Arbetsterapeuten-5-2021

#5 2021

TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES ARBETSTERAPEUTER

TEMA FULLMÄKTIGE

k VÄGVAL Nu klubbas fokus för nästa tre år k NY STYRELSE Omval och fem nya ledamöter

k 20 MOTIONER

Ny lönestrategi & sex på schemat

Vill visa

vägen

Ida Kåhlin kandiderar till en tredje period som förbundsordförande

k PORTRÄTTET MAGNUS BERGMAN – TRUCKFÖRAREN SOM BLEV ARBETSTERAPEUT

Steget från allround till komfort skall vara enkelt! Många som inte längre klarar att sitta i en allroundrullstol hamnar i en tung, trög komfortrullstol – och blir sittande helt beroende av andras hjälp för att kunna förflytta sig. Ofta onödigt tidigt. Med Etac Prio minskar du steget från Cross till komfort på ett enkelt och naturligt sätt. Användaren kan på så sätt fortsatt leva aktivt efter sin egen förmåga. Prio är gjord för att ge vila – utan att ge upp rörligheten.

Läs mer på etac.se

katja alexanderson Chefredaktör

#5 2021

”Utgår man ifrån att var dagen ska fungera för individen så följer allt an nat efter.” s 20

Medlem med rätt att påverka

Den billiga klädkedjan. Det stora varuhuset. Hemma fixarjätten. Ett gäng matbutiker. Den blågula möbel giganten. Hemelektronikbutikerna med mansnamn. Men inte på något gym, vilket jag kanske borde vara. Jag är medlem på en massa ställen, men egentligen är jag inte medlem utan kund. En kund som ska lockas att köpa mer. Som får mejlkorgen full med erbjudanden och extrapriser, och ibland långa enkäter som mest går ut på att hjälpa företaget att lista ut hur det ska kunna sälja ännu fler saker till mig och andra kunder. Att vara med lem i ett fackförbund är i grunden något helt annat, även om det också innebär en rad fina förmåner. Det handlar om att vara en del av en demokratisk organisation med möjlighet till påverkan och medskapande. Det är en chans att engagera sig i hur vi ska ha det på våra arbets platser och för ett gott arbetsliv. Och en trygghet om det blir jobbigt på jobbet. I det här numret skriver vi om fullmäktige som går av stapeln i november. Det är Sveriges Arbetsterapeuters högsta beslutande organ och bestämmer inriktningen för verksamheten de tre kommande åren. Vi gör en lång intervju med Ida Kåhlin som känner att hon har mer att ge och därför kandiderar till en tredje period som ord förande. Hon tittar i backspegeln över en fullmäktige period som präglades av pandemi och riktar blicken framåt. Du får också möta de övriga kandidaterna till styrelsen . Och så skriver vi om förslaget till en ny specialistordning och går igenom de 20 motionerna (fler än på väldigt länge) som inkommit i år. Vi åker också till Norrköping och träffar Magnus Bergman som kraschade ryggen som truckförare, blev utförsäkrad och tog sig tillbaka igen – och som numera är arbetsterapeut. Därtill blir det förstås nyheter, bok- och apptips och du får koll på hur du bemöter rasism på jobbet. Trevlig läsning!

5 Ordföranden

Praktik och teori i balans

6 Nyheter 8 Porträttet

Magnus Bergman reste sig och nu stöttar han andra

12 Hallå där!

Patientpristagaren och lymfterapeuten Ulrika Ehn

13 Tema: Fullmäktige Ida Kåhlin: ”Jag har mycket mer att ge”

Ny specialistordning med fokus på aktivitet och hälsa Annika Lexén kandiderar till 2:e vice ordförande Fem nya namn i förslaget till förbundsstyrelse Vi listar alla 20 motioner

Koll på rasism s 38

30 Mitt jobb: Åsa Palo

Med aktivitet i centrum

33 Appspalten

28 Ledarskap

Håll koll på tiden 34 Vad hände sen? Forskning Svårt att förebygga sjukskrivning

Ny handbok för ett lärande arbetsklimat 29 Krönikan: Eva Johnson ”En tidens artefakt”

Layout: Pontus Wikholm Korrektur: Linda Swartz Annonser: Catharina Persson catharina.persson@mediakraft.se 070 977 20 20 TS-kontrollerad upplaga: 10 400 ISSN: 0345-0988 Grafisk form: Graffoto AB Tryck: Ljungbergs

Utges av Sveriges Arbetsterapeuter Box 760, 131 24 Nacka Växel och medlemsrådgivning: 08 507 488 00 www.arbetsterapeuterna.se kansli@arbetsterapeuterna.se

Ansvarig utgivare: Ida Kåhlin ida.kahlin@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 03 Chefredaktör: Katja Alexanderson katja.alexanderson@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 25 Fotograf omslaget: Nicklas Thegerström

M

N

Ä

E

R

N

K

A

E

V

T

S

3

Trycksak 3041 0116

Ta med elrullstolen på resan!

 Låg vikt  Hopfällbar  Högsta kvalitet  Ta med i egen bil  Ta med på flyget  Lång körsträcka

Beställ vår broschyr! info@eloflex.se 010-18 33 100

Besök www.eloflex.se eller ring 010-18 33 100 för att få mer info om Eloflex hopfällbara hjälpmedel.

4

ORDFÖRANDEN

”De avvägningar som arbetsterapeuter och andra legitimerade professionsutövare gör varje dag kräver en interaktion mellan hand, hjärta OCH huvud.”

Praktik och teori måste vara i balans

I somras pågick en diskussion på Dagens Nyheters debattsida där professor Mats Alvesson argumenterade för att det de senaste decennierna skett en okritisk ”hög skolisering”. Allt fler yrken kräver högskole utbildning vilket medfört en värderingsförskjutning i arbetslivet där ”huvud” (kognitivt arbete) betraktas som finare än ”hand” (manuellt arbete) och ”hjärta” (omsorg). Alvesson argumenterade vidare för att en bättre balans i arbetslivet kräver en avakademisering av praktiskt orienterade yrken som ändå inte tjänat något på det - och i detta sammanhang nämns arbets terapeuter. Resonemanget är förstås tankeväckande. Diskus sionen är viktig och den behövs på politisk nivå såväl som i arbets- och utbildningsväsendet. Det är orim ligt att inte ”hand och hjärta” värderas högre i arbetslivet. Men innebär det att den akademisering som skett av arbetsterapeutprofessionen, och många andra legitimerade praktikeryrken, de senaste 30 åren kan beskrivas som irrelevant? Inte sällan möter jag yrkesverksamma , studenter och chefer som har synpunkter på innehållet i vår grundutbildning, som anser att de teoretiska mo menten fått alltför stort utrymme och att ”hant verket” i form av färdigheter kring hjälpmedel eller specifika metoder hamnat i skymundan. Fördelningen mellan teori och praktik i grund utbildningen är en viktig fråga för professionens utveckling och därmed också för förbundet. Som medlemmar i WFOT har vi åtagit oss att verka för att våra grundutbildningar följer den internationella standarden som bland annat innefattar minst 1 000 timmar praktiska moment. Alla våra lärosäten lever i dag upp till detta, om än med nöd och näppe. I möten med utbildningsansvariga diskuteras återkommande balansen mellan praktiska och teoretiska moment

för att säkerställa att vi utbildar arbetsterapeuter som har en relevant grund att stå på när de erhåller sin legitimation. Självklart ska vi värna betydelsen av praktiska moment i grundutbildningen, men vi ska inte göra det till en fråga om avakademisering. Legitimations ansvaret tillsammans med den kunskapsintensitet som präglar arbetsterapins områden kräver akade misk utbildning. Hur kan vi annars garantera att våra insatser är kunskapsbaserade, personcentrerade och utförs i enlighet med rådande lagstiftning? De avväg ningar som arbetsterapeuter och andra legitimerade professionsutövare gör varje dag kräver en inter aktion mellan hand, hjärta OCH huvud. Det är det som kännetecknar en akademiskt utbil dad arbetsterapeut.

