Arbetsterapeuten-5-2022

#5 2022

TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES ARBETSTERAPEUTER TIDSKRIFT SVERIGES ARBETSTERAPEUTER

APPAR FÖR OROLIGA TIDER

k VÄRLDSKONGRESS Arbetsterapeuter från hela världen träffades i Paris

TEMA UPPDRAG: FACKET

Står upp för

kollegorna

Mathilda Söderdahl – med rätt att företräda

k PORTRÄTTET

DET ÄR ALDRIG FÖR SENT ATT FÅ EN ADHD-DIAGNOS

Möt vår stora familj Etac Swift Mobil-2 – en mobil duschstol med många möjligheter Varje användare ser olika ut och har olika behov. Duschstolen ska även fungera i olika badrum, över en golvstående eller vägghängd toalett. För att möta dessa behov finns nu Swift Mobil-2 i fler varianter och storlekar. Läs mer på etac.se

katja alexanderson Chefredaktör

#5 2022

”Jag var mig själv, men jag spelade min yrkesroll. Det var doktor Ulrika.” s 8

I våras var min dotter och jag ute och åt middag när mobilen ringde. Av någon oförklarlig anledning svarade jag trots att det var ett okänt nummer, med stor risk för säljare på andra sidan luren. Men det var ingen som ville kränga saker, utan en representant för valberedningen i min bostadsrättsförening. Av någon ännu mer oförklar lig anledning hör jag mig själv säga att jag kan sitta i styrelsen, redan innan han hunnit ställa frågan. Kanske var det pliktkänslan? Kanske ville jag bara göra samtalet så kort som möjligt? Oavsett var uppringaren helt chockad över att jag: Ett hade svarat i telefon, två sagt att jag kunde ställa upp. Och ställer upp det gör många av oss svenskar, inte bara i bostadsrättsföreningen utan som klassföräldrar, fotbollstränare, volontärer och inte minst som fackliga representanter. Det här numrets tema är fackligt uppdrag . Vi intervjuar Angeli Sjöström Hederberg som de senaste 15 år har jobbat heltid med att stärka civilsamhället och i förläng ningen demokratin. Hon har bland annat skrivit en bok om hur man rekryterar, aktiverar och behåller medlem mar. Du möter också flera förtroendevalda som berättar om sitt engagemang i Sveriges Arbetsterapeuter. Du får följa med förbundets studentombudsman Adina Cederblad på en tur till Göteborg. I Askersund träffar du lokala ombudet och skyddsombudet Mathilda Söderdahl som drivs av att kunna påverka sin arbets plats och stå upp för kollegornas rättigheter. Dessutom rapporterar vi från världsorganisationen WFOT:s council meeting och kongress i Paris. Vi inter vjuar bland andra den kanadensiska arbetsterapi forskaren Karen Whalley Hammell som gör upp med det hon kallar för arbetsterapins vita lögner. Att arbets terapeuter (omedvetet) väljer att inte se hur strukturella orättvisor präglar arbetsterapeutisk teori och praktik. Därutöver bjuder detta nummer på ett porträtt av läkaren Ulrika Lorentzon som fick en adhd-diagnos som 53-åring, nyheter, bok- och apptips, koll på vad som gäller vid föräldraledighet och en hel del annat. Vi ställer upp!

5 Ordföranden Destination:

god och nära vård

6 Aktuellt 8 Porträttet

Ulrika Lorentzon har funnit lugnet efter adhd-diagnosen

12 Hallå där!

Eva Lindqvist ska öka kunskapen om äldreomsorg

14 Uppdrag: facket

Koll på föräldra ledighet s 42

Engagemang driver facket Sex röster om facket Mathilda Söderdahl är lokal facklig i Askersunds kommun Studentombudsmannen på Sverigeturné Studenterna träffades på Engagemangsdagarna

33 Appspalt

Appar för oroliga tider 34 Reportage & forskning Världskongress i Paris

28 Karriär

David Hamstedt har tagit steget och blivit chef

Karen Whalley Hammell synar arbetsterapins vita lögner

31 Krönikan

44 Förbundsnytt

När hjälpmedel inte hjälper

Dags att söka stipendier

Layout: Pontus Wikholm Korrektur: Linda Swartz Annonser: Victoria Pettersson victoria.pettersson@mediakraft.se 073 511 81 79 TS-kontrollerad upplaga: 10 400 ISSN: 0345-0988 Grafisk form: Graffoto AB Tryck: Ljungbergs

