Arbetsterapeuten-3-2024

#3 2024

TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES ARBETSTERAPEUTER TIDSKRIFT SVERIGES ARBETSTERAPEUTER

+

k AKTUELLT Stapplande

TEMA FLER

Steg till arbete

k KARRIÄR

”Det är väldigt mycket arbets terapi – att ta hand om mat lagningen eller att vara sexuellt aktiv”

Kraft

Träden är Martina Löwenhams pausknapp i en snabbspelande vardag i naturen

k FORSKNING

MED STICKOR OCH GARN FÖR BÄTTRE MÅENDE

Den säkra rollatorn En rapport om ett av Sveriges vanligaste hjälpmedel

finns nu tillgänglig på vår hemsida: www.humancaregroup.se

Alternativt scanna QR-koden med mobilen:

Rollatorn Carl-Oskar är Human Cares välkända bästsäljare. Det är en säker och tillförlitlig allroundrollator som finns i fyra olika bredder, två höjder, samt förstärkt version för tunga brukare.Carl-Oskar har en flexibilitet i chassit som gör att den är stabil även på ojämna ytor som till exempel i utomhusmiljö. Rebel är en all-round rollator av högsta kvalitet. Med liknande chassi som Carl-Oskar ger den säkerhet och stabilitet, men de mindre hjulen gör den smidigare att använda inomhus. Rebel finns i flera bredder och höjder.

Båda modellerna finns även som RA-rollator och gåbord och med ett stort antal tillbehör.

Human Care Group

Tel: 08 510 132 00

info@humancaregroup.com

katja alexanderson Chefredaktör

#3 2024

FOTO: ANDRÉ DE LOISTED

Vad ska du bli när du bli stor?

”... det var de yrkes grupperna som pra tade absolut minst om sexuell hälsa.”

Dottern är i sexårsåldern och i sin mest glitterrosa period. Vi står på apoteket när en man frågar: ”Vad ska du bli när du bli stor?” Minen när hon svarar ”kirurg” är obetalbar. Att valet föll på kirurg hade nog flera orsaker: Jag hade talat väl om kirurgen som opererade mig några år tidigare och en av dotterns kusiner är läkare (dock inte kirurg). Men det blir spännande att se vad svaret blir om någ ra år när hon är så stor att hon faktiskt kan välja. Då är det kanske jag som står där som en fågelholk. I det här numret har vi tema Fler : Fler arbetsterapeuter, fler studieorter, fler specialister och fler medlemmar. Vi samtalar med förbundets utvecklingschef Christina Lundqvist om den glädjande nyheten att fler har svarat arbetsterapeut på ovanstående fråga – antalet sökande till arbetsterapeutprogrammet ökar igen, och det är rekordmånga förstahandssökande . Det är inte bara arbetsterapeuter som det kommer att råda brist på i väl färden framöver. Bodil Umegård, sektionschef på SKR:s avdelning för arbetsgivarpolitik, lyfter att de befintliga medarbetarna är nyckeln till att klara av kompetens utmaningen . Sedan får du följa med till Uppsala där lärarna är peppade inför premiäruppropet på det nya arbetsterapeutprogrammet . Och på Jönköping Univer sity och Umeå universitet ger nya studieorter ökade möjligheter att läsa till arbetsterapeut. Därtill får du möta två arbetsterapeuter som hoppat på den nya specialistutbildningen . Dessutom sätter vi ljuset på problemen med Arbets förmedlingens tjänst Steg till arbete. Arbetsterapeuten Martina Löwenham delar med sig av hur det är att leva i en familj med många npf-diagnoser och vi nystar upp stickningens välgörande effekter på psykiskt mående – och en hel del annat. Sedan är det dags för sommarlov, nästan. Det kommer ett sommarbrev från Arbetstera peuten i din inbox i mitten av juni. Glad sommar!

s 32

5 Ordföranden Påfyllnad krävs 6 Aktuellt 8 Porträttet

Bokstavslivet med Martina Löwenham

14 Hallå där!

Hur står det till med Rehab Glitter & Glamour?

16 Tema: Fler

Fler, fler, fler ”Vad kan vi göra för att du ska vilja jobba kvar?” ”Vi tillsammans

Koll på att säga nej s 42

kan göra skillnad” Samma klassrum – men 20 mil bort Redo för upprop Premiär för ny väg att bli specialist

35 Krönikan

Programmerad perfektion

36 Forskning

Stickning gör gott för hälsan

41 Appspalten

Fler bildstödsappar

32 Karriär

”Och vad betyder sex?”

44 Förbundsnytt 46 Kalendarium

34 Nya böcker

Utges av Sveriges Arbetsterapeuter Box 760, 131 24 Nacka Växel och medlemsrådgivning: 08 507 488 00 www.arbetsterapeuterna.se kansli@arbetsterapeuterna.se

Layout: Pontus Wikholm Korrektur: Linda Swartz Annonser: Victoria Pettersson victoria.pettersson@mediakraft.se 073 511 81 79 TS-kontrollerad upplaga: 10 500 ISSN: 0345-0988 Grafisk form: Graffoto AB Tryck: Ljungbergs

Ansvarig utgivare: Ida Kåhlin ida.kahlin@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 03 Chefredaktör: Katja Alexanderson katja.alexanderson@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 25 Fotograf omslaget: Lina Alriksson

M

N

Ä

E

R

N

K

A

E

V

T

S

PS. Dottern är okej med bilden och att jag berättar.

3

Trycksak 3041 0116

Komplett sortiment för handrehabilitering

Manosplint Lågtemperatur plaster Vi har ett brett sortiment av varianter och färger!

OrthoThermic™ Handske som ger värme och kompression för att tillfälligt minska smärta, stelhet och inflammation

042-25 27 00

info@camp.se

camp.se

Trapphiss snabbt och enkelt!

Egna montörer och säljare i hela Sverige

Arbetsterapeut till Christiansro Kristianstad

Arbetsterapeut, kom och jobba med oss på Christiansros vård och omsorgsboende. Centralt beläget i Kristianstad med närhet till tåg och busstation.

Göteborg Stockholm Sundsvall 031-442250 054-2033422 0510-301302 040-6021611 08-212250 060-125912 Karlstad Lidköping Malmö

4

ORDFÖRANDEN

Påfyllnad krävs ”Alltför få arbetsterapeuter uppger i förbundets medlemsenkäter att de får den fortbildning som de behöver för att upprätthålla sin kompetens i relation till sitt professions- och legitimationsansvar.”

