Arbetsterapeuten-3-2023

#3 2023

TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES ARBETSTERAPEUTER

k GEMENSKAP 18 temasidor om vägen mot tillsammans

k NY KRÖNIKÖR ”Begreppet energi balans hade jag inte

ens hört talas om, men jag undrade hur andra orkade med sina liv.”

k RESULTAT Nio av tio

skriver med ” ”

AMPS i USA lägger ner

Folkhälsan spåret försämras

längs

Forskaren Linda Timm tog tunnelbanan från Karlaplan till Skärholmen. Där är medellivslängden fyra år kortare – och det blir tydligt att pengar spelar roll för hälsan.

k PORTRÄTTET HARRIET WILLIAMS – EN ARBETSTERAPEUT UTÖVER DET VANLIGA

För att orka vara aktiv så länge som viljan finns, är rätt stöd och balans avgörande, både i aktivitet och vila. Nya Prio 3A, är precis som Cross 6, utrustad med det smarta 3A-ryggstödet. Bejaka rörligheten Steget från Cross till komfort – Nu ännu mindre med NYA Prio 3A

Ryggstödets många inställningar ger användaren rätt förutsättningar för ett aktivt liv. Ge inte upp rörligheten!

0371-58 73 00

info@etac.com

www.etac.se

För mer info, kontakta oss eller besök vår hemsida:

katja alexanderson Chefredaktör

#3 2023

På det stora bordet står ett litet staffli vid varje stol. Färgerna är framdukade: rött, grönt, gult, vitt, blått, svart … Vi slår oss ner. Unga vuxna. 50-åringar. Och de som med råge passerat pensionsåldern. Vi läser utdrag ur Sara Lidmans verk och samtalar om texterna där naturen tar plats. Bibliotekspedagogen ger oss alla en årstid – vinter i mitt fall – och vi får några minuter på oss att börja måla ett träd. Sedan är det dags att skicka vida re och fortsätta måla vinter på bordsgrannens tavla. Och så fortsätter det tills vi gått varvet runt och samskapat en vildvuxen skog. Samtalet efteråt är nästan häftigast. Det är så sällan vi ses över generationerna om det inte är med släkten. Genom att bjuda in till Salong lyckades bibblan skapa möten mellan människor som annars lever vitt skilda liv, utan skärningspunkter. Det delade intresset, skaparlusten, gjorde att våra vägar korsades och öppnade för gemenskap. Det gav mersmak och framöver kommer jag hålla ögonen öppna för fler salonger i vardagen. Det här numret har temat Gemenskap . Vi samtalar med professor Ingeborg Nilsson om betydelsen av social delaktighet . Nydisputerade Therese Nordin berättar om ”Håll kontakten”, en modell för hur hemtjänsten kan arbeta för att förebygga och bryta ensamhet . Du får också följa med till två äldreboenden i Ängelholm där arbetsterapeuterna ser till att det finns mycket att göra för de boende: bollgympa, hundbesök, utflykter … Och på Södermalm i Stockholm går vi på fikaträff anordnad av volontärer från den ideella föreningen Äldrekontakt. Avslutningsvis skriver vi om hur grön rehab med djur och natur kan bidra till att bryta social isolering för unga vuxna med autism. Därtill möter du Harriet Williams . Hon är inte bara arbetsterapeut utan också världsresenär, datalärare och föreläsare. Dessutom har hon en familjehistoria utöver det vanliga. Vi lyfter också hotet mot Amps och bjuder som vanligt på både app- och boktips. Sist men inte minst: Glad sommar och så syns vi igen i höst! Lustfyllt och gemenskapande

”Jag blir på gott humör när jag får leka.” s 8

5 Ordföranden

Funkofobi, nej tack!

6 Aktuellt 8 Porträttet: Harriet Williams Arbetsterapeut, föreläsare, världsresenär & datalärare

14 Hallå där!

Ingrid Sandelin, 80 år & LOM

18 Tema: Gemenskap

Vägen mot tillsammans Bollar, bingo och Bonta Hänga med hästar lockade till gården Äldrekontakt bryter social isolering bland äldre Bridget Haglund är psykiatrin trogen 39 Ny krönikör: Lina Liman Att göra en Lina 40 Forskning Folkhälsan skär som en röd linje genom stan 36 Karriär

Koll på utfrysning s 46

44 Nya böcker och appar Bok: för deppig App: för gemenskap 48 Förbundsnytt Fira Pride, sök stipendier, öppettider i sommar 50 Kalendarium

Layout: Pontus Wikholm Korrektur: Linda Swartz Annonser: Victoria Pettersson victoria.pettersson@mediakraft.se 073 511 81 79 TS-kontrollerad upplaga: 10 500 ISSN: 0345-0988 Grafisk form: Graffoto AB Tryck: Ljungbergs

Utges av Sveriges Arbetsterapeuter Box 760, 131 24 Nacka Växel och medlemsrådgivning: 08 507 488 00 www.arbetsterapeuterna.se kansli@arbetsterapeuterna.se

Ansvarig utgivare: Ida Kåhlin ida.kahlin@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 03 Chefredaktör: Katja Alexanderson katja.alexanderson@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 25 Fotograf omslaget: Pontus Wikholm

M

N

Ä

E

R

N

K

A

E

V

T

S

3

Trycksak 3041 0116

Trapphiss snabbt och enkelt!

Egna montörer och säljare i hela Sverige

Har du nyligen amputerats eller fått en ryggmärgsskada och upplever du att mycket i ditt liv känns nytt och svårt? Då kan det vara en bra idé att möta någon som har erfarenhet av din nya situation och som har lyckats skapa ett fungerande och aktivt liv – en förebildscoach! Det är en person som kan inspirera, motivera och visa på möjliga vägar framåt. Förebildscoacherna är verksamma i hela Sverige, med utbildning och stöd från Personskadeförbundet RTP och RG Aktiv Rehabilitering. Att träffa en förebildscoach är kostnadsfritt. Läs mer och anmäl ditt intresse på rtp.se/forebildscoacher

Göteborg Stockholm Sundsvall 031-442250 054-2033422 0510-301302 040-6021611 08-212250 060-125912 Karlstad Lidköping Malmö

Vardag i balans™ Möter du personer i ditt arbete med psykisk ohälsa som upplever obalans i vardagen? Vardag i balans™ är en aktivitetsbaserad och återhämtningsinriktad gruppintervention med ett tydligt fokus på aktivitet, social interaktion och personcentrering. Nästa kurs startar den 27 september. Läs mer och anmäl dig på arbetsterapeuterna.se senast den 6 september.

Som medlem betalar du bara halva priset på Akademins publikationer och kurser och prioriteras alltid vid kursantagning.

4

ORDFÖRANDEN

”Undersökningen visar att en av tre med funktionsnedsättning känt sig diskriminerad i arbetslivet.”