Utges av Sveriges Arbetsterapeuter Box 760, 131 24 Nacka Växel och medlemsrådgivning: 08 507 488 00 www.arbetsterapeuterna.se kansli@arbetsterapeuterna.se

Ansvarig utgivare: Ida Kåhlin ida.kahlin@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 03 Chefredaktör: Katja Alexanderson katja.alexanderson@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 25 Fotograf omslaget: Kicki Nilsson

M

N

Ä

E

R

N

K

A

E

V

T

S

3

Trycksak 3041 0116

Badrum | Kök | Spisvakt | Garage | Trösklar/Kilar | Stödhandtag | Assistep

Renett Air

Ett unikt duschsystem som sätter en ny standard för bidésitsar!

Rengöring med dubbla duschmunstycken Torkar Diskret design Enkel montering Hållbart

Förenklad utprovning av Renett Air Nu underlättar Moveum möjligheten till en utprovning av Renett Air. Genom lokala, utbil dade samarbetspartners kan vi nu erbjuda fler personer en snabbare genomförd utprovning av Renett Air. Hör av dig direkt till oss för att boka en tid.

Har du bokat in en utprovning än? Tel: 023-79 22 00 info@moveum.se

Moveum AB, Box 470, 791 16 Falun +4623792200 info@moveum.se www.moveum.se

ORDFÖRANDEN

”Vi är övertygade om att omställningen till nära vård är rätt destination för framtidens hälso- och sjukvård. Nu visar vi vägen – tillsammans!”

Destination: god och nära vård

I mars 2017 fick Anna Nergårdh regeringens uppdrag att som särskild utredare stödja arbe tet med att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjuk vård med fokus på primärvården. Utredning en, som fick namnet Samordnad utveckling för god och nära vård , blev startskottet för en av de största förändringsresorna inom svensk hälso- och sjukvård i modern tid, en resa som just nu pågår för fullt. Sve riges riksdag, regioner och kommuner har tillsam mans beslutat att det är denna väg vi ska ta. Vi före trädare för professions- och brukarorganisationer har både ivrigt hejat på och aktivt deltagit i arbetet. Vi är alla överens. Tillsammans ska vi förflytta Hälso- och sjukvårdssverige från fokus på organisation till per son, från att vara ett reaktivt system till att arbeta proaktivt och hälsofrämjande. Nära vård är ingen ny organisationsnivå eller en ny benämning på primärvård, även om primärvården är navet i den nära vården. Det är ett nytt sätt att tänka och arbeta. Kärnan är det personcentrerade förhåll ningssättet – att se, involvera och anpassa insatserna efter vad som är viktigt för varje unik person – sådant som vi arbetsterapeuter är bra på! Nu är Nära vård-tåget i rullning och som förbund har vi valt att vara allt annat än passagerare. Vi vill vara med och styra. Vi vill visa vägen i omställningen till Nära vård. Arbetsterapeuters kompetens är en avgörande pusselbit i omställningen. Förbundets fullmäktige beslutade därför förra året att fokusera på arbetstera peutens uppdrag och att tydliggöra de hälsofrämjan de, förebyggande och rehabiliterande insatser vi kan bidra med. Vi ska också verka för att det ska finnas rimliga förutsättningar för att bedriva arbetsterapi på primärvårdsnivå – en hållbar arbetsmiljö samt bättre möjligheter till yrkeslivslångt lärande. Före sommaren genomförde vi en undersökning med fokus på arbetsterapeutens arbete på primär vårdsnivå. Enkäten, som besvarades av nära 1 500

medlemmar, innehöll frågor om uppdragets utform ning och förutsättningar, men också om omställning en till Nära vård. Tyvärr visade resultatet att bara 26 procent av arbetsterapeuterna i kommunerna och 19 procent inom regionerna känner sig tillräckligt involverade i den omställningen. När det gäller plane ring eller genomförande av förändringar i verksam heten relaterade till Nära vård uppger 57 procent av arbetsterapeuterna i kommunerna att det sker eller planeras sådana förändringar. Inom den region drivna primärvården är motsvarande siffra bara 30 procent och drygt hälften känner inte till några som helst verksamhetsförändringar relaterade till Nära vård. Det är inte good enough . Om vi ska lyckas med omställningen till Nära vård måste alla vara med på tåget. Från förbundets sida kommer vi att göra vad vi kan för att öka känslan av del aktighet samt visa värdet av vår

profession. På vår webb har vi sedan en tid exempelvis en särskild Nära vård-sida där vi samlar länkar, information och kunskap kring om ställningen. Sedan i våras arrangerar vi även digitala Nära vård-frukostar med fokus på att inspirera och sprida goda exempel. Vi är övertygade om att omställningen till Nära vård är rätt destination för framtidens hälso- och sjukvård. Nu visar vi vägen – tillsammans!

