Arbetsterapeuten-4-2024

#4 2024

TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES ARBETSTERAPEUTER TIDSKRIFT SVERIGES ARBETSTERAPEUTER

TEMA TUFFT LÄGE

k TIKTOK Molly fyller flödet med arbetsterapi k KARRIÄR Sportrehabilitering – inte bara för fysio k BUP PÅ SIS-HEM Arbetsterapeuter stöttar sköra unga

Lokala ombudet Mathilda van Dijk tog fajten för arbetsmiljön på Mälarsjukhuset i Eskilstuna gör skillnad Facket ki l

k PORTRÄTTET

”DET VAR INTE MENINGEN ATT JAG SKULLE DÖ”

BLI EXPERT PÅ FÖRFLYTTNINGS KUNSKAP!

”De bästa kurserna jag har gått. Genom HMC Sveriges metod har alla vi på arbetsplatsen fått ett gemensamt språk, från rehab till undersköterska – vi samarbetar kring patienterna, så som det ska vara.”

HMC • ETT NATIONELLT KUNSKAPSCENTER INOM FÖRFLYTTNING Utbildningar av legitimerad personal - för legitimerad personal!

TRAPPA UPP DIN KUNSKAP! Våra utbildningar, byggda på vetenskaplig grund, är särskilt framtagna för fysioterapeuter, arbetsterapeuter och hjälpmedelskonsulenter. Certifiering sker på tre olika nivåer, som bygger på varandra. Öka och dokumentera din kompetens: • Bli din arbetsplats expert på att analysera förflyttning • Kvalitetssäkra dina förskrivningar • Skapa förutsättningar för hälsofrämjande förflyttningar • Förändra arbetssätt hos den personal du handleder

Gå Manuella förflyttningar och Förflyttning med personlyft så får du en bra grund som förskrivare. 10% rabatt om du bokar båda utbildningarna samtidigt.

• Få konkreta arbetsverktyg som underlättar kommunikationen mellan olika yrkesgrupper

• LÄS MER OM VÅRA KURSER OCH VÅR UNIKA METOD PÅ WWW.HMCSVERIGE.SE

katja alexanderson Chefredaktör

#4 2024

FOTO: KATJA ALEXANDERSON

”Många av våra tjejer har det extremt svårt på kvällen när de blir ensamma med sina tankar.” s 40

När jag började mitt första jobb var det så självklart att gå med i facket att jag inte minns om jag fick en fråga eller bara gjorde det av mig själv. Som ett barn av sjuttio talet var det inget att fundera över. Vikten av solidaritet och att vi är starkare tillsammans satt i ryggraden. Trots det engagerade jag mig inte, utan satte bara avgiften på autogiro. Det skulle dröja nästan tjugo år innan jag hade kontakt med facket. När mina kollegor och jag blev upp sagda på grund av arbetsbrist visade sig medlemskapet oerhört värdefullt – både psykologiskt och ekonomiskt. Den erfarenheten gjorde att jag sedan dess varit såväl skyddsombud som lokalfacklig. I det här numret skriver vi om att det är tufft läge i många av landets regioner och kommuner. Vi samtalar med vice förbundsordförande Kristina Hultman om att facket är extra viktigt i oroliga tider. I Sörmland har lokala ombudet Mathilda van Dijks engagemang , till sammans med sin lokalfackliga kollega, gjort att det numera finns en gedigen handlingsplan för att förbättra arbetsmiljön för arbetsterapeuterna i slutenvården på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Vi berättar också om att i Region Östergötland riskerar flera arbetsterapeuter att bli av med jobbet när regionen behöver göra krafti ga besparingar. Det har varit en turbulent process sedan ett storvarsel lades tidigt i våras. Dessutom en uppdatering om Arbetsförmedlingens tjänst Steg till arbete som kantats av klagomål, men där en ljusning nu kan ses. Dessutom möter du Gittel Ullebo som överlevde det hon kallar en psykisk olycka – men den berövade henne också flera kroppsdelar. I dag har hon lämnat mörkret bakom sig och engagerar sig för att sprida kunskap om psykisk ohälsa. Vi skriver också om arbetsterapeuter som stöttar unga tjejer på SiS-hem , ger dig koll på an ställningsintervjun och som vanligt tips om appar och böcker samt en hel del annat. Trevlig läsning! Enade vi stå, söndrade vi falla

5 Ordföranden

På med ledartröjan

6 Aktuellt 8 Porträttet: Gittel Ullebo Efter mörkret 14 Hallå där! Varför skrev du en bok? 16 Tema: Tufft läge Facket i vått och torrt Steg i rätt riktning Mathildas engagemang gav resultat i Eskilstuna

Koll på anställ ningsintervjun s 46

Turbulent när Region Östergötland sparar

Läs hur arbetsterapeuterna påverkas av nedskärningarna

40 Reportage

Sköra unga får det bättre när Bup och SiS jobbar ihop

34 Nya böcker

Den där jävla döden

45 Appspalten

36 Karriär

Kalender-appar med bildstöd

Anna har alltid ett finger med i spelet 39 Krönikan: Karin Nygårds Är jag normal?

48 Förbundsnytt

Klövsjöanmälan öppen

50 Kalendarium

Utges av Sveriges Arbetsterapeuter Box 760, 131 24 Nacka Växel och medlemsrådgivning: 08 507 488 00 www.arbetsterapeuterna.se kansli@arbetsterapeuterna.se

Layout: Pontus Wikholm Korrektur: Linda Swartz Annonser: Victoria Pettersson victoria.pettersson@mediakraft.se 073 511 81 79 TS-kontrollerad upplaga: 10 500 ISSN: 0345-0988 Grafisk form: Graffoto AB Tryck: Ljungbergs

Ansvarig utgivare: Ida Kåhlin ida.kahlin@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 03 Chefredaktör: Katja Alexanderson katja.alexanderson@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 25 Fotograf omslaget: Nicklas Thegerström

M

N

Ä

E

R

N

K

A

Ps. Såg du ”stämpeln” på omslaget? Tidningen är nominerad till Publishingpriset 2024!

E

V

T

S

3

Trycksak 3041 0116

R

Med mer än 20 års erfarenhet tillverkar och säljer vi välutvecklade MEDICINSKA VÄRMEHJÄLPMEDEL

MINITECH SWEDEN AB Källvägen 17 | 782 33 Malung | Tel. 0281-301 70 mail@minitech.se | www.minitech.se

Trapphiss snabbt och enkelt!

Komplett sortiment för handrehabilitering OrthoThermic™ Handske som ger värme och

Egna montörer och säljare i hela Sverige

kompression för att tillfälligt minska smärta, stelhet och inflammation

Göteborg Stockholm Sundsvall 031-442250 054-2033422 0510-301302 040-6021611 08-212250 060-125912 Karlstad Lidköping Malmö

042-25 27 00 info@camp.se

camp.se

4

ORDFÖRANDEN

”Sveriges Arbetsterapeuter är, och måste fortsätta vara, en självklar del i arbetet med att skapa ett universellt utformat och tillgängligt samhälle.”