V år omvärld förändras allt snabbare. Digitalisering, AI och nya kunskaper inom diagnostik och behandling föränd rar snabbt kunskapspanoramat inom de områden där vi arbetsterapeuter är verk samma. Även människors vanor, rutiner och priori teringar i vardagen förändras, vilket ytterligare på verkar våra arbetsterapeutiska insatser. Därtill möter vi i ökad utsträckning patienter med komplexa behov samt ökade krav på att leverera effektiva och kun skapsbaserade insatser. Det här är den arbetsvardag vi arbetsterapeuter står i. Vi arbetar i en kunskaps intensiv bransch och det ställer krav på oss att vi kon tinuerligt förändrar och fördjupar våra kunskaper. Inom svensk hälso- och sjukvård och omsorg pågår just nu ett omfattande arbete med det som brukar kallas för kunskapsstyrning. Syftet är att styra våra verksamheter på ett sådant sätt att det skapas så goda förutsättningar som möjligt för att den bästa tillgäng Från Sveriges Arbetsterapeuters sida är vi i grunden positiva till det arbete som pågår kring den nationella och regionala kunskapsstyrningen. Den är avgörande för att vi ska lyckas med omställningen till en god och nära vård som bättre möter de komplexa behov och utmaningar som vi står inför. Förbundet har därför under de senaste åren arbetat mycket med frågor som rör kunskapsstyrning. Vi bevakar, föreslår experter inom olika områden och svarar på remisser i syfte att synliggöra och tydliggöra vår professions behov. Det är därför glädjande att se att arbetsterapeutiska insat ser nu inkluderas i allt fler kunskapsstöd såsom natio nella riktlinjer och vård- och insatsprogram. Men vi fortsätter förstås vårt påverkansarbete för att arbets terapeuters insatser ska finnas med i ännu fler sam manhang. Det är av stor betydelse att vår professions insatser liga kunskapen används i varje patientmöte, en hälso- och sjukvård där ny kunskap systematiskt utvecklas, delas och omsätts i praktiken.

synliggörs inom kunskapsstyrningens olika delar. Om vi ska kunna gå från ord till handling måste trots allt orden finnas på plats. Men orden hjälper föga om inte rätt förutsättningar skapas ute i verksamheterna. Om vi som arbetsterapeuter ska kunna använda bästa tillgängliga kunskap i varje patientmöte behöver vi få tillgång till den nya kunskapen och förutsättningar för att omsätta den i praktiken. Vi behöver kontinu erlig fortbildning och vidareutbildning. Där är vi inte i dag. Våra arbetsgivare tar inte sitt ansvar i tillräcklig grad. Alltför få arbetsterapeuter uppger i förbundets medlemsenkäter att de får den fortbildning som de behöver för att upprätthålla sin kompetens i relation till sitt professions- och legiti mationsansvar. Alltför få arbetsterapeuter får möjlig het att fördjupa sin kompetens genom studier på magister-, master- och specialistutbildningsnivå. Här krävs förändring.

Just nu pågår regeringens ”behörig hetsutredning” som bland annat ska se över reglerad specialistutbild ning för fler legitimerade yrkes grupper samt behovet av att införa krav på kontinuerlig fortbildning. För oss arbetsterapeuter är detta en mycket viktig utredning och från förbundet sida jobbar vi aktivt med att tydliggöra de behov vår

profession har i dessa frågor. Vi kräver förändring. Möjlig heten till fortbildning och

vidarebildning har ald rig varit en viktigare del i arbetsterapeu ters arbetsliv.

ida kåhlin Ordförande

Sunt på jobbet Det är tuffa tider i kommuner och regioner och då är det extra viktigt att arbetsmiljöarbetet fungerar. Nu har Suntarbetsliv uppdaterat sin arbetsmiljöutbildning . Du hittar den på suntarbetsliv.se – en av nyheterna är bättre stöd för utbild ningsledaren.

Hurra för Mika! Sveriges Arbetsterapeutstudenters Mika Tro berg har valts till ledamot i Saco Studentråds styrelse för verksamhetsåret 2024/2025. ”Jag känner mig både stolt och ärad” säger Mika. Hen går termin 5 på arbetsterapeutpro grammet i Norrköping (Linköpings universitet) och vill med sitt engagemang bidra till ökad del aktighet och inkludering i samhället. Grattis!

FOTON: MOSTPHOTOS

Steg till arbete dränkt ”För många deltagare, för lite arbetsterapeuter”. ”Otillräckligt

BILD: MOSTPHOTOS

Arbetsförmedlingen har fått över 1 000 klagomål på Steg till arbete sedan starten i september 2023. Tjänsten utförs av externa leverantörer och riktar sig till personer med funktionsnedsättning eller ohälsa som be höver arbetslivsinriktad rehabilitering. Ett antal medlemmar i Sveriges Arbetstera peuter har kontaktat förbundet på grund av missförhållanden. – Det är mycket bekymmersamt att en så stor del av arbetsterapeuterna hos leveran törerna uppger att de har en undermålig arbetsmiljö – bristerna handlar om alltifrån jobbar inom Arbetsförmedlingens upphandlade tjänst Steg till arbe te, STA, vittnar om en oacceptabel arbetsmiljö hos leverantörerna, både fysiskt och psykosocialt. Steg till arbete k Steg till arbete riktar sig till perso ner med funktionsnedsättning eller ohälsa, som behöver arbetslivsinrik tad rehabilitering för att få ett jobb eller börja studera. Tjänsten består av arbetsförberedande och match ande insatser och ersätter intro duktion till arbete och aktivitets baserade utredningsplatser. med datorer, hörlurar, trånga lokaler”. Arbetsterapeuter som

ledning och struktur i verksamheten till möjlighet att ha egen kontroll och påverka arbetssituationen. Många har också lämnat uppdragen efter en mycket kort tid på grund av bristerna, säger förbundsord förande Ida Kåhlin. I utformningen av den nya tjänsten har arbetsterapeuter en central roll. Bedöm ningar av arbetsförmåga och behov av an passade åtgärder och stöd ska utföras av arbetsterapeuter anställda hos leverantörer. Arbetsförmedlingens egna arbetsterapeu ter ska i och med det nya arbetssättet göra en kvalificerad bedömning av de andra arbetsterapeuternas bedömningar. Inför att tjänsten skulle sjösättas ökade efterfrågan på arbetsterapeuter i hela lan

det. Flera hundra arbetsterapeuter söktes under mycket kort tid. Fortfarande i slutet av maj fanns hundratals lediga jobb för arbetsterapeuter på Platsbanken, många av dem inom Steg till arbete. För att ta reda på mer om problemen skickade Sveriges Arbetsterapeuter ut en enkätundersökning till arbetsterapeuter verksamma hos leverantörer av STA. I bör jan av maj träffade representanter för för bundet Arbetsförmedlingen för att presen tera resultatet från undersökningen. – Vi hade en dialog om den oroande bild som enkäten visar när det gäller förutsätt ningar för arbetsterapeuters arbete. Arbets förmedlingen berättade att de prioriterar

6

45 % … ökade antalet förstahandssökande till arbets terapeutprogrammen höstterminen 2024. Läs mer om de positiva nyheterna på sidan 16.