Fotnot. Resultatet av primärvårdsenkäten kommer att presente ras i sin helhet sena re under hösten.

ida kåhlin Ordförande

Stöd i vardagen Att ha barn kan vara tufft och har du en egen funktionsnedsättning kan det vara ännu mer utmanande. Nu finns ett nytt föräldraskapsstöd för föräldrar med psy kisk ohälsa eller npf. Det är helt kostnads fritt och tillgängligt för alla och det går att vara anonym. Du hittar det på bracke diakoni.se/trust.

Mer melatonin Hormonet melatonin har visat sig påverka sömnen positivt. Nu har forskare vid Uppsala universitet i en studie på unga vuxna visat att användandet av tyngdtäcke kan öka nivåerna av hormonet med 30 procent. Däremot påverkades inte nivåerna av stresshormonet kortisol eller det stressmotverkande oxytocinet. Mer på uu.se.

BILDER: MOSTPHOTOS

Hösten 2023 blir arbetsterapeutprogrammet i Umeå en distansutbildning. Förhoppningen är att kunna locka fler sökande – inte minst från Norrlands inland. Umeå går över till distansutbildning

träning, till exempel förflytt ningar, hjälpmedelsutprovning och terapeutisk gruppaktivitet där studenterna behöver testa, träna och öva. Ulla Nygren berättar att am bitionen är att alla terminers studenter vid något tillfälle varje termin ska kunna vara på plats samtidigt i Umeå för att kunna träffa varandra och knyta sociala kontakter. – Vi vet att det är viktigt med tillhörighet, trygghet och ge menskap för att känna motiva tion i sina studier. Universitetet har också ut vecklat ett VFU-samarbete med Västerbotten, Västernorr land och Jämtland/Härjedalen vilket gör att det finns stora möjligheter att göra praktik i, eller nära, sin hemort. – Men självfallet är alla välkomna att söka, oavsett var man bor i landet. katja Alexanderson

tet. Hösten 2023 ska de första studenterna vara på plats on line. – Vi vill göra det möjligt att studera från hemorten, och hoppas kunna locka personer som vill bli arbetsterapeuter men som inte kan eller är be redda att bryta upp från sitt sociala nätverk, säger Ulla Nygren studierektor vid arbets terapeutprogrammet. Studenterna som redan på börjat sina studier i Umeå fort sätter enligt det nuvarande pro grammet på plats. Men även fram tidens distans studenter kommer att ha viss undervisning på campus i Umeå, men bara upp till tre veckor per termin. – Det kan vara praktiska moment som kräver färdighets

Det råder brist på arbetstera peuter i Sverige och extra svårt att rekrytera är det bland annat i Norrlands inland. För att täcka framtida behov be höver fler arbets terapeuter än i

programmet vid Umeå univer sitet har de senaste åren haft lågt söktryck till sina 45 studie platser och därför bygger man nu om utbildningen till en distansutbildning. Sedan hös ten 2021 har lärar gruppen gjort en

”Självfallet är alla väl komna att söka, oavsett var man bor i landet.”

dag examineras. Arbetsterapeut

systematisk genomgång

av och utvecklat både innehåll och pedagogiskt upplägg i nära samarbete med Universitets

pedagogik och lärandestöd vid Umeå universi

ILLUSTRATION: MOSTPHOTOS

Extra fullmäktige med fyllnadsval till

styrelsen

Två nya ledamöter till förbundsstyrelsen kommer att väljas på ett extra fullmäktige, som hålls digitalt den 29 november. Av privata skäl har två av möte den 29 november klock an 16.00–18.00.

