Arbetsterapeuten-3-2022

TEMA: DEMOKRATI

Och en person tyckte det var viktigt att det skulle bli stort ”så man kommer in med permobilen”. – De får syn på sina olikheter. En per son med autism bryr sig kanske inte så mycket om att det finns mycket golvyta. En i gruppen tyckte också att

Till en början träffades gruppen fysiskt, men i och med pandemin började man ses över Teams. Under månadsträffen i maj låter Expertrådet en journalist från tidskriften Arbets terapeuten sitta med och lyssna på mötet. Helst vill Malin och Johanna ha en övervikt av ungdomar, men i dag blir vi tre vuxna och tre yngre. Den här gången väljer experterna att ha sina kameror avstängda, kanske på grund av en udda gäst. Men även om de är barn och unga och dessutom tillhör en grupp vars röster inte hörs så ofta är de inte direkt blyga. Någon månad efter första träffen i september 2019 presenterades grup pen under en verksamhetsdag för alla medarbetare på barn- och ungdoms habiliteringen i regionen. Malin och Johanna satt på scen tillsammans med en i gruppen som berättade vad ett bra bemötande är, inför 300–400 personer. – Det satte Expertrådet på kartan direkt, säger Malin. Expertrådet är rätt så inarbetat i orga nisationen, säger Malin och Johanna. De flesta ser det som en naturlig väg att be om rådets utlåtande inför ett beslut. Både medarbetare och chefer skickar frågor till gruppen. Vissa frågor får de jobba lite extra med så att de blir begripliga. Vuxna kan ibland skriva väldigt byråkratiskt. Det blir kring fyra-fem frågor per möte. Och alltid återkoppling till vad som hänt tidigare. Som nu i maj då rådet får veta att man följt deras rekommenda tion att syskongruppen med tonåringar ska ses digitalt. – Det blir inte alltid som ni tycker, men det finns alltid med som grund. Och den här gången lyssnade de, säger Malin och tillägger att man aldrig skriver ut namn i underlaget utan det är Expertrådet som enhet som framför sina åsikter. Malin och Johanna har kämpat för

att gruppen ska få vara med tidigt i processen och inte bara kallas in och tycka till om nästan färdiga beslut. Att låta ungdomarna få säga sitt från start kräver att de vuxna släpper lite av kontrollen. – En tid var vår slogan: ”Sluta vuxengissa, lyssna

väntrum ska vara tysta med lugna färger, medan en an nan ville att det ska vara piggt, säger Johanna. Efter mötena skriver de rent anteckningarna och lägger upp en sam manfattning på intranätet.

på Expertrådet”, säger Johanna då vi pratar efter mötet. Alla frågor som kom mer in tas upp i gruppen. Ju mer konkreta de är de sto lättare blir det att ta ställning, men alla frågor är inte lika engagerande. – Evidensbaserad habi litering gick de inte i gång på, minns Malin. På mötet i maj gällde detsamma för frågan om att göra övergången från barn och unga till vuxen habiliteringen så smidig som möjligt. Är man 11, 12 eller 15 är 18-årsdagen fortfarande ganska avläg sen. Men experterna tän ker till och svarar bland annat att de gärna själva bestämmer hur de ska få reda

Frågeställaren till de olika punkterna får en mer ingående redo görelse, som underlag till sin specifika punkt. Efter att Expertrådet och arbetssättet presen terades på en nationell habiliteringskonferens hösten 2021 har några regioner hört av sig och visat intresse för att starta egna expertråd. Malin tycker att alla verksamheter borde ha ett expertråd.

”Vi måste lyfta barnens per spektiv i alla sammanhang. Tyvärr är vuxna ofta bättre på att prata om barn än med barn.” MALIN HÖJMAN

– Jobbar du som arbetsterapeut med vuxna så har de kanske barn som anhöriga. Hur inkluderar man dem – de har rätt till information kring sin förälders sjukdomsbild på ett sätt de förstår. Vi måste lyfta barnens perspek tiv i alla sammanhang. Tyvärr är vuxna ofta bättre på att prata om barn än med barn. ¶

på information – via film, i grupp eller besök på plats. Och att informationen inte ska komma så långt före 18-års dagen att man hinner glömma. På ett tidigare möte fick Expertrådet en fråga om hur en enhet skulle bygga om sitt väntrum. Då tände man till. ”Många eluttag” var ett konkret tips.

LÄSTIPS

NOBAB:s kunskapsbank med lagar, konventioner och standard som innehåller grundläggande riktlinjer för barn i hälso- och sjukvård (nobab.se/ kunskapsbank).

Barnombudsmannens års rapport 2022 ”Blir det nån skillnad – eller säger vi det här helt i onödan?” bland annat om hur barn själva ser på sin delaktighet (bo.se, sök på års rapport ).

BLIR DET NÅN SKILLNAD – eller säger vi det här helt i onödan? BARNKONVENTIONEN I BARNS VARDAG BARNOMBUDSMANNEN 2022

”Expertgrupp Barn” från Bris är en bra metod att utgå från i arbetet med att starta ett expertråd (bris.se, sök på expertgrupp ).

30