Funkofobi, nej tack!

N yligen fick jag frågan om förbundet arbetar med funktionshinder i ar betslivet. Mitt instinktiva svar var att vi jobbar massor med den frågan. Många av oss medlemmar arbetar ju dagligen med insatser som främjar delaktighet i arbete för personer med funktionsnedsättningar. Arbetsterapeuter har kunskap om vad som krävs för att skapa tillgängliga och universellt utformade arbetsplatser. Vi har kompetens att bedöma arbets förmåga i relation till både specifika och generella sammanhang samt att välja och vidta åtgärder som gör det möjligt för personer att kunna utföra sina arbetsrelaterade aktiviteter på ett meningsfullt sätt. Den kunskap och kompetens vår profession besitter inom det här området använder vi som förbund i hög grad i vårt påverkansarbete för att visa värdet av arbetsterapi och arbetsterapeuters insatser i strävan mot ett jämlikt och hållbart samhälle. Jag var ganska nöjd med det svaret. Men det var inte det frågeställaren ville veta. Frågan var hur vi i vårt fackliga uppdrag arbetar med funktionshinder perspektivet. Det fick mig att börja reflektera mer. Självklart arbetar vi, som en del av fackförenings rörelsen, för ett mer inkluderande arbetsliv. Vi be vakar att våra arbetsgivare följer gällande lagstiftning och kollektivavtal och företräder enskilda medlem mar i dessa frågor. Vi utbildar våra fackligt för troendevalda och enskilda medlemmar om det före byggande arbete med aktiva åtgärder som krävs för att motverka diskriminering och verka för lika villkor i arbetslivet, oavsett diskrimineringsgrund. Fine, så långt. Men gör vi och andra fackförbund nog? Bidrar vi tillräckligt i arbetet med att nå det funktions hinderpolitiska målet om ”jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsned sättning i ett samhälle med mångfald som grund”? I en nyligen publicerad SCB-undersökning om

arbetsmarknaden framkommer att det endast är 52 procent bland personer med funktionsnedsättning som är sysselsatta. Det är betydligt lägre än i den övriga befolkningen, där sysselsättningsgraden är 81 procent. Undersökningen visar att en av tre med funktionsnedsättning känt sig diskriminerad i arbetslivet. De vanligaste anledningarna är att inte få ett jobb man har meriter för samt att utsättas för mobbning, kränkningar eller trakasserier från chefer eller arbetskamrater. SCB:s undersökning visar tydligt att vi har mycket kvar att göra. Den funkofobi som råder på svensk arbetsmarknad, som hindrar personer med funk tionsnedsättning från att ta del av arbetslivet på lika villkor, måste bekämpas. Vi inom fackförenings rörelsen måste ta vårt ansvar, och utifrån

den kunskap och kompetens som vi arbetsterapeuter besitter borde vi i Sveriges Arbetsterapeuter på ett tydligare sätt än i dag ta komman dot i dessa frågor. Det är hög tid för ett mer framträdande funktions rättsperspektiv i den svenska fack föreningsrörelsen. För i ett sam hälle där vi ser antidemokratiska rörelser nå allt större makt och inflytande är det viktigare än någon sin att vi står upp för och för svarar alla människors lika rättigheter och möjligheter.

ida kåhlin Ordförande

Lagom mycket? Folkhälsomyndigheten och Statens medieråd har fått i uppdrag av regering en att göra en kunskapssammanställ ning om hur digital medieanvändning påverkar barn och unga. Utifrån det ska en vägledning och rekommendationer kring skärmtid tas fram och spridas. Surfa in på regeringen.se och läs mer.

Grönare cirkel Många av oss behöver grönare matvanor. Nu har Livsmedels verket tagit fram en grönare version av Matcirkeln. I den får de växtbaserade alternativen betydligt större plats än tidigare. Läs mer på livsmedelsverket.se, sök på ”matcirkeln”. K E T

E R

S V

E L

D

M E

S

V

L I

D :

I L

B

FOTON: MOSTPHOTOS

AMPS i farozonen AMPS i USA lägger ner. Kursverksamheten är stängd och det går inte att bli ny användare. Som det ser ut nu riskerar instrumentet att försvinna ur den arbetsterapeutiska verktygslådan.

BILD: MOSTPHOTOS

För att använda AMPS och få tillgång till programmet och tillhörande databas har det krävts en utbildning. Den möjligheten har nu försvunnit eftersom det amerikanska före taget CIOTS – The Center for Innovative OT Solutions – som har rättigheterna lägger ner sin verksamhet. Det kommer inte att ges några kurser i framtiden, varken online eller fysiskt, och datorprogrammet kommer inte heller att uppdateras. Befintliga användare hade fram till sista maj på sig att kostnadsfritt skaffa en livslång licens. Birgitta Bernspång, professor emerita vid Umeå universitet, har både använt AMPS i sin forskning och hållit i den svens ka kursverksamheten. Hon är bedrövad över att ar betsterapeuter framöver inte kommer att kunna utbilda sig i AMPS. Och lyfter fram att det

är ett kraftfullt verktyg för att bedöma kvaliteten i ADL-aktiviteter

Tillsammans med AMPS Facul ty , en samman slutning av kurs ledare från olika

betsterapeututbildningarna i Sverige. I den beskrivs bland annat en vidareutvecklad version av Occupational Therapy Inter vention Process Model, OTIPM . Det är en modell för att skapa en klientcentrerad, top- down ar betsterapiprocess som utgår från klientens behov och situa tion. På företagets webbplats går Powerful Practice att bestäl la så länge lagret räcker. Vad som händer sedan är oklart. De nordiska arbetsterapeut förbunden har uppmärksammat världsorganisationen WFOT på att AMPS är hotat och även lyft effekterna för utbildningarna om det i framtiden inte går att få tag på Powerful Practice. – Situationen är djupt beklag lig, inte minst med tanke på hur mycket svensk forskning som bygger på AMPS, och rela terade instrument. Det är ett

och att det an vänds i många verksamheter

runt om i Sverige. Sedan starten på 1990-talet uppskat tar Birgitta Bern spång att 2 000– 3 000 svenska ar betsterapeuter har gått utbildning i AMPS. – Som det ser ut nu kommer AMPS med tiden att för svinna ur arbets terapeuters verk tygslåda. Det vore

länder, har hon försökt köpa rät tigheterna till

”Det vore sorg ligt om ett så välbeforskat instrument går i graven. ” BIRGITTA BERNSPÅNG F O T O : P R I V A T

AMPS, inklusive datorprogrammet och databasen. – Vi har efter frågat ett kost nadsförslag från CIOTS för att köpa rättigheter na, men har tyvärr inte fått någon re spons på det. Men

sorgligt om ett så välbeforskat instrument går i graven. Möjlig heten att på ett enkelt sätt för tydliga en patients förmåga att utföra dagliga aktiviteter går förlorad.

vi fortsätter att försöka säkra AMPS framtid. Ett annat orosmoln är att CIOTS har gett ut boken Power ful Practice som används på ar

6

24 Mkr beviljar Forte till Framtidens hälso- samma åldrande – ett program för prevention och interventioner genom god och nära vård som stödjer ett bra vardagligt liv som leds av professor Susanne Guidetti vid KI.