Valberedningen presen terar sina kandidater den 1 november. Du som medlem kan närvara digitalt genom att anmäla dig, senast den 15 november, via webben. Följ rappor teringen på arbets terapeuterna.se. ¶

mer fullmäk tige att besluta om en upp datering av in struktio nen till val beredningen.

ledamöterna i förbundsstyrel sen avsagt sig sina uppdrag. Sveriges Arbetsterapeuter håller därför fyllnadsval vid ett extra, digitalt, fullmäktige

Fullmäktigeledamöterna är i princip desamma som vid förra fullmäktige 2021. Utöver valet av två ledamöter kom

ILLUSTRATION: MATILDA PETERSSON

6

66 år Nästa år höjs åldersgränsen för att vara medlem i en a-kassa till 66 år. Läs mer om hur a-kassan fungerar på akademikernasakassa.se.

BILD: MIND

Efterlyses: Oro Fyra av tio svenskar uppger, enligt Mind, att de känner oro, ängslan eller ångest. Nu samlar organisationen in svenska folkets oro för att ge poli tikerna underlag för en medmänsklig politik och ber människor att dela med sig på sociala medier under #minoro eller på mind.se/orosmoln.

Höjda avsättningar till tjänstepensionen

I december blev det, efter förhandlingar mellan facken och arbetsgivarna, klart att premierna till tjänstepensionen höjs rejält för de flesta anställda i kommuner och regioner. Det nya pensionsavtalet innebär att kommuner och regioner kommer att gå över till ett helt avgiftsbestämt system. – Tjänstepensionen blir allt viktigare och med det nya systemet blir pensionen mer förutsägbar. Det bygger på livsinkomst principen, där arbetsgivarna löpande betalar in en viss procent av lönen till en pensionsförsäkring, säger Sveriges Arbetsterapeuters förhandlingschef Maria Yngvesson. Redan i dag har alla som är födda 1986 eller senare en helt avgiftsbestämd pen sion. De som är födda 1985 och tidigare har, beroende på lönenivå, antingen avgifts bestämd pension eller en kombination av avgiftsbestämd och förmånsbestämd. Tack vare det nya avtalet höjs nu avsätt ningarna rejält. På inkomster upp till löne taket för allmän pension (i år drygt 44 000 kronor i månaden) ökar avsättningen från 4,5 procent till 6 procent av lönen. På in Vid årsskiftet höjs inbetalningarna till tjänstepensionen för majorite ten av de anställda inom kommu ner och regioner. Sveriges Arbets terapeuter har varit med och för handlat fram det nya avtalet.

i kommun/region och om man planerar att fortsätta arbeta i sektorn. – Prata med din arbetsgivare för att ta reda på om du tjänar på att byta pensions avtal. Du kan också kontakta förbundet om du undrar hur det nya avtalet påverkar just

komster över taket höjs det från 30 procent till 31,5 procent. – Det är en höjning med en tredjedel för inkomster upp till taket och det kommer att ge majoriteten av våra medlemmar goda förutsättningar för att få bättre pensioner i fram tiden, säger Maria Yngves son. Hon konstaterar att storleken på pen

dig, säger Maria Yngves son och tillägger att det finns vissa övergångs regler, bland annat kring vad som gäller vid åter anställning. Den som nyanställs i kommuner eller regioner efter årsskiftet kommer att omfattas av det nya avtalet, oavsett födelseår. Samtidigt med införan det av det nya avtalet

”Det kommer att ge majori teten av våra medlemmar

goda förutsättningar för att få bättre pen sioner i framtiden.”

sionen även påverkas av hur det insatta kapitalet växer – och tillägger att i det avgiftsbestämda systemet behöver man själv välja hur pengarna ska placeras.

MARIA YNGVESSON

höjs lägsta åldern för utbetalning av avgiftsbestämd pension till 60 år. Tjänste pensionen betalas ut så länge man lever, men det kommer att gå att ta ut den under kortare tid, som lägst tio år. katja Alexanderson

Den som i dag har en förmånsbestämd pension kan välja att gå över till det nya systemet. Vad som är bäst beror bland an nat på lönens storlek, antal år man jobbat Avgiftsbestämd pension k Arbetsgivaren betalar löpande in en avgift mot svarande en viss procent av lönen till en pensions

Förmånsbestämd k Pensionens storlek styrs av lönen de sista åren före pension samt hur länge arbetstagaren har arbetat i sektorn. Källa: Akademikeralliansen

ska placeras. Storleken på den slutliga pensio nen beror på lönen un der hela arbetslivet och hur väl kapitalet för räntas och växer.