På med ledartröjan

H istoriskt sett har Sverige varit ett föregångsland som satt standarden när det gäller stöd och insatser till personer med funktionsnedsättning. Under 1960-talet fick den svenska normaliseringsprincipen stor inter nationell uppmärksamhet, vilket ledde till nedlägg ningen av de stora institutionerna och lade grunden för vår moderna funktionshinderspolitik. När Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, instiftades för 30 år sedan, betraktades vi som banbrytande. FN använde till och med Sverige som förebild under utvecklingen av funktionsrätts konventionen på 2000-talet. Vi i Sverige har verkligen en funktionshinders politisk resa att vara stolta över. Men trots detta ser vi i dag tecken på att vi tappar mark, att vi tar steg bakåt i arbetet för att säkerställa jämlika levnadsvill kor för personer med funktionsnedsättning. Sveriges Arbetsterapeuter har under lång tid lyft fram den ojämlika tillgången till habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. Vi har också lyft betydelsen av en utveck lad elevhälsa och förbättrade arbetsmarknadsinsatser som ger personer med funktionsnedsättning ett mer ändamålsenligt individuellt stöd. Socialstyrelsen, Myndigheten för Vård- och omsorgsanalys samt IVO har i upprepade uppföljningar påpekat brister inom olika funktionshindersverksamheter. I våras riktade även FN stark kritik mot Sveriges för brister när det gäller att leva upp till funktionsrättskonventionen. Det är tydligt att vi inte längre lever upp till det ideal som en gång gjorde oss till förebilder på området. Denna utveckling är oroande, men vi arbetstera peuter måste ta vårt ansvar och se vår roll i vad som behöver göras för att vända den nedåtgående spira len. Vår profession är viktig för att Sverige ska nå det nationella målet för funktionshinderspolitiken om att säkerställa jämlika levnadsvillkor för den som lever med funktionsnedsättning. Vår kompetens är av görande för många av de personcentrerade stöd och

lösningar som behövs för att öka individens själv ständighet. Detta i form av exempelvis aktivitets träning, strategier i vardagen, hjälpmedel eller andra anpassningar av den omgivande miljön. Men vår roll sträcker sig längre än så. Vi kan och bör spela en stör re roll på samhällsnivå för att bidra till att riva hinder, sprida kunskap och motverka utanförskap och stig matisering. I september är Sveriges Arbetsterapeuter med arrangörer för Intradagarna – en mötesplats för kun skapsspridning mellan alla som är engagerade i frågor som rör funktionsrätt och stöd till personer med in tellektuell funktionsnedsättning. Under dessa dagar kommer LSS 30-årsjubileum att firas, men något som också kommer att uppmärksammas är de brister som i dag finns när det gäller stöd och insatser till personer med funktionsnedsättning. Förbundets engagemang i denna form av aktiviteter är en tydlig mar

kering för att visa att funktionsrätts frågor är viktiga för vår profession. Sveriges Arbetsterapeuter är, och måste fortsätta vara, en självklar del i arbetet med att skapa ett uni versellt utformat och tillgängligt samhälle. Ett samhälle där diskri minering på grund av funktions nedsättning inte har någon plats och där alla individer får de personcen trerade stöd och lösningar de behöver för att nå aktivitet, delaktighet och hälsa. Det är dags att vi i Sverige återigen tar på oss ledartröjan

och visar vägen i funktionshin derspolitiken.

ida kåhlin Ordförande

Autism och AI En ny AI-modell kan utifrån relativt be gränsad information förutsäga autism hos små barn och underlätta tidig upp täckt, vilket är viktigt för att kunna sätta in rätt stödinsatser. Det visar en studie från Karolinska institutet. Träffsäkerheten var nästan 80 procent för barn under två års ålder. Mer på ki.se.

Tvättar du för mycket? Rädslan för att uppfattas som en äckelpotta gör att vi tvättar våra kläder oftare än vi skulle behöva, trots att vi egentligen vill vara miljövänliga. Det visar en studie från Chalmers som granskat drivkrafterna för människors tvättbeteende och hur de går att förändra. Dags att hänga ut den där tröjan på vädring? Mer på chalmers.se, sök på tvättvanor .

FOTON: MOSTPHOTOS

FOTO: MOSTPHOTOS

Kvinnor inom vård och omsorg oftare sjuka av jobbet I fjol drabbades män oftare än kvinnor av arbetsolyckor med dödlig utgång, medan det var nästan dubbelt så vanligt att kvinnor blev sjuka av jobbet.

Arbetssjukdomarna har mins kat jämfört med 2022, men jäm fört med åren före pandemin har antalet kvinnor som drab bas av sjukdom på grund av jobbet ökat, skriver Arbetsmil jöverket i ett pressmeddelande. Bland kvinnor låg anmälda arbetssjukdomar av organisa toriska och sociala orsaker förra året på den högsta nivån sedan 2014. – Det är oroväckande att det fortfarande är så många kvin nor som anmäler att de drab

bats både av arbetsolyckor och arbetssjukdomar. Det är främst kvinnor inom vård och omsorg samt utbildning som drabbas av sjukdomar orsakade av orga nisatoriska och sociala faktorer, som hög arbetsbelastning, med liten möjlighet att påverka sitt arbete och återhämta sig. Arbetsgivare och myndigheter behöver göra mer genomgri pande åtgärder för att bryta det mönstret, säger Lars Lööw, generaldirektör för Arbets miljöverket.

Arbetsmiljöstatistik Rapport 2024:01 Arbetsskador 2023 Occupational accidents and work-related diseases

Du hittar Arbetsmiljöverkets samlade arbets skadestatistik för 2023 på: bit.ly/arbetsskador23.