Hur vi går och mår Långsammare och med kortare steg. Gången är påverkad hos personer med neurodegenerativa sjukdomar. En ny avhandling från Lunds universi tet visar att gångproblem kan kopplas till kognitiv förmåga och påverka livskvaliteten. Här spelar inte minst fallrädsla roll eftersom ett undvikande beteende kan leda till ytterligare gångproblem. Läs mer på lu.se, sök på ”gångförmåga”.

FOTO: MOSTPHOTOS

AMPS och OTIPM k AMPS, The Assessment of Motor and Process Skills, är ett välbeforskat instrument för att bedö ma kvaliteten i ADL-akti viteter och används i många länder. Det är ut vecklat av den amerikan ska arbetsterapiforskaren Anne Fisher, som bland annat varit professor vid Umeå universitet. AMPS ingår i kunskapsstöd och riktlinjer nationellt, regi onalt och lokalt. k Processmodellen Occu pational Therapy Inter vention Process Model, OTIPM är också fram tagen av Anne Fisher. Modellen är numera vida reutvecklad och beskrivs i boken Powerful Practice som används på svenska arbetsterapeutprogram. evidensbaserat verktyg som är centralt för att bedöma aktivi tetsutförande och finns med i kunskapsstöd och riktlinjer nationellt, regionalt och lokalt, säger Sveriges Arbetsterapeu ters ordförande Ida Kåhlin. Hon tillägger: – Powerful Practice används i stor utsträckning på de svenska arbetsterapeututbildningarna och det kommer att medföra stora problem om boken inte längre går att få tag på. Arbetsterapeuten har sökt CIOTS utan framgång. katja alexanderson

För allas rätt till vård Respektera vårdprofessionernas yrkesetik och dra tillbaka förslagen i Tidöavtalet. Bakom den upp

man ett ställningstagande med krav på att regeringen ska dra tillbaka förslagen som för sämrar möjligheter för vård för personer utan uppehållstillstånd. – Rätten till hälsa är en mänsklig rättighet och gäller alla människor. Alla vårdprofessio ner har tydliga etiska koder och riktlinjer. ”Förslagen i Tidöavtalet går tvärs emot yrkesetiken.” Grundläggande är att vi ska ha patientens hälsa som det främsta målet och aldrig frångå principen om människors lika värde, säger Ida Kåhlin. Hon fortsätter: – Förslagen i Tidöavtalet går tvärs emot yrkesetiken. Och när vi ser risken för att det kommer att fattas politiska beslut som inte är förenliga med våra etiska koder måste vi pro fessioner agera kraftfullt tillsammans. Du kan läsa mer om vad professionerna kräver i en debattartikel på dagenssamhalle.se, sök på ”vård på lika villkor”. Hela ställnings tagandet finns på arbetsterapeuterna.se/sam verkansprojekt. katja alexanderson

Enligt Tidöavtalet ska en utredning ta fram förslag som syftar till att så långt det är rättsligt möjligt begränsa asylsökandes rättigheter, bland annat inom hälso- och sjukvården. Dessutom föreslås en skyldighet för offentlig anställda att anmäla papperslösa till Migra tionsverket och Polismyndigheten. – Det finns ingen garanti för att vårdpersonal kommer att undantas från anmälningsplikten. Blir den verklighet är risken stor att fler människor inte vågar söka vård för allvarliga tillstånd hos sig själva eller sina barn, säger Sveriges Arbetsterapeuters ordförande Ida Kåhlin. Förbundet står bakom Rätt till vård-initiativet som samlar fack- och professionsförbund, fri villigorganisationer och kyrkor. Nyligen antog maningen till regeringen står Rätt till vård-initiativet , som samlar fack- och professionsförbund, frivillig organisationer och kyrkor.

7

PORTRÄTTET

Extra allt Harriet Williams. 81 år, göteborgare och arbetsterapeut. Men också världsresenär, föreläsare om förintelsen och datalärare. Och med en familjehistoria extraordinär. Text: Katja Alexanderson Foto: Nora Lorek

H ej, mormor. Finns det någon möjlig het att få låna din bil i helgen?” Harriet Williams läser sms:et från barnbarnet i sin Apple Watch. Hon älskar ny teknik och klockan ger fri het. Frihet att plocka upp pelargonerna ur källa ren utan att behöva oroa sig för att ramla och bli liggande. Att klockan dessutom är snyggare än ett trygghetslarm, går att ringa med och fungerar på stan är en extra bonus. – Om jag larmar kan de se på gps:en var jag är. Källarutflykten gick bra den här lusthuset i trädgården. Skulle det bli köld nätter slår en värmare på automatiskt. Har riet älskar som sagt teknik och under yrkeslivet som arbetsterapeut gick hjälpmedel som en röd tråd genom karriären. Men vi tar det från början. Frågan är bara var bör jan är. Är det med anmodern Anna Thomasdotter som överlevde pesten på Ivön i början på 1700- talet? Eller är det mormorsmor Johanna som ägde och drev en mejerirörelse som sedan skulle kom ma att bli Arla? Eller mormor som gick på konst skola i München och Wien och ska ha haft en allt annat än trevlig mustaschprydd klasskamrat? Eller mormors syster som gifte sig med konst nären bakom Kattresan , Ivar Arosenius? Eller är det med Harriets mamma sjukgymnasten som växte upp i Berlin och var tysk mästarinna i utförsåkning och jitterbugg på 1920-talet? För att någorlunda hålla oss till Harriets historia gången och nu lapar de vinterbleka, taniga pelargonerna ljus och värme i

