Arbetsterapeuten-4-2021

F O U behandlingsmetoden är rätt i tiden. Förhoppning en är att forsknings projektet ska bidra till att Humlamaden blir en självklar del av vården. – Det är en återhämtnings inriktad rehabiliteringsmetod där man inte befinner sig i psykiatribygg naden. Man åker ut till Humlamaden. Det är aktivitet, delaktighet och social träning eftersom behandlingen sker i gruppmiljö. Det är ett viktigt sätt att möta personer med psykisk ohälsa. nicole Holler N D S U N I V E R S I T E T FOTO: ANDRÉ DE LOISTED – Jag kände att sättet vi jobbade med patienterna var fel, men visste inte hel ler vad som var rätt. Var det rehab eller förvaring? Hennes forskningsområde är åter hämtning och psykisk ohälsa och när Lis Lott Andersson på Humlamaden Rehab kontaktade henne angående ett eventuellt forskningsprojekt blev hon nyfiken. – Lis Lott ville ha hjälp att utvärdera Humlamadens verksamhet för att ska pa en högre evidensgrad. Jag själv är gammal hästtjej och har alltid haft ett djurintresse. Det finns så mycket ned ärvt lugnande i naturen och i relationen med djur som vi kan ta hjälp av och jag vet att denna behandlingsform inte pri oriteras. Personligen är jag väldigt in tresserad av att minska tvångsvården. Elisabeth Argentzell nämner Nya Zeeland som ett exempel på ett land där man kommit längre i sitt tänk kring den psykiatriska vården. – Där tänker man noga kring miljön där psykiatriska vårdenheter placeras. Att det ska finnas vacker natur om kring, byggnaderna kanske placeras vid havet. Man använder sig exempel vis av ljudlösa lås i stället för nycklar eftersom ljudet av rasslande nycklar kan upplevas stressande. Man jobbar med att miljön ska vara lugn och det ska finnas mycket ljusinsläpp. Elisabeth Argentzell menar att Humla madens behandlingsmetod är förenad med det arbetstera peutiska synsättet och att T O : L

Lis-Lott Andersson på Hum lamaden tycker att ett samtal under en tur i skogen blir natur ligare än vid ett skriv bord. För Isabel Som Monsieurs har skogs turerna på hästryggen betytt väldigt mycket.

Studerar effekten av hästunderstödd rehabilitering Att belysa Humlamadens effekter på människors hälsa. Det är huvudsyftet med det forskningsprojekt som pågår vid Lunds universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet. – Denna typ av verksamhet är så viktig och vi vill att den ska få vara kvar, säger Elisabeth Argentzell, forskare och lektor i arbetsterapi vid Lunds universitet.

Forskningsprojektet har fått arbets namnet ”Utvärdering av häst och naturunderstödd rehabilitering för personer med psykisk ohälsa” och har pågått sedan 2019. Tillsammans med Anna Maria Pálsdóttir, docent och universitetslektor i landskapsarkitektur vid Sveriges Lantbruksuniversitet, har Elisabeth Argentzell forskat på Humla madens behandlingsmodell. – Vi tittar bland annat på ifall behand lingen har några effekter på minskad

ångest och dess påverkan på deltagarnas livskvalitet, återhämtning, tillfredsstäl lelse med aktivitet och föränd ringar i symptom, säger hon.

Elisabeth Argentzell är legitimerad arbetsterapeut och har arbetat inom akut slutenvård för psykospatienter, men kände att hennes arbetsterapeu tiska synsätt krockade med hur patien terna togs omhand inom den psykia triska akutvården.

44