Alvesson har helt rätt i att arbets terapeuter liksom andra kvinno dominerade professioner varken får lön eller arbetsvillkor som ligger i linje med våra examensbevis. Att förändra det jobbar vi i Sveriges Arbetsterapeuter med varje dag. Men att avakademisera dessa profes sioner är inte ett steg i rätt riktning. Det skulle allvarligt hota kvaliteten i de arbetsterapeutiska insatserna.

Ta del av debatten på DN.se, där du även kan läsa en replik från Staffan Josephsson, profes sor i arbetsterapi.

ida kåhlin Ordförande

Minnesvärd dag Stockholms Demensdag den 10 november hålls digitalt. Evenemanget är avgiftsfritt och öppet för deltagare i hela landet. Temat för dagen är frontallobsdemens och regionernas nya vårdförlopp för utredning av misstänkt demenssjukdom. Läs mer och anmäl dig senast den 9 november på demenscentrum.se.

Skit i glaset I Sverige är 1 300 cancerfall per år relaterade till alkoholkonsumtion. En förklaring är att etanol påverkar cellmembran och gör det lättare för andra cancerframkallande ämnen att tränga in i cellerna. 16 procent av be folkningen är riskkonsumenter av alko hol. Läs mer på cancerfonden.se.

FOTON: MOSTPHOTOS

För att långsiktigt säkra kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården satsar regeringen på att förbättra personalens arbetsmiljö. Regeringen satsar på hållbar arbetsmiljö

FOTO: MOSTPHOTOS

I september fick Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, i uppdrag att inhämta och sam manställa kunskap om arbets miljörisker och friskfaktorer. I korthet ska myndigheten lista vilka faktorer som kan bidra till att förebygga arbetsrelaterad ohälsa och vilka som kan främ ja arbetsrelaterad hälsa bland hälso- och sjukvårdspersonal. Den omfattande arbetsmiljö undersökning som Sveriges Arbetsterapeuter genomfört i samarbete med Lunds univer sitet 2018 visar att arbetstera peuter upplever bristande

möjlighet till kompetensut veckling samt skattar hög grad av arbetsbelastning, arbetsrela terad stress och utmattning. Nära 60 procent av de över 3 600 arbetsterapeuter som ingick i undersökningen har övervägt att byta tjänst och 35 procent har allvarligt övervägt att helt byta yrkesbana. – Vi har länge efterfrågat medvetna satsningar som främ jar ett hållbart arbetsliv. Nu ser vi fram mot att samverka med Mynak i deras uppdrag, säger förbundsordförande Ida Kåhlin och tillägger: – Som fack- och professions

Myndigheten för arbetsmiljökunskap ska utreda vad som kan bidra till att förebygga arbetsrelaterad ohälsa.

Uppdraget ska delredovisas till Regeringskansliet senast den 1 december 2022 och slut redovisas senast den 1 decem ber 2023. ¶

förbund för Sveriges alla ar betsterapeuter har vi en dubbel kompetens som rör åtgärder för ett hållbart arbetsliv. Det är vi redo att dela med oss av.

SJOT högst rankade tidskriften inom arbetsterapi Den vetenskapliga tidskriften SJOT ligger i topp bland vetenskapliga tidskrifter inom arbetsterapi

högst rankade vetenskapliga tidskriften av alla inom om rådet arbetsterapi och akti vitetsvetenskap. Som medlem i Sveriges Arbetsterapeuter har du fri tillgång till tidskriften via Min sida . – Stort tack till vår chef redaktör Anita Björklund

Carlstedt, till våra fem nordis ka redaktörer, till alla re viewers och självklart också till alla er forskare inom arbetsterapi och aktivitets vetenskap som väljer att pub licera er i vår tidskrift. Som ordförande för SJOT Founda tion är jag otroligt stolt, säger Ida Kåhlin. ¶

och aktivitetsvetenskap. Det första numret av Scandi navian Journal of Occupatio nal Therapy, SJOT, kom ut 1994 och tidskriften är en kanal för arbetsterapeutisk forskning i de nordiska

länderna, men även i övriga delar av världen. Den ges ut i åtta nummer per år online. I samband med SJOT Foun dations årsmöte konstatera des att tidskriften nu är den

6

14 ... år extra har hjärt- och kärl sjuka patienter fått leva – jämfört med 1980 – tack vare forskningen. Läs mer på hjart-lungfonden.se.

Ångestdämpande spår Lunds universitet har studerat flera hundratusen svenskar, varav hälften var Vasaloppsåkare. De som skidat mellan Sälen och Mora hade nästan 60 procents lägre risk än de övriga att drabbas av ångestsjukdomar. Det gällde såväl kvinnor som män. Man såg dock att kvinnorna som åkte snabbt löpte större risk än långsamåkarna. Men de som inte satt på sig pjäxorna alls var fortfarande mer drabbade. Läs mer på vetenskaphalsa.se.

Lättare att plugga mitt i yrkeslivet

I somras lade regeringen fram förslag om anställningstryggheten, utifrån princip överenskommelsen inom privat sektor mellan Svenskt Näringsliv, PTK (där Sve riges Arbetsterapeuter ingår), IF Metall och Kommunal. Förslagen innebär bland annat att anställningstryggheten luckras upp, men det ska kompenseras av ökat stöd till omställning och kompe Sveriges Arbetsterapeuter väl komnar satsningarna på kompe tensutveckling i regeringens för slag om trygghet, omställning och anställningsskydd, men fram håller att de även måste komma offentligt anställda till del.

regioner att få ta del av omställningsstudie stödet. Och att de, precis som det privata närings livet, åtar sig att förbättra möjligheterna för kompetens

välbehövligt med satsningar på kompe tensutveckling under hela yrkeslivet, men understryker att det måste gälla alla sekto rer på arbetsmarknaden. – De ökade möjligheterna till kompetens utveckling måste omfatta anställda på hela arbetsmarknaden. Som förslagen är utformade tar man inte tillräcklig hänsyn till offentlig sektor. Det finns en risk att våra medlemmar kom mer att missgynnas, säger Ida Kåhlin förbundsord

