Arbetsterapeuten-5-2020

#5 2020

TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES ARBETSTERAPEUTER

Arbetsrätten Jobbet för ett hållbart arbetsliv går vidare

”Livspysslandet är en ständig utmaning” KRISTINA LEVÉN ÄR BÅDE KONSTNÄR OCH ARBETSTERAPEUT

DIGITAL DELAKTIGHET Unga med intellektuell funktionsnedsättning och nätet sid 38

NYNÄSHAMN Tillsammans på väg mot arbete sid 20

sid 16–31 Ny vardag tema

E

D

N

A

D

U

J

B

R

E

HÖST ERBJUDANDE! TILL SISTA NOVEMBER 15% RABATT VID KÖP

T

G

N

F Ö R L Ä

PASSA PÅ!

Hyr eller köp mobila lyften EvaDrive!

Nu kan du köpa vår elektroniska mobila golvlyft EvaDrive till kampanjpris, eller hyra den från ett dygn och framåt. EvaDrive är en mångsidig mobil personlyft för alla lyftsituationer. EvaDrive körs med minimal kraft och har i jämförelse studier * med en manuella lyft visat sig minska belastningsskador. • Reducerar belastningen i rygg- (86%) och axelmuskler (61%) * • Manövreras enkelt i trånga utrymmen tack vare svängbara, motoriserade bakhjul • En ensam vårdare kan förflytta en tung brukare • Intuitiv kontrollpanel gör EvaDrive lättanvänd • Perceptivt handtag möjliggör att alla lyft- och vridmoment kan utföras från valbar arbetshöjd • Kraftfullt litiumbatteri • Två års non-stop garanti

Bakhjulen kan vändas till valfri vinkel genom att använda knapparna på kontrollpanelen.

EvaDrive vänder, backar och körs framåt genom att handtaget lätt förs i önskad riktning.

EvaDrive finns i två varianter: • Eva450Drive för brukare upp till 205 kg • Eva600Drive för brukare upp till 270 kg

Kundtjänst/Beställning: Telefon: 08-557 62 200 • E-mail: customerservice@handicare.se Order: order@handicare.se Besök gärna www.handicare.se för fler produkter och mer information.

* ViSafe Report. (2018). Comparing the Musculoskeletal Effects to the Back and Shoulder When Operating the EvaDrive Versus the Eva450. Ladda ned rapporten på vår hemsida.

katja alexanderson Chefredaktör

#5 2020

”Det är viktigt att alla får vara sig själva. Man kan inte förutsätta att en 95-åring är straight.” s 36

Längtan efter ljusare tider

Det hade varit härligt att få skriva att min vardag har blivit lite mer som förr. Under sommaren och tidig höst kändes det som att vi gick mot ljusare tider, men nu faller mörkret och här i Stockholm har smittspridningen börjat öka igen. Och jag förblir vid mitt köksbord de flesta dagarna. Löven gulnar utanför fönstret och jag misstänker att de både kommer att hinna falla och födas på nytt innan jag får byta hemmakontoret mot mitt van liga skrivbord. Så jag försöker göra det bästa av min nya vardag, för att få den lite roligare och mer varierad. Jag njuter varje gång jag får möjlighet att träffa människor i verkligheten (på ett coronasäkert sätt), både i jobbet och privat. Sedan unnar jag mig stora mängder snittblom mor för att lysa upp tillvaron. Men jag tror att när detta har lugnat ner sig så kommer jag att kraftig skära ned antalet digitala möten ett tag. På samma sätt som jag inte åt kyckling på ett år efter att ha gjort det varje dag under tre månader när jag var i Israel i mitten av nittio talet. I det här numret är temat just Ny vardag . Vi samtalar med Lena-Karin Erlandsson om hur pandemin i ett slag har förändrat i princip alla människors vardag och akti viteter – på gott och ont. Hon slår ett slag för att vi ska ta tillfället i akt och stanna upp och reflektera över vad vi ska ta med oss till den nya vardag som kommer när pan demin har mojnat. Så att vi kan vara efterkloka på rik tigt. Sedan får du följa med till Nynäshamn och Samma projektet . Där sluter ett helt team upp kring ungdomar och unga vuxna långt från arbetsmarknaden för att stöt ta dem på vägen mot arbete och studier. Vi besöker också Stöttecenter i Hässleholm dit alla kommunens invånare kan vända sig dygnet runt om livet sviktar. Därtill lyfter vi ny forskning om hur pandemin påverkar arbetsmiljön för vårdprofessioner som jobbar i ordi närt boende. Du får också träffa arbetsterapeuten och konstnären Kristina Levén som berättar om hur hennes två profes sioner samspelar. Dessutom blir det forskning om unga med IF och internet, nyheter, boktips och mycket annat.

5 Ordföranden

Kraftsamla för jämlik hjälpmedelsförsörjning!

6 Nyheter

Maria Borgestig startar upp utbildningen i Uppsala

8 Porträttet

Kristina Levén – konstnär och arbetsterapeut

14 Hallå där!

Vad gör en covidförening?

16 Tema: Ny vardag

Dags att vara efterklok Sammaprojektet stöder på väg mot arbete Mike har fått upp farten En verksamhet med en unik profil – Stöttecenter Bostaden som hem och arbetsplats Jobbiga samtal 35 Krönikan: Håkan Wågvi Om grupptryck 34 Ledarskap

Koll på skadligt bruk s 42

36 Mitt jobb: Eva-Lena Rindahl Ensam arbetsterapeut på privat äldreboende 38 Forskning Avhandling: Hur funkar livet på nätet för unga med IF?

44 Förbundsnytt

Dags för yrkeslivet

Layout: Pontus Wikholm Korrektur: Linda Swartz Annonser: Catharina Persson catharina.persson@mediakraft.se 070 977 20 20 TS-kontrollerad upplaga: 10 200 ISSN: 0345-0988 Grafisk form: Graffoto AB Tryck: Ljungbergs

Utges av Sveriges Arbetsterapeuter Box 760, 131 24 Nacka Växel och medlemsrådgivning: 08 507 488 00 www.arbetsterapeuterna.se kansli@arbetsterapeuterna.se

Ansvarig utgivare: Ida Kåhlin ida.kahlin@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 03 Chefredaktör: Katja Alexanderson katja.alexanderson@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 25 Fotograf omslaget: Jonas Malmström

M

N

Ä

E

R

N

K

A

E

V

T

S

3

Trycksak 3041 0116

FIBERTÄCKENA FUTURA & NOVA | KULTÄCKET ® SAFIR | FIBERTYNGDVÄST ®

Webbutbildning DET MJUKA FIBERTÄCKET & TYNGDVÄSTEN

Nu på svenska!

