Arbetsterapeuten-4-2020

#4 2020

TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES ARBETSTERAPEUTER

”Nästa mål är att bli Rosie igen” ROSE-MARIE HULDÉN LÅG SÖVD I ÖVER TRE VECKOR

PORTRÄTTET Jonna Bornemark tar kampen mot mäthetsen sid 8

TEMA: PANDEMIN Boel Eklund var beredd när corona kom till Östergötland sid 26

Låt dig inte begränsas!

HS-828

HS-328

HS-520

Pris från 16 900kr. Besök www.promenadskoter.se för att hitta en återförsäljare eller ring 018-17 05 90 så hjälper vi dig. Åk på promenad! Medicintekniskt godkända promenadskotrar för personer som vill behålla en aktiv och rörlig livsstil.

katja alexanderson Chefredaktör

#4 2020

Längtan efter det oväntade

”Musik har förmågan att lösa upp spänningar” s 40

En annorlunda vår, följd av en annorlunda sommar och nu en annorlunda höst. För egen del handlar det om att fortsätta att jobba hemma vid köksbordet mestadels av tiden. Men jag kommer också att försöka att hitta coronasäkra sätt att mötas i verkliga livet, både på jobbet och privat. I somras när jag plötsligt hade möjlig het att träffa fler människor insåg jag hur mycket den fysiska, och även sociala, isoleringen faktiskt påverkat mig mentalt. Att bara kunna byta ett par ord i förbi gående med mina kusiner på landet gjorde under för humöret. Och det är just de spontana mötena, det ovän tade, jag saknar mest. Att få slänga ur sig ett par ord om en tuff morgon eller gårdagens oväntat goda middag, utan att behöva bjuda in till ett möte eller lyfta luren. Sedan längtar jag efter att få krama om nära och kära utan restriktioner. Men eftersom saker och ting är som de är, så är det bara att hålla i och hålla ut – men det ska bli härligt att få hålla om igen. I det här numret tittar vi närmare på pandemins effekter. Du får träffa arbetsterapeuterna på Stora Sköndal som berättar om hur omtumlande det var att se hur sjuka människor kan bli av covid 19. Du får också följa med på Rose Marie Huldéns resa från sövd i respirator i över tre veckor till att kämpa sig tillbaka till en fungerande var dag. Boel Eklund, MAR i kommuner i Östergötland , delar med sig av hur de arbetar under pandemin. Vi lyfter också risken för psykisk ohälsa , och hur den ser olika ut i olika grupper. I forskning från Lund har 70-plussare själva fått säga sitt om hur de upplevde att plötsligt tillhöra en riskgrupp. Och en hel del annat. Men det här numret handlar inte bara om corona utan du får också följa med till Rågården , en rättspsykiatrisk vårdanstalt utanför Göteborg, träffa filosofen Jonna Bornemark som vill ge upprättelse åt det professionella omdömet, lära dig mer om lönebildning samt som vanligt nyheter, app och boktips och diverse annat smått och gott.

5 Ordföranden

Prioritera rehab!

6 Nyheter 8 Porträttet

Jonna Bornemark

14 Hallå där!

Arbetsterapeut om att falla rätt 16 Tema: Pandemin

Tillbaka till en ny vardag 70-plussare säger sitt om isoleringen ”Vi hann förbereda oss” "Att inte få säga de där sista förlåten” Men vad händer sen?

Koll på löneåret s 46

40 Reportage

Nyckeln till vardagen 44 Mitt jobb: Gittan Johansson Grymt seriös – och full av bus 48 Förbundsnytt Ny ombudsman på hemmakontoret 50 Kalendarium

36 Ledarskap

Så lyckas du med förändringsarbete 37 Krönikan: Elektra Nygren Att ta det med ro 39 Nya böcker

Layout: Pontus Wikholm Korrektur: Linda Swartz Annonser: Catharina Persson catharina.persson@mediakraft.se 070-977 20 20 TS-kontrollerad upplaga: 10 200 ISSN: 0345-0988 Grafisk form: Graffoto AB Tryck: Ljungbergs

Utges av Sveriges Arbetsterapeuter Box 760, 131 24 Nacka Växel och medlemsrådgivning: 08 507 488 00 www.arbetsterapeuterna.se kansli@arbetsterapeuterna.se

Ansvarig utgivare: Ida Kåhlin ida.kahlin@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 03 Chefredaktör: Katja Alexanderson katja.alexanderson@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 25 Fotograf omslaget: Nicklas Thegerström

M

N

Ä

E

R

N

K

A

E

V

T

S

3

Trycksak 3041 0116

LIVSVIKTIGA HJÄLPMEDEL -för livsviktiga människor

Nu på svenska!

Det lilla extra för trivsel, glädje och trygghet inom äldreomsorg.

Terapikatt - Terapikatten ser ut, känns och låter som en riktig katt. Terapikatten svarar på klappar, kramar och rörelse ungefär som riktiga katter, den ger glädje och tröst, sällskap och värme.

Har du vuxna klienter med kognitiva svårigheter? Vil du effektivisera deras träning? → 34 engagerande övningar som kan individanpassas. → Tränar ett brett spektrum av kognitive funktioner. → Lätt att använda för både klient och behandlare. → Används i rehabilitering, psykiatri och på skolor.

Stor-Hängke - är en tung, härlig mjuk sengångare med en vikt på 4 kg. Stor-hängke hjälper till att stimulera vårt sinne och ger användaren lugn.

Prova gratis i 30 dagar. Läs mer på www.happyneuronpro.se

Egede Neuro | egedeneuro.se

Vi hjälper dig med utprovning på distans eller möte. Kontakta oss för det som passar dig, 0240-101 02

 Passar alla toalettstolar på den svenska marknaden.  Nu med 4 års garanti.  Registrerad enligt Läkemedels verkets föreskrifter avseende Medicintekniska produkter.  Utvecklad och tillverkad i Sverige. Vår unika spol- och torksits för alla

Bidésits med tvätt och torkfunktion Bidette R3

svancare.se

4

ORDFÖRANDEN

”Vi vill att lagstiftningen förändras så att det blir krav på att funktionen medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR, införs i alla landets kommuner.”

Prioritera rehab!