FOTO: MOSTPHOTOS

utveckling, säger Ida Kåhlin och tillägger att det därför är glädjande att SKR har aviserat att de vill omför handla kompetens- och omställnings avtalen. Ida Kåhlin påpekar att omställnings studiestödet måste matchas med sats ningar på ett relevant och breddat utbild ningsutbud på högskolenivå för legitime rade medarbetare. För att finansiera omställningsstudie stödet har regeringen föreslagit att räntan på studielån ska höjas från 0,05 procent till cirka 0,55 procent för alla lån tagna efter 1989. För den som har stora lån kan det innebära en årlig ökning av räntekostna den med 1 600 kronor. – Alla grupper på arbetsmarknaden kommer att få ta del av stödet – det är inte rimligt att bara de som har studielån ska betala. Arbetsterapeuter går redan back på sin utbildning, och det gäller även många andra akademiker i kvinno dominerade välfärdsyrken. Höjd ränta gör att utbildningen för dessa yrkes grupper lönar sig ännu sämre. katja alexanderson

förande för Sve riges Arbetstera peuter. Hon lyfter fram att arbetsterapeu ter i dag får all deles för lite tid och resurser för både kortare och

D

U

O

M

H

A

M

E R

D

N

A

E X

tensutveckling. En del av det är det så kallade omställ ningsstudiestödet som ska göra det möjligt att studera mitt i livet. Bidrags delen föreslås mot

A L

:

O

T

F O

”De ökade möjligheterna till kompetensutveckling måste omfatta anställda på hela arbetsmarknaden.”

mer fördjupad kompetensut

veckling. Arbets belastningen är hög och många gånger att det svårt att vara borta från jobbet. – Arbetsterapeuter är oerhört lojala mot kollegor, patienter och verksamheten – och då kan det kännas tufft att vara ledig för studier. Därför är det viktigt att arbets givarna tar sitt ansvar och ger rätt förut sättningar för anställda i kommuner och

svara 80 procent av lönen, med ett max belopp på cirka 20 500 kronor per månad, och kan kompletteras av ett studielån. En ligt partsöverenskommelsen kan den som jobbar inom privat sektor, på en arbetsplats med kollektivavtal, få ytterligare stöd. Sveriges Arbetsterapeuter står bakom överenskommelsen och anser att det är

7

PORTRÄTTET

Han var nere för räkning och blev utförsäkrad. Nu har truckföraren Magnus Bergman bytt yrke och stöttar andra. Som arbetsterapeut.

Text: Katja Alexanderson Foto: Jonas Malmström

Cirkeln sluts

M agnus Bergman gillar att träna, och rör på sig i princip varje dag. Men i många år förmådde han inte sätta på sig joggingbyxor. Det var så intimt förknippat med en mörk tid; med sjukskrivning, kraschad rygg, skilsmäs sa, utförsäkring, kamp mot Försäkringskassan och en oviss framtid. I dag ser livet annorlunda ut och han stortrivs med jobbet som arbetsterapeut, inom samma arbetsrehabilitering där han själv fick hjälp. Vi tar det från början. Magnus Bergman är upp vuxen i en arbetarfamilj i Norrköping där ingen har läst på universitet. När det var dags för gym nasievalet valde ha att läsa till undersköterska/ mentalskötare, med drömmen att bli ambulans förare. Mamman uppmuntrade honom till vård valet och sa att det nog skulle passa bra eftersom han var så omtänksam och omhändertagande. Fast saker och ting blir inte alltid som man tänkt sig och när Magnus Bergman var 19 år, och hans flickvän 17 år, blev de föräldrar. Ambulans planerna lades på hyllan och det gällde att hitta ett jobb snabbt. – Jag fick fast anställning, började jobba skift och körde truck. Jag älskade det och körde dag och natt, man var fri och skötte sitt. Och det var långa lediga perioder, jag jobbade tio dagar och var ledig sju dagar, och kunde vara mycket med familjen. Det här var innan det fanns truckar med roter bara förarplatser. Efter tio år, och hundratusen tals tittar över axeln, blev smärtan i ryggen bara värre och värre. Inte blev det bättre av de ständiga helkroppsvibrationerna.

– Vi pratade om att jag skulle byta arbetsupp gifter, men jag var inte så förändringsbenägen. Jag tyckte om jobbet och körde på. Det visade sig att Magnus hade förslitningar i bröstryggen och han blev sjukskriven i perioder. Läkaren tyckte att han borde göra något annat och han prövade andra arbetsuppgifter, men det var ”Jag körde på för hårt – jag skulle ju bli frisk.” också tungt arbete och ryggen blev inte bra. Rela tivt snart fick han komma till Rygginstitutet i Växjö för rehabilitering. – Men jag körde på för hårt – jag skulle ju bli frisk och det skulle gå fort. I stället blir det fortsatt sjukskrivning, och till sist går det inte längre. Ryggen håller inte och vid millennieskiftet blir han sjukskriven på heltid. Smärtorna ligger på åtta på en tiogradig skala och han äter starka mediciner för att stå ut. Äkten skapet kraschar och skilsmässan är ett faktum. Efter några år omutbildar Magnus sig till media tekniker, men tänker inte på att det är många tunga lyft när man råddar inspelningar. Så även det nya yrket går i stöpet och han vill komma till baka till sin gamla arbetsplats. Men det vill inte arbetsgivaren, berättar Magnus. Han blir upp sagd, men med fackets hjälp får han en bra ekono misk överenskommelse. Han känner att han vill arbeta i vården, kanske som arbetsterapeut som han har goda erfarenheter av. Han läser upp sina betyg på komvux för att bli högskolebehörig. kk

8

Magnus Bergman

Gör: Arbetsterapeut inom arbetsrehabili tering. Familj: Fyra barn i åldrarna 14–31 år. Och sambo. Brinner för: Impro visationsteater.

PORTRÄTTET

Som 40+ bestämde sig Magnus Bergman att utbilda sig till arbetsterapeut. Redan på gymnasiet hade han tänkt jobba inom vården, men livet kom emellan och han blev truckförare.

– Jag ville också ut och jobba igen, och dessutom göra allt hemma. Byta vinterdäck … Men jag var ju inte så stark. Ryggen kraschar totalt, han får sjukersättning och ”för tidspensioneras” 2008. Tack och lov har han improvisa tionsteatern. I början av heltidssjukskrivningen hade han fått syn på en annons i Norrköpings Tidningar som kom att förändra livet för alltid: Det var en improvisations kurs. Sedan fick Magnus en förfrågan av Teater Impuls och började där. – Det var min räddning att få vara lite social varje måndag. Jag har spelat musik och spelat i band hela livet, och ville testa teater. I improvisationen finns en magisk nyfikenhet, vi ska berätta något som vi inte vet ska hända. Ett äventyr som man får ge sig ut på. Lusten och leken. Vi får inte släppa det som vuxna, säger Magnus och berättar att han fort farande är en del av gruppen och konstaterar att ”impron” har format hans liv. Men som om det inte räckte med bedrövelser blir Magnus anonymt anmäld till Försäkringskassan. Någon trodde att

han byggde på huset. Det blir början på en granskning som sätter sig hårt på psyket. Han blir rädd för att gå utanför huset, tänk om någon ser honom göra något han inte ”borde”. Det slutar med att han blir fråntagen sin sjuk ersättning, även retroaktivt. – Jag fick ett brev hem med en faktura på 622 000 kronor, som skulle betalas inom tio dagar. Mitt i mörkret väcks en kämparanda om att ta sig tillbaka. Han beslutar sig för att ta hjälp och överklagar Försäkrings kassans beslut. Arbetsförmedlingen vägleder honom till Rehab Resurs i Norrköping, för att komma vidare i yrkes livet. Och han återupplivar tanken på att bli arbetsterapeut. Yrkesvalet stärks av att han får bra hjälp av arbetsterapeu terna på Rehab Resurs. Han söker till arbetsterapeutprogrammet och kommer in 2012, men känner sig inte redo att börja plugga. Han äter fortfarande smärtstillande. Medicinerna gör honom kogni tivt avtrubbad, och han bestämmer sig för att fasa ut dem.