Fallolyckor var den vanligaste orsaken till att kvinnor anmäl de arbetsolyckor, med sjukfrån varo. I fjol inträffade 55 arbets olyckor med dödlig utgång, 50

män och 5 kvinnor. Ytterligare tre personer omkom i arbets marknadsåtgärder eller i andra aktiviteter som omfattas av Socialförsäkringsbalken. pontus wikholm

Hälsofrämjande arbete lyftes fram i Almedalen Förbundet deltog i seminarier och belyste frågor vik tiga för arbetsterapeuter under Almedalsveckan.

till rehabilitering, habilitering och hjälpmedel, hälsofrämjande arbete, insatser för psykisk häl sa och vikten av att arbetstera peuter är med i regionernas ar bete med beredskapsplanering. På Abilias paneldebatt om Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för adhd och autism lyfte Ida Kåhlin vikten av att

använda arbetsterapeuters kompetens i tidiga insatser för målgruppen. – Med jämlik tillgång till rätt stöd, i rätt tid och utifrån rätt kompetens kan vi tillsammans skapa så goda förutsättningar som möjligt för personer i be hov av stöd. ¶ Se debatten här: bit.ly/almedaldebatt

Sveriges Arbetsterapeu ters ordförande Ida Kåhlin och vice ordförande Kristina Hultman var på plats i Visby under Almedalsveckan i slutet av juni. Utöver panelsamtal träffade de en rad olika sam

verkansparter: politiker, be slutsfattare, tjänstemän, myn digheter, SKR och företrädare för patient- och funktionshin dersorganisationer. Förbundet tog bland annat upp frågor kring jämlik tillgång

6

21 Sveriges Arbetsterapeuters förbunds ordförande Ida Kåhlin placerar sig åter igen högt på Dagens Medicins lista över hälso- och sjukvårdens mäktigaste.

Sex på äldre dar Personalen på äldreboenden har en splittrad syn på äldres sexualitet – många hade en posi tiv attityd till de äldres behov och rättigheter, samtidigt som de kunde håna eller känna sig obekväma när äldre uppvisade någon form av sexualitet. Det visar en studie där forskare från Örebro universitet har sammanställt forskning om attityderna på äldreboenden.

Arbetsterapi i flödet Ansökningssiffrorna till arbets terapeututbildningarna ser bättre FOTO: PRIVAT

T vå andra studenter, Ida Holgers son och Sandra Eriksson, startade podden Arbetsterapisnack i somras. Ida går nu termin 5 på campus Norrköping och Sandra termin 3 på distans från Kal mar vid Umeå universitet. – Vi snöar alltid in på arbetsterapi när vi träffas och tänkte: Varför inte spela in det? Vi kunde inte hitta någon annan arbets terapipodd och tycker att fler borde höra hur viktigt vårt yrke är, säger Ida Holgersson. I podden snackar de om sitt vardagsliv som ar

Vad gör en arbetsterapeut? Den frågan ställs av både andra professioner i vården och vänner och bekanta. Och svaren är nästan lika många som det finns arbets terapeuter. Kanske är det just bredden som gör att professionen inte är så känd? – Jag trodde jag skulle få tio svar men det känns som halva gruppen kommenterade och förklarade vad de gör, säger arbetstera peutstudenten Molly Säfström som undra de vad medlemmarna i gruppen Arbets terapeuter på Facebook arbetar med. Svaren resulterade i ett inlägg på Tiktok där Molly i rask takt räknade upp nästan 50 olika arbetsplatser och inriktningar – en imponerande bredd. Molly, som började termin 3 vid Örebro universitet i september, började lägga ut inlägg på Tiktok för ett par år sedan. Ett inlägg om personliga brev och cv fick många tittare och hon började fundera på att berätta om vad hon pluggar till. – Det finns ingen som pratar om arbets terapi på svenska Tiktok. Någon måste göra det – ser man inte yrket vet man inte att det finns och kommer inte att söka ut bildningen. ut än på många år. Och arbets terapeut har i flera år legat i topp i prognoserna kring yrken som ger ett säkert jobb efter examen. Ändå är frågetecknen kring arbetsterapi många.

betsterapeutstudenter, och en hel del runt om kring. Målgruppen är andra som pluggar, men också legitimerade och andra nyfikna. – Vi har fått frågor på Instagram och tips på ämnen att ta upp. Det är väldigt roligt – A T

Arbetsterapeutstudenterna Molly Säfström, Ida Holgers

son och Sandra Eriksson pratar arbetsterapi på Tiktok och i podd.

I V

P R

O :

T

F O

Molly Säfström ögon tindrar och hon kan knappt sluta prata om ämnet arbetsterapi. Och det funkar bra på Tiktok. Det är lätt att scrolla vidare och kräver snabba ryck, direkt på sak och engagemang. Hennes tre inlägg om arbetsterapi hade i mitten av augusti dykt upp i flödet kring 25 000, 20 000 och 6 500 gånger. Så vad gör en arbetsterapeut? – Arbetsterapeuter får vardagen att fungera! Jag älskar förbundets slogan, den säger allt i fem ord. Jag har också längre förklaringar och kommer att ta upp dem i nya inlägg, säger Molly.

folk har kommenterat att det är ett jättefint initiativ och roligt att höra om våra erfaren heter och tankar kring det. I höst blir det fler avsnitt (med inspel ningar på distans). Yrket är brett och det finns mycket att ta upp. Så vad gör en arbetsterapeut? – Vi får vardagen att fungera. En klockren slogan. Kanske med tillägget att det är så mycket mer än att förskriva hjälpmedel, säger Ida. pontus wikholm

Molly på Tiktok: @mollysafstrom Ida & Sandra på Spotify: sök på Arbetsterapisnack

7

PORTRÄTTET

Gittel Ullebo saknar en arm och ett ben. Kroppen är halv men inombords känner hon sig slutligen hel. Efter år av psykisk ohälsa isolerade hon sig allt mer och försvann in i mörkret. En dag inträffade en händelse som nästan kostade henne livet.

Text & foto: Martina Holmberg

Efter mörkret

S eptember 2021. Det är en tidig söndags morgon när Gittel Ullebo vandrar i väg från sitt hem. Hon är tungt medicinerad med psykofarmaka, djupt deprimerad och utskriven från psykakuten på egen begäran sedan några veckor tillbaka. De kunde inte erbjuda någon terapi på plats, men överläm nade en lapp med telefonnummer till psykologer. Hon kände hopplösheten stiga. Om inte de kunde hjälpa henne, vem skulle då göra det? Minnet från den ödesdigra dagen är blankt. Ingen vet exakt vad som hände, annat än att hon hittades svårt skadad, efter en tågolycka i Hyltarp. Ena armen och halva benet var bortslitet, höften krossad och tarmarna söndertrasade. Olyckan är ordet hon använder för det som hände där på rälsen. – Jag säger nästan alltid olyckan, min psykiska olycka. Jag vet inte med hundra procent säkerhet att det var mitt liv jag skulle avsluta, men det var inte meningen att jag skulle dö. Vi befinner oss i hennes radhus i Svedala. I sov rummet syns rullstolen Rulle, och käppen Gulli lutar mot en vägg. På det som återstår av höger ben sitter en guldfärgad protes som hon döpt till Gunvor. Den är specialdesignad efter hennes önskemål och pryds av en dödskalle och tre kantiga reliefmönster. Tage häver sig upp mot köksstolen och sträcker sig efter en bit glutenfri tekaka med ost. Han är en

långsmal herre i medelåldern med sträv päls och korta ben, en mix av foxterrier och tax. – Jag passar honom ett par dagar i veckan. Vi promenerar, hejar på folk i kvarteret och går ärenden tillsammans. ”Det var inte meningen att jag skulle dö.” Gittel har nyligen avslutat sin arbetsträning på församlingshemmet. Där serverade hon kaffe, pratade med konfirmander, spelade musik och dukade fram till soppserveringen. – Dukningen gjorde mig helt slut. Det tar tid att ställa fram 80 glas med en hand. Under arbetsträningen gjordes bedömningen att hon klarar att arbeta ungefär 25 procent. Hjärntröttheten är påtaglig och kroppens funk tionsnedsättningar gör att allting tar längre tid än förut. För några år sedan skulle det ha väckt ett självhat inom henne. I dag tänker hon annor lunda. – Under hela livet har jag försökt vara den perfekta modern, frun, vännen och arbets kollegan. Hjälpt andra och funnits till hands för var och en. Efter olyckan blev rollerna ombytta. Hon blev helt beroende av andras omvårdnad, och tvinga des vara öppen med sina behov, när något gjorde ont eller inte fungerade med behandlingen.