försäkring. Arbetstaga ren väljer hur pengarna

7

PORTRÄTTET

Adhdlugnet Läkaren Ulrika Lorentzon var 53 år när hon fick sin adhd-diagnos: ”Jag fick stor förståelse från omgivningen och en egen förståelse för varför så mycket hade varit så fruktansvärt krångligt.” Text: Katja Alexanderson Foto: André de Loisted

K lockan är bara ett par minuter över halv nio, men Ulrika Lorentzon känns som en person som kommer i tid. Så det blir ett varv runt hotell lobbyn för att spana efter henne. Mycket riktigt sitter hon och väntar i andra änden av lokalen. Hon har faktiskt varit där i en hel tim me, det gick lite snabbt på morgonen och hon hastade i väg hemifrån. Hon tar det med ro, och dricker sitt kaffe som personalen bjuder på. Så hade hon kanske inte reagerat innan hon 2005 fick sin adhd-diagnos som 53-åring. Numera är hon snällare mot sig själv och vill dela med sig av sina erfarenheter för att stötta andra. – Jag blev väldigt hjälpt av diagnosen. Jag fick stor förståelse från omgivningen och en egen för ståelse för varför så mycket hade varit så fruk tansvärt krångligt. 2005 var inget bra år för Ulrika Lorentzon. Det började med att hon kallades tillbaka till vården efter bröstcancerscreening. Biopsin visade att hon hade en tumör i ena bröstet. – Bröstcancerdiagnosen var oväntad och plöts lig. Jag hade inte en aning, berättar Ulrika som själv är läkare. I en första operation tog kirurgen bort en bit av bröstet. Det räckte inte, marginalen till tumören hade varit för liten, så det blev en operation till. Dessutom visade ett ultraljud något vagt på andra bröstet. Ulrikas läkare tyckte att de kunde vänta och se. – Jag stod inte ut med att avvakta och opererade bort båda brösten. Dessutom var det tungt på jobbet. Ulrika Lorent

zon hyrde in sig på en privat mottagning och var en av tre allmänläkare. Eftersom hon har erfaren het från psykiatrin hamnade alla patienter med psykisk ohälsa hos henne. Dessutom var mottag ningens chef, Ulrikas stora stöd, dödssjuk i cancer och dog i den vevan. – Plötsligt fanns han inte vid min sida, just då var det djupt olyckligt. ”Jag blev väldigt hjälpt av diagnosen.” Minnet som alltid varit ganska dåligt blev sämre och sämre. Ulrika började fundera på vad som kunde vara fel. Var det demens? Hon skickade en egenremiss till minnesutredning. Som om det inte räckte med käftsmällar blev Ulrika dessutom ut satt för två mordhot av en patient, men utred ningen lades ner. – Det var droppen för mig. Hjärnröntgen och ryggmärgsprov visade att det inte var demens – och Ulrika frågade om det kan ske kunde vara adhd. Hon tycker att hennes per sonlighet stämmer väl överens med det. – Jag har dåligt närminne, är impulsiv, svårt att hålla kvar målet … och det är många projekt. Hon blir tagen på allvar och får sin remiss, men med ett visst mått av ”men, du är ju läkare.” Utredningen visar att det inte är någon tvekan om att hon har adhd. – Det bekräftades när jag sedan fick medicin ... WOW! Medicinen blev en verklig gamechanger. kk

8

Ulrika Lorentzon Akuell med: Berättar sin historia i boken Livsberättelser om adhd och autism . Bakgrund: Allmänlä kare och uppfinnare. Stolt över: Uppfin ningen ”Dynamic Delivery Device” – som skulle underlätta ergonomin för den födande mamman. Fick pengar från Vinnova och etiskt godkännande, men den har inte testats i skarpt läge.

Utifrån sina egna erfarenheter säger Ulrika Lorentzon att det aldrig är för sent för en npf-diagnos.

Ulrika beskriver det som ett uppvaknande, att hon fick styrfart, nu kunde hon stå på sig i en diskussion utan att släppa sin egen tanke. Kunde hålla mer i minnet, blev mer stringent. Det sociala livet blev roligare och det blev lättare att möta folk. – Jag tycker inte att jag ändrat min personlighet, men jag har blivit mer självsäker. Lite som när hon var barn. – Innan jag började skolan var jag Tarzan. Jag var nöjd med mig själv, folk gillade mig och jag gillade mig själv. Jag minns att jag tänkte: ”Tänk att jag är jag.” Det var lite svindlande. Hon tror att barndomens trygghet beror på att hon hade snälla och tillåtande föräldrar. De uppmuntrade henne att våga tänka själv, gav mycket frihet och hon fick ta större ansvar än kompisarna. Mötet med 1960-talets skola hemma i Ängelholm ändrade allt. Där fanns inget utrymme att vara annorlunda. – Jag var väldigt orolig, hade svårt att somna, var ängslig och blyg. Tyckte inte att jag dög.