10

Vid det här laget har han börjat träna mycket mer. Yogar. Och får bukt med smärtan, ner till en fyra, femma. Börjar jobba extra inom psykiatrin. – Jag började med korta dagar och efter hand hela dagar, flera dagar i veckan. Det var jättehärligt att få komma ut och finnas i samhället igen. 2013 börjar han läsa till arbetsterapeut vid Linköpings universitet. Skulden hänger fortfarande över honom och han tänker att han får betala tillbaka pengarna när han är färdig arbetsterapeut. Kämpar på med studierna. Det är tufft. Han vet inte riktigt vet vad som krävs för att få godkänt. – I början förstod jag inte alls hur man skulle svara på tentorna och hålla en röd tråd. Jag skrev ALLT. Ett år in i studierna kommer glädjebeskedet att han fått rätt mot Försäkringskassan. Under studietiden fortsätter ”Lusten och leken. Vi får inte släppa det som vuxna.” han med extrajobbet i psykiatrin, men även som arbets terapeutbiträde på en hjälpmedelsbutik. Dessutom före läser han om hur man kan använda sig av improvisations teater i arbetsterapi. Improvisation handlar om att lita till sin egen förmåga och anpassa sig efter situationen. Enligt Magnus har det stora beröringspunkter med arbetsterapi. Han funderar på att starta eget företag. I slutet av utbild ningen är smärtan nere på en etta, tvåa. Efter examen 2016 fanns det inte så många arbetstera peutjobb att söka i Norrköpingstrakten. I stället arbetar han som stödpedagog på ett LSS-boende. – Under utbildningen drevs jag av ett intresse för före tagande och ledarskap. Jag pratade med min chef och hon rekommenderade mig att söka en chefstjänst. Redan efter några månader blir han chef, först på ett äldreboende och sedan inom LSS. Egna firman ”Våga för måga” har han som bisyssla, och coachar i presentations teknik. Under sin tid som chef träffar han sin nuvarande sambo, lite udda nog via jobbets Outlook. I ett mejl känner han igen en profilbild på en kvinna han flera gånger matchats med på en dejtingsajt. Tänker att det måste betyda något – och vågar kasta sig ut och mejlar och frågar om hon vill ta en fika. Det vill hon. – Fast vi fikade inte så mycket, utan pratade i timmar. Numera är de sambos i en stuga i skogen, och planerar att gifta sig i mars nästa år på femårsdagen av fikat. Den nya relationen fick honom att inse att han inte varit helt sann mot sig själv och spelat en roll som chef. Dessutom var det svårt att leda en stor personalgrupp, där han inte var direkt delaktig i medarbetarnas jobbvardag. – Jag ville vara närmare människor, ner på golvet. Jag

Improvisationsteater är en viktig del av Magnus Bergmans liv. Han tvekar inte en sekund då fotografen ber honom göra något oväntat.

tyckte inte att jag hade så mycket mandat som chef, utan var mest samordnare. Han valde att gå tillbaka till att jobba inom LSS som stöd-, musik- och dramapedagog för personer med funk tionsnedsättning. Dessutom satsade han mer på egna företaget. Gav ut en bok om presentationsteknik, med stöd av en medförfattare. Men när Plattform Norrköping, som är en del av Samordningsförbundet i Östergötland, sökte efter en arbetsterapeut för att stötta personer som står långt från arbetsmarknaden var han ”tvungen” att söka jobbet. Eftersom det var en ettårig projektanställning blev han glad över att få tjänstledigt. Nu har han precis fått förlängt ett år. På Plattform leder han grupper och i slutet av varje period brukar han motivera deltagarna genom att berätta om en man som varit utförsäkrad, men som lyck ats ta sig tillbaka till arbetslivet. – Sen säger jag: ”Det är jag.” Det är kul att kunna inspi rera till att det går, även om alla inte har samma förutsätt ningar som jag hade. ¶

11

Livräddande koll på förmaksflimmer Förmaksflimmer ökar kraftigt risken för stroke. Nu har forskare vid Karolinska institutet undersökt om det är motiverat att screena för förmaksflimmer. Studien visar att minst 2 300 fall av stroke eller död skulle kunna undvikas med screening av förmaksflimmer hos 75–76-åringar. Läs mer på ki.se, sök på strokerisk .

HALLÅ DÄR!

Ulrika Ehn , arbetsterapeut och lymf terapeut på Arbetsterapi Specialistvård på Gävle sjukhus, som fått 2021 års Patientpris av Forum för Health Policy för sitt arbete med 16-årige Egil.

FOTO: HELENA CONNING

Långsam teknik Välfärdsteknik förväntas bidra till ökad trygghet, delaktighet och självständighet för äldre, men förbättrar också arbets miljön för personal, tar tillva ra deras kompetens och ökar kostnadseffektiviteten. Men utvecklingen går långsamt, det visar Vård- och omsorgs analys första utvärdering av satsningen Överens kommelse om äldre 27 oktober ... utses Årets arbetstera peut och årets student. Spana in vilka som fick priserna på webben. Res på dig! Långvarigt stillasittande arbe te leder till belastningsbesvär, men kan även leda till sjuk domar som hjärt-kärlsjukdom och diabetes typ 2. I en EU-gemensam insats gran skar nu Arbetsmiljöverket 1 800 arbetsplatser, för att se hur de förebygger risker med stillasittande. Cirka 15000 arbets givare har också fått information om hur riskerna kan undvikas. Läs mer på av.se.