kk

8

9

På Orupssjukhuset i Höör tränade Gittel på att använda vänsterarmen. Numera bär hon plagg som är lätta att trä över huvudet.

Uppochner-hjärtat betyder att bäraren lever med eller har en öppen inställning till psykisk ohälsa. Under hjärtat har hon tatuerat barnens födelsedatum.

– I början var det fruktansvärt jobbigt, men sakta började jag acceptera min situation. Jag slutade jämföra mig med andra. Strävan efter att prestera på topp och vara perfekt blev än mer ouppnåelig. I den vetskapen föddes ett lugn som hon aldrig tidigare känt. Vi backar ett halvt sekel till en villa i den skånska myllan. Gittel ligger ensam i sin säng och väntar på att bli nattad. Föräldrarna ska bara ta hand om hennes storebror först. Han har svåra eksem och är ofta inlagd på sjukhus. Varje kväll måste han smörjas med olika salvor. Det tar tid. Gittel väntar tålmodigt. Som så ofta hinner hon somna innan för äldrarna kommer för att natta henne. – Jag tror att det började där. Jag blev åsidosatt på grund av hans sjukdom och den omsorg han behövde. Jag försökte vara duktig och ville inte vara till besvär. Mina föräldrar skulle inte behöva oroa sig för mig också. Jag skulle ta hand om andra som de tog hand om min bror. I skolan nådde hon aldrig upp till de höga betyg hon efter strävade. Dyslexin gjorde det svårt att läsa och skriva. Men vad hade lett fram till de höga kraven och självförak tet? Vad gjorde att livet blev outhärdligt?

– Vad jag än gjorde kände jag mig aldrig tillräckligt bra. Självföraktet växte och följde med henne in i vuxenlivet. Tidigt träffade hon en man som hon levde med i 19 år och fick tre barn tillsammans med. Äktenskapet var inte bra och ”Vad jag än gjorde kände jag mig aldrig tillräckligt bra.” hon berättar att hon i stort sett tog hand om barnen ensam. När de blev större tog arbetet som ekonom allt mer tid. Hon flydde in i jobbet och arbetade så mycket att kroppen sade ifrån. Tinnitus, flimmer och ryckningar i ögat, stickningar i fötterna, huvudvärk och korsallergier avlöste varandra. Hon blev allt tröttare, värken tilltog och känslan av me ningslöshet eskalerade. – Jag letade febrilt efter en mening med livet, men fann inget svar. Katastroftankarna avlöste varandra och den inre rösten skrek allt högre: ”Du är värdelös.” Tre år före olyckan blev hon sjukskriven. Tröttheten och mörkret omslöt henne. Vid flera tillfällen lades hon in på psykakuten. Den sista gången skrev hon ut sig själv. Den gnutta hopp och de strimmor av

10

Benprotesen är ovärderlig för Gittel. När benstumpen är öm eller när hon behöver ta sig längre sträckor byter hon till rullstolen.

ljus som fanns kvar hade förvandlats till ett kom pakt inre mörker. – Jag ville inte dö, men klarade inte av att leva. Det kunde ha tagit slut den dagen i september 2021, på en tågräls i södra Skåne. Anonyma rese närer färdades i vagnarna på väg till olika mål. Ovetande om kvinnan som slungades ut på åkern. Också hon på väg mot en lång resa. Fast till en an nan destination, ett lugnt rum inom henne. Med en dörr på glänt där ljuset sakta letade sig in. – När jag vaknade på sjukhuset var jag helt en sam med mina tankar. Jag kom inte undan längre och skalade av mig lager på lager av de skydds murar som jag byggt upp genom åren. Läkarna och sjuksköterskorna avlöste varandra, plåstrade om sår, lade förband, tömde stomipåsen och vände henne rätt i sängen. Värken i kroppen var obeskrivlig. – Plötsligt blev jag livrädd för att inte vakna mer. Dödslängtan ersattes av dödsångest. Varje morgon när jag vaknade blev jag glad över att jag fortfaran de levde. I stället för sorg över de kroppsdelar jag

saknade kände jag tacksamhet över de som fanns kvar. Under tiden på sjukhuset blev hon erbjuden samtal med en kurator, men hon tog i stället kon takt med en präst som hon pratade med regelbun det under ett år. Sakta vaknade känslan av att hon duger som hon är. Och att meningen med livet var att leva. Gittel tar en klunk te och brer smör på ytterligare en tekaka. Huden är brunbränd från vårsolen ute på terrassen. Kroppen pryds av tatue ringar. – Jag hade en fjäril på höften som de lappade ihop fel. Läkaren som utfört ope rationen undrade vad det egentligen skulle föreställa. Jag svarade att det var en fjäril. Hon skrattar varmt. Säger att det blev tokigt men att det inte gör någonting. – I dag skrattar jag åt nästan allt. Jag glömmer saker, blandar ihop dagar, är vimsig och missar planerade möten. Allt går sakta, men en snigel kommer också fram. Det tar bara lite längre tid.