C oronapandemin har synliggjort betydel sen och behovet av arbetsterapeuters kompetens. Men om vi som profession ska kunna göra ett bra jobb under och efter pandemin behöver politiker, beslutsfatta re och chefer se till att vi får de resurser och förutsättningar vi behöver. Rätt kompetens måste finnas på rätt plats och i rätt ut sträckning. Så var det tyvärr inte före pandemin och situationen har på intet sätt förbättrats. Ur ett natio nellt perspektiv erbjuds i dag inte en jämlik hälso- och sjukvård i Sverige, i alla fall inte när det kommer till rehabiliterande insatser. Ojämlikheten syns på flera sätt. Ett exempel är de skillnader som finns kring hjälpmedel. Sortiment, riktlinjer för förskrivning och inte minst avgifter för den enskilde varierar stort mellan landets kommu ner och regioner. En annat exempel är de alarmeran de skillnader som finns när det gäller antalet arbets terapeuter i olika regioner. I Socialstyrelsens natio nella planeringsstöd 2020 anges att det i Västerbotten finns 150 legitimerade arbetsterapeuter per 100 000 invånare, medan det i Blekinge bara finns hälften så många. Bottennappet finns i Stockholm med 70 och rikssnittet ligger på 93. Självklart finns olika förut sättningar i olika delar av landet. Behovet av arbets terapi kommer alltid att variera. Jämlikt innebär inte nödvändigtvis att det ska vara lika, men är verkligen dessa stora skillnader rimliga? Kan de bara förklaras av demografiska och geografiska fakta? Jag tror inte det. För mig är detta ett exempel på att kunskapen kring rehabilitering fortfarande är låg och ojämn bland våra politiker och beslutsfattare och att dessa insatser därmed inte prioriteras lika över landet. Det saknas en tydlig nationell styrning. Det duger inte. En nedprioriterad rehabilitering leder inte bara till lidande för individ och närstående – det innebär även större samhällskostnader för till

exempel hemtjänst, ökat behov av hälso- och sjuk vård och långa sjukskrivningar. För en hållbar sam hällsutveckling krävs en jämlik rehabilitering och i pandemins kölvatten är satsningar på rehabilitering, ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, mer avgöran de än någonsin tidigare. Före sommaren hade förbundets opinionsbildande arbete fokus på den stora rehabiliteringsskuld pan demin skapar. I debattartiklar och i samtal med bland andra socialministern och ledamöter av riks dagens socialutskott tydliggjorde vi att det är hög tid för en nationell kraftsamling för en jämlik och kun skapsbaserad rehabilitering. Vi vill att regeringen tillsätter en nationell samordnare med upp drag att skapa jämlika förutsättningar

över hela landet. Vi vill att lagstift ningen förändras så att det blir krav på att funktionen medicinskt ansva rig för rehabilitering, MAR, införs i alla landets kommuner och vi vill att Socialstyrelsen får ett tydligare upp drag gällande riktlinjer och uppfölj ning kring rehabiliterande insatser. Under hösten kommer förbundet att fortsätta detta opinionsbildande arbete. Det är vi skyldiga att göra så att alla de personer som är i behov av

arbetsterapeuters insat ser får del av dem, men också för att vi själva, som profession, ska få ett hållbart ar betsliv.

ida kåhlin Ordförande

Aktivare fritid Regeringen har gett Myndigheten för delaktighet i uppdrag att ta fram ett stöd material till kommuner och andra aktörer för att främja en aktiv fritid för personer med funktionsnedsättning. I dag är fritidsutbudet i Sverige ojämlikt fördelat. En tidigare kart läggning visar att det ofta räcker med små åtgärder för att fler ska kunna vara aktiva.

Akutläsning Nu kan du ta del av hur man utvecklat och utvärderat arbetet med att ha arbetsterapeut och fysioterapeut på akutmot tagningen i Lund. Rapporten är resultatet av ett lokalt kvalitets

Beskrivning av ett nytt arbetssätt på Skånes universitetssjukhus och av personalens erfarenheter och upplevelser

Juni 2020

Birgitta Wästberg, chefsarbetsterapeut, Dr med vet Maja Cronert, leg fysioterapeut Karin Strand, leg arbetsterapeut Sofia Hagel, chefsfysioterapeut, Dr med vet

arbete. Ladda hem på arbetsterapeuterna.se/akut rapporten och läs även reportaget i nr 7/2019.

FOTON: MOSTPHOTOS

Kommunerna har svårt att klara sitt rehabuppdrag Mer än hälften av medicinskt ansvariga för rehabili tering, MAR, anser att kommunerna inte klarar sitt rehabiliterande uppdrag fullt ut. Det visar en enkät undersökning från förbundet.

FOTO: MOSTPHOTOS

Inom den kommunala hälso och sjukvården växer antalet personer som varit sjuka i covid 19. För att ta reda på hur Sveriges MAR:ar uppfattar kommunernas beredskap att ta hand om dessa personer ur ett rehabiliterande perspektiv ge nomförde Sveriges Arbetstera peuter och Fysioterapeuterna en enkätundersökning i som ras. Mer än hälften av de sva rande anser inte att kommunen i full utsträckning klarar sitt re habiliterande uppdrag just nu.

– Enkäten visar att corona pandemin och covid 19 i hög grad påverkat rehabiliteringen i kommunerna negativt. Det kommer att leda till ökad fysisk och psykisk ohälsa samt för lorad aktivitets och funktions förmåga. Patientsäkerheten försämras och det ger sämre förutsättningar att bedriva kvalitets och förbättringsarbe te, säger Sveriges Arbetstera peuters ordförande Ida Kåhlin. Hon fortsätter: – Rehabiliteringsskulden

Coronapandemin har påverkat rehabiliteringen i kommunerna negativt. Sveriges Arbetsterapeuter vill att det ska bli krav på MAR.

ska tillsätta en nationell sam ordnare för rehabilitering och för att det ska vara krav på att det finns en medicinskt ansva rig för rehabilitering i alla lan dets kommuner. Därtill vill för bundet att Socialstyrelsen får ett tydligare uppdrag gällande riktlinjer och uppföljning kring rehabiliterande insatser. Katja Alexanderson

kommer att bli kostsam för Sveriges kommuner och regio ner och leder till såväl ett ökat lidande hos den enskilde indi viden och dennes anhöriga som till ökade samhälls kostnader. Under hösten kommer Sveri ges Arbetsterapeuter att fort sätta arbeta för att regeringen

Förbundet saknar förslag om krav på MAR i alla kommuner Mycket är bra, men flera av förslagen i God och nära vård-utredningen behöver förtydligas. Det skriver Sveriges Arbetsterapeuter i sitt remissvar. utredningens hälsofrämjande och förebyggande perspektiv och att vikten av utbildning och forskning betonas. varje kommun inför funktio nen Medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR.

– Vi ser ett stort behov av att rehabilitering behöver priori teras. Rehabiliteringen har fått stått tillbaka på grund av coronapandemin och rehabi literingsskulden växer, säger Ida Kåhlin. ¶

Förbundet anser att det finns flera positiva förslag som rör den kommunala hälso och sjukvårdens roll i den nära vården och kring ansvaret för primärvården.