Grilla säkert Sommartider är grilltider. Gott och mysigt men om oturen är framme kan det sluta med magsjuka. Livsmedelsverket har samlat sina bästa tips på hur du njuter av glödlagade godbitar . Håll huvudet och maten kallt och ha lite extra koll på kyckling och köttfärs, så har du kommit långt. Mer på livsmedelsverket.se.

i en flod av klagomål

och avsätter särskilda resurser för uppfölj ning av den stora mängd klagomål som inkommit, säger Ida Kåhlin. Bristerna som lyfts i enkäten kommer att kunna användas för

Förbundet har skickat rapporten från enkätundersökningen till alla ledamöter i arbetsmarknadsutskottet och till Arbets förmedlingens generaldirektör Maria Hem ström Hemmingsson. Ida Kåhlin träffar

berg (L) om ett möte med anledning av alla klagomål. – Det som sker hos leverantörer runt om i Sverige är ytterst oroande och helt orimligt. Vi har flera gånger skrivit till arbetsmark nadsdepartementet, men de har tackat nej till att träffas. Det är dåligt av de ytterst an svariga ministrarna att inte ställa upp på en dialog, så att vi tillsammans kan diskutera hur vi på bästa sätt kan agera för att säker ställa att STA leder till verklig förbättring av situationen för personer med funktions nedsättningar, och för våra medlemmar. I en debattartikel från slutet av maj upp manar Sveriges Arbetsterapeuter Arbets förmedlingens ledning och arbetsmark nadsminister Johan Pehrson att agera. ”Om det finns oseriösa leverantörer be höver det uppmärksammas som en del i det pågående arbetet mot den välfärdsbrotts lighet som måste bekämpas.” Pontus Wikholm

”Vi har flera gånger skrivit till Arbetsmark nadsdepartementet, men de har tackat nej till att träffas. Det är dåligt.”

framtida utveckling av tjänsten, både inför en ny avtalsperiod och nya upphandlingar, säger Ida Kåhlin. Men för att kunna göra något åt situationen just nu behöver myndigheten

IDA KÅHLIN

knyta problemen till respektive leverantör och ort. Och hänvisar därför alla att lämna klagomål via Arbetsförmedlingens klago målshantering. – Samtidigt anser vi inte att det är de an ställdas eller allmänhetens ansvar att följa upp en så central insats hos Arbetsförmed lingen. Det måste myndigheten själv ta det största ansvaret för.

också brukarorganisationer som Funk tionsrätt Sverige för att lyfta hur bristerna inom STA påverkar deras medlemmar. I slutet av maj var hon inbjuden till ett möte där också Arbetsförmedlingens upp handlingsdirektör deltog. Förbundet har även bett arbetsmarknads minister Johan Pehrson (L) och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brand

Röster ur enkäten ”Arbetsterapeuter inom Steg till arbete”

För att samla in kunskap från berörda arbetsterapeuter skickade Sveriges Arbets terapeuter ut en enkät. Här följer några frisvar från de 131 svarande som är, eller har varit, anställda hos leverantörer inom STA. k Finns tillräckliga förutsätt ningar att utföra obligatoriska

moment? Om nej, vad saknas: ”Tid för genomgång, man kas tades in i uppdraget ganska fort.” ”För många deltagare, för lite arbetsterapeuter, ingen avsatt tid för administrativt arbete.” k Finns tillräckliga förutsätt ningar för observationer i aktivitetsutförande? Om nej,

psykosocial arbetsmiljö. Fritextsvar: ”Stressigt, tvingas göra saker jag inte tycker känns bra. Ex ljuga för AF.” ”Ingen tid för reflektion, mycket högt dokumentations krav, ingen möjlighet att leve rera kvalitet ...” ¶

vad saknas: ”... tjänsten upp byggd på så sätt att AT ska göra väldigt många bedöm ningar samtidigt. Det går ej som ensam AT.” ”Fler arbetsterapeuter. Fler aktiviteter. Mer material för arbetsstationerna. Mer tid generellt ...” k Upplevelse av fysisk och

Arbetsterapeuter inom Steg till arbete En enkätundersökning gällande arbetsterapeuters förutsättningar hos leverantörer inom Arbetsförmedlingens tjänst Steg till arbete Sveriges Arbetsterapeuter, maj 2024

Läs rapporten: bit.ly/STA-rapport

7

PORTRÄTTET

Hela Martina Löwenhams vardag är fylld av life hacks. Hemma med en familj med många npf-diagnoser och på jobbet som arbetsterapeut på Bup.

Text: Katja Alexanderson Foto: Lina Alriksson

Bokstavsliv

A lla sitter ner tillsammans. Bordet är fint dukat. Samma rätt på tallrikarna förstås och definitivt ingen snabbmat. Ingen petar undan något. Samtalet flyter på fint, ingen pratar i mun på varandra och ingen springer från bordet. Den idea liserade bilden av en familjemiddag är inte lätt att leva upp till för någon, men är ännu mer utmanan de för en familj med många npf-diagnoser. – Det var en av de svåraste sakerna att släppa. Att kunna acceptera att man kanske inte kan äta till sammans eller samma mat. Och att det är helt okej. Eller att man äter i omgångar eller på sitt rum. Vi äter nästan alltid framför tv:n. Det är mer regel än undantag, för då funkar det. Förutom att det tar en stund innan alla har bråkat klart om vad vi ska titta på, säger Martina Löwenham. Hon är nyutbildad arbetsterapeut, jobbar på Bup i Värnamo, har två barn som har npf-diagnoser, ett tredje som troligtvis har det – och både hon och maken fick adhd-diagnoser i vuxen ålder. – Tillsammans har vi nästan allt inom npf i vår familj: autism, adhd, dcd, tourettes, perceptions störning och trotssyndrom. Det enda vi inte har är intellektuell funktionsnedsättning och språk störning. Redan tidigt märkte Martina och hennes man att deras ungar var intensivare än andras. De behövde

mer rutiner och förberedas på dagens aktiviteter på ett helt annat sätt än andra barn. Det var kaos mest hela tiden. Martina hittade stöd i npf-grupper på sociala medier, fick förståelse och bekräftelse på att misstankarna nog stämde. Barnen hade troligtvis npf-diagnoser. Hon och maken jobbade sig blåa för att få vardagen att funka och sökte hjälp av sjukvården, bvc och förskolan. ”Tillsammans har vi nästan allt inom npf i vår familj.” – Vi fick hela tiden höra att det handlade om vår föräldraförmåga. Att vi inte gjorde tillräckligt. Till slut började vi tro att det nog var vi som var problemet. Det spelade ingen roll att de tog upp att maken hade adhd. Att farmor

berättade att barnen liknade sin pappa som liten. Nej, det var föräldraförmågan det var fel på. – Hela den grejen är ett stort trauma, säger Mar tina och berättar att

de fick kämpa sig till utredningarna av barnen. kk

8

9

Martina Löwenham stormtrivs på jobbet på Bup i Värnamo. Hon har stor nytta av sina egna erfarenheter i mötet med barnen och familjerna.

