Arbetsterapeuten-3-2023

50 %

Boendeform: Bostadsrätt (alla åldrar)

60,7 %

40 %

FORSKNING

Övervikt och obesitas (4 åringar)

30 %

Exponering för tobaksrök vid 8 månaders ålder

Riskabla spelvanor

19,4 %

20 %

17,1 %

17,1 %

14,6 %

FOLKHÄLSOKOLLEN är ett webbverktyg där vi jäm fört hälsoläget i Östermalm och Skärholmen i Stockholm.

8,6 %

10 %

7,8 %

0,1 %

Dessutom kan det vara svårt att prioritera en förebyggande insats i en vardag som redan är utmanande. – Det är stressade kvinnor som knappt får ihop tillvaron. Då är det inte lätt att ta sig tid för en in sats för diabetesprevention bara för att man är i riskzonen. Eller så har man jobbat hela dagen i hem tjänsten och är helt slut. Det är inte bristen på kunskap som är problemet. De allra flesta vet och förstår vad som krävs för att leva mer hälsosamt. – De har helt enkelt fel förutsätt ningar för att kunna leva utifrån det som är ”rätt”. Jag vet ju själv hur ohälsosamt det är med stress, ändå stressar jag. Jag är hur med veten som helst, men om något kommer att ta kål på mig är det stressen. Hon tänker att många inter ventioner är färgade av ett vitt medelklassperspektiv och att det finns en risk att arbetsterapeuter och andra professioner upplevs komma med pekpinnar om hur människor ska leva sina liv. Även maktobalansen som finns i alla vårdmöten riskerar att förstärkas. – Förändringarna vi arbetstera peuter jobbar för måste smälta in i kontexten där man befinner sig. Miljön är mycket mer än den fysiska miljön – det handlar om sociala faktorer också. Linda Timm tror att det skulle vara värdefullt att ha en något mindre ”medicinsk” infallsvinkel och lägga tid på att finnas ute i lokalsamhället och skapa relatio ner och bygga förtroende. Hon

De här stora hälsoskillnaderna belyser Linda Timm i all sin undervisning på arbetsterapeutprogrammet, men framför allt på kursen ”Mångfald, social inklusion och hälsa” som hon brinner lite extra för. Det handlar om att öka studenternas medvetenhet om hur den ojämlika hälsan slår och hur den påverkar människors liv – och i förlängningen om yrkesrollen som arbetsterapeut. Att inse att alla människor inte har sam ma möjligheter att göra hälsosamma val, och vara ödmjuk inför det faktum att människor har olika förutsättningar att följa råd och insatser kring förändrade levnadsvanor. Att möj ligheten till occupational choice ser helt annorlunda ut på Karlaplan än i Skärholmen. – Vi måste belysa att problemen är på strukturell nivå, så att vi inte gör allt till individens eget ansvar. Att man inte får skylla sig själv om man misslyckas med att leva hälsosamma re. Vi arbetsterapeuter behöver rannsaka oss själva, så att vi inte dömer människor för lättvindigt. Beroende på vilket samhällsskikt du tillhör kan det vara mer eller mindre lätt att följa våra råd. Hon tillägger: – Vi har också helt skilda genetiska förutsättningar. Vissa kan lägga om sin livsstil och få stor effekt, för andra märks det inte. Linda Timm har sett folkhälsogradienten i sin forskning också. Doktorandstudierna vid institutionen för global folk hälsa, inom projektet SMART2D (Self Management App roach and Reciprocal learning for Type 2 Diabetes), handlade om en intervention för att förebygga diabetes i socioekono miskt utsatta områden. Hon halkade in på området via sina masterstudier som också rörde diabetesprevention. Utgångspunkten för avhandlingen är en livsstilsintervention som gavs i Sverige, Uganda och Sydafrika. För att rekrytera deltagare erbjöd Linda Timm och hennes kollegor diabetes screening på plats i lokalsamhället i utsatta områden i Stock holm. De stod bland annat i köpcentrum med sin utrustning. Det gick att få folk att ta blodprov och komma på en första träff, men inte att fortsätta att delta i gruppträffar. Forskarna fick därför arbeta om insatsen till individuell coachning via telefon. Exakt varför gruppformatet inte fungerade i Sverige, till skillnad från i Uganda och Sydafrika, vet forskarna inte. – Man glömmer ofta bort mångfalden inom gruppen. En del har högskole- och universitetsutbildningar, andra kan knappt läsa och skriva. Det handlar om olika länder, regioner och samhällsklasser.

Linda Timm Aktuell med: Mot tagare av årets sti pendium till minne av Ingela Petersson Lie. Gör: Forskare och lärare vid Avdel ningen för arbets terapi vid Karolin ska institutet. Doktorsavhandling: Feasibility of type 2 diabetes prevention: Processes for detec tion, self-manage ment and support in socioeconomically disadvantaged areas. Tidigare: Arbets terapeut på Finskt Äldrecentrum, ett särskilt boende för finskspråkiga äldre. Jobbat som skåde spelare före arbets terapeututbildning en. Om att vara lärare: ”Jag älskar att möta studenter och jag lär mig massor av våra dialoger.”

42