– Det är välkommet att kommunernas ansvar för primärvård tydligt lyfts fram, säger förbundsordförande Ida Kåhlin. Likaså välkomnar förbundet

Förbundet ser dock att flera av utredningens förslag och bedömningar behöver förtyd ligas. Bland annat saknas ett förslag att i hälso och sjuk vårdslagen införa krav på att

6

140 kr är avgiften till Akademikernas a kassa från och med den 1 oktober 2020. Höjningen beror på att regeringen i mars höjde taket för högsta dagpenning från 910 kronor till 1 200 kronor för att dämpa de ekonomiska kon sekvenserna av coronapandemin.

Jobba hemma? Fler än vanligt jobbar hemma dessa dagar. För att få till en hälsosam arbetssituation vid långvarigt hemarbete krävs ett bra samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare. Grunden är att få till en bra dialog. På av.se/jobbahemma ger Arbets miljöverket tips och reder ut hur ansvaret för arbetsmiljön är uppdelat.

FOTO: ALEXANDER MAHMOUD ”Gör om och gör rätt” Sveriges Arbetsterapeuter är starkt kritiskt till LAS-utred ningen, och anser att förslagen riskerar den svenska modellen.

sägning på grund av arbetsbrist kan det enligt utredningen prövas om man erbju dits skälig kompetensutveckling. – Dessutom föreslår utredningen att det vid omplaceringar inte ska räcka med till räckliga kvalifikationer, som innebär att arbetsgivaren har krav på sig att lära upp arbetstagaren. Nu ska man i stället klara en ny tjänst från dag ett. I dagens special iserade och kunskapsintensiva arbetsliv är det näst intill omöjligt. Förslaget gör det alldeles för lätt att göra sig av med medarbetare och hänvisa till arbetsbrist och otillräcklig kompetens. Hon fortsätter: – Utredningens förslag är omoderna och leder till otrygga arbetsplatser, där människor blir rädda och tystnar. Det vore förödande både för individer och för sam hället i stort. Utredningen är nu skickad på remiss och svaren ska ha inkommit senast den 26 okto ber. Men parallellt med den statliga utred ningen har facken och arbetsgivarna för handlat om en moderniserad arbetsrätt. De förhandlingarna ska vara klara den 30 september. – Utredningens förslag skapar en arbets marknad där arbetstagarna i princip saknar rättigheter i förhållande till arbetsgivarna. Nu måste regeringen hålla vad de lovat och låta parterna komma fram till bästa möjliga lösning. Jag hoppas verkligen att facken och arbetsgivarna ska kunna komma överens. Låt oss bevara den svenska modellen, säger Ida Kåhlin. Katja Alexanderson

I början av sommaren lade utredningen om en moderniserad arbetsrätt fram sitt förslag till regeringen. Uppdraget var att öka flexibiliteten på arbetsmarknaden, men samtidigt behålla balansen mellan parterna och garantera ett skydd mot godtyckliga uppsägningar. Sveriges Arbetsterapeuter, och Saco, ställer sig kallsinniga till utredningens förslag, som man anser försämrar anställ ningstryggheten för alla – och att anställda på företag med upp till 15 anställda i prin cip kommer att stå helt utan trygghet. – Alla anställda behöver ett bra anställ ningsskydd. Gör om och gör rätt − det här är parternas ansvar, inte politikens. Utred ningens förslag riskerar att slå sönder den svenska modellen och innebär en kraftigt urholkad anställningstrygghet inom en rad områden och individen kompenseras inte med motsvarande rättigheter när det gäller kompetensutveckling, säger Sveriges Arbetsterapeuters förbundsordförande Ida Kåhlin. Sacos ordförande Göran Arrius kommen terar i ett pressmeddelande att han anser att utredningen aldrig borde ha sett dagens ljus. – Jag kan konstatera att förslaget från utredningen inte uppfyller det uppdrag de har fått. Förslaget river fullständigt ner den

Sveriges Arbetsterapeuters ordförande Ida Kåhlin anser att förslagen i LAS-utredning en får allvarliga konsekvenser. – Utredningens förslag är omoderna och

leder till otrygga arbetsplatser, där människor blir rädda och tystnar.

balans och det välfungerande parts samarbete som nu råder på svensk arbetsmarknad.

Enligt utredningens direktiv ska föränd ringar i arbetsrätten vägas upp med ökad kompetensutveckling för att skapa ökad anställningsbarhet. Men enligt Ida Kåhlin är utredningens förslag ihåliga. Förvisso är arbetsgivaren skyldig att erbjuda tillräcklig kompetensutveckling, men det finns ingen individuell rätt i förslaget. Först vid en upp

7

PORTRÄTTET

Vem vet? Text: Katja Alexanderson Foto: Allis Nettréus Livet kan inte kontrolleras. Omdöme är att vila tryggt i sin egen kunskap och våga släppa manualen. Filosofen Jonna Bornemark är nyfiken på vad som finns bortom horisonten.

D e två tamråttorna boar in sig i filoso fen Jonna Bornemarks hår. Än kikar de fram vid den ena axeln, än vid den andra. Synen är oemotståndlig och fotografen passar på att ta bilder. Men eftersom råttorna har en egen vilja turas de om att visa sina rumpor, plötsligt stoppar Jonna Bornemark en av svansarna mellan tänderna. – Folk brukar ha svårast för svansarna. Gnagarna är hennes tioåriga dotters och hon har övertygat sina klasskamrater att de är gulli ga, och nästan vunnit över alla föräldrar. Matteo, en sjuårig bichon havanais, kräver däremot ingen övertalning av någon, knappt ens den mest hundräddas. Om min dotter (som är med på grund av barnvaktstrassel) ser på råttorna med skräckblandad förtjusning får Teo henne att små spritta av glädje. Risken är överhängande för ”Mamma, kan vi skaffa hund?” på hemvägen. Men först fotografering. Några timmar tidigare har det hällt ner, men jag missade Jonna Borne marks mejl om vad vi gör om det regnar. Så nu står vi här, en liten delegation med regnkläder och paraplyer utanför radhuset i Huddinge. Jonna å sin sida har varit uppslukad av sitt skri vande och dessutom fått spontanbesök av sina barn. Men vi tar det på volley och efter en stund är vi på väg. Bara några minuter från radhusområdet möts vi av skog, ingen trist monokultur utan barrträd och lövskog om vart annat, smått och stort. Det märks att Jonna är här ofta, vet var det finns coola stubbar, bra klätterträd, vackra gläntor och åt vilket håll Teos boll ska kastas för att inte ham