Har du vuxna klienter med kognitiva svårigheter? Vil du effektivisera deras träning? → 34 engagerande övningar som kan individanpassas. → Tränar ett brett spektrum av kognitive funktioner. → Lätt att använda för både klient och behandlare. → Används i rehabilitering, psykiatri och på skolor.

Vi är ett kunskapsföretag som utvecklar kognitiva hjälpmedel. Våra produkter är mjuka, omslutande och följsamma – trots sin tyngd. Nu erbjuder vi webbutbildning för dig som vill ha mer kunskap om våra produkter. Läs mer och anmäl dig på vår hemsida. Kommande datum 12/11 och 23/11.

Prova gratis i 30 dagar. Läs mer på www.happyneuronpro.se

Egede Neuro | egedeneuro.se

Novista of Sweden AB | Telefon 0431-49 13 10 | novista.se

Vi hjälper dig med utprovning Corona-tider kräver kreativa lösningar som ger möjlighet till väl utprovade hjälpmedel på ett säkert sätt. Brukarnas behov av självständiga toalettbesök, bra sitt ställning och ett aktivt liv har inte förändrats. Vi möter de nya behoven av smittsäkerhet med digitala utprov ningar, produktvisningar och rådgivning. Vid fysiska utprovningar använder vi skyddsutrustning vid behov för att hålla hög säkerhet för brukare, terapeuter och personal. Kontakta oss för utprovning av våra hjälpmedel Bidette och Jockey. Du når oss på info@svancare.se eller 0240-101 02.

svancare.se

4

ORDFÖRANDEN

”Vi anser att hjälpmedelsverksamheterna behöver mer resurser och att fler arbetsterapeuter behöver anställas för att möta de behov som finns.”

Kraftsamla för jämlik hjälpmedelsförsörjning!

F örbundet har länge drivit frågan om en jämlik hjälpmedelsförsörjning. Vi har skrivit debattartiklar och lyft behovet av nationell styrning i diskussioner med beslutfattare. Tyvärr har vi den senaste tiden sett exempel som gör det viktigare än någonsin att driva denna fråga. I ett bistrare ekonomiskt klimat i våra kommuner och regioner har vi gång på gång sett hur hjälpmedelsbudgetar bantas. Avgiftsbeläggningar ökar, kriterier stramas åt och listorna över förskrivningsbara produkter krymper. Ojämlikheterna tenderar just nu att öka, både ur ett regionalt och ett nationellt perspektiv. I enlighet med vår etiska kod har arbetsterapeuter ansvar för att uppmärksamma och försöka påverka när det förekommer ojämlik behandling. När dessa ojämlikheter beror på bristande nationell styrning måste vi som förbund ta vårt ansvar och påtala detta. Som företrädare för Sveriges Arbetsterapeuter har vi god insikt i bristerna inom hjälpmedelsområdet. En av de allvarligaste konsekvenserna är att vi i dag har stora regionala variationer gällande resurs tilldelning, väntetider, sortiment, riktlinjer och avgifter. Vi ser också skillnader när det gäller till gång till förskrivare, förskrivares tidsmässiga resur ser samt möjligheter till kompetensutveckling. Det drabbar personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga hårt och leder till ökade samhälls kostnader, men skapar även ett ohälsosamt arbetsliv för många arbetsterapeuter. Det är dags för en kraftsamling. Förbundet har därför tagit fram ett ställningstagande för en jämlik och hållbar hjälpmedelsförsörjning. Vi anser att det behövs nationella riktlinjer gällande sortiment, kriterier och avgifter för hjälpmedel samt en gene rellt ökad kompetens kring betydelsen av hjälpmedel hos chefer och beslutfattare på kommunal, regional

och nationell nivå. Vi anser att hjälpmedelsverksam heterna behöver mer resurser och att fler arbets terapeuter behöver anställas för att möta de behov som finns. Men dessa arbetsterapeuter måste kunna göra sitt jobb. Arbetsgivarna måste skapa de förut sättningar som Socialstyrelsens förskrivnings process kräver. Det är inte okej att tvingas leverera ett hjälpmedel utan en genomförd individuell ut provning. Det är inte okej att tvingas prioritera bort uppföljning och utvärdering. Det är inte okej att inte få kompetensutveckling för att upprätthålla förskrivarkompetensen. Inget av detta är förenligt med den vetenskap och beprövade erfarenhet som hälso och sjukvård enligt lag ska bygga på.

Att förskriva hjälpmedel är en insats enligt hälso och sjukvårdslagen som kräver arbetsterapeuters särskilda kompetens. Ett förskrivet hjälpmedel är alltid att betrakta som en del i en behandling, och varken kan eller bör därmed särskiljas från andra insat ser inom hälso och sjukvårdens område. En jämlik hälso och sjuk vård kräver en jämlik hjälpmedels försörjning.

Läs hela ställningstagandet för en jämlik och hållbar hjälpmedelsförsörjning på arbetsterapeuterna.se.

ida kåhlin Ordförande

Digitalt 2021 Arbetsterapiforum anordnas vartannat år av Sveriges Arbetsterapeuter och presen terar den senaste forskningen och ut vecklingen inom svensk arbetsterapi. Nästa år blir det lite annorlunda än vanligt. På grund av pandemin kommer konferen sen att bli helt digital. Anmälan öppnar så fort det finns ett preliminärt program.

Delad kunskap Ett nytt lättanvänt digitalt stöd för personer med alzheimer håller på

att utvecklas. Just nu pågår in samling av erfarenheter och be hov. Vill du som arbetsterapeut dela med dig av din erfarenhet av att arbeta med stöd för personer som har alzheimer? Gå in på alzheimerguiden.se.

FOTO: MOSTPHOTOS

Grattis Maria! Maria Borgestig är nytillträdd universitetslektor för den nya arbetsterapeututbildningen i Uppsala och ska ansvara för uppbyggnaden av programmet.

Maria Borgestig kommer senast från Örebro universitet, där hon undervisat och forskat. Hon disputerade vid Lin köpings universitet 2016, och innan dess jobbade hon som arbetsterapeut på Folke Berna dotte regionhabilitering, Akade miska Barnsjukhuset i Uppsala. Grattis, vi börjar med sport frågan: Hur känns det? – Det känns jättespännande – ansvarsfullt, utmanande och jätteroligt. Ända sedan jag själv gick utbildningen, jag gick ut 1994, och gjorde VFU i Uppsala

program i Uppsala. Och de diskussionerna började långt innan dess. Så blir det plötsligt av. Det känns fantastiskt att få vara med i utvecklingen av det. Genom åren har jag sett olika sätt att organisera undervis ning och det är en tillgång för mig nu. Det har gett mig tankar om varför vi gör som vi gör. Mycket måste se ut på ett visst sätt, men andra gånger kan man fundera på om det går att göra på ett annat sätt. I tjänsten ingår kliniskt arbe te också, hur ser du på det? – Jag tänker att det är en tillgång att arbeta kliniskt.