Grattis! Hur känns det? – Det känns jättebra! För mig som behandlare förstås, men också för hela yrkeskåren. Det innebär oerhört mycket att få uppskattning och bevis på att mitt arbete är meningsfullt och gör skillnad för mina patienter. Vad tror du är främsta anledningen till att du fått priset? – Jag tror att patienterna märker att jag älskar mitt jobb och brinner för det jag gör. Jag är djupt engagerad i allt jag gör och har ett stort mått tålamod. Jag är envis och ger mig inte förrän vi provat allt för att hitta en lösning som fungerar för patienten i vardagen. Hur kom det sig att du blev lymfterapeut? – Det var när jag kom tillbaka från första föräldraledigheten som någon frågade om jag ville jobba med att mäta strumpor. Jag tänkte då: ”Vad är det?!” men ju mer jag blev insatt i vad det gällde och med goda förebilder i mina kollegor blev jag intres serad av att arbeta med lymfödem. Sen började jag jobba med det, först utan utbildning, men några år senare fick jag möjlig heten att fördjupa mig och studerade då till medicinsk lymf terapeut. Det är jag jätteglad för. Vad är det mest utmanande med ditt jobb? – Det kan vara tufft att ha patienter som är barn och tonåringar. Det är ju så mycket som händer under ungdomsåren och man vill passa in och inte vara annorlunda. Det kan då vara en ut maning att motivera till behandling. Vad är det bästa med ditt jobb? – Att få möta så många olika människor och få hjälpa mina patienter till ett bättre liv. Och alla mina kollegor. Vi är flera arbetsterapeuter som också är utbildade lymfterapeuter. Det är en styrka att vi har varandra att rådfråga. helena Bjurström Sara Bergström, anhörig som nominerat, och pristagaren Ulrika Ehn, arbetsterapeut och lymfterapeut.

Längre jobbliv Medellivslängden ökar sta digt och för att välfärden ska bibehållas krävs att männi skor arbetar längre än i dag. Nu vill regeringen förbättra möjligheterna för ett längre och hållbart arbetsliv och in rättar därför ett kansli för ett hållbart arbetsliv. Kansliets arbete kommer att i stor ut sträckning handla om att identifiera behov, föreslå åtgärder, samråda och sam ordna så att åtgärder och politik för ett hållbart arbets liv blir en helhet. Arbetet kommer att samordnas inom Regeringskansliet och ske i nära dialog med parterna på arbetsmarknaden. – Det här är en mycket väl kommen satsning. Vi är gärna med och delar med oss av våra erfarenheter. Eftersom vi både är professi ons- och fackförbund har vi dubbel kompetens kring åt gärder som rör ett hållbart arbetsliv, säger Ida Kåhlin, Sveriges Arbetsterapeuters förbundsordförande.

omsorg – teknik, kvalitet och effekti vitet med den äldre i fokus. Läs mer på vardanalys.se.

BILDER: MOSTPHOTOS

12

Fullmäktige Illustrationer: Matilda Petersson

Den 19–20 november är det dags för full mäktige, förbundets högsta beslutande organ som hålls vart tredje år. Den här gången blir det digitalt. Förutom att ange färdriktningen för Sveriges Arbetsterapeuters verksamhet under de kommande åren väljs bland annat ledamöter till förbundsstyrelsen. Här får du veta vad som står på dagordningen i år.

k Ida Kåhlin: ”Jag har mycket mer att ge” k Ny specialistordning k Annika Lexén – redo att steppa upp k Förbundsstyrelsen k Alla motioner Sidorna 14–26 kk

13

TEMA: FULLMÄKTIGE

Ida Kåhlin kandiderar till förbunds- ordförande. Nu tittar hon i backspegeln – och spanar in i framtiden.

”Jag har mycket mer att ge” Text: Katja Alexanderson Foto: Nicklas Thegerström

S nart har det gått tre år sedan Ida Kåhlin klev på sin andra period som förbundsordförande för Sveriges Arbetsterapeuter. – Fullmäktigeperioden började i medvind. Förbundet hade skaffat sig bra positioner och blivit mycket synligare. Bland annat hade antalet debattartiklar ökat kraftigt. Förbundets ökade inflytande i samhällsdebatten speglades också av att Ida Kåhlin klättrade på Dagens Medicins makt lista över inflytelserika personer i hälso- och sjukvården. Men trots de positiva föränd ringarna hade Sveriges Arbetsterapeuter tappat medlemmar, och att vända den tren den stod högt på förbundets agenda inför fullmäktigeperioden 2018–2021.

kk

15

TEMA: FULLMÄKTIGE

– Vi behövde bli fler och det var fullt fokus på att öka medlemsantalet. Vilket vi glädjande nog också har lyckats med. Extra roligt är att studenternas anslutningsgrad är den högsta hittills, sedan vi började mäta. Åtta av tio studenter är med i för bundet. Ida Kåhlin lyfter fram att det ökande antalet medlemmar är resultatet av ett strukturerat arbete där förbundsstyrelsen, kretsarna, lokalt förtroende valda och kansliet har dragit åt samma håll och fokuserat på att såväl värva nya medlemmar som vårda befintliga. – En hög anslutningsgrad är avgörande för vår trovärdighet som organisation. Ju fler vi är, desto

liseringen, men vi hade ett försprång jämfört med många andra eftersom vår Akademi redan var i gång. Ida Kåhlin lyfter också fram att kompetens beskrivningarna, som reviderades vid fullmäktige 2018, innehåller digital kompetens och att det un derlättade förbundets digitala språng. Att digitala möten blivit en naturlig mötesform har också gjort det lättare att få till enskilda samtal med politiker och andra beslutsfattare. – Men jag har förstås saknat fysiska möten, bland annat alla resor runt om i landet där jag träffat med lemmar. Digitala möten är jättebra, men det finns en risk att man tappar viktiga nyanser. Och relations skapandet blir lite svårare. Ida Kåhlin tror att en bidragande orsak till att det fungerat så bra är att hon och flera i styrelsen redan hade arbetat tillsammans under en fullmäktigeperiod. – Jag tror att det var mycket

starkare blir vår röst. Även framöver kommer vi att arbeta hårt för att alla arbetsterapeuter, oavsett vad man jobbar med, ska vara medlemmar i Sveriges Arbetsterapeuter. Och för att det som student ska vara själv klart att gå med i förbundet – och stanna kvar när man blir yrkes verksam. En höjdpunkt under de senaste tre åren var 75-års jubileet för svensk arbets terapi, som firades under 2019 och som uppmärk sammades stort på Arbets terapiforum på Folkets Hus i Stockholm. För bundet gav också ut boken Pionjärerna och i tidskriften fanns det en egen sektion i varje nummer med historiska tillbakablickar. Men så kom corona och världen och vardagen förändrades nästan över en natt. – Halva fullmäktige perioden har präglats av pandemin och förbundet fick snabbt anpassa verksamheten efter de nya förutsättningar na. Det har varit full fart, men en annan typ av verksamhet. Vi har tagit stora kliv i digita

svårare för dem som fick ett uppdrag mitt under pandemin. Pandemin har också satt ljuset på hur vik tigt det är med rehab ilitering. – Vi har aldrig haft så många arbetstera peuter som har synts och hörts i media som nu under pandemin. Det har synliggjort bety delsen av att arbetsterapeuter finns med hela vägen från akuten till att vi behövs i ett styrelsen har varit jättebra och vi har kunnat vara med och påverka de riktlinjer och kunskapsstöd som tagits fram kring covid. Under den gångna perioden har förbundet kraftsamlat kring hjälpmedelsfrågan. Inte minst när MTP-rådet rekommende rade regionerna att dra in möj ligheten att förskriva tyngd- långsiktigt perspektiv. Samarbetet med Social