na i ett vattenfyllt dike. Hon berättar att skogen var hennes andningshål när hon för några år sedan drabbades av utmattningssyndrom. Men det pratar vi inte särskilt mycket om den här da gen, eftersom själva intervjun redan är avklarad. När Jonna föreslog att vi skulle ta intervjun på telefon, eller Zoom, kändes det osäkert. Hur porträttera en människa utan att träffa henne? ”Vardagar är där livet pågår, fast de har lite dåligt rykte.” Läskigt och professionellt utmanande på samma gång. Samtidigt väldigt passande med tanke på att hon, blandat annat i boken Det omätbaras renässans , skrivit mycket om vårt förhållande till icke-vetande och om vårt behov av att kont rollera det som inte kan kontrolleras. Men också om omdöme, det som gör att vi kan handla trots att vi inte exakt vet vad som kommer möta oss i den unika situationen. Utan omdöme: förlam ning och rädsla för allt nytt. Jag landar i att det kommer funka, utifrån tidigare intervjuer verkar hon lättpratad med en förtjusning i ord, fria asso ciationer och stort flöde, och själv har jag sedan tonåren haft luren mot örat i oräkneliga timmar. Upplägget visar sig lyckosamt, jag hamnar mitt i Jonna Bornemarks vardag på ett helt annat sätt än om vi hade träffats i ett konferensrum (hem ska tanke) eller på ett fik. Vi startar i Jonnas bil, hon är hemma i stan och ”semestermellan landar” och bilen behövde omvårdnad. kk

8

Jonna Bornemark Gör: Filosof, författare och professor på Södertörns Högskola. Aktuell med: Nya boken Horisonten finns alltid kvar – om det bortglömda omdömet , som kommer i oktober. Bor: I generationsboende i Huddinge med tre barn, deras morfar och två hundar, två tamråttor, häst i stallet och kattvakt över sommaren.

9

PORTRÄTTET

– Vardagar är där livet pågår, fast de har lite dåligt rykte. Vardagstråkigt. Det har någon slags grå klang över sig. Tänk bara på alla vardagsord med en air av alldaglighet och tristess. Som att vardagsmat inte direkt leder tankarna till kulinariska läckerheter, utan snarare falukorv och snabbmakaroner. – Vilket i och för sig är rätt gott. Vad hungrig jag blev nu … Hon tänker att sökandet efter kickar, efter det där magis ka och extrema, kan vara en kompensation för att vi inte riktigt lyckas komma till rätta med vardagen. Fast för egen del uppskattar hon den oftast. – Det som hör till mitt liv till vardags – att

En annan bidragande faktor till statusskillnader är evi densparadigmet som regerar inom hälso- och sjukvården, och i samhället i stort. Att vi utgår från att alla fenomen kan undersökas på samma sätt och lägger stor vikt vid det skrivna, och ännu större vid siffror. Det gör att professio ner som har det situationsunika som utgångspunkt per automatik kommer att rankas lägre på den evidens hierarkiska listan. – Vi har en gigantisk övertro på att kunskap ska finnas i det generella, och aldrig i det specifika. Jonna Bornemark är övertygad om att vägen framåt inte handlar om att krampaktigt försöka generalisera det icke-generaliser bara och mäta det som inte går att mätas. Personcentrering ska inte vara ytterligare en ruta att kryssa i, för att sedan mätas i framtida kvalitetsgranskningar. Hur evidensbaserar du förresten ett mänskligt möte? I stället vill hon se en uppvärdering av det pro fessionella omdömet. Det som inte låter sig nedteck nas i manualer och rutiner och som lämpar sig dåligt att studeras i randomiserade kontrollerade studier (RCT). Den nya boken Horisonten finns alltid kvar – om det bort glömda omdömet , som kommer i oktober, fokuserar på det och bygger mycket på Aristoteles. – Han sa att när det kommer till handling kan kunskap inte manualiseras. Samma sak funkar inte alltid och går ”Hjärnkirurgen lämnar kvar en kropp utan tumör. Men det är arbetsterapeutens jobb att se till att det finns ett liv igen.” inte att göras universell. Och arbetsterapi handlar om att leva och organisera sina liv och då måste man ha en käns lighet för situationen. Varje situation, individ, gruppkon stellation har sin unicitet – och omdöme är förmågan att kunna ställa sig i relation till den unika situationen, där jag också aldrig kan veta allt. Den förmågan är något helt an nat än det som låter sig evidensbaseras, och som bygger på att det ska vara lika. Men det är också en kunskap! För att kunna höja statusen på det situationsunika be hövs ord och begrepp, och hon säger att hon gör vad hon kan för att bidra till det. Det handlar om att verbalisera,

jag är med barnen, jobbar, tar hand om djuren – det är saker jag har valt och som är väldigt njutningsfulla. Och jag har mycket frihet och har i hög grad kunnat välja vad som ska ingå i min vardag. Men sen är det massa saker som har en tendens att lägga sig i vägen för vardagen … men det hör kanske också till vardagen.

En bra vardag har hon barnen, morgonen är lagom stressig och alla hinner äta frukost och de två yngsta kom mer i väg till skolan utan problem. 20-åringen bor i källa ren och sköter sig själv. Därefter kan hon sätta sig i sängen och börja jobba med sällskap av Teo. Hon kommer ihåg lunchen och barnen har ätit ordentligt i skolan. Senare blir det kanske en tur till stallet med något av barnen eller en gemensam film. Middagen lagar Jonnas pappa som också bor i huset. – Vardagseufori är när jag har skrivit fyra sidor och är färdig. Eller när min son, som har autism, hade spelat teater i skolan och var helt lycklig när han kom hem. Men lycka är ett svårt ord ... utan små euforier som kilar igenom och gör en varm i magen. Det hör också till vardagen. Annars finns risken att vi ser allt som är dåligt som vardag, och det som är bra är just inte vardag. Det finns förstås dagar när euforin är långt borta. – En dålig vardag kommer jag liksom aldrig fram. Mejlen är allt för stor, det är massa administration. Det är som att gå i ett träsk. Jag undrar om hon tror att det gråa, vardagstrista, kan ske bidrar till att arbetsterapeuter inte har samma status som till exempel läkare. – För att höja det professionella självförtroendet skulle man kunna byta ut vardag mot liv. Det har helt andra kon notationer. Hjärnkirurgen lämnar kvar en kropp utan tumör. Men det är arbetsterapeutens jobb att se till att det finns ett liv igen, resonerar Jonna.