Maria Borgestig hoppas att en ny arbetsterapeututbildning på Uppsala universitet ska bidra till att lyfta professionen.

stitutionen få bygga upp ett nytt program – och att få våga tänka lite nytt. Sedan hoppas jag också att starten av en ny arbetsterapeututbildning på Uppsala universitet i förläng ningen ska bidra till att lyfta professionen, inte bara i Upp sala utan hela Sverige. Vi behöver ju bli fler arbets terapeuter.

Vi behöver komma nära verk samheterna i Uppsala och få kontakter, till exempel för VFU platser. Det kliniska arbetet är bra för både undervisningen, forskningen och verksamheter na. Det är en win win situation. Vad ser du mest fram emot med ditt nya jobb? – Kreativiteten och samver kan. Att tillsammans med in

har man pratat om att det behövs ett arbetsterapeut

katja alexanderson

Praktiska råd till långvarigt sjuka i covid-19 Långvarigt covid-19-sjuka personer som inte vårdats på sjukhus får inte den rehabilitering

COVID-19 från det brittiska arbetsterapeut

I september sammanställde förbundet därför ett informa tionsmaterial kring egenvård i hemmet. I broschyren Så han terar du uttalad trötthet efter covid-19 finns en mängd prak tiska råd för att hantera sin upplevda trötthet. Broschyren är en bearbetning av How to manage post-viral fatigue after

och det stöd de behöver. – Vi ser tecken på att kogni tiva nedsättningar, hjärntrött het och fatigue inte uppmärk sammas av primärvården i den utsträckning som skulle behövas. Det är allvarligt,

förbundet och är gjord i samarbe te med kliniskt verksamma och forskande arbetsterapeuter i Sverige med kompetens kring fatigue. Ladda ner på arbets terapeuterna.se/webbutik. ¶

eftersom det försvårar ett effektivt tillfrisknande och återgång till ett fungerande vardags och arbetsliv, säger Sveriges Arbetsterapeuters ordförande Ida Kåhlin.

6

58 procent av alla yrkesarbetande svenskar anser att tjänstepension är den viktigaste löne förmånen. Det visar en Sifoundersökning som gjordes inför tjänstepensionens dag.

Svårt att sova? Det nya coronaviruset skapar mycket oro vilket riskerar att påverka sömnen för många människor. European CBT-I Academy, som arbetar för kvalitetssäkrad spridning av kognitiv beteendeterapi mot insomni, har samlat evidensbaserade tips för en god sömn i pandemitider. Finns att ladda ner på ki.se, sök på sömnråd.

BILDER: MOSTPHOTOS

FÖRHANDLINGARNA OM ARBETSRÄTTEN

Parterna kom inte i mål Förhandlingarna om arbetsrätten mellan PTK, LO och Svenskt Näringsliv strandade vid midnatt den 30 september.

riskerar att hamna i små eller enmanskretsar, vilket försäm rar anställningstryggheten ef tersom det då finns färre tjäns ter att göra anspråk på. Maria Yngvesson tillägger: – Utredningen föreslår också att det vid omplacering ar inte ska räcka med

kompetensutveckling, säger Ida Kåhlin. Sveriges Arbetsterapeuter ser flera problem, samman taget riskerar det att leda till en arbetsmarknad nästan helt på arbetsgivarnas villkor. Exem pelvis kommer det att bli svårare att ogil tigförklara upp sägningar. Maria

Det blev inget nytt avtal om anställningstrygghet och flexi bilitet på arbetsmarknaden. Med förhandlingarna hoppades arbetsmarknadens parter kom ma överens om spelreglerna, utan inblandning av politiker na, och skapa långsiktigt håll bara överenskommelser. Sveri ges Arbetsterapeuter represen terades av PTK. – Vi hade gärna sett en över enskommelse, men tyvärr lyckades parterna inte nå ändå fram i förhandlingarna. Fram över behöver vi fortsätta arbe ta för villkor som ger ett håll bart arbetsliv, inte försämra villkoren i grunden, säger för bundsordförande Ida Kåhlin. Enligt januariavtalet ska utredningen om en moderni serad arbetsrätt, ofta kallad Las utredningen, bli lag om parterna inte kunde komma överens. Centern och Libera lerna har gjort tydligt att det är utredningens lagförslag som ska gälla, medan regeringen tagit avstånd från utredningen eftersom man anser att den inte uppfyller direktiven om

att bibehålla balansen mellan arbetsmarknadens parter. – Vi har en fungerande modell på arbetsmarknaden, och det vore oansvarigt att rucka på anställningstrygg heten när vi borde rikta in oss på att i större utsträckning få arbetskraften att hålla längre, säger Ida Kåhlin. Från politiskt håll har det kom mit signaler om att man önskar att parterna återupptar sam talen, men när denna tidning trycks har det inte gjorts. Nästa steg i processen är att remiss svaren angående utredningen ska in senast den 26 oktober. – Utredningens uppdrag var att öka flexibiliteten på arbets marknaden och samtidigt be hålla balansen mellan parter na och garantera ett skydd mot godtyckliga uppsägningar. Men utredningens förslag ris kerar att slå sönder den svens ka modellen. Anställnings tryggheten skulle urholkas kraftigt och individen kom penseras inte med motsvaran de rättigheter när det gäller

tillräckliga kvalifi kationer, utan att du ska klara ny tjänst från dag ett. I dagens ar betsliv är det i princip omöjligt. Det kommer att bli alldeles för lätt att göra sig av med medarbetare och hänvisa till arbets brist och otillräck lig kompetens. Avslutningsvis hoppas Ida Kåhlin verkligen att poli tikerna inser vär

D

Yngvesson, cen tral ombudsman på Sveriges Ar betsterapeuter, förklarar. – Vi riskerar att få tysta och otrygga arbetsplatser där medarbetarna inte vågar säga sin mening och ifråga sätta beslut, säger hon och konstate

U

O

M A H M

R

E

D

N

A

X

E

L

A

”Utredning ens förslag riskerar att slå sönder den svenska modellen.”

rar att utredning ens förslag dess utom kan bli tvistedrivande och öka belastningen på landets domstolar. Ett annat problem är att utred ningen föreslår att facken vid arbetsbrist inte längre ska ha möjlighet begära sammanslag ning av turordningskretsar. – Många av våra medlemmar

det av den svenska modellen och att utredningens förslag inte blir verklighet. – Frågan är hur kollektiv avtalen på sikt kan stå sig mot lagstiftningen. Utredningens förslag kan urholka avtalen och därmed även den svenska mo dellen. katja alexanderson

7

PORTRÄTTET

Både som arbetsterapeut och som konstnär utforskar Kristina Levén tillvarons stora frågor.