Hon tänker att det nog till stor del handlade om att barnen funkade bra i skola och förskola, att de höll ihop tills de kom hem och sedan bröt ihop. Och det kan hon känna igen sig i, från sin egen barndom. Den unga Martina ritade i margina len (i dag tar hon plats och använder hela papperet) för att kunna lyssna bättre. Men hennes strategier sågs med miss tro från omgivningen. – Under hela min uppväxt fick jag höra: Men Martina, man kan inte ha musik på när man pluggar, då kan man inte koncentrera sig. Fast jag kände väldigt starkt att jag måste ha musik för att kunna koncentrera mig. Och när hon inte fick göra på sitt sätt funkade det inte. Flickan som hade fina betyg i sjuan gick ut nian med ganska risiga, trots sitt läshuvud. – Jag har alltid hatat det där läshuvudet, för det indikerar att jag ska klara saker som jag faktiskt inte kan. Bara för att du begriper betyder det inte att du klarar det energi- eller koncentrationsmässigt.

– Min utredning visade att det överhuvudtaget inte hand lade om intelligens. Det hade jag. I stället handlade det om studieteknik och koncentrationsförmåga. Samtidigt är hon inte säker på att det hade varit bättre att få diagnosen tidigt i livet, det kanske skulle ha stoppat hen ne från att göra saker. – Men, det hade varit skönt att ha diagnosen innan jag fick barn. Nu hann jag få tre barn och däremellan vara utmattad och må dåligt. Och hon hade hon sluppit tvivla på sin föräldraförmåga. För det smärtar att ha blivit ifrågasatt som mamma. – När vi väl fick igenom utredningarna sa vår fantastiska psykolog: Ni är inte dåliga föräldrar. Snarare tvärtom. Ni har fått kämpa otroligt mycket mer än vad många andra föräldrar behöver göra. Diagnosen gjorde också att Martina vågade plugga till arbetsterapeut. Hon älskade sitt dåvarande jobb som un dersköterska, men en kronisk muskelsjukdom gjorde det omöjligt att fortsätta. Värken var en ständig följeslagare. Arbetsterapeut var inget hon drömt om, men beslutet kändes helt självklart så fort hon fattat det. – Att kunna ge tillbaka var en stor del av varför jag valde att bli arbetsterapeut. Vi har fått mycket hjälp av arbetsterapeuter, och jag har mycket kunskap som känns onödig att bara ha själv.

Självförtroendet fick sig en rejäl törn. Och senare när högskolestudierna till kulturledare, genomförda enligt in struktionsmanualen, inte gick vägen trodde Martina att det berodde på att hon inte var tillräckligt smart.

VÄRNAMO

10

Naturen ger kraft och lugn: ”Jag älskar träd, har alltid gjort det. Gärna skeva träd, som är lite kantstötta, men som ändå står pall. Jag tycker det är en symbol för livet.”

Studierna kändes helt rätt från dag ett, och att börja mitt i pandemin var en riktig vinstlott. – Det hade varit mycket svårare om jag hade be hövt vara på plats hela tiden. Nu kunde jag delta även dagar jag hade ont. Jag kunde sitta med en vär medyna eller lägga mig ner och stänga av kameran. Men jag kunde också rita eller pillra med någonting annat, som inte störde den som pratade, men som gjorde att jag kunde höra vad de sa. Över lag har hon positiva minnen av pandemin, då blev alla andra familjers vardag mer lik deras. För de träffar inte mycket folk, har sällan gäster och barnen har inte speciellt många fritidsaktiviteter. Och ska de bort en helg planerar de alltid för vilotid efteråt för att hantera den mentala baksmällan. – Även om det är långt åker vi hellre tur och retur en lördag, så att vi kan krascha på söndagen. Familjen har valt att bo på landet, lägenhet skulle inte funka. Men de har grannar som de ändå måste ta hänsyn till. Drömmen är att bo på en gård helt för sig själva. – Då skulle vi inte behöva bry oss om ungarna här jar och skriker. Och det måste barnen få göra någon stans. De måste få lov att vara sig själva.

Diagnoserna har gjort att familjen fått bättre stöd, även om det inte har varit helt enkelt alla gånger. Det har också öppnat för medicinering, vilket har varit värdefullt för att få energin att räcka hela dagen och förbättra sömnen. Genom att vara öppen med familjens alla diagnoser vill Martina minska stigmat kring npf och psykisk ohälsa. – Det är inte konstigare att man har ångest eller adhd än att man skulle ha en knäskada, astma eller diabetes. Hon har bloggat och deltagit i poddar om livet med många bokstäver. Att skriva ger kraft. Redan i låg- och mellanstadiet skrev hon ut sina känslor i dagböcker. Och hon hoppas att hennes talang att sätta ord på svåra saker kan hjälpa andra i liknande livssituationer. – Jag har förmågan att berätta och tycker inte att det är så jobbigt – och då känner jag att jag kan göra det. Hon har även startat en föräldraförening, som tyvärr ligger lite på is just nu. Att få dela sorg och glädje med andra med liknande erfarenheter är otroligt värdefullt. kk

Martina Löwenham Gör: Arbetsterapeut på Bup i Värnamo. Familj: Man och tre barn.

Brinner för: Att minska stigmat kring psykisk ohälsa. Fritid: Gillar att baka, köper mjöl i 20-kilossäckar.

11

PORTRÄTTET

”Numera har jag en av dem som inspirerat mig till att bli arbets terapeut som närmsta kollega.”