10

Skogen är ett viktigt andningshål för Jonna Bornemark. Bara några minuter från radhuset i Huddinge finns gott om utrymme för hunden Matteo, en sjuårig bichon havanais, att springa av sig.

protestera och bygga allianser för att synliggöra värdet av omdöme och praktisk kunskap. Hon poängterar att omdöme inte handlar om subjektivt tyckande och görande, utan grundar sig i kunskap och erfarenhet. – Ett problem är att vi ser det som att vissa människor har omdöme och andra inte. Då ser du inte att omdöme skapas i vissa miljöer och motarbetas i andra. Att det är något man kan utveckla och måste jobba med, och inte något som bara finns där. Det behöver utmanas och ifrågasättas. Tystnadskulturer och behovet av att visa en fin fasad utåt blir därför förödande för verkligt kvalitetsarbete. – Vi utvecklar omdömet genom att ta upp konkreta situ ationer där det knakar, där det är svårt. Så pratar vi om det tillsammans och vrider och vänder på det. Och då kan vi inte ha en kultur där vi antingen har gjort rätt eller fel. Nu är inte Jonna Bornemark emot allt mätande, men ska vi mäta ska vi göra det för att få reda på något nytt. Inte för

att bekräfta det vi redan visste eller för att kunna visa för andra utanför verksamheten att vi gjort rätt. En bra mät ning ger oss ett nytt reflektionsunderlag. – Allt detta granskande skapar misstro och misstänk liggör kärnverksamhetens personal. Om det har kommit något bra ur coronapandemin skul le det kunna vara att det har blivit tydligt hur viktigt det är att kunna handla trots att osäkerheten är stor. Finns det inte en färdig karta eller manualer måste vi lita till det professionella omdömet och vår erfarenhet. Och det kan vara svårt för mätkulturens pedanter med stora kontroll behov. – Det är därför jag pratar så mycket om icke-vetande och om att acceptera att det är en del av mänskligt liv. Det är när vi tror att vi måste ha kontroll över allt som det blir knasigt, för det kan vi aldrig. Jonna Bornemark tror att den förhärskade känslan av ”shit, vad lite vi vet” har bidragit till vårens polariserade diskussionsklimat – Team Tegnell eller Team De 22 fors karna? kk

11

Jonnas yngsta son August fick sin diagnos i fyraårsåldern. – Det har varit en jättespännande resa, som jag verkligen inte skulle vilja ha ogjord. Jag skulle inte vilja att han var något annat än precis det han är. Det började med att August inte pratade och de gick på språkutredningar. Men han tittade i ögonen och folk sa att då kan det ju inte vara autism. – Jag visste inget om autism och fick sätta mig in i det. Och jag har lärt mig hur olika människor kan vara och hur olika de kan erfara världen. Det är i grund och botten en extremt filosofisk erfarenhet som också har gjort mig till en bättre filosof, utöver att jag fick ett väldigt roligt barn. ”Jag visste inget om autism och fick sätta mig in i det.” Kort efter diagnosen började August prata med hjälp av en plansch med bokstäver, tecken och bilder. – Då kunde han så småningom teckna, skriva, läsa och säga: mmm, uuu, sss, mus. Han gick verkligen från detalj till helhet. I dag sex år gammal kan han bara titta på en text och fånga upp vad som är viktigt, även på engelska, säger Jonna med rösten full av mammastolthet. Det var ungefär vid den här tiden som Jonna blev utmattad – och det handlade förstås om många olika saker. Ett roligt, men krävande jobb. Och hur mycket man än älskar sin unge är det tufft att ha ett barn som gärna kastar saker ner för trappan: mjöl, flingor, lego, vätskor … Då räckte inte kraften till att också tampas med universitetsvärldens själadödande flod av administration. Det tog sin tid, men i dag mår hon bra, även om hon tror att hon aldrig kommer kunna hålla samma tempo som före utmattningen. Vårt långa samtal börjar närma sig sitt slut och jag känner mig tvungen att pliktskyldigt fråga om hur hon blev filosof (det är ju ändå ett personporträtt och då brukar man fråga sånt). – Jag undrar om jag blev det, jag tror jag redan var det. Ett avgörande ögonblick, som hon berättade om i sitt sommarprat för några år sedan, var när hon som tonåring förstod att hennes pappa inte hade alla svar. – Då blev jag befriad … så det här med icke-vetande är en gammal historia för mig. Världen blev otroligt mycket mer spännande och oändlig. Det öppnar upp för kunskap, och undersökandet tar inte slut. Det finns alltid en ny hori sont. ¶ Fotnot. Det blev inte falukorv och makaroner, men väl chorizo och spagetti. Och ja, dottern frågade om vi kan skaffa hund.

Till sist lyckas fotografen få ögonkontakt med tamråttorna Trasan och Trico. Tidigare har de turats om att visa rumpan.

– När vi plötsligt inte visste någonting hade folk ett behov av att vara tvärsäkra, för att bygga trygghet. På områden där vi har mer kunskap kan vi säga: å ena sidan, å andra sidan. Någonstans mitt i det här resonemanget blir det tyst en stund. Det visar sig att Jonna hunnit hem utan att jag har märkt det, och nu rotar hon runt efter falukorv i kylen. Lite tidigare har hon pausat för att ta bort en fästing i hundens öra. Vi fortsätter prata medan korvjakten pågår. – Vi lever i en kultur där vi inte är vana att stå i relation till att inte veta, och lite lugnt och eftertänksamt hantera situationen med omdöme. Hela den sfären försöker vi svära oss fria ifrån med evidensbasering … gör som det står i manualen, det blir bra. Och hur mycket vi än vill kunna kontrollera vår tillvaro kvarstår faktum att vi aldrig kan veta hur en annan människa erfar världen. I vissa fall är det lättare att ana, i andra svårare. Som om man får ett barn med autism.

12

Gå ReDO® Familj i höst ReDO® Familj är en aktivitetsbaserad grupp intervention med fokus på hälsofrämjande aktiviteter för hela familjen. Interventionen syftar till att stödja vardagsförändring i familjer med barn som har särskilda behov och målet är att stödja föräldrarna att återta eller utveckla ett mer hållbart och hälsobringande aktivitets mönster. En nyhet är att även du som inte är certifierad i originalversionen av ReDO® metoden kan gå kurs och bli certifierad i ReDO® Familj. Läs mer och anmäl

Somna har blivit en viktig del av Abilia Vi erbjuder kostnadsfria produktvisningar av våra sinnesstimulerande tyngdprodukter på er arbetsplats! För mer information om detta eller för att boka visning är ni välkomna att kontakta: Somna har blivit en viktig del av Abilia Vi erbjuder kostnadsfria produktvisningar av våra sinnesstimulerande tyngdprodukter på er arbetsplats! För mer information om detta eller för att boka visning är ni välkomna att kontakta:

dig på arbetsterapeuterna.se. Som medlem betalar du alltid bara halva priset på våra kurser.

Sara Norgren E-post: sara@somna.se Tel: +46 72 570 84 81 Sara Norgren E-post: sara@somna.se Tel: +46 72 570 84 81

www.abilia.se www.abilia.se

RENOLETTO , framtidens Bidé-toalett!

* Passar på alla wc-stolar *Inga hål i väggarna *Enkel montering *Brukaren väljer själv manuell eller helautomatisk manövrering * Unik dusch och torkningsfunktion *Anpassad för både kvinnor och män Ring eller mejla oss för personlig utprovning eller frågor! www.bide.se 0494-71818

13

HALLÅ DÄR!

