och mänskliga rättigheter, och vara något mer än bra medlems förmåner och ett stöd om något går snett på jobbet. – Jag tror att många tycker det är jätteviktigt och här behöver vi vara självkritiska. Jag tror att vi behöver berätta mycket mer, att det är minst lika viktigt som en försäkring i medlemskapet. För egen del kunde hon inte ha fått en bättre platt form för att göra det. Att vara generalsekreterare för Union to Union är hennes drömjobb. – Jag tror att en bättre värld är möjlig och det byg ger på att det finns fria fackföreningar – hur pampigt det än låter. ¶

17

TEMA: DEMOKRATI

k Mora Folkhögskola Onsdag 4 maj

Distansutbildningen Anpassad IT är mycket mer än datorer. Det är en väg till att tro mer på sig själv, lära nytt, ställa krav och inte minst våga ta plats.

Text: Katja Alexanderson Foto: Pontus Wikholm

Skola med hög kaxfaktor

D et är sånt som kan hända på Mora Folkhögskola.” På väg till lunchen har arbets terapeuten Kerstin Gatu fått ett hemslöjdat metspö prytt med orden ”Kerstin morafhsk pension 65 år”. Till och med kroken är egentillverkad. Leendet skulle kunnat lysa upp hela entrén. Hon har fått det av Lars Haddäng som tillverkat det på förmiddagen. Han är en av tolv deltagare på distans utbildningen Anpassad IT som Kerstin Gatu är ”mamma” till. Utbildningen är tvåårig och vänder sig till personer med måttlig intellektuell funktions nedsättning, som gått ut gymnasiesärskolan. Den går på halvfart, med träffar på skolan en gång i mån aden.

Namnet till trots ligger fokus på Anpassad IT inte på datorer, utan det handlar om möjligheten till livs långt lärande. – Datorer är jättebra på att kompensera allt den här gruppen har svårt för. Det kan vara uppläst text, bil der, filmer, påminnelser. Det är det bästa verktyg som finns om man inte kan läsa. Och så står de längst ifrån digital delaktighet. Anpassad IT var från början ett Arvsfondsprojekt, fött ur orättvisan att det nästan inte finns några eftergymnasiala utbildningar för personer med måttlig IF. Numera är den, efter hårt arbete, en per manent utbildning på Mora Folkhögskola. För att gå kursen behöver du inte kunna läsa och skriva, men många av årets deltagare kan det.

kk

18

Amanda Hjertton, Sofia Lindé, Johanna Nyberg och Camilla Holmqvist har lärt sig mycket på distansutbildningen Anpassad IT, bland annat om datorer. En gång i månaden är man på plats på Mora Folkhögskola.

1

1. Johanna Nyberg, Sofia Lindé, Wilma Kinnman och Amanda Hjertton hjälps åt på tipspromenaden med bondgårdstema. Hur många magar har en ko egentligen? 2. Kerstin Gatu filmar under tipspromena den. Många av aktiviteterna på Anpassad IT spelas in som minnesstöd. 3. Arbetsterapeuten Kerstin Gatu är ”mamma” till Anpassad IT som började som ett Arvsfondsprojekt, men som numera är en permanent utbildning.

3

2

Den första kullen gick åren 2015–2017 och visade att det funkade utmärkt med distansutbildning. Att det till och med var en framgångsfaktor eftersom det uppmuntrar till förändring i vardagen. Man får ge nast träna på det man lärt sig i skolan. Deltagarna behöver ha minst en stödperson på hemmaplan som kan hjälpa till med datorn. Det kan handla om att hålla kontakt med kurskamrater, göra läxor och att jobba med bilder. Kerstin Gatu berättar att det bidrar till varaktig positiv förändring, så att man inte kom mer tillbaka från skolan och allt är som vanligt. Deltagarna hyrköper en anpassad dator under kurstiden. På den finns DigiJag – ett digitalt verktyg för självständighet och delaktighet – som är utveck lat för att fungera bra för deltagare i särskolan, sär vux, daglig verksamhet och särskilt boende. Det är inte en skolplattform, utan är tänkt för hela livet och fungerar bra på paddor, datorn och mobilen. Du kan ha med dig verktyget var du än är, i stället för att det ska vara inlåst på en padda i ett klassrum efter skol dagens slut. – Om du ska bli digitalt delaktig måste du ha till

gång till dina grejer 24/7, i dina egna apparater. Tänk dig själv om du bara fick använda mejlen på jobbet, säger Kerstin. DigiJag är resultatet av ytterligare ett Arvsfonds projekt eftersom man under första omgången av Anpassad IT såg att det behövdes ett målgrupps anpassat digitalt verktyg. Begripsam och Axesslab har stått för utvecklingen och både den första och andra kullen deltagare på utbildningen fungerade som erfarenhetsexperter. För att passa personer med IF är DigiJag symbolstyrt, multimodalt med film, ljud och bildstöd – och sekventiellt, det vill säga att man gör en sak i taget. Tillbaka på Mora Folkhögskola är Lars Haddäng extra glad den här dagen. På kvällen står innebandyturne ring på schemat, med inbjudna spelare från folkhög skolans andra linjer. – Jag har spelat innebandy i sju år, berättar Lars som till vardags spelar i Skövde Parasportförening. Innebandykunnandet märks efter lunch när Emilie Hoffer, som tagit över kursansvaret efter Kerstin

20

DigiJag k Arvsfondsprojektet kring DigiJag är avslutat men verktyget lever vidare. Det är antingen kommunen, en verksamhet inom kommunen eller privata anordnare som tecknar avtal om att få an vända DigiJag. DigiJag kan också användas av förening ar. Läs mer på digijag.se. DigiJag center k DigiJag center är ett kompe tenscentrum för att öka delaktighet i det digitala samhället för personer med intellektuell funktionsned sättning. Centret erbjuder rådgivning, kompetens utveckling, produktion av lärresurser etcetera. Målet är att skapa ett kompetensnav för att ge en av de mest efter satta grupperna i samhället ökad tillgång till det digitala samhället. Kerstin Gatu är pedagogisk projektledare (som trots att hon har passe rat 65 år inte har några planer på att lägga av).

