Arbetsterapeuten-4-2023

206 personer blev organdonatorer under 2022. Det är det högsta antalet hittills, men fortfarande för få för att täcka behoven. Läs mer på socialstyrelsen.se, där kan man även anmäla sig till donationsregistret.

Stolta arbetsterapeuter Jönköping, Göteborg, Örnsköldsvik, Örebro, Karls krona, Skövde, Stockholm, Umeå och Karlstad. I år har det varit stor efterfrågan på Sveriges Arbetstera peuters Pridetröjor . – För oss är det en självklarhet att stå upp för allas rätt till en god arbetsmiljö och att få vara sig själva på jobbet. Vi verkar för allas rätt att älska den de vill och vara den de är, säger förbundsordförande Ida Kåhlin.

Studenterna sviker – väljer inte arbetsterapi

Arbetslösheten bland arbetsterapeuter är rekordlåg och Arbetsförmedlingen lyfter fram arbetsterapeut som ett yrke som säkrar jobbframtiden. Men sam tidigt sjunker söktrycket och antagningspoängen för att komma in på arbetsterapeutprogrammet. Utvecklingen oroar förbundet.

FOTO: MOSTPHOTOS

Det är lätt att få jobb som arbetsterapeut just nu; efter frågan är stor i landets regioner och kommuner. Arbetsterapeut är ett framtidsyrke och hamnar på topp 15 när Arbetsförmed lingen listar jobb för en säker framtid. I maj var bara 140 arbetsterapeuter i hela landet inskrivna på arbetsförmedling en, vilket är den lägsta siffran på minst tio år. Med undantag för en liten uppgång under pan demin har arbetslösheten bland arbetsterapeuter konstant sjun kit de senaste tio åren. – Siffrorna visar att på ett stort och växande behov av arbets terapeuter. Och sätter ljuset på vilken nytta arbetsterapeuter tillför både för enskilda indivi der och samhället i stort, säger förbundsordförande Ida Kåhlin. Men trots en superstark ar betsmarknad hopar sig mörka moln på horisonten. Det utbil das för få arbetsterapeuter för

att kunna svara upp mot be hoven. Extra allvarligt är att söktrycket (antal förstahands sökande per plats) på utbild ningarna har minskat de senas te åren, i kombination med låga antagningspoäng. – Det är bekymmersamt att arbetsterapeututbildningen minskar i popularitet. Från förbundets sida försöker vi att göra vad vi kan för att vända den utvecklingen, säger Ida Kåhlin och tillägger att det sjunkande söktrycket är ett problem som arbetsterapeut programmet delar med bland andra logoped- och fysiotera peutprogrammen. Ida Kåhlin berättar att Sveri ges Arbetsterapeuter redan nu diskuterar frågan med lärosäte na samt har tillsatt en intern arbetsgrupp för att identifiera vilka insatser som ska priorite ras. Samtidigt påpekar hon att

Varför väljer så få att läsa till arbetsterapeut? Är yrket för okänt, har blivande studenter för många vägval eller är lönen för låg? Eller är det något annat?

till kompetensutveckling. En ytterligare utmaning är att yrket är relativt okänt bland all mänheten. Många som söker sig till utbildningen har egen erfarenhet av arbetsterapi, som patient, anhörig eller i sitt jobb som undersköterska. Här kan man som enskild arbetstera peut bidra genom att sprida kunskap om yrket till sin om givning. – Berätta för folk vilket kul och viktigt yrke du har – och hur många olika saker man faktiskt kan jobba med som arbetsterapeut.

det sjunkande söktrycket inte är något som förbundet kan på verka på egen hand. Det rör sig bland annat om insatser från lärosätena för att marknadsföra utbildningarna bättre och kan ske även om att se över behö righetskraven, men Ida Kåhlin konstaterar att även arbets givarna har ett stort ansvar. – Om personer ska vilja söka sig till arbetsterapeutyrket måste arbetsgivarna kunna erbjuda attraktiva jobb. Det handlar om möjligheter till lönekarriär, men också om god arbetsmiljö, spännande arbetsuppgifter och möjlighet

katja alexanderson

7