Gittel Ullebo Gör: Volontär för Minds självmordslinje och ambassadör för Hjärnkoll Skåne och Gula bänkarna i Malmö. Utbildar sig till peer support. Familj: Tre vuxna söner och en särbo. Fritid: Familjen och olika arrangemang kring psykisk ohälsa. Instagram: Gittel2.0

kk

11

– Hon klarar sig så bra själv. Efter akuten flyttades Gittel till Orupssjukhuset i Höör som är specialiserade på rehabilitering. Där lärde hon sig att gå med protes och fick hjälp av arbetsterapeuter att klara av vardagen utifrån sina nya förutsättningar. Hon fick träna på att skriva med vänster hand med hjälp av ABC-böcker. Sy med en hand och trä pärlor på band. Det fanns ett provkök där hon lärde sig att laga mat på nytt. I dag utför hon allt det som hon behöver för att klara av vardagen. Utom att skala potatis och skiva tomater snyggt. – Det där med tomaterna är jag lite sur över. Jag gillar när de ligger fint skivade på smörgåsen. Köra bil är inga pro blem. Jag kör automat och gaspedalen har flyttats till vän ster sida. Ratten styrs med en knopp så jag slipper flytta ar men när jag svänger. Anpassningen till det nya livet sker gradvis, både fysiskt och psykiskt. Inte mycket är som förut. Efter olyckan star tade hon Instagramkontot Gittel2.0 där hon skriver ocensu rerat om det som hänt och om sin mentala resa. Det var med hänsyn till sina barn. De bor i en liten by och hon ville att de skulle slippa spekulationer om vad som hänt. Hjärntröttheten är påtaglig, men den energi hon har an vänder hon till att föreläsa om psykisk ohälsa. Hon är även engagerad i föreningen Mind , dit personer med självmords tankar kan ringa. Nyligen blev hon också ambassadör för Hjärnkoll som hjälper människor med psykisk ohälsa. Och nu utbildar hon sig till peer support . Hon vill göra vad hon kan för att andra inte ska bli lika desperata som hon blev. Vi förflyttar oss till den lilla uteplatsen. Den kalla vintern har ersatts av sol. Grönskan är prunkande. – Jag minns första hösten efter olyckan. Trädens blad övergick från grönt till gult, orange och purpur. Jag var så fascinerad och tänkte: wow! Ingen säger åt träden att de ska gå ner i dvala. De fattar ändå. Det var ett slags uppvaknan de. Jag har alltid kört på i samma tempo men fungerar egentligen som träden och årstiderna. Jag behöver gå ner i dvala till hösten och vintern. I dag bejakar jag det. ¶

Särbon Mats Hult kom in i Gittels liv för elva år sedan. Tycke uppstod men det var först en tid efter olyckan som de blev ett par.

Hon rättar till en ostskiva som hamnat på sniskan och ser ut genom fönstret. – Jag har funderat på den här mentala brytpunkten. Kan ske beror den helt enkelt på att jag var så nära att dö. Det gick upp för mig att jag vill leva och att den som jag står när mast och kommer att leva längst med är mig själv. Och vem vill ha en taskig bästa vän? Även om hennes mående blev bättre efter olyckan finns det en sorg och saknad över att inte kunna gå ut i skogen, att springa, cykla och köra motorcykel som hon gjorde förr. Att fläta håret, eller öppna en konservburk och klappa hän derna till exempel, är omöjligt. Hon tvingas göra allting med vänster hand och får lätt ont i nacken, ena armen och skuldrorna. – Jag måste påminna mig om att jag inte kan göra allt som jag kunde förr. Mats Hult, hennes nuvarande särbo, kommer in i köket. Sveper med handen över axeln på Gittel. De träffades för elva år sedan och tycke uppstod. Omständigheter gjorde att de inte blev ett par då. Nu har de träffats i ett par månader. – Det slog gnistor, bokstavligt, säger Mats. På fredagarna har de en ritual då de duschar tillsammans och han tvättar hennes hår. Han hjälper ibland till med det praktiska men försöker att inte lägga sig i för mycket.

k mind.se – Självmords linjen är till för dig som har tankar på att ta ditt liv eller har en närståen de med sådana tankar. Telefon 90 101 och på chatt (dygnet runt). – Föräldralinjen är till för dig som är orolig för ditt barn eller ett barn i din närhet. Telefon 020-85 20 00 (mån–fre 10–15 samt tors 19–21).

Livshjälp Lider du av psykisk ohälsa eller funderar på att ta ditt liv?

k Akut 112 – vid akut självmordsrisk och/ eller psykisk ohälsa. k Jourhavande med människa : telefon 08-702 16 80 . k Jourhavande präst : telefon 112.

12

Xact är en lätt aktivrullstol med 3A ryggstöd vilket gör den till den enda lättviktsrullstolen med integrerade justeringar för postural kontroll. En stabil ram med svängbara benstöd där justering av sittställning, lätt vikt och effektiv framdrivning lyfts till en ny nivå. Nyhet! Etac Xact Lätt aktivrullstol för ett aktivt liv

Tack vare det breda utbudet av inställningsmöjligheter kan du enkelt skapa en perfekt passform för varje användares unika behov. Utvecklad i Sverige med användaren i fokus och skapad för att passa en aktiv livsstil.

0371-58 73 00

info@etac.com

www.etac.se

För mer info, kontakta oss eller besök vår hemsida:

13

HALLÅ DÄR!

Chefen viktig för trivseln på jobbet Det är viktigt med bra kollegor, men en ny studie visar att en bra

... Andreas Jansson , arbetsterapeut inom hemsjukvården i Uppsala kommun, som skrivit Mardrömsdockan för unga läsare i slukaråldern.

FOTO: PRIVAT

relation till chefen har större betydelse för hur nöjda vi är med jobbet. Mer på forskning.se, sök på chef .

BILDER: MOSTPHOTOS

Saco efterlyser offensiv klimatpolitik Inför höstens budget vill Saco se mer satsningar på

utbildning och miljö. Saco har länge efter frågat en mer offen siv klimatpolitik. – Klimatkrisen är ett

Grattis! Hur kändes det när du fick den tryckta boken i handen? – Tack, det är jätteroligt. Jag fick hem ett helt gäng böcker och att öppna den lådan var stort. En häftig känsla. Ibland går jag in på bokaffären och så ser jag boken stå där på barn- och ung domshyllan. Det är häftigt. Lite overkligt faktiskt. Varför skrev du en bok? – Ja, men varför inte? Jag har skrivit så länge jag kan komma

Stöd för att möta föräldrar med IF Både barn och vuxna kan behöva praktiskt och individ anpassat stöd i 30/9, 13–16 Gratis webbinarium om adhd & autism . Anmäl dig på arbetsterapeuterna.se. ekonomin, säger Göran Arrius, Sacos ordförande, i ett pressmeddelande. faktum. Vi behöver större satsningar som genomförs i betydligt snabbare takt. Det handlar bland annat om elektrifieringen av transpor ter, ökad digitalisering och utvecklingen av kretslopps

Redo för framtiden?

De kommande decennierna väntas det samlade behovet av hälso- och sjukvård samt äldreomsorg bli större i Sve rige – och befolkningen har höga förväntningar. En ny rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys visar att det krävs effektivi seringar och att fler aktörer tillsammans behöver disku tera hur sektorn ska bli redo för framtiden. – Det är alltid svårt att säga exakt hur det kommer att se ut i framtiden. Men vår för hoppning är att den här rap porten kan utgöra ett under lag till fortsatta diskussioner i staten, regionerna, kommu nerna och i samhället i stort om det offentliga åtagandet och det nödvändiga föränd ringsarbetet, säger Jean-Luc af Geijerstam, generaldirek tör vid Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i ett pressmeddelande. Läs mer och ladda hem rapporten på vardanalys.se.

ihåg, från tonåren och framåt. Utöver arbetstera peutjobbet har jag att skriva som hobby och av koppling. Jag har alltid närt en dröm om att författa och vara författare, men det går inte riktigt att leva på om man inte är jättestor. Varför en barnbok?

