Arbetsterapeuten-4-2020

TEMA: PANDEMIN

Under pandemin har Boel Eklund noterat att det ofta tog längre tid att upptäcka eventuella covidsymtom för de som bor i ordinärt boende än på särskilda boenden. Den som bor hemma träffar fler olika personer och då kan det vara svårt för med arbetarna att få en helhetsbild. På särskilda boenden har de arbetat med att isolera smittan. För personer med demens handlar det oftast om att isolera enheten, och ha särskilda sjuksköterskor och omvårdnads personal. – Vi försöker också ha särskild re habpersonal i den mån det går, säger Boel och berättar att de särskilda boendena i ”hennes” kommuner har klarat sig bra under pandemin och inte haft så många smittade. Kommunerna har också inrättat kohortenheter för covidvård. Dit kommer personer som skrivits ut från sjukhus, men även personer som inte behöver slutenvård men där det inte räcker med hemsjukvård, hemtjänst eller vård på särskilt bo ende. Totalt har ett tiotal personer vårdats på kohortenheterna. Pandemin har även medfört att kommunernas rehabpersonal mött en hel del personer som de inte har haft kontakt med förut, som exem

Boel Eklund är sedan augusti MAR i Vadstena, Ödeshög och Boxholm.

pelvis behöver rehabilitering i hem met efter slutenvård. Det har satt ljuset på hur viktigt det är med samverkan mellan kommunerna och regionen för att få till en bra rehabilitering. Under våren blev det lite extra rörigt med tanke på att många i regi onen har arbetat på andra avdel ningar än normalt och inte har varit vana vid utskrivningsförfarandet. För patienter som varit i slutenvår den har den utskrivande avdelning

en uppföljningsansvaret, men kom munerna ansvarar för primärvårds rehabilitering i hemmet och regio nen har startat öppenvårdsteam för covidrehab. I västra Östergötland finns detta team på sjukhuset i Motala. Men en del personer har fått åka hem direkt från sjukhuset i Linköping, utan en remiss till rehabteamet i Motala. Därför har kommunerna vid behov också remitterat till rehab i Motala.

”Kvarstående mental och fysisk trötthet”

Region Östergötland satte tidigt under pandemin

göra en fördjupad bedömning. Vilka besvär handlar det om? – Det vi kan se i dagsläget är att kvarstående mental och fysisk trötthet är vanligt före kommande, men även en hel del motorisk och kognitiv på verkan rapporteras. Hur har kartläggningen gått till? – Som ett första steg har två mycket erfarna läkare på upp drag av sjukvårdsledningen, gått igenom journaler på samt­

kan vi lägga rekommendatio ner för hur vården kan bedrivas och förbereda bland annat arbetsterapeuter på vilka pro blem som kan behöva framtida åtgärder, säger Kersti Samuels son. Vilken är den samlade bilden från telefonintervjuerna? – Ungefär 40 procent av tele fonintervjuade personer verkar ha kvarstående besvär som gör att vi bedömer att vi behöver träffa personerna för att kunna

funktionsnedsättningar som kan vara en följd

av sjukdomen och det rehabiliterings behov som följer av det, säger Kersti Samuelsson, docent och arbets terapeut vid rehab

fokus på rehabilite ringsbehoven efter covid 19. Kersti

Samuelsson är del av en forskargrupp som under somma ren kartlagt covid patienter som skrivits ut efter sjukhusvård. – Det har sedan pandemins början funnits ett behov av att få en tydlig bild över vilka

A T

I V

R

P

O :

T

O

F

iliteringsmedicinska kliniken på Universitetssjuk huset i Linköping. Hur används resultatet? – Utifrån en bättre kunskap

28