Arbetsterapeuten-4-2024

REPORTAGE

Motivationsarbete är centralt i mötet med tjejerna, oavsett vad insatserna handlar om. Den tidigare vården har oftast varit fragmentiserad, med återkom mande vårdsammanbrott. Så det är en de problem som placeras på SiS-hem. Det är vanligt med våldsamt beteende och många självskadar sig. Men belöningen är desto större när de lyckas nå fram till en ungdom. – De här flickorna har väldigt stora behov, och stora tillitssvårigheter. Man måste jobba mycket med att hitta allian sen och samarbetet runt omkring, lära sig förstå hur det här barnet funkar och vilka som finns i omgivningen och så vidare. Det är en enorm tillfredsställelse när man känner att man når framgång – utmanande målgrupp. Det är väl digt trasiga barn med omfattan

Sandra, Jennifer och Patrik är rörande över ens om att integrerad vård i stället borde per manentas och vidareutvecklas så att fler barn får tillgång till den vård de har rätt till. – Vi är i en förädlingsfas där

saker funkar bra och då borde nästa steg vara hur vi kan få det ännu bättre. Hur kan vi sam verka ännu mer? Hur kan vi få ihop de här två verk samheterna ännu mer? säger Patrik. De konstaterar att även

om Socialstyrelsen kommer fram till att det här var ett bra arbetssätt kommer startsträckan att bli lång igen.

– De relationella kontakterna har så stor bety delse. Vi tror inte att det är så enkelt att man läser en rapport och startar upp arbetet. Det kommer krävas att man jobbar ihop sig igen, säger Jennifer. Sandra och Jennifer ser att alla barn som är placerade på ett SiS-hem skulle må bra av stöd av arbetsterapeut för att få var dagen att funka bättre. – Främst önskar vi att Integrerad vård hade varit kopplat till hela avdelningar så att samtliga flickor varit med i projektet, säger Jennifer och tillägger att sekretessen har gjort att de inte kunnat genomföra gruppverksamhet eller vistas i miljön bland barn som inte ingått i projektet. Sandra fyller på: – Man skulle kunna göra andra kartläggningar, andra utred ningar och se hur barnet fungerar i miljön med andra barn och hur gruppkonstellationen funkar. ¶

och man kan oftast se det på barnet. Det är något alldeles extra. När barnet flyttar härifrån och man ser förändringarna. Tanken på framtiden kan ha ändrats helt från när man satt i de första samtalen – nu finns det plötsligt mål. Det är här ligt, säger Sandra. Men nu är det tyvärr snart slut med det. Pro jektet ska avslutas och de tar inte in några nya remisser. Totalt har 29 flickor fått integrerad vård och avslutsenkäter visar att de generellt är nöjda. I fritextsvar lyfts bland annat att de känt sig lyssnade på. Sandra och Jennifer ser också att tjejerna har uppskattat frivilligheten i projektet, i en vardag med få frihetsgrader.

Statens institutionsstyrelse, SiS k SiS bedriver individuellt anpassad tvångsvård och verkställer sluten

reformera den statliga barn- och ungdoms vården. Utredningen ska bland annat se över hälso-

k De senaste åren har det riktats allvarlig kritik mot SiS , bland annat för att flickor har utsatts för

ungdomsvård. Myndigheten har 21 särskilda ungdomshem med cirka 700 platser och tio LVM-hem med drygt 300 platser för vård av vuxna missbrukare.

och sjukvården, inklusive tandvård, för placerade barn.

kränkningar, våld och otillåtna tvångsåtgärder. I våras tillsatte regeringen en utredning för att

Källor: SiS och regeringen

44