Text: Katja Alexanderson Foto: Jonas Malmström Upptäckts

D et är skördetid hemma hos arbets terapeuten Kristina Levén i Försäter utanför Tierp. Squashplantorna ger så mycket frukt att det snart är svårt att hitta på nya användningsområ den. Soppa, plättar, biffar … I pallkragarna trängs mangold och kryddörter och överallt blomster prakt i olika nyanser av orange. Magnifik krondill vajar i vinden. Och vid den soldränkta träväggen till det gamla församlingshuset dignar tomat plantor. Egentligen var det inte meningen att trädgår den skulle bjuda på ett sånt här överflöd. Kristina Levén hade tänkt att hon i år mestadels skulle ägna sig åt sitt andra yrke, konstnär. Men för att ändå ha en säker inkomst skulle hon fortsätta att en gång i veckan hålla skapande verkstad inom den palliativa vården. Men då kom corona och alla gruppaktiviteter ställdes in. Så i stället för mest konst och mindre arbetsterapi blev det tvärtom och hon tog jobb på kommunrehab i Tierp fyra dagar i veckan, via ett bemannings företag. Och när Stockholm byttes mot huset i norra Uppland fanns det plötsligt tid att erövra trädgården, anlägga grönsaksland och börja odla. Hon köpte huset för snart tio år sedan och älska de det från start. Den stora salen där ljuset silar in genom kyrkfönstren och skapar skuggspel på gol vet kan ta andan ur vem som helst. Paradoxalt nog stod vackerheten lite i vägen för det egna skapan det till en början. Här gick det inte att skita ner, däremot gick det fint att dansa folkdans tillsam mans med vänner på det stora salsgolvet. Men uppe under taket har Kristina Levén numera en

liten ateljé där hon virkar nystan i ståltråd och utforskar övergången mellan luftighet och ogenomtränglighet. – Gränsland och möten fascinerar mig. Nästan lika vindlande och sammanflätade som metallnystanen har vägen till arbetsterapin och ”Gränsland och möten fascinerar mig.” konstnärskapet varit. Ingetdera var barndoms drömmar när hon växte upp på en bondgård. Snarare ett resultat av att våga följa sin längtan och vandra på stigar där inte många har gått – och av att ha träffat människor längs vägen som visat på möjligheter. Som bildläraren på hög stadiet, som introducerade Kristina till kerami ken och lät henne använda hans verkstad på fri tiden – och som hon än i dag har kontakt med. Hantverk och skapande fanns i hemmet och församlingen som familjen tillhörde, men var nyttoinriktat, en del av vardagen. Farmor vävde, mamma stickade och Kristina och hennes kom pisar hade tillgång till såväl snickarverkstad som fotolabb. Ungdomarna gjorde allt från att tillverka smågrejor till att vara med vid hus byggen. Men att ta över gården och bli bonde var aldrig aktuellt. – Min pappa var väldigt tydlig med att det var för slitigt. Och min bror och jag visade inte heller tillräckligt intresse. Han uppmuntrade oss att studera vidare.

kk

8

resande

Kristina Levén Bor: I Försäter utanför Tierp och i Stockholm. Gör: Arbetsterapeut på Kommunrehab i Tierp, konstnär och leder även tysta retreater på Frötuna gård & retreat. Tillsam mans med Ulrika Barr har hon bildat glaskonst närsduon BarroLevén. Utställningar: Sedan BarroLevén bildades 2018 har de haft ett flertal separatutställningar och deltagit i flera samlings utställningar både i Sve rige och internationellt.

9

Förutom att jobba som arbetsterapeut och konstnär leder Kristina Levén tysta retreater. Hon är nyfiken på att utforska skapande i tystnad.

Första jobbet var i Uppsala, men efter ett tag började hon på Arbetsförmedlingen i Växjö. Och när hon efter några år gick igenom en tuff period i livet väcktes tanken på att återvända till konsthantverket – och i Växjö fanns konst linjen på S:t Sigfrids folkhögskola. Under den här tiden kom ett kloster vid Omberg att bli ett viktigt besöksmål för Kristina och där blev tystnad och retreaten en betydelse full del av hennes liv. Hon gick på folkhögskolan i två år och kom sedan in på Keramik & Glas på Konstfack, och flyttade till Stockholm 2009. Det var keramiken som lockade, men glaset kom att bli hennes material. – Jag har alltid varit intresserad av transparens, kopp lingen inre yttre, ljus skugga. Och jag märkte att jag bör jade jobba tunnare och tunnare med keramiken. Jag är nyfiken på uppbrutna saker där man inte bara ser den yttre formen utan även det inre när ljuset faller igenom. I glaset kunde jag jobba tjockt och transparent – och det kunde hända saker inuti glaset. Hon fortsätter: – Sedan trodde jag inte att jag skulle komma tillbaka till arbetsterapin. Men en morgon i slutet av Konstfacksutbildningen läste hon en artikel i Arbetsterapeuten om Sinnenas Hospice på Ersta sjukhus. Blev nyfiken, ringde och fick så småningom ett oväntat halvtidsjobb. Att det var palliativt skrämde inte. – Det fanns något som lockade med livet nära döden. Att det handlar om existentiella frågor. Men det är klart att

Första mötet med arbetsterapi var på gymnasiet när hon läste till undersköterska, även om vävsalarna och verk städerna var bekanta från barndomsbesök på farmors jobb i äldreomsorgen. – En sommar när jag jobbade som vårdbiträde var det en arbetsterapeut där. När hon hade varit inne hos de gamla var de alldeles saliga en lång stund efteråt. Jag började fundera på vem hon var och vad hon gjorde, och studerade henne. Hon såg och mötte personen bortom den gamla sjuka kroppen. Efter det försökte jag hänga med en arbets terapeut på alla mina praktikplatser. Det fanns nog där i bakhuvudet när det var dags att välja att läsa vidare, så det blev arbetsterapeutprogrammet i Linköping. Där fanns fortfarande ateljéerna och verk städerna kvar, men de stod oanvända. – Jag såg att det hade funnits i yrket och var nyfiken på det. Och en väninna till mig som var arbetsterapeut hade utbildat sig på åttiotalet och då ingick slöjd. Jag tog ett sab batsår och gick en konsthantverkslinje på Oskarshamns folkhögskola. Det var det roligast jag gjort i hela mitt liv. Utbildningen var tvåårig och Kristina höll på att fastna där, men hennes föräldrar uppmuntrade henne att gå fär digt arbetsterapeutprogrammet. – Jag hade tänkt att mitt examensarbete skulle handla om skapande, men av någon anledning blev det om arbets förmåga.