16

täcken, men också på ett mer övergripande plan. I oktober 2020 antog förbundsstyrelsen ställningstagandet En jämlik och hållbar hjälpmedelsförsörjning . Under våren 2021 var förbundet aktivt i bostadsanpassnings frågan och drev på för en utredning kring varför ansökningarna om bostadsanpassning minskar. – Nyligen meddelade regeringen att de ger Boverket i uppdrag att utreda frågan. Det är glädjande, eftersom det med en åldrande befolkning är orimligt att behovet av bostads anpassning ska ha minskat drastiskt på bara några få år. Under perioden har förbundet också tagit fram en lönestrategi. Under devisen Kraftsamling: Rätt lön! är Höjd livslön ett av fyra föreslagna fokusområden inför nästa fullmäktigeperiod. – Arbetsterapi är samhällsekonomiskt lön samt, men arbetsterapeuter går back på sin utbildning. Så kan det inte fortsätta. Att för bättra inkomsten under hela livet, även pensi onen, är ett prioriterat område. Genom kon kreta verktyg, utbildning, lokal och central opinionsbildning kommer vi att ta kommandot i lönefrågan. De övriga fokusområdena är: Vardagsliv i balans, En god och nära vård samt Digital ut veckling och delaktighet. – Fokusområdena pekar ut riktningen för förbundets arbete, men styr inte i detalj vilka aktiviteter som kommer att genomföras. Genom att välja färre områden än tidigare kan vi vässa genomslaget för vårt arbete. Vardagsliv i balans sätter ljuset på hur dagens komplexa samhälle riskerar att skapa obalans i människors vardagsliv, vilket i sin tur kan bidra till såväl fysisk som psykisk ohälsa. Det handlar om människorna arbetsterapeuter möter i sin yrkesutövning, men också om att arbetsterapeuter behöver ha ett hållbart arbetsliv med balans mellan krav och resurser. – Vi kommer att ta alla tillfällen vi kan i akt för att visa värdet av arbetsterapeuters kompe tens för en hållbar och hälsofrämjande vardag i balans, för alla, oavsett ålder. Samtidigt kom mer vi att driva opinion för att förbättra våra medlemmars arbetsvillkor. Professions- och traditionellt fackliga frågor går in i varandra –

här har vi som förbund en dubbel styrka. Under fullmäktigeperioden kommer över gången till En god och nära vård att vara en av de största förändringarna av hälso- och sjuk vården i modern tid – med en primärvårds reform och satsningar på kommunal hälso- och sjukvård. – Största andelen av våra medlemmar finns där, och där finns också de största utmaningar na när det gäller arbetsmiljö, kompetensut veckling och kompetensförsörjning, säger Ida Kåhlin. Hon fortsätter: – Arbetsterapeuters kompetens kommer att vara en avgörande pusselbit i den nära vården. För att vi ska vara med på tåget behöver vi både visa på värdet av arbetsterapi och driva på för goda arbetsvillkor i primärvården, säger Ida Kåhlin och konstaterar att det måste överföras resurser till primärvården. Hon tillägger: – Styr- och ersättningssystemen måste matchas mot de satsningar som ska göras. Förebyggande insatser behöver värderas högre. Fokus kommer att ligga på att tydliggöra ar betsterapeutens hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser i regional primär vård och kommunal hälso- och sjukvård. Och inte minst på att fortsatt driva på för att Mar, medicinskt ansvarig för rehabilitering, ska finnas i alla kommuner. Ett steg på vägen är att frågan om Mar ingår i regeringens pågående utredning om en äldreomsorgslag. Därtill har socialutskottet tillkännagivit att de anser att det ska finnas tillgång till en Mar i varje kommun. – Det är glädjande att riksdagen har föregått utredningen. Jag har goda förhoppningar om att ett lagförslag snart blir verklighet. Alla fokusområden påverkas tydligt av det fjärde området Digital utveckling och del aktighet. Digitaliseringen kommer att fortsätta att påverka såväl vardagsliv som arbetsliv. – Digitalisering har stor potential att främja aktivitet och hälsa, men det finns också en risk för att människor hamnar utanför. Därför behöver arbetsterapeuter inkludera digitala aktiviteter i sin yrkesutövning för att främja digital delaktighet för alla.

k Ö kande med lemssiffror. k Arbetsterapi 75 år i Sverige, 2019. k Ny utbildning i Uppsala. k Kristina Hultman ordförande i Aka demikeralliansen. k Rekordmånga deltagare när Ar betsterapiforum 2021 blev digitalt. k Nöjdare medlem mar. I en med lemsundersök ning hösten 2019 förbättrade för bundet sig på alla punkter jämfört med 2017. Ida väljer höjdpunkter från full mäktige perioden 2018–2021

kk

17

TEMA: FULLMÄKTIGE

Ny specialistordning

Fokus

Samtidigt poängterar Ida Kåhlin att det krävs att arbetsterapeuter har en hållbar digital ar betsmiljö med it-system som är anpassade till professionens behov. Till fullmäktige har förbundsstyrelsen också före slagit en stadgeändring för att minska antalet full mäktigedelegater. – Jämfört med flera andra fackförbund har vi haft ett ovanligt högt antal delegater per 1 000 medlem mar. Genom att dra ner antalet delegater kan vi fri göra resurser, men ändå behålla en god demokratisk representation. Därtill föreslår styrelsen att det under nästa full mäktigeperiod görs en översyn av hur förbundet är organiserat. – Det handlar om att se till att vi verkligen har en ändamålsenlig lokal organisation. Men generellt behöver vi alltid jobba med att stärka stödet till kretsarna och våra förtroendevalda, oavsett på vilken nivå man har ett uppdrag för förbundet. Med en stark lokal verksamhet kan vi göra skillnad. På dagordningen står också ett ställningstagande om kvalitet i arbetsterapi. Det är en vidareutveck ling av förbundets tidigare kvalitetspolicy, och utgår från sju dimensioner av kvalitet i arbetsterapi: kun skapsbaserad arbetsterapi, personcentrerad arbets terapi, säker arbetsterapi, effektiv arbetsterapi, jämlik arbetsterapi, tillgänglig arbetsterapi och håll bar arbetsterapi. – Ställningstagandet tydliggör vad kvalitet är, men också vad som är arbetsterapeutens eget ansvar och vad som verksamhetens ansvar. Du ska kunna prata kvalitet oavsett om du jobbar på arbetsförmedling en, en vårdcentral eller ett sjukhus. Avslutningsvis lyfter Ida Kåhlin att förbundet har vunnit mark i samhällsdebatten, men konstaterar att det krävs kontinuerligt arbete för att behålla momentumet. Och hon vill gärna ha medlemmarnas förtroende för att fortsätta leda förbundet i arbetet framåt. – Jag känner mig inte färdig än. Jag har mycket mer att ge. Vi har tagit viktiga positioner, men det finns mycket kvar att göra för att visa på värdet av arbetsterapi. Och ingenting i den här branschen kan tas för givet, särskilt inte när man är en mindre pro fession. ¶