Donationsrekord Under 2019 var antalet organdonatorer det högsta som hittills har uppmätts i Sverige. De senaste tio åren har organ donation från avlidna haft en stadigt positiv utveckling. På socialstyrelsen.se/ donationsregistret kan alla, oavsett ålder, sjukdomar och levnadsvanor, anmäla sin inställning till att donera vävnader och organ efter sin död.

Ida Lindgren , arbetsterapeut med svart bälte i judo, som varit med och utvecklat det fallförebyggande programmet Judo4balance. Till vardags är Ida hållbarhets- och säkerhets ansvarig på ett fastighetsbolag i Göteborg.

Vad är Judo4balance? – Det är ett koncept Svenska judoförbun det har tagit fram med stöd av Afa försäkring. Det handlar om att förebygga fallolyck or hos äldre och i ar betslivet, och om att

FOTON: MOSTPHOTOS

Digitalt stöd På digitalvardochomsorg.se finns inspiration kring digitala verktyg för kommunal vård, omsorg och socialtjänst. Syftet är att snabbt ge till gång till information och kunskap om digitalisering. ingen för att kartlägga hur anhöriga och anhörigstöd et påverkats av covid-19. 1 miljon kronor får NkA av reger – Det här är en bra satsning från regeringen. Jag förutsät ter att delegationens arbete även inkluderar ökad till gänglighet till rehabilitering, säger Ida Kåhlin. överenskommelsen. Därför tillsätts nu för första gången en nationell delegation med syftet att förkorta väntetider na i alla regioner. Ny delegation för ökad tillgänglighet i sjukvården I kölvattnet av coronavirusets utbrott ser regeringen behov av en ökad nationell samord ning för en mer tillgänglig vård, vil ket också nämns i den så kallade januari

T

V A

R I

P

O :

T

minimera eller dämpa skadan då man faller. Vi har utgått från judons grundtekniker i programmet – det är en del av vårt dna, vi lär oss att

F O

Nu kan uskor inrikta sig mot rehabilitering I höst startar Samariterhem met i Uppsala, tillsammans med Folkuniversitet, en YH utbildning till specia listundersköterska inom äldrevård med inriktning på hälsa och rehabilitering. Studierna kommer att vara på halvfart under två år. Arbetsterapeuten Christi na Nordström är med och utformar kursplanerna och ska även undervisa på ut bildningen. Hon ser ett stort behov av specialisering inom rehabilitering för un dersköterskor. Det behövs för att kunna ta sig an sina arbetsuppgifter med en ökad kunskap om aktivitet och delaktighet. Sveriges Arbetsterapeu ters förbundsordförande Ida Kåhlin välkomnar den nya utbildningen. Inte minst med tanke på det stora reha biliteringsbehovet i spåren av coronapandemin. Läs en fördjupad version av texten på arbetsterapeu terna.se/samariterhemmet.

falla innan vi lär oss att kasta. Alla vi som arbetade med konceptframtagningen, en läkare, tre fysioterapeuter och jag, har svart bälte och lång erfarenhet av judo. Hur faller man rätt? – Du ska hålla in huvud, armar och ben mot kroppen, sträck inte ut armarna för att ta emot fallet. I stället för att spänna dig ska du försöka slappna av. Känner du att fallet kommer och du inte hinner parera ska du försöka göra det så mjukt som möj ligt. Kura ihop och rulla ner fallet. Är det som att cykla, eller glömmer man bort fallteknik? – Det är förstås bättre om man lär sig som liten, då sitter det i ryggmärgen. Men det går att öva upp muskelminnet. Program met är på tio tillfällen och forskningsstudien som Högskolan Dalarna gjorde parallellt visar att det ger goda effekter. I koncep tet ingår också att träna upp styrka och balans för att förebygga fall, och många börjar dessutom röra på sig mer efteråt. Man får inte heller glömma den psykologiska biten – rädslan för fall. Ett intressant resultat i studien var att kvinnor kände sig tryggare att falla efter programmet medan män var lite mindre trygga. Det verkar som om män överlag överskattar sin fallförmåga. Vad kan man göra på jobbet för att minska fallolyckor? – Vi är ganska bra på att lägga tillbaka verktyg, ta bort mattor och sådana saker, men att rikta in sig på individen har inte gjorts tidigare. Att lära sig falla är ett bra komplement till andra arbetsmiljöinsatser. Men ta hjälp av en instruktör, det är viktigt att tekniken sitter innan man börjar öva på att falla själv. Pontus Wikholm

Fotnot. Alla arbetsplatser med kollektivavtalad försäkring hos Afa försäkring kan få kostnadsfri fallutbildning. Kickar igång så fort FHM ger klartecken.

Läs mer på judo.se/fallprevention/fallkompetens/ . Se Ida falla på TV4:s Nyhetsmorgon: bit.ly/idafaller .

14

Sov bättre med Ringtäcket®

Våra patentsökta tyngdtäcken är unika med sina ringar av kirurgiskt stål. Vi använder inga vikter av plast och vår konstruktion bidrar till en hög punktvis stimulans av kroppen. Ringtäcket med sina 450 ringar av kirurgiskt stål är svalt, mjukt, tyst och omslutande med lägre vikt vid huvud och fotända. Ringarna i stål har ett genomgående hål som bidrar till ökad cirkulation av både luft och fukt.

från Sleepify En helt ny generation Tyngdtäcken

Natalie älskar att dansa. Med hjälpmedel från Bodypoint kan hon det. Hon använder Vristsele All-in one, fyrpunkts höftbälte med tryckspänne och bröstsele Trimline. Genom att kroppen balanseras från foten får hon ökad kontroll över bål och huvud. Livstidsgaranti gäller alla produkter från Bodypoint. www.heamedical.se

15

TEMA: PANDEMIN

tema

k 65 steg för livet – Rosies rehabresa k 70-plussare säger sitt om isoleringen k MAR:en Boel Eklund: ”Vi hann förbereda oss” k Psykisk ohälsa i coronas spår k Men vad händer sen? pandemin

Tillbaka Efter allvarlig covid-19 krävs många gånger lång rehab. På Stora Sköndal var det omtumlande med den nya målgruppen, men nu har covidrehab blivit en del av teamets vardag. Text: Katja Alexanderson Foto: Nicklas Thegerström T ill Neurologiska rehabiliteringskliniken på Stora Sköndal i Stockholm kommer vanligtvis personer som vårdats på akutsjukhus för bland annat stroke, parkin son och hjärntumör. Men ungefär sex veckor efter sportlovet kom en helt ny grupp: de som drabbats av

Terapiträdgården har en central roll på Stora Sköndal. Arbetstera peuten Ingela Segelman har jobbat tillsammans med Rose-Marie Huldén under hennes covidrehab.