10

följd av sjukdom eller skada. Vad kan jag göra och ändå leva ett bra liv? När tar det stopp? Och hur hanterar jag när det inte blir som jag vill? Kristina kan använda sig av personens erfarenhet från den skapande aktiviteten i andra situationer. Att gå en hantverkskurs på fritiden är inte samma sak. – Som arbetsterapeuter anpassar vi aktiviteten efter personens resurser och förmågor. Därför behöver vi erbjuda det inom sjukvården. Vi jobbar med att utöka aktivitetsförmågan, och att överföra det till övriga livet. Det handlar om att våga både lyckas och misslyckas.

det är tufft. Och det kräver en närvaro, som jag också att raherades av. Det onödiga skalas bort. På Ersta har hon sett vilken kraft skapande har för människor, både inom den palliativa vården och inom psykiatrin. Därför blir hon bedrövad över att skapande aktiviteter är satta på undantag inom modern arbets terapi. – I skapande kan man närma sig det ogripbara. Jag tycker att vi slänger bort ett unikt redskap för att möta förändringar i livet. Om man tittar bakåt är det en stor del av vårt paradigm, och det glider oss ur händerna om vi inte upprätthåller det.

”En sommar när jag jobbade som vårdbiträde var det en arbetsterapeut där. När hon hade varit inne hos de gamla var de alldeles saliga en lång stund efteråt.”

Skapande ger också en möjlig het till paus från sjukdom och död, att återigen få vara en aktör som åstadkommer något. Även om man bara orkar sätta

Att hitta lust och drivkraft i att vara aktiv, säger Kristina Levén och konstaterar att för att kunna göra det måste man som arbetsterapeut själv vara trygg med materialen. Skapande är en plats för det som inte ryms i orden, det ordlösa. Och i hälso och sjukvården, precis som i övriga samhället, är mycket byggt kring ord och samtal – även inom arbetsterapin trots dess fokus på görande. – Du får vara i världen med dina sinnen, i kroppen, och inte bara i intellektet. kk

ett klistermärke på en bit papper. Men ett noga utvalt märke, på ett noga utvalt papper. Kristina Levén lyfter också fram att man genom skapande kan öva på att hante ra svårigheter och på att förhålla sig till givna ramar. – Du måste lära känna ditt material så att du vet vad det klarar och vad det inte klarar. När spricker glaset? Hur mycket påfrestning klarar det? På samma sätt som man utforskar ett material i den ska pande aktiviteten kan man utforska en ”ny” kropp till

11

I år har Kristina Levén erövrat sin trädgård vid det gamla församlingshuset och naturen har belönat henne med en riklig skörd.

självständig. Som för kvinnan som verkligen inte ville ha en rullstol och där Kristina Levén strippade den på allt som inte behövdes för att den skulle bli så liten så möjligt. Då accepterade hon stolen till sist, för att sedan verkligen uppskatta den. Därför vill Kristina helst själv åka ut med hjälpmedel, även om de i Tierp har förmånen att ha rehabassistenter. Hon konstaterar att tidsperspektivet i kommunal rehab skiljer sig från den palliativa vården. Nu handlar det om att tillsammans med personen, och personal, tänka ut lång siktiga lösningar som kanske ska fungera i flera år. – Det är väldigt situationsbundet. Just hemma hos den här personen, just i det här badrummet. Hur ska vi lösa det så att det bli bra för alla? I höst blir hon kvar i Försäter. Hon trivs i huset och med närheten till skogen, åkrarna och himlen, även om det ibland kan bli lite ensamt, särskilt så här i coronatider. Till och med för en person med ett stort behov av att vara med sig själv. Hon saknar vännerna i Stockholm och att bara kunna slinka in på en utställning. Fast hon har inte helt släppt kontakten med huvudstaden utan har lägenheten kvar och åker ner då och då. Senare i höst kommer konsten att ta större plats igen – då är det dags för en utställning. – För mig hör mina professioner ihop. Materialen är en samtalspartner i livet. Men livspysslandet är en ständig ut maning. Jag tänker att jag får göra saker i perioder, att det inte alltid går att göra allt samtidigt. ¶

Men då det är svårt att evidensbasera skapande aktiviteter upplever hon att de alltför ofta ses som mysigt pyssel, lite guldkant på tillvaron, snarare än som en del i rehabilite ringen och ett verktyg i den professionella verktygslådan. – Fast pyssel är ruskigt viktigt. Vi ska inte förringa pyss landet. Om vi inte skulle pyssla i våra hem, med vår mat, frisyrer och trädgård … vad är livet då? Under åren på Ersta har det egna skapandet periodvis tagit stor plats. 2016–2018 gick hon en masterutbildning på Konstfack. Där började hon jobba med Ulrika Barr, och de har bildat konstnärsduon BarroLevén. Och i år var det som sagt dags att satsa på konsten innan pandemin vände upp och ner på världen. Steget till kommunal rehab kan tyckas långt – både från konstnärskapet och specialiseringen på Ersta – men Kristina Levén ser det inte så. – Var jag än är så är det min verktygslåda av samlade kunskaper och erfarenheter, från olika fält, som jag plock ar från i varje möte och i varje specifik situation. Jag har med den existentiella biten även om jag åker ut med en toaförhöjning. Att möta människan i att det inte är lätt när kroppen inte längre beter sig som man är van vid. Det handlar om vad hjälpmedlet betyder för personen som ska använda det. För en del står funktionen i fokus, det är ”bara” en toaförhöjning som gör det lättare att gå på toaletten. För andra står det för en smärtsam förlust av förmågor, en existentiell kris över att inte längre vara

12

Vissa försäkringar behövs inte, andra är livsviktiga Boka tid med en licensierad rådgivare på 0771-111 999 eller via chatt på vår webb. Rådgivningen är inget säljsamtal, den är en förmån för dig som medlem i Sveriges Arbetsterapeuter.

www.akademikerforsakring.se

Henrik Ehrlington är jurist och arbetar inom Göteborgs Stad med att förbättra livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Han spelar också rullstolsinnebandy med INVALIDOS som vunnit SM flera gånger. När han tränar och tävlar använder han ett Evoflex höftbälte. Livstidsgaranti gäller för bälten och selar från Bodypoint. www.heamedical.se

13

HALLÅ DÄR!

Elskotervett Elrullstol eller elskoter är ett utmärkt sätt att ta sig ut och bli mer delaktig. Men det gäller att se upp i trafiken. För att minska olycksrisken har National föreningen för trafiksäkerhetens främjande, NTF, släppt ett om fattande material av konsument information. Mer på ntf.se.

... Mathilda Sundvall , vice ordförande i nystartade Svenska Covidföreningen och sjukskriven sedan 18 mars på grund av covid-19 – nu på 75 procent.