– Jag har skrivit mycket annat också, men just den här boken, den här texten, blev väldigt bra och väldigt spännande. Så jag skickade in manuset till barn- och ungdomsförlag och många gånger får man refuseringar – det får man lära sig leva med – men just den här ville Idus förlag ge ut. Det var jätteroligt. Var hittar du inspiration? – Överallt. I jobbet, människor man möter, livsöden man har hört talas om, saker man ser och saker man läser själv. Man samlar på sig. När jag cyklar till jobbet måste jag ibland stanna och skriva ner någon bra passage. Jag tror att man alltid bär – Nu har Mardrömsdockan kommit ut som ljudbok. Den finns på Storytel och Bookbeat och alla sådana ställen. Det känns superkul. Och jag har fler böcker på gång. Om det skulle bli en fortsättning på de här karaktärerna är bok nummer två i stort sett färdigskriven; själva storyn i alla fall. Men jag kan absolut tänka mig att skriva i andra genrer. katja alexanderson med sig det här på något sätt. Har du fler böcker på gång?

familjer där en för älder har en intel lektuell funktions nedsättning. Nu har Socialstyrelsen tagit fram ett kunskaps stöd riktat till social

Föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning Stöd till socialtjänsten för att identifiera och ge stöd till barn och familj

tjänsten, men som är intres sant även för andra professi oner. Läs och ladda hem på socialstyrelsen.se.

14

Kamille komfortrullstol För behovsanpassad positionering

• Unikt kuddsystem • Asymmetrisk justering av ryggstöd och sits • Swing away benstöd

• Elektrisk sits- och ryggtilt • Allt ingår som standard.

NYHET!

| C/o Helio, Hornsbruksgatan 23B | 117 34 Stockholm | Telefon 08-702 97 74 | cobirehab.se

Annonce Arbetsterapeuten 191x117 Kamille 3mm.indd 1

16-03-2023 23:50:37

Gunilla Wallengren är flerfaldig medaljör i Parafriidrott. Livstidsgaranti gäller för bälten och selar från Bodypoint. www.heamedical.se

15

TEMA: TUFFT LÄGE

Neddragningar, anställningsstopp, höjda avgifter, varsel. En snävare budget märks av i Sjukvårdssverige och på många håll pågår tuffa förhandlingar mellan fack och arbetsgivare.

Facket i vått och torrt Text: Pontus Wikholm Foto: Patrick Degerman

T rygghet hamnar år efter år i topp i Sveriges Arbetsterapeuters lojalitetsundersökning. Det är den viktigaste orsaken att vara med i facket. Solidaritet ligger inte långt efter och det är den punkten som ger facket tyngd i förhandlingarna. – Många medlemmar i fackförbund tänker mest på den enskilda tryggheten, utifrån om det händer mig någonting. Men det fackförbunden gör för kol lektivet påverkar varje enskild person. Vi försvarar, förhandlar och moderniserar kollektivavtalen. Det är det absolut viktigaste skyddet vi har som arbets tagare, säger Kristina Hultman, LOM i Västerbotten, vice ordförande för Sveriges Arbetsterapeuter och ordförande i Akademikeralliansen (se faktaruta). Kristina Hultman har varit fackligt engagerad på

olika nivåer länge. Hon skulle lätt kunna driva de fackliga frågorna på heltid, men har valt att jobba vidare kliniskt på halvtid. Hon trivs att jobba med avancerad hemsjukvård som arbetsterapeut i teamet på Palliativ medicin vid Skellefteå lasarett. – Jag vill ha kvar mitt jobb. Många av de jag träffar har svårigheter i vardagen och stort

behov av en arbetsterapeut. Det är viktigt och ger mig mening – det var ju det yrket jag valde till en

början, och det ger mig också en annan grund i det fackliga. kk

16

”Kollektivavtalen är det absolut viktigaste skyddet vi har som arbetstagare”, säger Kristina Hultman, vice ordförande för Sveriges Arbetsterapeuter.

17

TEMA: TUFFT LÄGE

2021 valdes Kristina Hultman till ordförande för Akademikeralliansen, en organisation för förhand lingssamverkan i kommuner och regioner mellan 16 Sacoanslutna förbund. Tillsammans får de små och mellanstora förbunden en mycket stör

kan svara tar jag stöd av våra centrala ombudsmän på kansliet.

Som ordförande i Akademikeralliansen driver Kristina Hultman också påverkansarbete – övergripande frågor som inte alltid blir

re tyngd vid förhandlingsbordet. – Väldigt få av våra förmåner och rättigheter på arbetsplatsen är skyd dade enligt lag – det mesta finns i våra kollektivavtal. Och de förhandlas om med jämna mellanrum. Om vi inte har ett starkt fackförbund och bra sam manslutningar så kommer villkoren för våra medlemmar att försämras. Kristina Hultman lyfter möjligheten till semesterväxling som en ny förmån medlemmar fått under senare år. Semesterlagen ger anställda rätt till fem veckors semester per semesterår, varav fyra sammanhängande under juni till augusti. Det mesta utöver det, som semesterväxlingen, har kommit till efter förhandlingar. – En del förbättringar vinner alla på. Arbetsgivaren vill självklart ha nöjda

rena förhandlingar. Hon sitter bland annat med i ett välfärdsråd tillsam mans med SKR och andra fack förbund. – Vi kan diskutera frågor som frisk faktorer och kompetensförsörjning. Vad kan vi göra för att rekrytera per sonal, för att behålla personal? Det är ofta komplexa frågeställningar, men arbetsgivaren har ett intresse att få medskick från oss och våra med lemmar. För att bli lyssnade på, och kunna stå upp för medlemmarna, måste man vara många. Ett fackförbund med få medlemmar blir inte relevant – inte en part att räkna med. – Utan tyngd att förhandla fram bra kollektivavtal skulle man på en gång märka försämringar för anställningen

”Om vi inte har ett starkt fack förbund ... kommer vill koren för våra medlemmar att försämras.” KRISTINA HULTMAN

k Semesterväxla att byta semester tillägg mot fler lediga dagar. Semesterväxling förhandlas ofta fram av facket lokalt.