MARTINA LÖWENHAM

något att stoppa i magen. Och air fryern är en räddare i nöden. – Du kan inte bränna maten. Det går fort. Och du blir mätt snabbt när du kommit på att hoppsan vi skulle ju ha lagat mat för länge sen. Ett annat hack är att skaffa en dammsugare utan påsar. Då är det bara att tömma ut dammet när den är full. Du behöver inte riskera att stå där påslös när det är dags att städa. Och varför lägga energi på att alltid ha matchande strumpor? Och hon har egen erfarenhet av hur ekonomiskt tufft livet kan vara för funkisfamiljer. – I regel tipsar jag inte om dyra saker när jag inte kan för skriva ett hjälpmedel, utan om saker som är gratis. Behöver man pillra med händerna kan man till exempel hitta en skrövlig sten. Hon förstår också vad det innebär att ha sensoriska svårig heter. Själv har hon svårt att borsta tänderna, vissa dagar känns det som om hon ska kräkas när hon stoppar tand borsten i munnen. Likadant är det för hennes barn. Det fattar inte alltid tandläkarna – de börjar gå igenom hur viktigt det är med munhygienen. – Det är oftast okunskap och då behöver man ge kunskap, så jag har gjort det till min mission att dela med mig när jag kan. Även om det mesta har blivit enklare efter diagnoserna är livet förstås inte enkelt. – Hur jag än vrider och vänder på det så har vi en jobbig vardag, men jag tänker att man får omfamna den vardag man har och acceptera att det är som det är. Hon hämtar kraft i naturen. I musik. Har lärt sig att ta korta pauser. Vara i stunden. – Antingen så sätter jag mig bara på min trappa i solen och dricker te. Lyssnar på fåglarna. Eller så går jag ut och tryck er näsan i naturen, i går gjorde jag det i min hägg. Och jag älskar träd, har alltid gjort det. Gärna skeva träd, som är lite kantstötta, men som ändå står pall. Jag tycker det är en symbol för livet, säger Martina och berättar att mobilen är fylld med blommor och annan natur. När det varit som svårast har hennes kristna tro funnits där. – Det gör att livet har någon slags extra mening. Men också att jag kan våga lita på att någon bär mig även om jag faller. Att jag kan känna mig ganska trygg i det. Oavsett hur mycket det stormar så håller någon mig i handen. Hur hade vi ens kunnat ta oss igenom det här annars? ¶

– Det är många som har svårt att förstå hur stort det är att ens barn ätit korv tillsammans med bröd. Men på Bup har familjen alltid blivit väl bemötta. Hon är otroligt glad över att hon fick jobb där direkt efter examen och nu kan hjälpa andra familjer. – Numera har jag en av dem som inspirerat mig till att bli arbetsterapeut som närmsta kollega. Det känns fint och tryggt. De egna erfarenheterna är en styrka i patientmötet. Hon fattar snabbt och vet hur mycket som krävs för att få var dagen att gå runt, på ett helt annat sätt än vad en nyexad arbetsterapeut vanligtvis skulle göra. Flera av hjälpmedlen hon skriver ut använder familjen själva, som memoplanner och tyngdtäcken (som hon får förskriva juni ut). – Hela min vardag är full av life hacks. Hon handlar mat på nätet och ser till att det alltid finns

12

Xact är en lätt aktivrullstol med 3A ryggstöd vilket gör den till den enda lättviktsrullstolen med integrerade justeringar för postural kontroll. En stabil ram med svängbara benstöd där justering av sittställning, lätt vikt och effektiv framdrivning lyfts till en ny nivå. Nyhet! Etac Xact Lätt aktivrullstol för ett aktivt liv

Tack vare det breda utbudet av inställningsmöjligheter kan du enkelt skapa en perfekt passform för varje användares unika behov. Utvecklad i Sverige med användaren i fokus och skapad för att passa en aktiv livsstil.

0371-58 73 00

info@etac.com

www.etac.se

För mer info, kontakta oss eller besök vår hemsida:

13

HALLÅ DÄR!

Grönt skydd Det räcker med två portioner grönsaker om dagen för att minska risken för inflammation i kroppen. Frukt verkar inte ha samma effekt. Sambandet är oberoen de av fysisk aktivitet, stillasittande, mäng den kroppsfett eller mängden hälsosam mat i övrigt. Det visar forskning om äldre från Örebro universitet. Mer på forskning.se.

... arbetsterapeuten Elin Fyr och fysio terapeuten Annika Wallinder som starta de ett rehabföretag i november 2023 – som för utom att erbjuda olika utbildningar – också driver en fritidsgård för äldre vuxna.

Hur står det till med Rehab Glitter & Glamour i dag? – Jättebra! Vi har drömt om det här några år och i nuläget försöker vi marknads föra oss. Vi har med lemmar som kommer varje vecka och det finns fler som är sug na och vill prova.

FOTO: PRIVAT

BILDER: MOSTPHOTOS

Tjockt lönekuvert ger lägre risk för att dö efter stroke Risken att dö efter stroke är

32 procent lägre för höginkomsttagare

Drömmen är att ha igång fritidsgården tre gånger i veckan, nu kör vi fyra timmar på måndagar och övriga dagar jobbar vi inom äldreomsorgen. Vilka aktiviteter har ni? – På fritidsgården får de träna Seniorpower, balans, rörlighet, styrka och kognition. Vi har också parkour och gåfotboll. Och vår EGO-stund med fokus på basal kroppskännedom och andning, rörelse- och hållningsmönster där vi varvar mellan tai chi, qi gong, yoga med mera. Ni har också en aktivitet ni kallar Bubbel och babbel, vad är det? – Då dricker vi bubbel – jag och Annika alkoholfritt – vi snackar och det är både skratt och allvar. Det blir ett socialt samman hang och seniorerna tycker det är otroligt kul. Vad är viktigast? – I grunden handlar det om synen på äldre. Det är viktigt att äldre får styrketräna och utmana sig och vårt koncept med mixen av aktiviteter är ganska unikt i samhället. Det saknas också forum om de vill gå ut och dansa disco och miljön är superviktig, ofta är det ganska ledsam miljö på träffpunkter. Vi jobbar mycket med det. Vi har discokulor, och fina dukar när vi har bubbel och babbel och vi uppmuntrar till att glittra även när man är 80 år. Vad är roligast? – Konceptet! Vi är lite galna och tokiga. När vi släpper loss gör även de äldre det. Det är härligt att se att de vågar, som när vi har parkour. Det är mixen av träning, glädje, skratt och allvar. Det är crazy, men vi kan även ha djupa samtal om livskriser. Det känns fantastiskt fint. Har ni några gubbar också? – Vi har en farbror. Sen har vi försökt ragga på några gubbar som gärna vill men det är ett stort steg att ta. Vi var på Senior mässan i Älvsjö och där var också stort intresse. Anki Wenster

jämfört med lågavlönade.

Gör en insats! Det råder en nationell brist på familjehem och därför drar Socialstyrel sen i gång en kam panj för att råda bot på det. – Målet med kampanjen är att öka både kunskap och intresse hos all mänheten för att en gagera sig. Socialstyrelsen utvecklar samtidigt sitt stöd till socialtjänsterna runt om i lan det så att de på bästa sätt kan utbilda och stötta familjehem men i deras uppdrag, säger generaldirektör Olivia Wigzell i ett pressmeddelande. 18 september är deadline för abstrakt till Arbetsterapiforum. universitet visar att skillna derna i strokeöverlevnad kopplat till socioekonomi är påtagliga. Läs mer på gu.se, sök på strokeöverlevnad . Motsvarande vid hög utbildning är 26 procents lägre risk. En studie vid Göteborgs

Enklare att avhjälpa enkelt avhjälpta hinder Boverket har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en informationsinsats om enkelt avhjälpta hinder. Det kan till exempel vara höga trösklar och trappsteg som minskar tillgängligheten i lokaler dit allmänheten har tillträde eller på allmänna platser. – Genom detta uppdrag kan vi öka kunskapen hos kommuner och andra aktö rer om hur de enkelt kan för bättra tillgängligheten i all männa miljöer. En informa tionssatsning är i sig en vik tig åtgärd för att undanröja enkelt avhjälpta hinder, sä ger infrastruktur- och bo stadsminister Andreas Carl son i ett pressmeddelande. Insatsen ska baseras på lärande exempel från rele vanta aktörer. Uppdraget ska redovisas senast i februari 2025. Mer på regeringen.se, sök på avhjälpta .