– och inte förlora oss i familjen Adlers vindlande värld – börjar vi i slutet av 1930-talet, när det ännu är ett par år tills Harriet föds. Barndoms hemmet i Göteborg, där Harriet bor i dag, är nybyggt. Andra världskriget står för dörren och familjen är på helspänn. Harriets morfar John Gottowt är ukrainsk jude från Lviv. Efter fem år ”Om ni har sett Schind ler’s list så vet ni ...” i Danmark har han kommit till Sverige där mor mor Lisa redan befinner sig, sedan de lämnade Berlin vid Hitlers maktövertagande. Morfadern är regissör, skådespelare och stumfilmsstjärna, bland annat i den klassiska filmen Nosferatu , och har arbetat med teater i Danmark, men har pro blem med uppehållstillståndet. Han tycker att Sverige är en kulturell utmark och väljer att åka till Polen i stället. – Han förstod inte faran och åkte till sin mors hemstad Krakow. Om ni har sett Schindler’s list så vet ni att nazisterna gick från lägenhet till lägenhet och sköt folk om de inte ville följa med. Han är ett av de offren. Hemma i Göteborg inkvarterar familjen flyk tingar på vinden – före, under och efter kriget. – De var på väg till Amerika och Israel. Willy Brandt bodde också här … Hitler var ju inte så förtjust i socialdemokrater. Skräcken för tysken finns där ständigt och när Norge och Danmark ockuperas blir den än värre. Morfar är ju judisk och barn och barnbarn är i riskzonen enligt de tyska raslagarna. Familjen

kk

8

Harriet Williams

Gör: Ger kurser i data kunskap för seniorer, föreläser om förintelsen, styrelseledamot och webbmaster i Arvid Carlsson-fonden som främjar forskning om psykiatriska och neuro logiska sjukdomar. Karriär: Arbetsterapeut och har bland annat varit chef för hjälpmedels centralen i Mölndal och Södertälje, byggt upp hjälpmedelsverksamhet i Slovakien och varit ansvarig för arbetstera pin på Tre Stiftelsers äld reboenden i Göteborg. Familj: Stor och vind lande. Tre vuxna döttrar. ”Inte gift för tillfället”. Gillar: Att leka, ordna fest och inte minst resa. Har varit i 76 länder. Är väldigt förtjust i Amster dam, Paris och Island. Guate mala var fan tastiskt.

Harriet Williams lägger sista handen vid lunchen. Hon förfäras över den trista maten som serveras på många äldre boenden – mat ska vara nylagad och inte ha stått i timmar i värmeskåp.

spikar igen träluckorna till huset och flyttar till släktens stora gård i Halland. Väskorna står färdigpackade vid dör ren ifall de snabbt skulle behöva lämna landet. Tanken är att de i så fall ska gå ombord på ett fraktfartyg till Amerika. Mormoderns äldsta bror Axel har vid den här tiden sålt mejerirörelsen och försäljningsintäkterna investerades bland annat i rederiet Transatlantic (senare donerade han sin förmögenhet till förmån för Göteborgs studenter). När Harriet föds på våren 1942 flyttar familjen tillbaka till stan, faran känns inte riktigt lika överhängande. I huset bor Harriet, hennes bröder, föräldrar och mormor tillsammans. På vintrarna häller mamma Hanna vatten på snön så att barnen kan åka iskana på kartonger i branten ner till botten av tomten. När man tittar över kanten suger det i magen och ger perspektiv på dagens barnsäkerhetstänk. Kanske skulle vi kunna våga lite mer? Lite mindre gummiasfalt och mer trädklättring? – Mina föräldrar var väldigt lekfulla och när de hade stora fester var det ofta maskerad … Nu när det kommer på tal, så skulle man kanske ordna en? Det räcker att säga att nu är det en lila fest eller att det är näsornas högtid, så kommer folk med näsor och alla blir glada. Jag blir på gott humör när

jag får leka, säger Harriet som lite senare visar oss lösnäsan från gårdagens häxfest. Det är full fart i det stora huset på kullen, som har fri sikt över stenstaden (i dag är utsikten fortfarande magnifik men 80 års byggande skymmer förstås en del). Mormor bor i en egen lägenhet. Harriet har fem bröder och när pappan, som är företagare, tar med sig kunder hem blir det snabbt fullt kring matbordet. Hon är mellanbarn, så någon flickcykel är inte att tala om – och hon ärver brödernas bruna baskrar. – Det var bedrövligt att vara enda flickan. Men jag lycka des tjata mig till en vit basker, säger Harriet och tror att det bidrog till att hon senare i livet lärde sig hattmakeri. Hon börjar i Samskolan som är konfessionslös och eleverna får lära sig om alla religioner, inte bara kristendom. Slipper morgonbönen. Många av klasskamraterna är judiska, så även om hon själv inte är judinna har den judiska kulturen varit en viktig del av uppväxten och hon har än i dag många judiska vänner. I vuxen ålder får hon veta mer om mor faderns öde och numera är Harriet ute i skolorna och berät tar om förintelsen. På en träff med andra föreläsare härom månaden frågade en man hur det kom sig att hon kan berätta så detaljerat.

10

”Mina föräldrar var väldigt lekfulla och när de hade stora fester var det ofta maskerad … Nu när det kommer på tal, så skulle man kanske ordna en?”

– Jo, sa jag, jag har träffat den lilla pojken som låg under min morfars säng när han fick de fem skotten i huvudet av en tysk soldat. Tiden stannar när mannen som ställt frågan berättar att pojken var hans farbror. Och på samma sätt stannar tiden när Harriet berättar om mötet. I villaidyllens soldränkta vårträdgård, till tonerna av fågelkvitter, blir 1900-talets mörka historia till kött och blod. Den unga Harriet är praktiskt lagd och gillar hantverk, så när det blir dags att välja yrke tycker mamma sjukgym nasten att arbetsterapeut vore lämpligt. Att kvinnor ska utbilda sig är en självklarhet i familjen Adler. Mormorsmor Johanna var utbildad lärarinna. – Mina förfäder ville att kvinnor skulle vara självständiga och inte beroende av någon annan, säger Harriet och kon staterar att både mormorsmor och mormor säkrade sina tillgångar från vidlyftiga och slösaktiga män, även om de fortsatte att leva med dem. Vid den här tiden krävs en förberedande hantverks utbildning för att bli arbetsterapeut och Harriet studerar klänningssömnad. Men livet kommer emellan och hon gifter sig som 19-åring. Får två döttrar i Sverige och en tredje på Barbados där dåvarande maken fått en tjänst (det hade föregåtts av lobbyarbete i det tysta från Harriets sida som ville ut och resa). Att vara hemmafru ligger inte för henne och tillsammans med en väninna, vars man hade en souvenirbutik fylld med fula och svårsålda pryttlar, startar hon företag. Med hjälp av lokala hemsömmerskor tillverkar de strand- och badkläder som går åt som smör i solsken. Succémodellen var herrshorts som de även ex porterade till NK hemma i Sverige. Tillbaka i Sverige inser hon att äktenskapet är på upphäll ningen, att hon snart kommer bli ensamstående med tre små flickor, och får bråttom att sätta sig på skolbänken. Först läser hon in gymnasiet och sedan till arbetsterapeut. Njuter av att lära sig nya saker. Tack vare en väldigt välkommen gåva från mormodern kan hon köpa ut maken från det lilla huset vid Landvetter sjön där hon bor med döttrarna. Tar jobb som arbetstera peut i Härryda kommun. Närheten till jobbet underlättar vardagen och skulle någon av döttrarna vara hemma från skolan kan hon enkelt svänga förbi och titta till dem under dagen. Vabb är inte uppfunnet i mitten på sjuttiotalet.

kk

11

PORTRÄTTET

Harriet Williams har länge hållit kurser i datakunskap (numera hur man bygger upp säkra molntjänster) och jobbar för att fler äldre ska ta till sig och kunna använda digital teknik.