till en ny vardag

allvarlig covid-19 och legat i respirator un der flera veckor på intensiven. Trots att klinikens arbetsterapeuter är vana vid att träffa personer som är i stort behov av re hab var det omtumlande och känslosamt att se hur hårt det nya coronaviruset slår. – Vi hade inte riktigt förstått hur dålig man kan bli av det här viruset. Och så kom de första i rullstol, säger My Popkema och berättar att de flesta patienter har varit i 40–50-årsåldern och utan några riskfaktorer. Nu, ett par månader senare, har de lärt sig mer och mer om vilka problem som följer i coronans spår. Vårdtiden för covid

patienterna är något längre än för andra grupper, men upplägget är det samma: inneliggande heldygnsrehablitiering (un gefär fyra veckor, men individuellt utifrån behov), hemgång och stöd av primär vårdsrehab samt slutligen dagrehab på Stora Sköndal. I teamen finns läkare, sjuksköterska, undersköterska, arbets terapeut, rehabassistent, fysioterapeut, logoped, kurator och psykolog. Alla insat ser på Stora Sköndal är individuellt anpas sade och personen tar tillsammans med teamet fram en rehabplan, med målet att återfå så stor självständighet och livs kvalitet som möjligt. Arbetsterapeuterna

och fysioterapeuterna arbetar tätt ihop och tar anamnesen tillsammans. – Det är väldigt individuellt hur mycket man orkar och det är oftast mindre i bör jan. Patienterna får ett veckoschema med behandlingar som ändrar sig utifrån per sonens resurser och svårigheter. Vi har en kontinuerlig dialog med patienten om vilka behov som finns och mängden be handlingar, säger My Popkema. När patienterna kommer till Stora Sköndal är de väldigt fysiskt trötta och vissa behöver till en början stöd med all personlig vård. De har även dålig mental ork och en del lider av fortfarande av kk

17

TEMA: PANDEMIN

mardrömmar. Inledningsvis handlar de arbetsterapeutiska insatserna mycket om personlig vård och hand- och armfunk tion. Om att bli mer aktiv och orka vara mer delaktig i sina vardagliga aktiviteter. – I början rör det sig oftast om att kunna gå och klara sig själv. Att själv kunna klä på sig, gå på toa, duscha, säger My Pop kema. Hon berättar att de arbetar tätt med undersköterskorna. De är vana vid att personerna ska göra så mycket som

om våra aktiviteter, vissa vill väldigt gär na pröva och vissa är inte lika intressera de. Då motiverar vi dem med att det är bra att träna händerna eller balansen i aktivitet, säger My Popkema. Ingela Segelman som också arbetar med inneliggande patienter framhåller kraften i skapande, att det finns en styrka i göran det. I känslan av att åstadkomma något du kan ta på och att inte ”bara” träna. Och det går utmärkt att få in samma saker som personen övar på hos fysioterapeu ten.

möjligt själva – och de upp muntrar och stöttar patien terna till en ökad självstän dighet i sin personliga vård på avdelningen. Och efter som undersköterskorna är på plats hela dagarna får de också syn på svårigheter som personerna behöver träna på, vilket är ett värdefullt komplement till det övriga teamets kartläggningar. Många av covidpatienterna har problem med darrningar i händer och armar, som bland annat gör det svårt att äta. Exakt vad det beror på är svårt att veta. För att kart

– Du kan träna styrka och balans i den kreativa akti viteten. Du ska stå, gå och göra någonting. Vi pratar också mycket om aktivi tetsbalans och pacing i aktiviteterna, som de sedan kan använda i sina vardag liga aktiviteter, säger Ingela Segelman. De flesta patienter är också i träningsköken vid något till fälle för att bli medvetna om sina resurser och begräns

X

X

X

O :

T

O

F

”Vi hade inte riktigt förstått hur dålig man kan bli av det här viruset.” MY POPKEMA

Helena Junby har samma erfarenhet av att det handlar om en kombination av att pusha och hålla tillbaka. – Det blir mycket gångträning inne och ute, trappor, sittande och stående balans – muskulär styrka och uthållighet. Och en hel del rörelseträning för bål, säger Helena Junby. I behandlingen ingår även vila och återhämtning som en del av upplägget. Patienterna kan ta del av avspänning i olika former och det finns grupper bland annat i medicinsk yoga, qigong och av spänning. Från slutenvården skickas remiss till neuroteam, för fortsatt träning i hem miljön, eller så påbörjas dagrehab direkt efter utskrivningen. Även personer som inte har varit inneliggande patienter är välkomna till dagrehab på remiss. Helena Hooper Shepard som är arbets terapeut på dagrehab konstaterar att till en början kan personens eventuella kog nitiva svårigheter döljas av den stora fysiska tröttheten. Vissa patienter är så fokuserade på de motoriska svårigheterna att de inte riktigt uppfattar att de har

ningar. Där kan de öva på aktivitetsbalans, träna ned satta förmågor och diskutera eventuellt hjälpmedelsbehov inför per mission och hemgång. Personerna är som sagt påtagligt svaga när de kommer till Stora Sköndal. Många kan inte gå själva och kan bara sitta i rull stolen och inte förflytta sig med den. Till en början kan de behöva köras i rullstolen för att ta sig runt i rummet, på avdelning en och till behandlingar. Men arbetsterapeuternas erfarenhet är att det går ganska snabbt för personerna att komma igång och bli mer och mer rör liga. Det finns en stor vilja att bli bra och få komma hem igen. – Många är väldigt på. Vi måste stoppa dem ibland, säger Ingela Segelman. Hon konstaterar att man inte vet om for ceringen är en effekt av sjukdomen eller behandlingen. Så aktivitetsbalans och energibesparande strategier är viktiga inslag i rehabiliteringen. Fysioterapeuten

lägga svårigheter och styrkor använder arbetsterapeuterna på Stora Sköndal sig bland annat av ADL-taxonomin, Moca för kognitionen och gör mycket observationer i aktivitet. I sin verktygslåda har de även COPM, för att sätta mål tillsammans med personen. Det skiljer sig inte från deras sedvanliga arbetssätt, samtidigt är de noga med att hålla sig uppdaterade kring de senaste rönen och erfarenheterna kring covidrehab. Allteftersom ökas komplexiteten i akti viteterna. Och det finns mycket att välja på för att träna upp sina förmågor – träd gården är en central plats men det finns också möjlighet att jobba med keramik, måla sjalar, trycka tygpåsar, snickra, måla, läderarbeta och andra kreativa aktiviteter. Därtill finns såväl träningskök som träningslägenhet. – Vi visar patienten runt och berättar