14

Med önskan om en riktigt skön sommar!

Nora Kvarefelt använder ett höftbälte som pressar ner låren. Livstidsgaranti gäller för bälten och selar från Bodypoint

www.heamedical.se

15

TEMA: FLER

En sak är säker – det kommer att behövas fler arbetsterapeuter framöver. Men hur ska det gå till?

Fler, fler, fler Texter: Katja Alexanderson Illustrationer: Arad Golan Coll

L ättnad. När siffrorna för antagningen till höstens högskoleutbildningar blev klara var det positiva nyheter för Arbetsterapi sverige. Antalet sökande har sjunkit under en längre tid, men nu ökade de med 23 pro cent jämfört med höstterminen förra året. Extra glädjande var de rekordmånga förstahandssökande, 907 stycken, vilket är en ökning med hela 45 procent. I sin roll som utvecklingschef på Sveriges Arbetstera peuter har Christina Lundqvist följt utvecklingen noggrant och även ansvarat för förbundets interna arbete för att öka söktrycket. – Det känns otroligt roligt – och det var på tiden att det hände någonting med de här sjunkande siffror na. Som vi har längtat. Exakt vad som ligger bakom det ökade intresset för arbetsterapeutprogrammet är svårt att säga. Inför den senaste antagningsperioden har många olika aktörer gjort riktade insatser för att få fler att vilja bli arbetsterapeut. – Det har varit ett antal olika marknadsförings insatser på lärosätena. Förbundet har tagit fram

material och varit synliga i sociala medier. Och det har varit ett stort engagemang bland både studenter och yrkesverksamma. Hon fortsätter: – Vi vet också att studenter som har sökt program met säger att de googlar sig fram till ett intressant yrke. Christina Lundqvist tror att den nya utbildningen i Uppsala har skapat uppmärksamhet kring yrket och utbildningen. Ökade möjligheter att läsa till arbetsterapeut på distans kan också vara en fram gångsfaktor. Förra året startade Umeå sin distans utbildning och i år erbjuder Jönköping University möjligheten att läsa en hybridutbildning på Campus Ronneby, läs mer om det på sidorna 22–25. Möjligheten att få jobb spelar antagligen också stor roll, speciellt i ekonomiskt tuffa tider. Och arbets terapeut är verkligen ett yrke med goda framtids utsikter. Det är med på Arbetsförmedlingens topp lista över bristyrken och enligt Sacos rapport Fram tidsutsikter ser det också ljust ut.

kk

16

17

TEMA: FLER

”Vad kan

– Många har kommit en bit i yrkeslivet när de söker till arbetsterapeutprogrammet och då tror jag att det blir extra attraktivt att veta att det finns goda förutsätt ningar att få jobb, säger Christina Lundqvist och tilläg ger att det är viktigt att öka kännedomen om yrket

bland allmänheten, men även hos övriga professioner inom hälso- och sjukvården.

Välfärdens befintliga medarbetare är nyckeln för att klara kompetens försörjningen. Det kräver att fler får, kan och vill arbeta

Trots det ökade intresset är prognosen för de kommande fem till tio åren att det kom

mer vara fortsatt brist. De senas te åren har det tillkommit ungefär 400 legitimerade arbetsterapeuter år ligen, men det räcker inte för att kom

heltid, men också längre upp i åldrarna, säger Bodil Umegård på SKR.

pensera för pensionsavgångar och ökad efterfrågan på arbetsterapi.

Arbetsterapeuter är på intet sätt den enda yrkesgrupp det kommer att råda brist på framöver. Tvärt om står välfärden inför en enorm kompentensutmaning, inte minst med tanke på att antalet 80-plussa re kommer att öka kraftigt. Den senaste personalprognosen från arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, visar att den åldrande befolkningen gör att antalet anställda behöver öka med cirka 9 000 år ligen fram till 2031, om inget annat föränd ras. Det är främst inom äldreomsorgen som behoven ökar, men också inom hälso- och sjukvård. Samtidigt ökar antalet i arbetsför ålder inte tillräckligt. – Den största utmaningen för välfärdens kompetensförsörjning är bristen på arbets kraft och att den kommer att tillta, säger Bodil Umegård, sektionschef på SKR:s av delning för arbetsgivarpolitik, och tillägger att i sex av tio kommuner kommer andelen personer i arbetsför ålder till och med att minska. Konkurrensen om arbetskraften kommer att bli hård, många branscher slåss om per sonalen. Det kommer inte att räcka med att utbilda fler. – Den största möjligheten är den befintli ga personalen. Bodil Umegård lyfter fram flera olika strategier, bland annat goda möjligheter

Fler utbildningsplatser och högre genomströmning är en del av lös ningen, men enligt Christina Lund qvist handlar det också om att arbets terapeuter ska vilja, och orka, arbeta högre upp i åldrarna. – Arbetsgivarna har ett stort ansvar för att skapa goda arbetsmiljöer, så att arbetstera peuter kan jobba utifrån hela sin palett av insatser. En annan aspekt är att se över hur arbets terapeuters kompetens kan användas på bästa sätt inom hälso- och sjukvården. Finns det arbetsuppgifter som andra professioner kan göra i stället, för att avlasta arbetstera peuter? – Behovet av stödpersonal till arbetstera

”Arbetsgivarna har ett stort ansvar för att skapa goda arbetsmiljöer.” F O T O : P O N T U S W I K H O L M

CHRISTINA LUNDQVIST

peuter har ökat kraftigt och i många verksamheter tittar man på nya former av arbetsväxling. Det är en fråga som vi på förbundet ser närmare på, för att kunna ge tydlig are vägledning i hur det kan genomföras på ett bra sätt. Digitaliseringen är ett annat område som kan frigöra tid för arbetsterapeuter, till exempel vid snabba uppfölj ningar eller digitala hembesök. Sammantaget kommer det att krävas fortsatt idogt arbete från flera olika håll för att fylla behovet. En antagningsomgång med många sökande gör ingen sommar, men Christina Lundqvist är hoppfull: – Att antalet sökande till arbetsterapeutprogrammen har vänt uppåt visar att det faktiskt är påverkbart, att det går att åstadkomma en förändring. Nu behöver vi hålla i det goda arbetet! ¶