Covidföreningen talar om långtidscovid , vad är det? – Man kan drabbas på flera olika sätt. Just nu är det många som när mar sig och har passe rat 180 dagarsgrän sen. Under våren var testkapaciteten så låg

BILDER: MOSTPHOTOS

Stort grattis Mika Levin Smeds! MAS/MAR-

A T

I V

P R

O :

T

O

att många i dag saknar en påvisad diagnos. De som har blivit utförsäkrade har inte kunnat presentera det som Försäk

F

ringskassan kallar objektiva fynd. Men det handlar ju om att vården inte hunnit med, man har inte gjort de utredningar som behövs. Varför behövs en covidförening? – Tanken väcktes i facebookgrupper i våras. Vi konstaterade att det saknas kunskap i vården. Och för att samla våra upp levelser bestämde vi att starta en patientförening för att till sammans kunna peka på de strukturella problemen. Vad är ert mål? – Att folk ska bli friska. Och då måste man först ta reda på var för symtomen inte försvinner, varför man fortsätter vara sjuk efter två, fyra, sex månader. Vi behöver ordentliga utredningar, också för att utesluta differentialdiagnoser, och för att minska risken för kroniska problem eller att man utvecklar följdsjuk domar. Och för att få till det behövs multidisciplinära mottag ningar för att ta reda på vad som orsakar de här symtomen. Hur jobbar ni för att nå ut? – Vi försöker jobba brett. Just nu har vi en kampanj kring utför säkringarna. Vi finns i sociala medier och samlar in medlem mars erfarenheter – vad de får för respons från Försäkrings kassan, hur deras ärenden hanteras. Vi kontaktar också poli tiker. Pengar måste öronmärkas till forskning. I somras avsatte regeringen 33 miljoner kronor till forskning på covid, men inte en krona gick till långtidscovid. Hur ser din vardag ut? – Jag jobbar 25 procent från min soffa hemma. Tror jag spende rar 96 procent av min tid i hemmet. Tidigare var det nästan tvärtom – jag tränade, hittade på saker med barnen och höll på i trädgården. Nu klarar jag en promenad till brevlådan någon gång i veckan, 200 meter. Vissa dagar klarar jag inte av att interagera med folk längre än en halvtimme. Vi har pratat i en kvart och du hör kanske hur det påverkar min röst, och om du såg mig skulle du se en förändring i min energi. pontus wiikholm

MOHO – flera instrument och onlinekurs I Akademins utbud finns elva stycken översatta MOHO- instrument som du som medlem i Sveriges Arbets terapeuter köper till med lemspris. Missa inte heller den nya onlinekursen ”MOHO-begrepp inför till lämpning av bedömnings instrument med MOHO som teoretisk grund”. som ska lyfta vikten av hjälpmedelsförsörjning. Mer på levafungera.se. 13 april Hjälpmedelsriksdagen är ett nytt nationellt möte arbetsterapisverige generöst delar med sig av kunskap om arbetsterapi i allmänhet och om kommunal rehabilitering i synnerhet. föreningen har till delat Mika Levin- Smeds, MAR i Norrköping, årets stipendium på 10 000 kronor. Han får det för att han ge nom sitt instagramkonto

Fokus på corona och arbetsmiljö Det nya coronaviruset och covid 19 innebär olika risker för olika yrkesgrupper. För utom risken att själv bli smittad kan pandemin föra med sig risker i den organi satoriska och sociala arbets miljön. Det kan exempelvis handla om arbete under mer pressade förhållanden, hög arbetsbelastning, ökad oro bland arbetstagare samt omställning till distans och hemarbete. Regeringen har nu gett Arbetsmiljöverket i uppdrag att genomföra informations insatser för att höja kunska pen hos arbetsgivare om arbetsmiljörisker till följd av pandemin. Särskilt fokus ska ligga på risker i arbetsmiljön för vård och omsorgspersonal och för arbetstagare som arbetar på distans, till exem pel i hemmet. Mer på reger ingen.se.

14

Kelvin rullstol För att alla människor är olika

KELVIN RULLSTOL ÄR EN SPECIALDESIGNAD RULLSTOL FÖR ANVÄNDARE SOM BEHÖVER LITE MER STÖD SOM TILL EXEMPEL VID DEMENS ELLER OFRIVILLIGA RÖELSER

Rullstolen består av flera kuddar fyllda med små kulor och latex. Varje kudde anpassas utefter användarens behov och bidrar med taktil och proprioceptiv stimuli, som kan minska de ofrivilliga rörelserna. Cobi Rehabs produktspecialister anpassar rullstolen till användarens kropp och behov vid leverans. Rullstolen kan anpassas när användarens behov och kropp ändrar sig eller när rullstolen ska övergå till en annan användare.

Kontakta Cobi Rehab på telefon 08-702 97 74 för gratis demonstration och utprovning.

| Postflygsgatan 8B | 128 30 Skarpnäck | 08-702 97 74 | cobirehab.se

15

tema Ny vardag

Coronapandemin har satt ljuset på hur viktig vardagen är för oss alla. Men hur ska den se ut och vad ska vi ta med oss i det nya normala? Text: Katja Alexanderson Illustration: Josefin Herolf Dags att

k Lena-Karin Erlandsson om pandemin och vad vi kan lära oss av den k Sammaprojektet ger unga i Nynäshamn stöd på väg mot arbete k På Stöttecenter är det alltid någon som svarar k Cecilia Pettersson undersöker hemmet som arbetsplats

16

vara efterklok

F ör ovanlighetens skull känns teknik trasslet som inleder den här intervjun passande. Samtalet med Lena Karin Erlandsson, professor vid Högskolan i Halmstad, ska nämligen handla om hur coronapandemin påverkar våra aktiviteter och människors aktivitetsbalans, med lite extra fokus på arbetslivet. Och det senaste halvåret har ju varit ett enda långt digitalt skutt för många av oss kontors arbetare i västvärlden. Ta bara ordet frysa, det bo ( o ) tas numera oftare med en omstart än med en tjocktröja. Eller den uttjatade frasen: Det laggar lite. Hursomhelst, efter lite trixande är vi igång. Lena Karin Erlandsson i sitt arbetsrum på högskolan (till hör inte vanligheterna så här i pandemitid), jag hemma vid köksbordet. – Det här som vi hamnade i, utan någon förbere delse alls, kommer att ge ganska stora effekter. Jag tror att vi är mitt inne i en stor samhällsförändring. Nästan alla aktiviteter, både kopplade till fritid och lönearbete, påverkas av de nya förutsättningarna.