18

nande uppgifter via Assessement Work Performance . När dagrehabiliteringen avslutas följer man upp rehabplanen och adresserar kvarstående behov. – Ofta handlar det om att skicka remiss till primärvården eller för fortsatt rehabi litering i arbetsinriktad form. Vissa ar betsföra patienter kan behöva en förlängd sjukskrivning medan andra kan börja arbeta deltid till att börja med. Ibland kan det bli aktuellt med neuroteam igen. Möj lighet finns även att komma till Stora Sköndals fysioterapimottagning eller logopedmottagning efter avslutad team rehabilitering, säger Anna Jansson. Under pandemin har anhöriga, på grund av besöksförbudet, inte kunnat vara lika delaktiga i rehabiliteringen som de brukar vara på Stora Sköndal. – De har inte möjlighet att kontinuerligt följa framsteg så länge patienten behand las inneliggande, vilket ger lite mer oro hos de anhöriga, säger My Popkema och berättar samtidigt att de patienter som orkat har fått permission på helgerna. Själva har arbetsterapeuterna och deras kollegor så här i mitten av juni landat. Covidrehab har blivit en del av vardagen på Stora Sköndal. Och även om smitt spridningen avtar i Sverige kommer patienterna fortsätta komma ett bra tag framåt med tanke på de långa vård- och rehabtiderna. – En utmaning för den här gruppen är att vi inte vet vad det kan få för konse kvenser i det långa loppet. Det kan också finnas grupper som haft covid-19 och inte gått genom våra ”kedjor” och som upp täcker svårigheter när de börjar arbeta. Hur fångas de upp? Vid behov av intensiv specialiserad neurologisk rehabilitering kan patienter eller anhöriga be sin hus läkare om remiss till vår dagrehab, säger Ingela Segelman. ¶

Teamarbetet är centralt på Stora Sköndal. ”Vi är en liten neuro logisk klinik, så vi har nära till samarbete. Det är stor fördel att det är enkelt att prata med varandra”, säger Ingela Segelman i mitten. Här tillsammans med kollegorna, fr.v. Helena Hooper Shepard, My Popkema, Anna Jansson och Helena Junby.

problem med minnet, att följa instruktio ner eller göra saker i rätt ordning. Anna Jansson är neuropsykolog och kollega till Helena Hooper Shepard. Hon träffar alla patienter och fokuserar på kognitiv funktion, och utreder bland annat minne, uppmärksamhet, exekutiv förmåga. Därtill har vissa i patientgrup pen en del problem med ångest och hon screenar för posttraumatisk stress, vilket man inte gör för mottagningens andra grupper. – Helena och jag jobbar tillsammans med resultaten, med de specifika svårig heterna och även styrkorna, och försöker hitta lämpliga strategier. Det kan röra sig om yttre strategier som hjälpmedel och inre strategier som ”i samband med att jag äter middag ska jag ta min medicin.” Upp märksamhet och uttröttbarhet är väldigt vanliga nedsättningar. Aktivitetsbalans hamnar i fokus, och att dosera den efter individen. Helena berättar att patienterna får 25 rehabiliteringsdagar på dagrehab och de kan välja om de vill komma två eller tre gånger i veckan på för- eller eftermiddag. – Covidpatienterna skiljer sig mycket åt

sinsemellan vad gäller ork och uthållig het. För en person med lite ork kan två dagar i veckan vara mycket nog. Möjlighet till liggande vila finns på kliniken vid behov. Hon fortsätter: – Hos mig kommer personerna att få använda självskattningsinstrument, som Mental Fatigue Scale och GAP. Utifrån personens behov gör dagteamet en ny individuell rehabplan. I den arbets terapeutiska delen kan det handla om allt från kartläggning av vardagens göromål, strategier för aktivitetsbalans och fin motorisk träning till datorbaserad arbets minnesträning. Det blir en fortsättning med träning i olika vardagliga och kreati va aktiviteter. – Vi går också igenom strategier vid fatigue. Och tränar strategier vid exekuti va svårigheter, där använder vi instru mentet goal-plan-do-review för att göra en tydlig plan och dela upp aktiviteten i steg med paus emellan och vid behov. Utvärdering görs före och efter aktivitet. För personer som är närmre arbetsåter gång kan det även handla om arbetslik

kk 65 trappsteg är Rose Marie Huldéns mål för sin rehab på Stora Sköndal.

19

TEMA: PANDEMIN

steg för livet

trappsteg. Det är skillnaden mel lan att kunna ta sig ut ur lägenheten själv eller bli fast hemma. Så det är inte konstigt att trappträning står högt upp Rose Marie Huldéns lista över mål för sin rehabilitering efter allvarlig covid 19. Den här förmiddagen i mitten av juni hänger regnet i luften och tera piträdgården på Stora Sköndal visar inte upp sin mest gästvänliga sida. Men

bättre. Fast febern kom tillbaka och Rose Marie blev sämre och sämre ensam hemma i lägenheten. Och inte blev det bättre av att hon inte orkade ta hand om sin diabetes i feber dimman. – På kvällen den 14 april åkte min syster och systerdotter hem till mig. De var oroliga för jag hade inte hört av mig, eller återkopplat, varken på sms eller telefon. Jag låg i sovrummet och var knappt vid medvetande. De ringde 112 och en ambu lans kom och hämtade mig. Hon var vaken hela tiden men minns ingenting av vad som hände, utan har fått det återberättat för sig och läst i journa len. Trots att hon var så dålig var hon noga med att hon inte skulle till ”sitt” sjukhus S:t Göran, där hon arbetar som löne chef. Hon ville inte utsätta sin chefsläkare för att behöva fatta liv och död beslut om henne. Och så var hon väldigt noga med att hon ville ha med sig sin egen tandborste. – Jag intuberades direkt, berättar Rose Marie och konstate rar nöjt att ärret i halsgropen är väldigt litet och snyggt. Hon hålls nedsövd i 3,5 veckor på MIVA. – Under den tiden var jag nära att lämna tre gånger, och inte överleva. Två av mina syskonbarn och den enes sambo var där och sa farväl till mig på sjukhuset – i full skyddsutrust ning, säger Rose Marie som tänker mycket på hur tufft det även varit för hennes familj och vänner.

det är vackert ändå. Den stora kastanjen har strösslat ute bordet med ett täcke av rosa blommor, och de upphöjda rull stolsvänliga odlingsbäddarna prunkar i olika gröna nyanser. Rose Marie, som normalt sett inte är någon trädgårds människa, berättar att hon har uppskattat att hålla på med växterna på arbetsterapin och ställer snällt upp när foto grafen ber henne visa hur det kan se ut. Halvt på skämt, halvt på allvar frågar hon om han kan retuschera bort ärren i ansiktet. De är spår efter trycksåren hon fick i ansiktet när hon låg sövd på Södersjukhuset. Han säger att det inte be hövs, att de inte kommer att synas nämnvärt. Men vi tar det från början. Tidigt i april fick Rose Marie hög feber och hosta, var dålig ett par dagar för att sedan bli lite

20