18

vi göra för att du ska vilja arbeta kvar?”

till kompetensutveckling och omskolning, att använda medarbetarnas kompetens på rätt sätt, och ny teknik. Men centralt är hel tid som norm och ett förlängt arbetsliv. SKR har beräknat att behovet av fler an ställda minskar med en tredjedel om alla deltidsarbetande job

Man föredrar generella statsbidrag framför riktade. Ökat heltidsarbete är intimt förknippat med jämställdhet. Kvinnor jobbar mer del tid, tar ut mer föräldraledighet, vabbar ofta re och gör mer osynligt arbete både

medarbetare fortsatt tillsvidareanställning. – Det behöver inte betyda att man jobbar heltid efter 65-årsdagen, men det under lättar för en varaktig, hållbar schemaför läggning och man visar vilken viktig resurs de här personerna är för verksamheten. Hon poängterar vikten av att inte bara fokusera på individuella lösningar utan lyfta det till organisatorisk nivå. – Det kan vara så enkelt som att fråga alla medarbetare: Vad kan vi göra för att du ska vilja arbeta kvar? i stället för att slentrianmässigt fråga: När var det du ville gå i pension? Utmaningarna framöver är som sagt många, men Bodil Umegård känner ändå tillförsikt. – Kommuner och regioner har varit väl digt bra på att hantera tidigare rekryte ringsutmaningar, som när 40-talisterna gick i pension. Vi ser att heltidsarbetet ökar, fler arbetar efter 65 samtidigt som antalet anställda har ökat de senaste åren. Och jag tycker att man är bra på att se nya lösningar. Men

på jobbet och hemma. Och är dessvärre oftare sjukskrivna. – Om kvinnor och män skul le vara föräldralediga i lika stor utsträckning skulle man frigöra 10 000 årsarbeten i kommuner och regioner. Eftersom det är 80 procent kvinnor i sektorn blir det ex tra tydligt att kvinnor är mer frånvarande och tar större an svar för framför allt barn. Bodil Umegård konstaterar att utformningen av social försäkringspolitiken är ett statligt ansvar, men säger att arbetsgivarnas ansvar är att se till att kvinnor och män har

bar tre timmar mer i veck an. Pensionsrekryteringar minskar med en fjärdedel om pensionsåldern ökar från 64 till 66 år för samt liga personalgrupper. Frågan är bara hur det ska gå till. – Det handlar om att ta tillvara och utveckla kom petensen hos befintliga medarbetare. Men också, i väldigt stor utsträckning, om att jobba proaktivt med arbetsmiljön. Här har vi

”Kvinnor är mer frånvarande och tar större ansvar för fram för allt barn.” F O T O : S K R

ett partsgemensamt arbete med friskfaktorer – så att fler får, kan och vill arbeta heltid, men också längre upp i åldrarna. Bodil Umegård konstaterar att det är utmanande att utveckla arbetsmiljöarbetet i besparingstider. – Våra medlemmar har det tufft. De behö ver gasa och bromsa samtidigt och det är svårt. Det är också osäkra förutsättningar för hur ekonomin kommer att se ut fram över. Trots det så behöver de jobba lång siktigt. Här vill SKR se värdesäkrade statsbidrag som gör det enklare för kommunerna och regionerna att planera sin verksamhet.

BODIL UMEGÅRD

lika förutsättningar och möjligheter till karriär- och löneutveckling. Heltid som norm är en viktig del av det.

– Det är viktigt att erbjuda heltidstjänster, att man inte erbjuder 93 eller 72 pro cent … När det gäller ett för längt arbetsliv ses redan en uppåt gående trend. Bodil Umegård slår ett slag för att erbjuda seniora

det betyder inte att det

kommer att vara lätt. ¶

Fotnot. Grotta ner dig i SKR:s personal prognos 2021–2031. bit.ly/SKR-prognos

19

TEMA: FLER

”Vi tillsammans kan För fem år sedan riskerade Jönköpings kretsen att stå utan styrelse. I fjol utsågs de till Årets värvare av förbundet. Å rets värvare. Det fina priset kammade Jön köpingskretsen hem förra året. Och det är ingen slump att med om att förbundet skulle ta fram ett grundläggande och lättläst utbild ningsmaterial för nybörjare på styrelsearbete. Elin, som var kretsordförande då, kallade det skämtsamt för ”kretshandbok för frågat personer de tror skulle passa i styrelsen. – Det första svaret är ofta: Nej, inte jag, jag har ingen erfarenhet. Men när vi börjar prata om vad vi i styrelsen gör går det lättare. Att man kan

lemssiffrorna ökat med 14,5 procent de fem senaste åren, under samma period har förbundet som helhet ökat med 3,5 procent. Nyckeln till fram gång är bland annat ett tydligt fokus på studenter, men det handlar också om att hålla medlemmarna uppdate rade om vad som händer lokalt via sociala medier och nyhetsbrev, ordna aktiviteter på Arbetsterapins dag och skriva debattartiklar. Men vi tar det från början. 2019 risk erade kretsen att stå utan styrelse när alla de dåvarande ledamöterna valde att avgå. Men lyckligtvis blev det inte så. – Vi var ett gäng som tyckte det var viktigt att bevara den lokala kretsen. Några hade lite erfarenhet, men det var ett nytt engagemang för oss allihop. Vi blev en helt ny styrelse

dummies” i en intervju med Arbetsterapeuten. Tanken var att sänka trösklarna för att få folk att vilja och våga ta på sig ett styrelseuppdrag. Motionen bifölls. – Det har varit ett jättearbete från för bundet centralt som satt ihop det och tagit det på allvar. Det har underlättat styrelse arbetet, säger Elin. För att locka personer till styrelsen har de medvetet jobbat med

vara med utifrån sina egna förutsättningar och inte behöver lägga hela sin fritid på upp draget, säger Johanna Johansson som är krets ordförande i dag. Just i år har det dock varit lite tuffare att fylla platserna, de är bara fyra. Men Elin och Johanna tror att det kommer att ordna sig framöver. Förutom de ordinarie ledamöterna brukar även kretsens LOM Linnea Kjell vara

T

V A

R I

P

O :

