Arbetsterapeuten-3-2023

PORTRÄTTET

Harriet Williams har länge hållit kurser i datakunskap (numera hur man bygger upp säkra molntjänster) och jobbar för att fler äldre ska ta till sig och kunna använda digital teknik.

På somrarna tar hon tjänstledigt fem veckor och jobbar som arbetsterapeut på Sätra Brunn för att få flickornas långa sommarlov att gå ihop. De får följa med och har det toppen. Efter ett par år byter hon jobb och blir chef för Hjälpmedels centralen i Mölndal. En höjdpunkt är när hon och kollegorna får testa prototyper på rollatorn och komma med önskemål om hur den utformas – att det till exempel vore bra att kun na ställa en bricka på den för kaffekoppen eller vattenkan nan till blommorna. – Rollatorn var himmelriket för patienterna. En frigörelse. Jag hörde häromdagen att vi har 250 000 rollatoranvändare i Sverige. 250 000 människor som blir fria. Det är häftigt. Hon träffar en man, flyttar till Trosa, jobbar med hjälpmedel i Stockholmstrakten, skiljer sig och återvänder till barndomsstaden och barndoms hemmet i början av 1990-talet. Tillsammans med en bror köper Harriet ut resten av sysko nen och det stora huset blir återigen genera tionsboende med mamman i grannlägenheten. För att ha råd med lånen driver hon bed-and-­ breakfast vid sidan om jobbet som ansvarig för arbetsterapin på Tre Stiftelsers äldreboenden. – Jag cyklade hem på lunchen och städade och neg, säger Harriet med ett garv.

Hon stannar kvar på Tre Stiftelser fram till pensionen och ser med glädje tillbaka på sitt yrkesliv. Tycker att det har varit fantastiskt att följa utvecklingen av hjälpmedel. – Det bästa var att få arbeta med människor. Om du inte kan träna bort en skada eller ett handikapp, måste du kom pensera det med någonting. Att då få se människors glädje: ”Wow, nu kan jag förflytta mig. Wow, nu kan jag öppna ytterdörren. Det här fixar jag.” Det är fantastiskt att stötta en människa i att bli mer självständig och få mer värdighet. Det kan vara så små saker som att kunna skära ett bröd eller öppna en konservburk. Utan att tveka rekommenderar hon unga människor att utbilda sig till arbetsterapeut – även om lönen (och pen sionen) inte är speciellt fet. Men hon har ändå alltid prioriterat resor. Än så länge har hon besökt 76 länder. Reslusten väcktes tidigt. I mitten av femtiotalet reser hon och mamman genom ett krigsmärkt Tyskland till ett välmående Schweiz, där över flödet gör stort intryck på 13-åringen. På vägen hem blir Harriet lämnad på en gård i Tyskland för att lära sig tyska. Det gör hon, och får samtidigt brevvänner runt om i världen. Snart går hela veckopengen till frimär ken. Under åren med bed-and-breakfast tog mötena med M A R I O N E T T E R F R Å N S L O V A K I E N

12