Ulrika kände sig udda, som en pusselbit som behövde sågas till. Tonade ner sig själv. Och när de andra eleverna i klassen var dumma mot henne blev det ännu värre, en ond cirkel. – Om det är någon som är taskig mot mig så släcker jag ned totalt. Om jag har en viss IQ från början så sjunker den med hälften. Jag får bara ledsyn intellektuellt. Jag tror att många av oss med adhd hade presterat bättre om vi blev rart bemötta. På gymnasiet blev det mycket bättre. Ulrika bestämde sig för att fejka att hon var självsäker – och det funkade. Dess utom var det allmänt trevligare stämning och det fanns möjlighet att gå i väg och plugga i avskilda studiebås. Ljud miljön är jätteviktig för henne. Hon fick toppbetyg och kunde välja vad hon ville. Den nya bästa kompisen skulle bli läkare, så då blev det samma bana för Ulrika. Att hennes pappa tandläkaren själv hade drömt om att bli läkare på verkade nog också yrkesvalet. Hon specialiserar sig till allmänläkare, men i slutet av 1980-talet väljer hon att jobba inom öppenpsykiatrin och

10

PORTRÄTTET

läser en steg 1-utbildning till psykoterapeut. Jobbet är givande, men också emotionellt krävande. Speciellt illa vid sig tar hon av att en patient oväntat begår självmord. Kan inte låta bli att förebrå sig själv för att hon missade det. Går i egen terapi och får antidepressiva. – Periodvis har jag gått i terapi. Det har givit mycket, men jag tror att det var adhd som var grejen.

men utan framgång. I samband med diagnosen träffade hon även en arbetsterapeut och en adhd-coach. Fick bland annat lära sig mindfulness; förtvivlat tråkigt men skratt retande effektivt. Det finns också en sorg över att livet kun de ha sett annorlunda ut, om hon tidigare hade fått verktyg (och medicin) för att hantera effekterna av adhd:n. – Jag hade patrullerat kring mina gränser på ett annat

sätt – och varit vaksam på tecken som uppstår när det går dåligt, och när det går bra. Den avbrutna yrkeskarriären till trots, så har livet efter adhd-diagnosen blivit ett lyft. Ulrika har bland annat läst en

”Jag skulle mycket väl kunna vara den där snurriga tanten. Men med adhd-­ medicin är jag mycket mer samlad.”

Vid den här tiden har hon fått hunnit få två barn, födda 1984 och 1986. Är lyckligt gift. Tidigt 1990-tal tar hon ste get till att bli egenföretagare. Kämpar på. Kommer tidigt på morgnarna och stannar kvar tills fläktarna har tystnat långt efter att alla andra har gått hem. – Jag hittade aldrig någon lugn lunk. All tid gick till att kompensera att jag var som jag var. Energin går åt till att hålla skenet uppe och få patient mötena att funka bra. – Jag var mig själv, men jag spelade min yrkesroll. Det var doktor Ulrika. Priset för att klara arbetet är högt, i dag tycker hon att det var för högt. Hennes råd till en ung Ulrika hade varit att välja en annan yrkesinriktning. – Jag lade allt krut på att lyckas på jobbet. Barnen och familjen kom i andra hand. Sällskapsliv var bara jobbigt. Även om hon inte var ”årets mamma” alla gånger, och det var rörigt och råddigt, kan hon i backspegeln se att det hände mycket kul. Det är spännande med en förälder som är impulsiv och hellre säger ja än nej. När vi närmar oss 2005 har Ulrika redan några år tidigare varit framme och nosat på den beryktade väggen och varit sjukskriven i två månader. Men cancern och mordhotet gör att hon kraschar totalt och kan inte längre jobba, även om adhd-diagnosen och medicinerna har förändrat livet till det bättre.