På somrarna tar hon tjänstledigt fem veckor och jobbar som arbetsterapeut på Sätra Brunn för att få flickornas långa sommarlov att gå ihop. De får följa med och har det toppen. Efter ett par år byter hon jobb och blir chef för Hjälpmedels centralen i Mölndal. En höjdpunkt är när hon och kollegorna får testa prototyper på rollatorn och komma med önskemål om hur den utformas – att det till exempel vore bra att kun na ställa en bricka på den för kaffekoppen eller vattenkan nan till blommorna. – Rollatorn var himmelriket för patienterna. En frigörelse. Jag hörde häromdagen att vi har 250 000 rollatoranvändare i Sverige. 250 000 människor som blir fria. Det är häftigt. Hon träffar en man, flyttar till Trosa, jobbar med hjälpmedel i Stockholmstrakten, skiljer sig och återvänder till barndomsstaden och barndoms hemmet i början av 1990-talet. Tillsammans med en bror köper Harriet ut resten av sysko nen och det stora huset blir återigen genera tionsboende med mamman i grannlägenheten. För att ha råd med lånen driver hon bed-and-­ breakfast vid sidan om jobbet som ansvarig för arbetsterapin på Tre Stiftelsers äldreboenden. – Jag cyklade hem på lunchen och städade och neg, säger Harriet med ett garv.

Hon stannar kvar på Tre Stiftelser fram till pensionen och ser med glädje tillbaka på sitt yrkesliv. Tycker att det har varit fantastiskt att följa utvecklingen av hjälpmedel. – Det bästa var att få arbeta med människor. Om du inte kan träna bort en skada eller ett handikapp, måste du kom pensera det med någonting. Att då få se människors glädje: ”Wow, nu kan jag förflytta mig. Wow, nu kan jag öppna ytterdörren. Det här fixar jag.” Det är fantastiskt att stötta en människa i att bli mer självständig och få mer värdighet. Det kan vara så små saker som att kunna skära ett bröd eller öppna en konservburk. Utan att tveka rekommenderar hon unga människor att utbilda sig till arbetsterapeut – även om lönen (och pen sionen) inte är speciellt fet. Men hon har ändå alltid prioriterat resor. Än så länge har hon besökt 76 länder. Reslusten väcktes tidigt. I mitten av femtiotalet reser hon och mamman genom ett krigsmärkt Tyskland till ett välmående Schweiz, där över flödet gör stort intryck på 13-åringen. På vägen hem blir Harriet lämnad på en gård i Tyskland för att lära sig tyska. Det gör hon, och får samtidigt brevvänner runt om i världen. Snart går hela veckopengen till frimär ken. Under åren med bed-and-breakfast tog mötena med M A R I O N E T T E R F R Å N S L O V A K I E N

12

MOSTPHOTOS

Arbetsterapisverige, vi har ett resultat!

gästerna henne ut i världen – från Sydafrika till nationalparken Yellowstone i nordvästra USA. För lära känna nya människor – det gör Harriet var hon går, sitter och står. – Vänner är väldigt viktiga. Jag tycker om människor som gör att jag känner mig trygg, fri och glad. Känner jag mig inte fri att vara den jag är väljer jag bort dem. Och om folk inte tycker om mig som jag är, då kan de hitta andra att umgås med. ”Rollatorn var himmelriket för patienterna. En frigörelse.” Nyfikenheten finns ständigt där. Pratar man med folk och ”snokar” lite händer det ofta roliga grejer. Nyligen var hon i Dublin tillsammans med ett gäng grannkvinnor i sextioårs åldern. Tillsammans reser de till europeiska städer. Allt börja de med att en av grannarna skulle besöka sin son som pluggade i Budapest och Harriet konstaterade att där har hon också en släkting. – Jag skulle inte kunna tänka mig att sitta på ett kontor och forska, utan vill ha människor omkring mig. Jag tror att jag är hypersocial – och har mer energi än genomsnittsmänniskan. Men viktigast av allt är ändå den stora familjen, självklart de allra närmsta men också den stora vidsträckta med grenar över hela världen. Som är så stor att det krävs en familjefören ing för att hålla reda på allihop. I den var Harriet sekreterare i många år och 1997 fick hon i uppgift att ta fram en hemsida för föreningen. Det tog tre år och sedan dess är hon teknikbiten – och gör sitt bästa för att fler äldre ska upptäcka datorernas värld. I början höll hon kurser i hur filer, mappar och e-post fungerar, sen blev det Facebook och i dag handlar det om hur man bygger upp säkra molntjänster. Därav de tre datorerna i hemmet, hon måste ju kolla hur det funkar på mac, pc och chromebook. I släktföreningen ansvarade hon passande nog också för att ordna fester. 80-årsdagen förra året firades med 70 inbjudna gäster och jazzorkester. Under pandemin lånade hon ut lust huset och trädgården till två bröllop. Och snart är det dags för studentmottagning för tre syskon som tillhör en afgansk minoritet. De kom till Sverige som anhöriginvandrare efter flyktingvågen 2015. – De tar studenten med högsta betyg från natur, på tre olika skolor. Så det blir väl läkare, tandläkare eller något sånt av dem. I framtidsplanerna ingår fler resor. Närmast på tur står Berlin med familjen för att lägga ner snubbelstenar vid huset där hennes mormor och morfar bodde. Fast planer kan alltid ändras. – Jag menar, om du skulle bjuda mig till en fest i Sevilla … man vet ju aldrig vad som dyker upp. Jag har väldigt svårt att säga nej när det är fest – då kommer jag. ¶