medarbetare och en god arbetsmiljö. Det ger lägre sjukskrivningstal och fler som stannar kvar längre. Som LOM för Region Västerbotten sitter Kristina Hultman bland annat med i lönerevisionerna inom regionen. Hon stöttar också enskilda medlemmar, ibland hela arbetsgrupper och lokalfackliga. Det är de som har koll på vad som händer ute i verk samheterna. – Vi har många engagerade och otroligt viktiga lokalfackliga som kan behöva råd. Och då jag inte

och de förmåner man har. Det är en försäkring att vara med i ett fackförbund – för den personliga tryggheten, men kanske extra viktigt vid stora omorganisationer och uppsägningar. Hon fortsätter: – Hör av dig till facket om du känner dig utsatt på arbetsplatsen. Också om arbetsgivaren till exempel håller en vakans, inte anställer en vikarie. Även om det bara gäller några månader är det en diskussion man ska ta, det ska upp till förhandling. ¶

Akademikeralliansen företräder 16 Sacoförbund En organisation för förhandlings samverkan i kommuner, regioner och kommunala företag – förhand lar och tecknar alla centrala kollek tivavtal för medlemsförbunden. k Representantskapet är Akademi keralliansens högsta beslutande organ. Alla förbund är företrädda i representantskapet. Ordförande är Kristina Hultman, Sveriges Arbetsterapeuter. k Förhandlingsdelegationen leder det löpande arbetet. Varje för bund får ha en representant i delegationen samt en ersättare. k Medlemsförbund: Akavia, DIK, Fysioterapeuterna, Kyrkans Aka demikerförbund (KyrkA), Natur

vetarna, Sjöbefälsföreningen, SRAT, Sveriges Arbetsterapeuter, Sveriges Arkitekter, Sveriges Farmaceuter, Sveriges Ingenjörer, Sveriges Psykologförbund, Sveri ges Skolledare, Sveriges universi tetslärare och forskare (SULF), Sveriges Veterinärförbund och Tjänstetandläkarna. Källa: akademikeralliansen.se

18

FOTO: PONTUS WIKHOLM

I dag stortrivs arbetsterapeuten Fredrik Ahlinder med sitt jobb inom Steg till arbete: ”Man märker vilken nytta vi gör”.

Bättre, men inte i mål. Med över 1 500 klagomål sedan start har Steg till arbete en bit kvar innan allt löper friktionsfritt. Arbetsterapeuten Fredrik Ahlinder har gått från att ansvara för 25 deltagare till sex. Steg i rätt riktning

Text: Pontus Wikholm Illustrationer: Mostphotos

Efter intensivt påverkansarbete från Sveriges Arbetsterapeuter har Steg till arbete, STA, hamnat på både arbets marknadsdepartementet och Arbetsför medlingens ledningsbord. Bristerna i Arbetsförmedlingens upphandlade

tjänst har varit många och flera av leve rantörerna har fortsatt svårt att hitta arbetsterapeuter. I början av sommaren hade över 1 500 klagomål registrerats för Steg till arbe te. Tjänsten, som startade i september

2023, utförs av externa leverantörer och riktar sig till personer med funktions nedsättning eller ohälsa som behöver arbetslivsinriktad rehabilitering. Bris terna hos leverantörerna har varit omfattande.

kk

19

TEMA: TUFFT LÄGE

– Det är många klagomål, men tjäns ten är komplex. Målgruppen är i behov av ett omfattande och framför allt indi viduellt anpassat stöd. Upplägget är ambitiöst och det gör det svårare i de initiala skedena, men jag skulle nog säga att det är en något högre klago

I dag är man fler an ställda arbetsterapeuter och Fredrik Ahlinder skolar in

köpsdirektör Martin Kruse på Arbetsförmedlingen. – Det var bra möten och vi vet att Arbetsförmedlingen jobbar med att för bättra situationen och försöker säker

en ny kollega efter semestrarna. Han har själv sex deltagare i Steg 2 och sä ger att det mesta fungerar mycket bätt re. Men han är kritisk till Arbetsförmed lingens planering av tjänsten. – Min känsla är att Arbetsförmedling en inte gjorde grundjobbet i anbuds delen ordentligt och att man saknade riskanalyser. Det är hemskt att kollegor ska ha haft så horribla arbetsplatser som det verkar ha varit om man tittar på enkäten. En majoritet av de svarande i enkät undersökningen uppgav en övervägan de dålig eller mycket dålig arbetsmiljö, både fysiskt och psykosocialt. – Många har lämnat uppdragen efter en mycket kort tid på

ställa att det inte ska förekomma oegentligheter, säger Ida Kåhlin.

målsmängd än i lik nande tjänster, säger Martin Kruse, direk tör på Inköp och marknad på Arbets förmedlingen. Enligt Arbetsför medlingens statistik

Martin Kruse på Arbetsförmedlingen säger att dialogen med facket och funk tionsrättsrörelsen har varit värdefull och tycker det vore klokt om samtalen fortsätter i höst. – De här organisationerna represen terar olika aspekter av tjänsten och det är väldigt värdefullt för oss. Vi delar ett gemensamt mål – det är ganska uppenbart. Han säger att Arbetsförmedlingen alltid försöker lösa klagomål lokalt och i många fall går det att lösa problem i samtal med leverantören. Om det handlar om allvarligare fall kan man välja att göra fördjupade utredningar. Och vid behov gå vidare med avtals tekniska sanktioner, som vite eller anvisningstopp. Ytterst kan man häva avtalet. Däremot kan Arbetsförmed lingen inte styra upp arbetsmiljön hos leverantörer. – Arbetsmiljöansvaret ligger hos arbetsgivarna, våra leverantörer.

FOTO: EVA DAHLIN

står tre kategorier för ungefär hälften av alla klagomål. Det vanligaste är ”ej in kommen handling”, då leverantörer inte skickat rätt information till Arbetsför medlingen. Efter det följer ”personal, bemanning och kompetens” och på tredje plats klagomål på ”tjänstens innehåll”, då leverantörer till exempel inte har levererat så som avtalat. I månadsskiftet mars–april 2024 skick ade Sveriges Arbetsterapeuter en enkät till arbetsterapeuter verksamma hos leverantörer av STA. De svarande upp gav i hög grad att det saknades tillräck liga förutsättningar att utföra de aktivi teter som avtalet krävde. Ett av alla klagomål till Arbetsförmed lingen lämnades av arbetsterapeuten Fredrik Ahlinder, som jobbar hos en leverantör. – I januari då jag började hade vi 50 deltagare på två arbetsterapeuter, unge fär 25 per man. Jämfört med de sex stycken man ska ha. Det var rörigt i bör jan och vi lämnade båda in klagomål.

grund av bristerna, säger Sveriges Ar betsterapeuters ord förande Ida Kåhlin. Över 130 arbets terapeuter som var eller hade varit an

ställda hos leverantörer inom STA sva rade på enkäten. Bland slutsatserna konstateras bland annat att: ”Det fram kommer en närmast entydig bild när det gäller brister på avtalets alla delar”. Resultatet av undersökningen skicka des ut brett, bland annat till Arbetsför medlingens högsta ledning och alla ledamöter i arbetsmarknadsutskottet. Till slut fick förbundet, tillsammans med leverantörsföretaget Iris Hadar och Funktionsrätt Sverige, träffa in FOTO: PONTUS WIKHOLM

Vi kan inte agera enkom på en dålig arbetsmiljö, men min hypotes är att dålig arbetsmiljö hos

våra leverantörer förr eller senare kommer att synas i leveransen till oss. Och då kan vi agera.