Hon fortsätter: – En del av det vi gjorde innan kommer vi att komma tillbaka till, men frågan är vilket? Vad är det som motiverar att vi går tillbaka till visst görande och behåller annat? Här finns en stor kunskaps lucka, så det är viktigt att vi reflekterar över det medan det pågår. Hon poängterar att livet och vardagen föränd rades i ett slag för i princip alla människor oavsett kön, åldersgrupp, yrke – och oavsett om du själv insjuknat i covid eller inte. Fast olika grupper har förstås påverkats på olika sätt, och självklart ser det olika ut runt om i världen. I vårt fortsatta samtal fokuserar vi dock på svenska förhållanden. En effekt av pandemin är att den satt strålkastar ljuset på alla de där sakerna som bara pågår i våra liv. – Det är massor av görande som vi tar för givet. Jag talar ganska ofta om missbruket av vår vardag, att vi inte ser det som betyder så mycket för oss, säger Lena Karin Erlandsson. kk

17

TEMA: NY VARDAG

Hon brukar likna vardagen vid en motorväg där vi kör i full fart mot semesterresor, jul, födelsedagar och andra högtider, men missar landskapet vi passerar på vägen. – Nu har vi tvingats släppa så mycket görande: cykla till jobbet, fika med kollegorna, äta lunch … Så kan det se ut för dem som jobbar hemma, för andra har annat fått

Lena Karin Erlandsson kan också se att den hastiga digitaliseringen gjorde att yngre och mer oerfaren personal plötsligt kunde bidra mer efter som de kunde tekniken. De positiva effekterna uppväger förstås inte det lidande som besöks förbudet har inneburit för många äldre och deras familjer, men de finns där.

– I framtiden kan man ju kombinera vanliga besök med facetime. Det blir ett nytt inslag i vardagen som ett resultat av pandemin. Hon konstaterar också att många familjer har fått öva på att vara mer tillsammans och skapa en ny vardag när fler är hemma samtidigt på dagarna. Samtidigt som det kan vara slitigt – och i vissa fall katastrofalt – ger det möjlighet till att göra fler saker tillsammans, men också till att bara finnas där som förälder. Och när många aktiviteter ”på stan” stängde ner boomade snickrandet, hemmafixandet och bakandet … Många har upptäckt naturen och människor har hjälpts åt med att handla och gå ärenden. Den som är permitterad eller varslad kan dela oron inför framtiden med flera. Det är helt enkelt inte lika skamligt att bli arbetslös.

stryka på foten. Pandemin kan på så sätt liknas vid en storskalig version av att få ett tufft sjukdomsbesked som över en natt vänder upp och ned på tillvaron. Här tycker Lena Karin Erlandsson att det är viktigt att inte ställa olika grupper mot varandra, och inte gradera vilka som är värst drabbade. Att det är okej att tycka att det varit tufft att arbeta hemifrån i över ett halvår, även om det verkar futtigt i jämförelse med att slita i frontlinjen på iva, behöva långvarig rehab eller bli av med jobbet. – Stresspåslaget ökade för nästan alla, av olika orsaker, och det är fort farande högt, säger hon och liknar det vid att vara i ett personligt stabsläge månad in och månad ut. På samma sätt är det helt legitimt att som student önska sig undervisning på plats på universitet och högskolor.

N

O

S

L S

R

A

K

F O

S

U

T

N

O :

G

A

M

”Vi behöver välja med omsorg, och inte ta tillbaka sådant som inte var bra.” LENA-KARIN ERLANDSSON

Men oavsett hur vardagen påverkas handlar det om att skapa nya rutiner och hitta mening i nytt görande. För sådana som jag, som i princip kan jobba hemifrån nästan hela tiden, är en av de stora utmaningarna att skilja arbete från fritid. Jag berättar att jag har börjat följa min snart elva åriga dotter till skolan, fast hon kan gå själv, för att sedan ta en längre morgonpromenad. – I ekorrhjulet när man springer mellan olika saker och ska hinna hem till en viss tid, då har man en massa tidsmarkörer i vardagen. Men nu när allt geggas ihop måste man själv sätta upp sådana, som du gjort på förmiddagarna. Du har använt din dot ters schema som en markör och skapat en struktur kring det. Men det är betydligt svårare att avsluta dagen – datorn och skärmen står där på köksbordet och pockar på.

– Våra studenter vill att vi ska vara en campus baserad högskola. Schemana hjälper studenterna att ha en rytm i vardagen. Själv längtar Lena-Karin efter att få träffa studen terna i verkliga livet igen. Hon upplever en stor skillnad mellan att stirra på små porträttrutor på dataskärmen jämfört med att undervisa i klassrum och föreläsningssalar. – Du förlorar så många dimensioner. Men, och det är viktigt, allt som följer i pande mins spår är inte nattsvart. Den har fött kreativitet och handlingskraft. Som att någon tryckte på fast forward knappen för digitaliseringen av äldre omsorgen. Helt plötsligt gick det att köpa in teknisk utrustning. – Bilen stod i garaget, men man gasade i 120 km/h och glömde att öppna dörren. Så snabbt gick det.

18

– Du får väl hänga en filt över skärmen, säger Lena Karin. Hon tillägger att som arbetsterapeut ska hon inte säga exakt vilken strategi just jag ska använda för att lösa mitt problem, det måste jag luska ut på egen hand. Själv har hon valt att stänga dörren till sitt lilla hemmakontor och inte öppna den på helgerna. Lena Karin Erlandsson ser att arbetsterapeuter som ”görandedetektiver” har mycket kunskap att bidra med under pandemin – och efter. Men att det kräver att man håller ögonen öppna för att identi fiera nya rutiner, aktiviteter och förhållningssätt, för såväl enskilda individer man möter i sin yrkes roll som på grupp och samhällsnivå. Det gäller både kliniker och forskare. – Människan är av naturen aktiv. Så vad händer när aktivitetsrepertoaren begränsas så här radikalt? Det finns mycket nytänk att ta vara på för oss som jobbar med görande som en faktor för att främja hälsa.

har löst en mängd besvärliga situationer som uppstått. – Vi behöver välja med omsorg, och inte ta till baka sådant som inte var bra. Vi ska vara efterkloka, på riktigt. Vi behöver vara kloka, efter det som är nu. Inte för att ångra eller önska att vi gjort annor lunda, utan att för ta till vara allt klokt som blivit till och förändrats för att det har varit ett måste. ¶ Fotnot: Efter att vi kopplat ner kan jag inte låta bli att tänka på filten över skärmen. Men det känns som det skulle ta upp för stor volym i rummet och bara irritera mig. Så i stället får en egentillverkad skärmhuva numera stänga ner kontoret för dagen.

Hon tror till exempel att vår syn på kontoret som arbetsplats kommer att förändras. Att vi har upptäckt att vissa arbetsuppgifter görs minst lika bra hemma, eller bättre – och att de absolut flesta tar ansvar och gör sitt jobb, även om che fen inte kan kolla vad de gör på dagarna. Samtidigt har det blivit synligt att vissa aktiviteter kräver att människor ses på plats. – Är du på jobbet är du det för att träffa andra, för att skapa kreativa möten. Vi behöver skapa arbets miljöer som stimulerar till möten, för det kan du inte få till hemifrån. Avslutningsvis inskärper Lena Karin Erlandsson att vi behöver stanna upp – både som individer och på organi sations och samhällsnivå – för att se vad vi kan lära av den här exceptionella tiden världen befinner sig i. Det handlar också om att se att vi faktiskt

19

TEMA: NY VARDAG

Stöd på väg

mot arbete

Unga i Nynäshamn som står långt från arbetsmarknaden kan numera få ett sammanhållet stöd på väg mot arbete och studier. I Sammaprojektet sluter ett helt team upp kring deltagarna.