Å

rets fullmäktige ska ta ställning till en ny speci alistordning. Utgångs punkten är den utred ning som gjordes av Lisa Ekstam, docent i

arbetsterapi, efter att fullmäktige 2018 beslutat om en översyn av specialistordningen och -utbild ningen. Med den som grund har det nya förslaget arbetats fram med inspel från bland annat specialistrådet, professionsstrate giska rådet och nuvarande och tidigare förbundsstyrelse. De stora förändringarna hand lar om ändrade förkunskapskrav, ett nytt upplägg för utbildningen, ändrade specialistområden samt borttagna specialistfunktioner. Gemensamt för de sju nya specialistområdena är de utgår från ”Aktivitet och hälsa” inom

Propositioner k Proposition om stadgeändring k Ny specialist ordning k Ställningstagande om kvalitet i arbetsterapi k Hedersmedlem skap i förbundet k Proposition om vision, strategier och fokusområden 2022–2024 (se fö regående sida)

kk

kk

Rand Christman är nybliven specialist i arbetsterapi. Han arbetar på Magnus Huss beroendemottagning i region Stockholm – men gör ofta besök på andra bero endemottagningar runt om i regionen för att dela med sig av sina erfarenheter. Mer tid att planera,

Varför valde du att utbilda dig till specialist? – Jag ville söka evidens för att kunna placera nyttan av ar betsterapeutisk behandling längre fram bland de interven

tioner beroendevården erbjud er och undersöka bevisvärdet av våra behandlingsmetoder. Och ta reda hur vår kunskap, modeller och erfarenhet av människan i aktivitet bäst kan

18

på aktivitet och hälsa

finns kliniska karriärvägar för arbetsterapeuter. – Det är en möjlighet att utvecklas även om man inte vill forska. Och i arbets terapiverksamheterna be höver vi ännu fler arbets terapeuter Som kan coacha och stötta kollegor samt driva utveckling. Samtidigt som Sofi Fristedt ser stora fördelar med det nya upplägget påpekar hon att det vore önskvärt att an svaret för arbetsterapeuters specialistutbildning inte låg på förbundet.

Under kursen arbetar deltagar na fram en individuell studie plan och tar ut riktningen för sin specialistutbildning. Sofi Fristedt konstaterar att det i den nuvarande utbildningen ofta handlar om att sätta ihop redan avklarade kurser till en specialisering, snarare än att fundera i förväg kring vilken väg man vill gå. – Nu blir det mer framåt strävande och man kommer att kunna pussla framåt: Hur vill jag vara som specialist? Vad passar mig? Sofi Fristedt

olika områden. Den nya utbildningen är tänkt att bestå av tre moduler: en intro duktionskurs, valbara kurser där magister examen ingår samt en avslutande professi onskurs. Specialistrådets ordförande Sofi Fristedt lyfter särskilt fram de nya specialistområ dena och ökade möjligheter till karriär planering. – De nya specialistområdena och benäm ningarna är mycket mer konkret rela terade till arbetsterapi och har ett tydligt fokus på aktivitet. Det blir

”Det blir syn ligt att man är specialist i arbetsterapi.” SOFI FRISTEDT, specialistrådets ordförande F O T O : P A T R I K S V E D B E R G

synligt att man är specialist i arbetsterapi. De bör bli lätt are att kommunicera och marknadsföra. För att antas till intro duktionskursen ska det inte krävas en magister examen.

– Idealet vore något statligt huvudmannaskap, som ger arbetsterapeuter likvärdiga möjligheter till specialistutbildning som flera andra vårdprofessioner. katja alexanderson

hoppas att det nya upplägget

ska locka fler att söka till spe cialistutbildningen, och ser ett stort värde i att det

utvärdera och förbättra arbetssätt

Vilka fördelar har din specialistutbildning fört med sig?

Har din specialistutbild ning medfört att du också fått högre lön? – Nej, tyvärr inte eftersom det inte är centralt reglerat. En psykolog i region Stockholm får till exempel 5 000 kronor mer i löne kuvertet efter sin specia listutbildning, men vi arbetsterapeuter får sällan något alls. HELENA Bjurström

användas för personer med ett beroende. Vad är det mest utmanande med ditt jobb? – Att många andra professioner i vården inte är införstådda med arbetsterapeutiska meto der. Det är inte en självklarhet för andra i teamet att ta med oss. Det krävs tid att förklara, föreläsa och profilera vårt yrke – att visa att vår kunskap och

kompetens kan hjälpa patienter till en fungerande vardag. Vad är det bästa

– Jag har fått mer tid att planera, utvärdera och förbättra mitt arbets sätt. Den har gjort att jag fått mandat att ge nomföra förändringar i verksamheten. Jag har

med ditt jobb? – Det är att se pa tienter som käm par och blir bättre. När de blir mer kompetenta att fung era i samhället. Att se

A T

I V

P R

O :

T

O

F

också fått möjlighet att öka min kunskapsspridning till samverkande vårdgrannar.

dem växa. Sedan är det förstås alla underbara kollegor jag har.

19

TEMA: FULLMÄKTIGE

Annika Lexén kandiderar till 2:e vice ordförande.

Redo att steppa upp Annika Lexén har suttit i förbundsstyrelsen i två perioder. Nu kandiderar hon till 2:e vice ordförande.

har hon bland annat suttit med i Sveriges Arbetsterapeuters expert panel och i den rollen haft en del andra förbundsuppdrag på bland annat Socialstyrelsen, SKR och Reger ingskansliet. Sedan 2018 är hon för bundets delegat i WFOT. Inför den kommande fullmäktige perioden vill hon vara med och driva arbetsterapeuternas roll i omställning en till en god och nära vård. Hon lyfter gärna det personcentrerade och vikten av att involvera personen i sin egen vård och rehabilitering, i motsats till att utgå ifrån ett strikt medicinskt perspektiv. – Utgår man ifrån att vardagen ska fungera för individen så följer allt annat efter. Arbetsmiljö är ett annat område Annika Lexén vill att förbundet job bar ännu mera med. Som forskare vid Lunds universitet var hon en i tea met, som tillsammans med förbundet genomförde den nationella enkät undersökningen som resulterat i rap porten Sveriges arbetsterapeuters arbetsmiljö, aktivitetsbalans och sub jektiva hälsa , samt en mängd debatt artiklar och vetenskapliga artiklar. – Om det är för mycket på jobbet måste man återhämta sig på fritiden. Och det är inte hållbart. Arbetstera peuter behöver ha en bra aktivitets balans för att orka göra något kul på ledig tid. Och för att nå dit behöver vi vara ett starkt förbund – med ännu fler medlemmar och medskapare. ¶