Trevligare om man stavar med ett ”o” Rollator, med ett o, vann överlägset i den högst ovetenskapliga gallupen i Arbetstera peutens nyhetsbrev #3/23. Av 215 svarande valde 193 stycken (90 procent) rollator: ”Trodde alla gjorde det …”, var en av hela 60 kommentarer. Också på google är rollator överlägset för staval med över 10 miljoner träffar. Rullator stannar på under 1 miljon. På enbart svenska sajter (som slutar på .se) har däremot rullator en liten övervikt med 168 000 träffar mot 139 000 för rollator. Som kuriosa kan nämnas att på arbetsterapeuterna.se är motsvarande siffror 2 mot 81. Orsaken till att många svenska sidor skri ver rullator lär vara för att Svenska Akade miens Ordlista, SAOL, rekommenderar rulla tor hellre än rollator . Men som många konsta terar i undersökningen heter det, och har all tid hetat, rollator vid förskrivningar: ”Ett vedertaget uttryck och stavning inom vården och dess hjälpmedelsverksamhet”. Rollatorn uppfanns av Aina Wifalk, som själv hade polio och tvingades sluta som kurator i Västerås då hennes axlar var ut slitna efter 20 års stödjande på käppar. En bokvagn på biblioteket ska ha varit inspira tionen till redskapet hon utvecklade 1978. Harriet Williams som porträtteras här intill var en av arbetsterapeuterna som var med i testningen av uppfinningen. Aina Wifalk uppfann också manupeden, rehabredskapet som påminner om en motionscykel. Hon ville att så många som möjligt skulle ha tillgång till hennes upp finningar och tog aldrig patent på dem. Hon dog i Västerås 1983. Den som kör in från Cedergatan till akutmottagningen på Väst manlands sjukhus Västerås gör det i dag på Aina Wifalks gata. pontus wikholm Fotnot. Frågan löd: Vilket ord använder du – rullator eller rollator? Läs fler öppna svar och kommentarer på arbetsterapeuterna.se/rollatorgallup . Tidigare nyhets brev finns på arbetsterapeuterna.se/nyhetsbrev .

k Snubbelsten är ett minnesmärke i form av en gatsten för att hedra nazismens offer.

13

GRATTIS!

Alternativ kurs Socialstyrelsen har tagit fram en basutbildning om alternativ och kompletterande kommunikation, AKK . Det kostar inget att gå utbild ningen som främst riktas till perso nal inom LSS-verksamheter, men är öppen för alla. Mer information på socialstyrelsen.se, sök på AKK.

... Ingrid Sandelin som nyligen fyllde 80 år. Ingrid är pensionär sedan 2010, men still going strong med fackligt arbete och LOM i 26 kom muner i Skåne.

N

S E

FOTO: PRIVAT

E L

R

Y

T

S

L

A

I

C

O

S

BILD: MOSTPHOTOS

Värna hjärtat och sömnen

I nya numret av Vetenskap & Hälsa från Lunds univer sitet finns en rad spännande artiklar om vad man kan göra

&

VÅREN 2023

populärvetenskapligt om forskn i ng i nom med i c i n och häl sa

KVINNOHJÄRTAN Svårare tyda tecken på infarkt

HJÄRNANS TVÄTTMASKIN

Tvättar rent när du sover

Studentrekord För tredje året i rad väljer allt fler av Sveriges arbetstera peutstudenter att gå med i förbundet. – Det är fantastiskt att vi växer så mycket. Student medlemmarna är framtidens arbetsterapeuter. Det är tack vare studenterna som för bundet också i fortsättning en kommer att stå starkt i arbetet för bättre villkor och professionens utveckling., säger Hanna Metaj, ord förande i Sveriges Arbets terapeutstudenter. Utvärderingen av student medlemskapet genomförs i mars varje år av Hanna Svensson, studentombuds man på Sveriges Arbetstera peuter. – Årets mätning visar på rekordmånga studenter i för bundet, både när vi tittar på antal studentmedlemmar och andel studentmedlem mar av samtliga registrerade studenter på arbetsterapeut programmen i Sverige. Att nästan alla arbetsterapeut studenter väljer att gå med i förbundet är oerhört roligt. Det är också ett kvitto på att studenterna ser en tydlig nytta med medlemskapet.

SÖMNBRIST

Värna hjärtat och

Så hjälper du tonåringen

sömnen – viktiga vägar till hälsa

Sömnproblem | Sköt om hjärtat | Kolesterol inte boven?

Grattis på 80-årsdagen! – Tack. Du är fortfarande engagerad för Sveriges Arbetsterapeuter. Varför är det viktigt? – Jag tycker det är så förbenat roligt. Dels är det kommunika tionen på olika nivåer i kommunerna, det är både lönerevi sionsfrågor och andra frågor. Jag medverkar i samverkans grupperna också. Det är även MBL-förhandlingar, för det finns några kommuner som inte har samverkansavtal. Vilken fråga är den viktigaste för arbetsterapeuter som jobbar i kommunen? – Jag hade önskat att de hade fått ägna mer tid åt forskning och utveckling. Det saknas en tradition med forskning i kommu nerna. Jag försöker implementera de här tankarna när jag har överläggningar i lönerevisionen, och det är på den nivån jag kan påverka i min fackliga roll. Det förebyggande arbetet är också viktigt. Om jag säger ålderism, vad säger du då? – Då blir jag arg! Jag är ordförande i Anhörigföreningen i Hör by och på Riksförbundets kongress i Uppsala i april uppkom det att vår nominerade ordförande var gammal, och det kan jag inte tolerera. Men du har även andra uppdrag? – Ja, jag är aktiv liberal politiker i Sjöbo kommun. Vård- och omsorgsfrågor ligger mig varmt om hjärtat, men även barn och ungdomar, vi behöver tro och satsa på dem. Är det något du saknar från ditt yrkesliv? – Ja det är det. Jag saknar kompetensutvecklingen och få till mig forskning. Det brinner jag för. Anki Wenster

Rehab i hemmet Rehabilitering i hemmet – en kartläggning av rehabilitering i hemmet och dess effekter på individ, närstående och verksamhet är en 27 oktober … är det Arbetsterapins dag. Då tillkännages Årets arbetsterapeut. för att ta hand om sitt hjärta och varför det är så viktigt med en god sömn. Ladda hem på vetenskaphalsa.se.

ny rapport från SKR. Tanken är att den ska ge ett lättillgängligt kunskapsunder lag om dagsläget,

men också fung era som en inspi rationskälla för verksamheter som överväger att införa team för rehabilitering i hemmet. Sveriges Arbetsterapeuter har varit delaktiga i fram tagandet av rapporten som du kan ladda hem på skr.se. Rehabilitering i hemmet En kartläggning av rehabilitering i hemmet och dess effekter på individ, närstående och verksamhet

14

Julie Grant är arbetsterapeut och använder Evoflex höftbälte från Bodypoint. Ett tvåpunktsbälte med styva band som inte viker sig eller faller ner i hjulen.

www.heamedical.se

15

Post-stroke checklistan för uppföljning och remittering vid spasticitet Årligen drabbas drygt 25000 svenskar av stroke, medelåldern är cirka 75 år men en femtedel är under 50 år. 1 Spasticitet efter stroke innebär en tonusökning i musklerna som ofta kommer med fördröjning och som utvecklas gradvis under det första halvåret. Spasticitet kan leda till smärta, kramper och försämrad förmåga att styra sina muskler. Olika kroppsdelar kan då hamna i felställning och hos cirka 12 procent är spasticiteten så pass funktionsnedsättande att den betecknas som invalidiserande. 2

Patientfall spasticitet

Scanna koden för att komma till interaktivt patientfall om spasticitet efter stroke. Här finns också mer information om Vårdförlopp del 2 post stroke.