Text: Katja Alexanderson Foto: Nicklas Thegerström

Ungdomar och unga vuxna i Nynäs hamn som står långt från arbete och studier kan sedan i våras få stöd av Sammaprojektet (Sammanhållen mobilisering ut mot arbete). I projektet samverkar kommunerna Nynäshamn, Haninge och Tyresö, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, och det del finansieras av Europeiska socialfonden. Teamen arbetar med utgångspunkt i case management metodik och supported employment. – I den bästa av världar borde vi inte finnas. Det här ska ju funka naturligt, säger Malin Wallmark, delprojektledare för Nynäshamnsdelen av projektet på kommunens arbetsmarknadsenhet. Hon förklarar att många av deltagar na genom åren inte har fått de stöd de behöver för att klara arbete och studier. De har hamnat i kläm när samordning en mellan olika myndigheter och andra aktörer brustit. – Vårt jobb är att överbrygga de orga

att man hört talas om oss. Man kanske har en förälder eller kompis som har hittat oss, säger Anna Ersson Holmsten.

nisatoriska mellanrummen, säger sup ported employment handledaren Anna Ersson Holmsten.

Sammaprojektet vänder sig till personer i åldern 16–35 år i flera olika mål grupper: i skolan, på dag lig verksamhet, personer som fått avslag på eller indragen aktivitetsersättning samt övriga med stort stöd behov. I månadsskiftet sep tember och oktober är cirka 30 personer inskrivna i

Motivationen hos del tagaren är avgörande för att insatserna ska lyckas. Därför är det A och O att personen verkligen vill vara med i projektet, att de inte är där för att någon annan tycker att det vore bra. – Vi börjar med ett in formationsmöte, sedan får man gå hem och fun dera, och så syns vi igen.

”I den bästa av världar borde vi inte finnas.” MALIN WALLMARK

projektet i Nynäshamn och ytterligare ett tiotal är på väg in. Majoriteteten är män, och i de yngre åldrarna. – Man kommer till oss via till exempel handläggare på Försäkringskassan, daglig verksamhet eller gymnasie särskolan när eleven går sista året. Det kan också vara en egenanmälan,

Och då har personen fått ta ställning till om de verkligen vill vara med, säger Petra Arnoldsson som är case manager. Malin Wallmark tillägger att det ibland går lite fort hos inremitterande parter.

kk

20

Under våren blev det många promenadmöten för Mike Litskog och hans huvudkontakt i Samma projektet, arbetsterapeuten Angelica Sonesson.

kk

21

TEMA: NY VARDAG

”Du är kvar i projektet så länge du behöver projektets insatser.”

Supported employment handledaren Anna Ersson Holmsten lyfter fram ett gott samarbete med Arbetsförmedling en, med en dedikerad handläggare, som en av Sammaprojektets framgångs faktorer. Även från Försäkringskassan är det en stående representant på teamets veckomöten. Trots pandemin har Anna Ersson Holmsten inte haft svårt att hitta praktikplatser och arbetsträning till deltagarna. Hon tycker att företagen i Nynäshamn är bra att ha att göra med. Tillsammans med deltagaren inleder hon med en bred kartläggning av vad personen vill jobba med. – Vad tror man att man vill göra? Har man några erfarenheter? Det behöver inte vara egna arbetslivserfarenheter, utan det kan vara att man varit med sin farbror på hans jobb. Anna Ersson Holmsten använder sig bland annat av instrument som synlig gör hur personen reagerar när hen blir stressad och orolig, intresse och yrkeskortlek samt försöker luska ut om det är något speciellt personen vill, som till exempel ha uniform på jobbet. Sedan letar hon efter potentiella arbetsplatser. Parallellt med det sam verkar hon med Arbetsförmedlingen för att exempelvis se om det finns möjlighet till en anställning med stöd. Siktet är hela tiden inställt på ett avlönat arbete. – Vi har redan en deltagare som skrivit på en ”vid behov” timanställning. Och flera har gått till studier, säger Anna. Malin Wallmark tillägger att hela arbetssättet bygger på att stärka del tagarens tro på sig själv och sina för mågor, många är ganska brända:

– Jag tycker att det är jobbigt att många tjänstemän och myndigheter, även skolan, ofta tänker över huvudet på det här personerna. Att man tänker på vad den här deltagaren/klienten/ patienten skulle behöva, men man har nästan aldrig pratat med dem ordent ligt. Man gör ett antagande och så kör man på det. Det är lite skrämmande. I Sammaprojektet gör teamet tvärtom och kartlägger tillsammans med perso nen vilket stöd hen behöver. När det gäl ler yngre deltagare samarbetar teamet mycket med föräldrarna, och för äldre är hela nätverket kring personen viktigt. I teamet kring deltagaren finns: case management handledare, supported employment handledare, arbetstera peut och hälsopedagog. Men vilka man träffar och hur ofta beror helt på indivi duella behov, det finns inget färdigt program som alla deltagare följer. I rollen som case manager stöttar Petra Arnoldsson deltagarna i kontak ten med olika myndigheter och vår den. Många gånger vet personerna inte vilka rättigheter och möjligheter de faktiskt har. Hon kallar bland annat till SIP möten och följer med på läkar besök. Att få ordning på privatekono min är också viktigt för många del tagare. – Jag blir bryggan mellan olika myn digheter. Många av deltagarna har svårt att utrycka vilka behov de har, för oftast har människor inte tid att lyssna. Där kan jag göra stor skillnad, säger hon och konstaterar att det är en utmaning att få samordningen och samarbetet att fungera när det är många olika aktörer inblandade.

I teamet kring deltagaren finns case manager Petra Arnoldsson, supported employment-hand ledaren Anna Ersson Holmsten, arbetsterapeuten Angelica Sonesson och projektledaren Malin Wall mark. Teamets hälsopedagog Susanne Atterström är inte med på bild.

– Vi jobbar hela tiden med att: ”Det är du som äger ditt liv.” Angelica Sonesson är projektets arbetsterapeut. En viktig del av hennes arbete är att stötta deltagarna med att få till strategier för att strukturera var dagen. – Tillsammans med deltagarna arbetar jag mycket med att skapa rutiner – och behålla dem. Många deltagare har problem med sömnen och hon har därför även foku serat på sömnhygien, och tillsammans med deltagaren gjort sömnkartlägg ningar och arbetat med avslapp ningsövningar. Hittills har hon mestadels stöttat deltagare som vill komma ut i studier. Hon har bland annat hjälpt till med kon takter med studievägledning och kurs administration. Däremot har hon än så

22