20

”I januari då jag började hade vi 50 del tagare på två arbetsterapeuter … det var rörigt … vi lämnade båda in klagomål.” FREDRIK AHLINDER

Men i sådana fall agerar vi på avvikel ser i leveransen, inte på arbetsmiljön, säger Martin Kruse. Alla inblandade verkar överens om att grundidén och upplägget av tjänsten (se faktaruta) är bra. Arbetsterapeuten Fredrik Ahlinder tycker att det är ett väldigt bra sätt att jobba med mål gruppen. – Absolut och det är dessutom jätte kul. Man får verkligen vara arbetstera peut när man jobbar i Steg till arbete – med bedömningar, anpassningar och aktivitetsbalans – man märker och ser vilken nytta vi gör. Också arbetstera peuten Rebecka

utredning och arbetsprövning hos sam ma leverantör. Tyvärr har det inte fun kat så bra överallt – man har hört om skräckscenarion runt om i landet. Men jag tycker att våra kunder gör ett jätte bra jobb, och de lär sig hela tiden. Rebecka Segelstad säger att hon får många förfrågningar om fler arbetstera peuter – fler än hon kan hantera. – Vår personal jobbar redan så mycket de räcker till. Vi skulle kunna få många fler kunder om vi hade fler arbetstera peuter såklart. Det är en väldigt stor brist. Många står utan arbetsterapeuter under perioder. Och just bristen på nyckelkompeten sen i tjänsten – arbetsterapeuterna – verkar bestå. Inte heller Arbetsförmed lingen har en lösning. – Arbetsterapeuter är en viktig yrkes grupp, men Arbetsförmedlingen har inga de facto-möjligheter att till exem pel öka antalet utbildningsplatser. Det vi kan göra är att se över hur vi har ställt kraven i upphandlingen av Steg till

arbete. Men det är ett svårt val att sänka kraven. Vi vill ha hög kvalitet och kom petenta människor som jobbar med den här målgruppen, säger Martin Kruse. Sveriges Arbetsterapeuter träffade Sophia Metelius, statssekreterare hos arbetsmarknads- och integrationsmi nister Johan Pehrson i juni. – Det var ett positivt möte. Arbets marknadsdepartementet har kallat till sig Arbetsförmedlingens ledning för att få reda på vad som händer inom myn digheten, säger Ida Kåhlin. Hon fortsätter: – Vårt medskick var att vi behöver en långsiktig lösning på bristen på arbets terapeuter och att också utbildnings departementet måste involveras. Det behövs fler arbetsterapeuter, inte bara inom hälso- och sjukvård utan även inom arbetsmarknadsinsatser. Vi är en bärande profession inom det området. ¶

Segelstad gillar upp lägget. Hennes kon sultbolag Segelstads Rehab hyr ut arbets terapeuter till flera

leverantörer av Steg till arbete. – Grundtanken är jättebra och något vi längtat efter länge: En röd tråd med FOTO: PRIVAT

Läs Sveriges Arbetsterapeuters enkätundersök ning: bit.ly/STA-rapport och mer om STA på Af:s sidor: arbetsformedlingen.se/stegtillarbete .

Steg till arbete i fyra delar k Steg till arbete riktar sig

litering för att få ett jobb eller börja studera. Tjänsten består av arbets förberedande och match ande insatser och ersätter introduktion till arbete och aktivitetsbaserade utredningsplatser .

k Steg 1. Behov i tjänsten, 3 veckor: Ta reda på vilket stöd deltagaren behöver. k Steg 2. Resurser och stödbehov, 5 veckor: Till sammans med en arbets terapeut prövar deltaga ren vad som fungerar bra i olika arbetssituationer, i leverantörens lokaler.

k Steg 3. Stärka och ut veckla, 6 mån: Deltagaren provar att jobba på en eller flera arbetsplatser. k Steg 4. Hitta arbete, 6 mån: Hitta en arbets plats eller utbildning som passar deltagaren, med provjobb på en arbetsplats som behöver anställa.

till personer med funk tionsnedsättning eller ohälsa, som behöver arbetslivsinriktad rehabi

21

TEMA: TUFFT LÄGE

Mathildas engagemang gav resultat Jag älskar mitt jobb så fruktansvärt, fruktansvärt mycket. Jag älskar mitt team, jag älskar mina sjukgymnaster, jag älskar mina patienter och jag Arbetsmiljön på Mälarsjukhuset i Eskilstuna har varit tuff länge. Till sist tog lokala ombudet Mathilda van Dijk hjälp av kretsens LOM och förbundets centrala ombudsmän. Nu finns en gedigen handlingsplan på plats. ’ älskar att jobba på strokeavdelningen.” I skrift kan det se ut som att Mathilda van Dijk har ett leende på läpparna när hon talar om jobbet som arbetsterapeut på Mälarsjukhuset i Eskilstuna, men i verkligheten får hon kämpa för att inte börja gråta. För när du läser det här är tempuset i citatet fel. Det borde stå älskade . Hon har sagt upp sig från sjukhuset som varit hennes arbetsplats efter examen för tre år sedan, efter ett första kort sommarvikariat i Örebro. Och i början av september slutade hon. Arbetsmiljön har varit tuff nästan hela tiden berättar Mathilda. Huvudproblemet är att de är för få arbetsterapeu ter på sjukhuset,13 stycken när de är fulltaliga och det har hört till ovanligheterna. Till exempel har Mathilda haft bara Text: Katja Alexanderson Foto: Nicklas Thegerström

en kollega på strokeavdelningen det senaste året i stället för två. Dessutom har personalomsättningen varit mycket hög de senaste åren. – Jag har jobbat i tre år och då är det bara två arbetstera peuter i slutenvården som har fler år i yrket än jag. Ett annat problem är hur avtalen med de olika klinikerna är utformade. Vissa av arbetsterapeuterna delar sin tid mellan flera olika avdelningar – och är det få procent blir det svårt att hinna med. Dessutom behövs arbetsterapeuter även på avdelningar som inte har avtal. För att få till en bättre arbetsmiljö valde Mathilda för ett år sedan att engagera sig fackligt som lokalt ombud. Målet var att få till långsiktiga förändringar. – Jag har sett ett mönster av att man hela tiden har en mas sa bra akuta lösningar, men sen varje kvartal kommer man tillbaka till samma problem: dålig grundbemanning.

22