DRCHC-SE-000008 April 2023

»Hela detta uppslag är en annons från Ipsen«

Post-stroke checklistan 3 , en del av vårdförlopp del 2 – stroke och TIA 4 Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp stroke och TIA del 2 är nya rutiner från SKR för en mer tillgänglig rehabilitering och strukturerad uppföljning efter stroke. • Post-stroke checklistan är ett hjälpmedel för strukturerad uppföljning av patienten efter stroke. Den är framtagen för att hjälpa vårdgivare att identifiera hälsoproblem efter stroke. Checklistan gås igenom vid uppföljande besök i dialog med patient och vid behov med hjälp av närstående eller vårdare. Checklistan ger vägledning för fortsatta åtgärder och hänvisning till rätt instans i vårdkedjan. • Enligt det nya vårdförloppet ska strokepatienter erbjudas en teambaserad vård och även ett patientkontrakt, som är en överenskommelse mellan patient och vårdgivare för bättre sammanhållen planering och överblick över vilka insatser som behöver koordineras.

4. SPASTICITET

Följ utvecklingen

NEJ

Har du en ökad stelhet i armar, händer och/eller ben e er din stroke?

Om JA , remittera till läkare, fysioterapeut/sjukgymnast eller arbetsterapeut, med kunskap om spasticitet e er stroke, för vidare bedömning och diagnos.

Hindrar detta dig i dina vardagliga aktiviteter?

JA

del 4 i Post-Stroke checklistan

Scanna QR-koden för att läsa mer om Vårdförlopp 2

Anamnes och remittering för utredning av spasticitet Tidig upptäckt av riskfaktorer och omedelbara åtgärder är avgörande för identifiering och behandling av spasticitet. 5 Statusbedömning och medicinsk behandling utförs oftast av rehabiliteringsinriktad läkare och fysioterapeut. 6 Anamnes för spasticitet: • Muskelsammandragning/muskelspänningar/spasmer? • Tyngdkänsla? • Smärta vid töjning av kroppsdelar?

Referenser 1. Statistik om stroke 2019. Socialstyrelsen, december 2020. https://bit.ly/39WiwEL. 2. Ertzgaard P, Anhammer M, Forsmark A. Regional disparities in botulinum toxin A (BoNT_A) therapy for spasticity in Sweden: budgetary consequences of closing the estimated treatment gap. Acta Neurol Scand 135, 366_372 (2017). https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/27220381/Post-stroke checklistan 3. Post-stroke checklistan. 4. Vårdförlopp stroke och TIA. 5. Ganesh Bavikatte, Ganesh Subramanian, Dawn Hicklin. Early Identification, Intervention and Management of Post-stroke Spasticity: Expert Consensus Recommendations, (2021) https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/11795735211036576. 6. Hu Xiaolei, Katharina Stibrant Sunnerhagen Internetmedicin.se, behandlingsöversikt stroke, rehabilitering

Institut Produits Synthèse (IPSEN) AB | Tel. +46 8 451 60 00, Färögatan 33, S-164 51 Kista, SWEDEN

TEMA: GEMENSKAP

Vägen mot tillsammans

Kompisar, polare, tjejgäng, konserter, matcher, par middagar, best-friends-forever. Människan söker gemenskap, vissa mer än andra, men vi gillar helt klart att göra saker – tillsammans .

Text: Pontus Wikholm Illustrationer: Mostphotos

D et är tufft att bli lämnad ensam – vare sig du flyttat till en ny studieort (inte minst under en pan demi), blivit sjuk och sängliggande, bor ensam kvar efter din partner eller tvingats fly ditt land. – De flesta är överens om att det be hövs ett socialt sammanhang för att vi ska må bra. Isoleringscellen är ett exempel på ett ultimat straff där man försöker koppla bort all mänsklig kon takt, säger Ingeborg Nilsson, professor i arbetsterapi vid Umeå universitet och Högskolan i Halmstad. Ingeborg Nilsson har forskat kring äldre människors aktiviteter och hur de påverkar mående, hälsa och välbefinnande. Redan som doktorand blev det uppenbart för henne att den sociala dimensionen kring aktiviteter var viktig. Alla skattade den högt. – Vi undersökte om det skiljde sig mellan personer kring 65 och äldre kring 95, mellan kvinnor och män och mellan landsbygd och stad, men alla svarade samma sak. De sociala aktiviteterna och att umgås med andra var det som var viktigast. Att umgås med andra, social delaktighet, blir

i många fall svårare med åldern. Det är inte lika enkelt att titta in hos grannen om man drabbas av yrsel och har svårt att röra sig. Det kan finnas många hin der för att komma ut ur sin lägenhet. – Det finns ett hot mot det sociala sammanhanget när vi åldras. Och det gör att vi behöver hitta sätt att stötta social delaktighet. Inte minst vi arbets terapeuter. Personer med hemtjänst är en grupp som rapporterar väldigt hög grad av ensamhet. Området är inte speciellt beforskat, men Ingeborg Nilsson var handledare för Therese Nordin som i april disputerade i ämnet. Avhandling

T

V A

R I

: P

T O

O

F

k Läs artikel om Äldrekontakt på sidan 30

”Det finns ett hot mot det sociala sam manhanget när vi åldras.” INGEBORG NILSSON

k Läs artikel om hemtjänst på nästa uppslag

en visar bland annat att låg upplevd kvalitet av hem tjänstinsatser associeras med upplevd ensamhet. – Det är ett komplext arbete inom hemtjänsten, med stor tidspress. Äldre personer sitter hemma ensamma, men väldigt få av dem har till exempel fått biståndsbedömd tid för social samvaro. Men även studier av äldreboenden visar att upp levelsen av ensamhet är hög. Trots att där jobbar personal som på ett annat sätt kan skapa förutsätt ningar för gemenskap.