T

O

F

”Vi var ett gäng som

tyckte det var viktigt att be vara den loka la kretsen.” ELIN EVALDSSON

att sänka trösklarna. Det ska vara lätt att engagera sig och de har velat vara många i styrelsen, helst

med på mötena, viket ger bra koll på vad som händer i regionen. Och tack vare att ledamoten Julia Pettersson jobbar i Jönköpings kommun får styrelsen också in kommunernas perspektiv och en bra kontaktyta. Ida Adolfsson är den fjärde leda moten. Elins och Johannas erfarenhet är att professionsfrågorna är en bra in­

som skulle försöka navigera i kretsarbetet, men vi hade varandra, säger Elin Evaldsson. Det var en rejäl

sex-sju stycken. Då går det att missa ett möte utan att det ställer till problem och det blir mindre tidskrävande. För att hitta nya leda möter har de oftast

utmaning och till fullmäktige 2021 motionerade de därför

JÖNKÖPINGSKRETSEN

20

göra skillnad” gång till att prata om facket. Att lyfta vikten av professionspolitiskt påver kansarbete för att stärka arbetstera pins och arbetsterapeuters ställning. Därifrån går det ganska lätt att komma in på mer klassiska fackliga frågor som arbetsmiljö och löner. – Det handlar om Det handlar om att fånga upp dem redan under utbildningstiden och visa värdet av att vara med i Sveriges Arbetsterapeuter. Bland annat har de presenterat kretsen och svarat på frågor om lokalt löneläge och potentiella arbets platser i frågestunden som ingår i förbundets kurspaket ”Dags för

Både Elin och Johanna tror att arbetsplatsombuden är en nyckel till att rekrytera yrkesarbetande medlemmar. Ombuden träffar nya kollegor på arbetsplatsen och kan ställa den viktiga frågan: Är du med i facket? Det är också lokala ombud som kan sätta upp affischer och ge ut broschyrer – styrelsen kan informera om var man hittar materialet. Därför brukar de alltid höra av sig och pre sentera kretsen för nya förtroende valda – och bland annat berätta vilka frågor kretsstyrelsen jobbar med. – På vår to-do-lista står att ordna en träff med lokala ombud för att höra vilka frågor som är viktiga för dem och vilket stöd de behöver, säger Johanna. Avslutningsvis konstaterar de att alla kretsar är olika och att man måste anpassa sig efter sina förut sättningar – alla har ju inte förmånen att ha en studieort i sitt upptagnings område. Johanna skickar med några ord på vägen. – Ha lite tålamod. Första gången du gör något kanske det inte ger den effekt du önskar. Då får man prova en gång till eller pröva andra idéer … och sen utvärdera och blev det inte bra då får man prova någonting annat. Katja Alexanderson

att vi tillsammans kan göra skillnad, säger Elin.

yrkeslivet” som riktar sig till studenter i slutet av utbildningen. Att rekrytera yrkes arbetande arbetstera peuter är svårare, de är trots allt bara fyra i sty relsen. Här gäller det i stället att visa vad kret sen gör och påminna om varför facket är så vik tigt. De arrangerar akti viteter på Arbetstera pins dag, syns i sociala

Johanna fyller på: – Vi behöver vara många som är med för att våra åsikter ska väga tyngre. Ju fler vi är desto bättre. Professionsfrågorna är också ett naturligt sätt att nå studenterna. – När de frågar varför det inte finns arbets terapeuter i skolan,

”På vår to-do lista står att ordna en träff med lokala ombud.” JOHANNA JOHANSSON F O T O : P R I V A T

eller på andra ställen, brukar jag säga att vi måste engagera oss fackligt för att trycka på politikerna för att visa på vikten av arbetsterapi på andra arenor än de traditionella, säger Johanna som är lärare på arbetstera peutprogrammet i Jönköping. Studentrekryteringen är den stora framgångsfaktorn bakom kretsens fina siffror, enligt Elin och Johanna.

medier och skriver lokala nyhetsbrev till sommaren och vid jul. Medlem marna är också välkomna på styrel semötena. – Vi har också varit med i Pride och nu har vi tagit oss an debattartiklar och verkligen försökt fokusera på det. Om vi syns som krets är det större sannolikhet att vi får engage rade medlemmar, säger Johanna.

21

TEMA: FLER

Bristen på arbetsterapeuter finns över hela landet. Umeå universitet har satsat på distansutbildning för att locka fler studenter. Och till hösten startar Jönköping University en hybridutbildning där studenterna följer undervisningen i realtid på Campus Ronneby i Blekinge. Text: Anki Wenster Illustration: Arad Golan Coll

Samma klassrum – men 20 mil bort

åndag v. 35 är det dags. Då startar den första grup pen arbetsterapeutstuden ter som valt den nya hybrid utbildningen vid Jönköping University. På Campus Ron

neby i Blekinge kommer 10 studenter att följa undervisningen i realtid till sammans med de 37 studenterna som är på plats i Jönköping. – Det ska bli fantastiskt roligt att kunna erbjuda fler studenter utbild ning som kanske inte valt att studera annars. Jag tänker att vi

k Campus Ronneby är ett lokalt cam pus för högre utbildning som ägs och drivs av Ronneby kommun.

kommer att få väldigt moti verade studenter som väntat på möjligheten, säger Eva Edström, programansvarig vid Jönköping University.

Hon har haft mycket kontakt med Campus Ronneby som har drivit frå

22

gan. Efter pandemin finns en annan flexibilitet och flera av lärarna jobbar till och från på andra orter. Hon tror inte att tillgängligheten blir ett pro blem för studenterna. Däremot finns det andra utmaningar. – Vi arbetar utifrån en studentaktiv pedagogik och det kräver lite extra, av såväl lärare som tekniklösningar i och i anslutning till hybridsalarna för att det ska fungera. Active Learning Classroom innebär att studenterna utgår från instuderat material som finns på lärplattformen. Man träffas sedan i grupper i klass rummet och arbetar med olika fråge ställningar. Studenterna sitter vid runda bord där de har tillgång till bildskärm och whiteboard. Läraren har ingen fast plats utan roterar i klassrummet, lyssnar och fångar upp

frågor och har genomgångar efter behov. – Det fungerar alldeles utmärkt om samtliga studenter är i samma rum. Utmaningen blir nu att vi har två grupper i Ronneby och sex grupper i Jönköping som ska tillämpa samma pedagogik. De ska kunna uppfatta vad som kommuniceras av såväl lära re som andra studenter utan att störas av varandra. Vi jobbar mycket med det och tränar på att hantera tekniken på ett bra sätt och få det att fungera praktiskt. I Blekinge på Campus

arbete med Högskolan i Halmstad och Linköpings universitet. – Jag är väldigt imponerad av sam arbetet med Jönköping University. Det har varit positivt och alla är väl digt engagerade, och vi jobbar till sammans med tekniker i Jönköping för att lösa de tekniska utmaningarna med undervisning via länk. Som planen ser ut (i början av maj) kommer studenterna på Campus Ronneby att mötas av en sal möblerad för två grupper. Varje grupp har till gång till en whiteboard och en större skärm – samt en teknisk lösning med mikrofon, högtalare och kamera. Läraren i Jönköping har möjlighet att kommunicera med en grupp åt gång en i ett ”virtuellt ljudrum”. Studenter na styr det virtuella rummet via en kontrollpanel.

Ronneby, 20 mil söderut, finns verksamhetsutveck

laren Åsa Direnius. Här driver man sedan tidigare decentraliserade utbildningar i sam

kk

23