F ullmäktige blir Annika Lex éns första resa till Stockholm sedan pandemin bröt ut. Hon har suttit hemma vid sitt skrivbord i över ett och ett halvt års tid. Forskat, undervisat och deltagit i förbundsstyrelsens samman träden. Och det har funkat bra. – Jag ser med spänning fram emot en återgång till det nya normala, där vi drar lärdom av det vi lärt oss under pandemin när det gäller exempelvis användning av teknik för att skapa nya inkluderande lösningar. Annika Lexén, docent i arbetsterapi vid Lunds universitet, står tillsammans med Ida Kåhlin för kontinuiteten i för bundets styrelse. Ida blev invald i sty relsen redan 2002, men utöver henne är Annika den enda av ledamöterna som nu ställer upp för en tredje man datperiod. Och hon är beredd att step pa upp och ta rollen som andre vice ordförande. En roll hon faktiskt hade redan i mitten av 1990-talet. – Jag har ett långt fackligt engage mang. Det startade i studentföreningen FSAstud där jag var både ledamot och vice ordförande innan jag tog min exa men 1996. Sedan fortsatte jag engagera mig i min lokala krets. Efter att hon disputerat 2014 med avhandlingen Work and psychiatric disabilities fick Annika frågan av då Text: Pontus Wikholm Foto: André de Loisted

varande valberedning om att ställa upp som ledamot i förbundsstyrelsen. Det var ett enkelt beslut. – Det var mycket på gång med ny vision och Ida Kåhlin ställde upp som ordförande. Det kändes engagerande och jag gillar nytänkande, det innova tiva och att vara med i utvecklingen av nya idéer. Annika Lexén jobbade tolv år som kli nisk arbetsterapeut inom både privat- och landstingspsykiatri innan hon bör jade forska och undervisa på heltid. Anledningen var att hon såg att perso ner som drabbats av psykisk ohälsa inte alltid fick det stöd de behövde för att kunna arbeta och vara delaktiga i sam hället på lika villkor som andra. – För mig är det viktigt att verksam heterna kan ha nytta av min forskning. Jag samarbetar mycket med kliniker och brukarorganisationer. Alla måste vara delaktiga om det ska bli bra. Jag anser att utbildning, forskning och praxis tillsammans skapar en viktig helhet för att driva utvecklingen av arbetsterapi framåt. Som sin kanske största styrka, för utom att vara en direktlänk till univer sitets- och forskarvärlden, räknar Annika sin förmåga att nätverka och samverka – både i Sverige, Norden och internationellt. Under sina två perioder

20

”Naturligt att fortsätta” Varför vill du fortsätta som 1:e vice ordförande? – Fackligt arbete är Kristina Hultman kandiderar till 1:e vice ordförande. kor, men också om professions utveckling. Och jag har varit fackligt aktivt i olika roller under hela mitt yrkesliv, oftast lokalt men även centralt. Jag tycker att jag gjort nytta som vice ord förande för förbundet och det känns naturligt att fortsätta. Höjdpunkt för dig under före gående fullmäktigeperiod? – Det måste bli att jag har blivit vald till ordförande i Akademikerallian sen. Det är ett betyg på att personer från andra förbund tycker att jag har kompetens för uppdraget. I ord föranderollen lär jag mig mycket och blir ännu mer insatt i fackliga frågor – och det ger ytterligare på verkansmöjligheter. Viktiga frågor framöver? – Egentligen handlar det inte om enskilda frågor, utan om att profes sionsutveckling och traditionellt fackliga frågor går in i varandra. Perspektiven vävs ihop och det ger förbundet en dubbel styrka. Men utifrån mina erfarenheter så ligger min tyngdpunkt på lön och hållbart arbetsliv. ¶ viktigt – det handlar om demokrati, rättvisa och schyssta vill

Valberedningens förslag till ny förbundsstyrelse 2022–2024

21

TEMA: FULLMÄKTIGE

Förslag till ny styrelse Sveriges Arbetsterapeuters förbundsstyrelse består av ordförande, 1:e och 2:e vice ordförande, åtta ledamöter samt studentorganisationens ordförande. Här presenteras valberedningens förslag.

Nellyan Leiva Lundström Malmö, nyval Jobbar som: Arbetsterapeut i Malmö stad.

Brinner för: Att arbeta med balansen mellan arbete och fritid och hur vik tigt det är att ha god arbetsmiljö med

en balanserad arbetsbelastning. Jag älskar att arbeta med arbetsmiljöfrågor på alla dess nivåer och jag har verkligen hittat rätt med att arbeta fackligt! Vad kan du tillföra styrelsen? Det är ett privilegi um att få fortsätta stötta och hjälpa kollegor på ett bredare plan via förbundsstyrelsen och jag ser fram emot att fördjupa mig ytterligare i det fackliga arbetet för att göra vår röst hörd och fortsätta visa för världen vilken fantastisk nytta vi arbetstera peuter gör. Mika Levin-Smeds Norrköping, omval Jobbar som: Mar i Norrköpings kommun. eller religion. Viktigt att sprida kompetens kring vad arbetsterapeuter kan bidra med inom personcentre rad vård, och lika viktigt att möjliggöra kompetens utveckling för arbetsterapeuter. Vad kan du tillföra styrelsen? Jag vill fortsätta driva förbundets vision. Mitt kompetensområde är inom kommunal hälso- och sjukvård och mitt intresse ligger i kompetensförsörjning – jag kommer således att fortsätta driva frågan om arbetsterapeuters själv klara plats i omställningen till nära vård. Qarin Lood Göteborg, omval Brinner för: Att vården i Sverige ska vara jämlik, tillgänglig och person anpassad för alla oavsett ålder, kön

Sofie Ivarsson

Uppsala, omval Jobbar som: Senaste anställning inom Bup i Stockholm. Brinner för: Mitt stora engagemang finns inom psykisk och social hälsa, både hos barn och vuxna, samt inom

området Ett vardagsliv i balans . Jag brinner även för förbundets organisation och utveckling – vi ska ha ett starkt förbund för våra medlemmar. Vad kan du tillföra styrelsen? Jag kommer att bidra med min erfarenhet från civilsamhället genom engagemang och arbete inom ideella organisationer. För Sveriges Arbetsterapeuter har jag bland annat varit ledamot och ordförande för studentorganisatio nen, ledamot i redaktionsrådet och professions strategiska rådet samt ledamot i både Uppsala- och Stockholmskretsen. Maria Knutsson Göteborg, nyval ner för min patientgrupp palliativa patienter. Vad kan du tillföra styrelsen? Jag tar med mig min erfarenhet från lokalt fackligt arbete. Jag hoppas strategiskt kunna arbeta fram möjligheter till förbätt ringar för alla våra medlemmar, även om kommunal verksamhet står mig närmast. Jag ser med ödmjuk het fram emot att ta mig an uppdraget som ny styrel seledamot och att få träffa både nya och erfarna för troendevalda för att stöta och blöta viktiga frågor, som förhoppningsvis leder till bra förändringar för förbundet. Jobbar som: Arbetsterapeut i kom munens ASIH-team, och som Lom. Brinner för: Arbetsmiljöfrågor samt karriär och lönefrågor engagerar mig mest. Samtidigt som jag också brin

Jobbar som: Universitetslektor på Göteborgs universitet, forskar inom åldrande och hälsa. Brinner för: Min hjärtefråga både vad gäller arbetsterapi och forskning

är personcentrering och hur det kan tillämpas i var dagen av såväl professionella, människor i allmänhet som forskare. Framför allt fokuserar jag på hur åld rande och skörhet kan påverka människors möjlighe ter att göra det de vill och behöver göra. Vad kan du tillföra styrelsen? Det jag ser fram emot mest är att få chansen att vara med och driva arbets terapi framåt som profession i Sverige, och att synlig göra vårt arbete och vår kompetens.

22