k Läs artikel från äldreboende på sidan 22

kk

19

TEMA: GEMENSKAP

– Ensamhet har uppmärksammats mer på senare tid. Delvis kan vi tacka pandemin för det – alla fick, mer eller mindre, känna av hur det är att vara ensam och isolerad. Och på det viset har det också blivit lite lättare att prata om det. Ensamhet är skadligt för hälsan visar forskningen. Samtidigt visar en sammanställning från Social styrelsen att vi inte vet så mycket om vilka insatser som faktiskt fungerar. Ingeborg Nilsson hoppas att hennes forskningsprojekt Social aktivitet på recept ska kunna vara ett steg i rätt riktning. – Tidigare talade vi om social samvaro på recept, men efter långa diskussioner kom vi fram till att vi inte kan förskriva vad människor ska känna. Där emot kan vi förskriva sociala aktiviteter och se till att förutsättningarna för samvaro finns där. Projektet beviljades nyligen medel från Forte, forskningsrådet som stödjer forskning inom om rådena hälsa, arbetsliv och välfärd. Tre vårdcentraler runt om i landet har nu startat en första testperiod. Ytterligare några är på gång, men det finns fort farande plats för fler. – Vi har skissat på åtta vårdcentraler och rekryte rar dem löpande. Är det någon som tycker det låter spännande kan man absolut ta kontakt, säger Inge borg Nilsson. Social aktivitet på recept, som presenterades i num mer 1/2020 av Arbetsterapeuten, går i korthet ut på att fråga personer som besöker vårdcentralen om de känner sig ensamma. Efter en utredning ska man kunna förskriva en aktivitet och på det sättet guida till saker som händer i civilsamhället. Forsknings projektet samlar in data från personer 65 år och äldre, men vårdcentralerna som deltar kan erbjuda tjänsten åt vem de vill, i alla åldrar. Vårdcentralerna behöver hitta rutiner för hur de ska skapa kontakt med organisationer och hitta arrangemang som ordnas lokalt. Det kan röra sig om webbsidor som samlar aktiviteter, att identifiera personer med bra koll på vad som händer på orten

eller att skriva till föreningar och kommunen och bjuda in för att hitta sätt att samverka. – Det finns oftast väldigt mycket att göra. Det är viktigt att inte fastna och skriva ut recept till bara en typ av arrangemang, som till exempel en dagverk samhet. Det handlar om att se individen och skräd darsy receptet efter förutsättningar och behov. I projektet kommer man att följa vilka aktiviteter som skrivs ut och hur ofta de måste justeras. Hur bra är man på att se individen och träffa rätt i match ningen mellan person och aktivitet? – Är sättet att jobba genomförbart och ger Social aktivitet på recept någon skillnad för upplevelsen av ensamhet? Det hoppas vi få svar på. I England har samma koncept, Social Prescribing , varit en del av sjukvården under flera år, men ännu vet man inte riktigt hur bra det fungerar. Men för Ingeborg Nilsson är britternas arbete en inspiration. – Jag tror verkligen på det. Vi har också gjort in tervjuer med företrädare för civilsamhället och de tycker det är superbra. De vill ha besökare och det finns personer som skulle behöva hitta dit – vi

maj 2023

Forte magasin populärvetenskaplig läsning från forskningsrådet Forte

ÄLSKADE ÅLDRING Hur ger vi alla äldre ett gott liv?

SKAMLIG SKULDFÄLLA Obetalda skulder dubblar risken för självmord SKICKA NUDES Nyanserad bild av ungas sexuella utforskande k Forskning NYTT LJUS PÅ DYGNSVILA Återhämtning viktigare än man trott vid skiftarbete

Forte Magasin, maj 2023, skriver bland annat om ofrivillig ensam het och Social aktivitet på recept . Ladda hem på forte.se.

hoppas det blir en win-win-effekt. På Husläkarnas hälsocentral i Umeå, som samarbetat i projektet sedan 2019, har man sett att en del perso ner som fått en aktivitet förskriven också börjat göra något annat. – Den förskrivna aktiviteten har varit en startpunkt, men sen har man själv hittat andra situationer och platser man trivs i, och perso ner man trivs med. Gemenskap är ett grundläggande behov. ¶

Fotnot. Forskningsprojektet ”Social aktivitet på recept – en person centrerad modell för att minska ensamhet, förbättra hälsa och väl befinnande bland seniorer” hittar du på socialprescribing insweden.se.

20

Nydisputerade Therese Nordin har utvecklat ett arbetssätt för hur hemtjänsten kan förebygga och bryta social isolering och ensamhet.

ivskamraten dör. Barn och barnbarn har fullt upp. Vänner na blir skröpliga och orkar inte ses. De egna krämporna blir fler och fler och det blir svårt L Så kan gemenskap byggas i vardagen U M E Å U N I V E R S I T E T

hemtjänstpersonalen ska länka vidare till andra pro fessioner. – En arbetsterapeut kan till exempel undersöka sociala nätverk eller del aktighetsaspekter, en fysioterapeut kan hjälpa till med att minska rörel serädsla och bistånds handanläggare är så klart jätteviktiga för att skapa utrymme för insatser. Just nu testas arbets modellen i en kommun och till hösten i ytter ligare en. – Hur funkar det att jobba så här? Vad behö ver vi fixa till? Sedan är

bygga och bryta ensamhet och social isolering. Arbets modellen ”Håll kontakten” togs fram genom samska pande workshoppar med forskare och hemtjänst personal i två kommuner. I det arbetet gav också resultaten från avhand lingens intervjustudie med seniorer värdefull input. Den visade bland annat hur viktigt det är att få fortsätta göra saker som man själv tycker är rele vanta. Intervjuerna satte också ljuset på att ensam aktiviteter är betydelse fulla för social delaktighet.

att ta sig ut på egen hand. Äldre som bor kvar hemma riskerar social isole ring och ensamhet. För många blir hemtjänsten dagens enda mänskliga kontakt. – Vi har mycket kunskap om ensam het. Om att det finns, och att det är skadligt för hälsan. Socialtjänstlagen, som reglerar hemtjänsten, säger också att äldre människor har rätt till stöd för en meningsfull tillvaro tillsammans med andra. Trots det jobbar hemtjäns ten i praktiken mest med medicin, på klädning, hygien och den sortens saker. Personalen vill gärna jobba för att bryta ensamhet, men sociala behov är ur fokus i hemtjänsten i dag, säger nydisputerade arbetsterapeuten Therese Nordin vid Umeå uni versitet. En bärande del av avhandlingen Att fånga känslan av gemen

O :

T

O

F

”Personalen vill gärna job ba för att bryta ensamhet, men sociala behov är ur fokus i hemtjänsten i dag.”

– Om man målar tavlor eller skriver när man är ensam hemma blev det någonting att prata om med sina vänner, man kan ske gav bort saker som man hade pro ducerat. Arbetsprocessen i ”Håll kontakten” kan liknas vid ett hjul med fem faser – nuläge, analys, plan, genomförande och utvärdering – och utgår hela tiden från den äldres intressen och förmågor. – Det är ett slags förhållningssätt, att man har ögonen öppna för att identi fiera problem med ensamhet, så att man kan ställa frågor i det vardagliga samtalet. En grundbult i ”Håll kontakten” är att

THERESE NORDIN

det tänkt att vi ska göra större rando miserade tester, där kommuner som använder modellen jämförs med kommuner som inte gör det, avslutar Therese Nordin. katja alexanderson Fotnot. ”Håll kontakten” är del av det större forskningsprogrammet Future Care som är ett samarbete mellan Umeå universitet, Karolinska institutet och Kungliga tekniska högskolan.

skap – uppfattningar av ensamhet och främjande

av social delaktighet i hemtjänstkontext var därför att utveckla en modell för hur hemtjänsten kan före

21