Gatu, går igenom vad som gäller när man spelar en turnering. Lars tar plats inuti bänk-U:et i klassrum met och visar att man ska ha klubban nära kroppen och säger att det är viktigt att spela schysst. Det blir mest en påminnelse för de övriga. De har varit med och tagit fram ett bildstöd för innebandy och blivit intervjuade i radio om det (sök på bildstöd innebandy på sr.se). En viktig del i bildstödet är ”ramen”. Det som är innanför ramen är okej – ha roligt tillsam mans, lyssna på ledaren, bra förlorare. Och det som är utanför hör inte hemma på planen – stänga ute en lagkamrat, säga dumma saker så att någon blir ledsen. Sen är det dags att lämna klassrummet för en tips promenad med bondgårdstema. Frågorna är upp satta i en slinga kring huvudbyggnaden. Det går hela tiden att se var nästa fråga sitter någonstans – bara man spanar lite. Ämnesvalet hör ihop med morgon dagens besök på en gård. På samma sätt är förmid dagens bak av pizzabullar också kopplat till utflykten – de ska bli matsäck. Det är ett tydligt exempel på att allt hänger ihop på Anpassad IT.

– Vi arbetar utifrån fyra teman: hälsa, natur, kul tur och samhälle, säger Kerstin. Hälsa kan vara att laga mat och testa olika sätt att hålla kroppen i gång, både ute och inne. Kultur att sjunga, spela teater och besöka bibliotek och muse um. I tema Natur lär man sig om växter, djur och miljötänk – ofta utomhus, oavsett väder. Samhälle handlar om olika sätt att vara delaktig. Som att rösta, vilket är ämnet för dagens sista pass i klassrummet, men vi är inte riktigt där än. – Vi har fyra mål: Man ska ha kul. Klara av det vi gör, både på datorn och på våra aktiviteter. Ha något att berätta när man kommer hem. Och vilja komma tillbaka, säger Kerstin. Den här dagen är det uppenbart för oss besökare att deltagarna verkligen gillar sin utbildning. – Det är så roligt att komma hit. Det är synd att det bara är två träffar kvar, säger Sofia Lindé. Lars svarar kort och gott ”Allt” på vad som är bäst med Anpassad IT. Camilla Holmqvist är också väldigt nöjd.

k Bildstöd innebandy Innanför ramen: OK. Utanför: Inte OK.

kk

21

Lediga platser Vet du någon som skulle vilja gå på Anpassad IT? Det finns fortfarande platser kvar till starten i höst. Läs mer på mora folkhogskola.se/kurs/ anpassadit . Där finns också filmer på vad ut bildningen betyder för deltagarna och deras stödpersoner.

Kursansvariga Emilie Hoffer får en kram av Lars Haddäng.

kk

”Hur tycker politikerna att Sverige ska hantera kriget i Ukraina?” Eric Hedegård och Wilma Kinnman spelar in en fråge film till Facebook. Kerstin Gatu sköter kameran.

– Det är jättetrevligt. Man får lära sig nya saker. Jag har lärt mig hantera en dator mycket bättre. Också Johanna Nyberg tycker att hon lärt sig mycket och berättar att hon

Många av aktiviteterna filmas som minnesstöd och läggs in i DigiJag. Med några enkla klick visar Johanna oss en film på den stora duken i klassrummet. Den är från förra årets julfirande. – I början var det många deltagare som knappt vågade se sig själv på film, nu är det tvärtom jobbigt om man inte är med, säger Emilie Hoffer. För att använda Kerstin Gatus ord så har Anpassad IT ökat ”kaxfaktorn” hos deltagarna. De ställer krav, har önskemål, nöjer sig inte … tar plats. Inlärd hjälp löshet ersätts av självförtroende. – Det kan förstås vara lite utmanande också, men det är ju det som vi alla vill se. Att få känna att man lär sig, att man kan, att man utmanas och får leva upp till förväntningar – det är mycket av den varan här. Åter i klassrummet är det dags att prata om demo krati, politik och valet i höst. Rickard Jonsson, som ska ta över kursansvaret när Emilie Hoffer går på föräldraledighet, leder passet. Till sin hjälp har han studiematerialet Mitt Val som tagits fram av Studie förbundet Vuxenskolan och Riksförbundet FUB (se mittval.nu). Tidigare har gruppen diskuterat fram 16 frågor att ställa till politiker, nu är det dags att rösta fram tre

MORA

kk

numera gör mycket fler saker på datorn än bara spelar. Hon lyfter också fram det sociala. – Det är kul att få vara i det här sammanhanget och lära känna folk. Oavsett vilket tema som står på schemat fungerar datorn och it som möjliggörare för lärande. Sofia tycker att Easymail är superbra. Det är ett mejl program med avskalat gränssnitt, där du har en adressbok med bilder och antingen skriver eller talar in ditt mejl. Men redan för sex år sedan, när tidskrif ten intervjuade Kerstin Gatu, var det gammalt och uppdaterades inte längre. Att det fortfarande inte har kommit någon uppföljare får det att blixtra till i Kerstins ögon. – Du klarar dig knappt utan en e-postadress i dag. Du behöver det för att kommunicera, lyssna på Spotify, titta på TV4 Play och så vidare. Hon tar även upp bank-id som ett problem. Så när hon får höra att det numera faktiskt går att använda ansiktsigenkänning blir hon väldigt glad.

24