utbildning i innovation och teknisk design på Ideum i Lid köping (och har en lång lista med idéer), men är numera pensionär. Hon engagerar sig i Attention, fast hon till en början var skeptisk till det. – Jag tycker ju att jag är jättejobbig – och var ytterst tveksam till att jag skulle stå ut med fler som jag. Hon hoppas kunna bidra till att äldre personer inte ska få felaktiga demensdiagnoser på grund av att de egentligen har adhd. – Jag skulle mycket väl kunna vara den där snurriga tan ten. Men med adhd-medicin är jag mycket mer samlad och kan ha ett mycket bättre liv och fungerar bättre. Och fung erar det inte så förstår man varför jag rör till det, till exem pel när jag ska boka biljetter. Hon är aktiv på Linkedin och peppar och supportar andra uppfinnare, eftersom hon av egen erfarenhet vet hur svårt det är att göra verklighet av sina idéer. Numera är det sociala livet inte jobbigt utan något som berikar. Hon och maken har ett rikt umgängesliv och träffar ofta vänner. ”Min dotter säger att jag är trevligare efter diagnosen.” – Min dotter säger att jag är trevligare efter diagnosen. Jag är mjukare och lyssnar mycket bättre, jag var jätte stressad innan. Så det är aldrig för sent att få en diagnos. – Jag är mycket gladare över att leva och ser positivt på framtiden. Är nöjd med mig själv. Jag har sett bättre ut förr, men är glad över mitt utseende och min kropp. Jag ser inte hinder och de hinder som uppstår ifrågasätter jag mycket mer. ¶ Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf) som adhd, autism spektrumtillstånd (ast), språkstörning och Tourettes syndrom.

– Jag kunde inte spela rollen som doktor längre. Kunde inte förmedla trygghet till patienterna. Jag var ett skälvande asplöv inuti. Sedan dess har hon verkligen försökt komma tillbaka till läkarjobbet, men det har inte gått. I det finns en sorg. Hon har försökt få Försäkringskassan att klassa mordhotet som en arbetsskada,

MALMÖ

11

HALLÅ DÄR!

Nyttigt fika Är det bra att kunna jobba när och var man vill? Hur funkar delat ledar skap? Hur kommer man igång med arbetsmiljöarbetet? Hjälper eller stjälper it-systemen? Jobbfika är en podd från Prevent som tar upp vad som händer på jobbet. Du hittar podden där poddar brukar finnas och på prevent.se.

... Eva Lindqvist som ska leda Nationellt kompetenscentrum för äldreomsorg som invigdes i augusti. Kompetenscentret ska öka kunskapen om äldreomsorg nationellt och ge kommunerna stöd i utvecklingen av äldreomsorgen.

Vad har du jobbat med tidigare? – Senast var jag chef för Nestor FoU som är ett forsknings- och utveck lingscenter som jobbar med äldrefrågor. Jag har

ILLUSTRATION: MOSTPHOTOS

ILLUSTRATIONER: MOSTPHOTOS

Ett menskligare arbetsliv i fokus Den ideella organisationen Mensen arbetar för ett jäm ställt samhälle med en öppen och kunskapsbaserad syn på mens utan tabun och för

även varit forskare och lära re på Karolinska institutet och mitt forskningsområde har varit digitalt stöd för personer med kognitiv nedsättning, och innan dess

T

V A

R I

P

O :

T

O

F

arbetade jag som arbetsterapeut 14 år inom äldreomsorgen. Äldrefrågor verkar alltid ha funnits med dig, varför? – Först var det mötet med patienterna som var inspirerande och roligt. Senare har det varit frågorna om hur äldre ska få inflytande och kontroll över sin vardag som har varit viktiga för mig att jobba med. Vad blir det första du sätter tänderna i? – Vi behöver rekrytera medarbetare. Som ett underlag för det ska vi ha dialogforum med kommuner för att höra vad de vill ha för stöd och se var behoven ligger. Redan nu arbetar Socialstyrelsen målgruppsanpassat och vi hoppas kunna jobba vidare med det för att bli ännu bättre. Vi vill även bygga upp ett samarbete med forskare. Hur ser du på de stora utmaningarna inom äldreomsorgen som kompetens- och bemanningsfrågan? – Utifrån mitt perspektiv handlar det om hur ny kunskap ska integreras i verksamheterna när det är svåra förutsättningar som underbemanning och för få med adekvat utbildning. Jag tror att teamarbetet är en väldigt viktig väg för att föra in kun skap i verksamheterna eftersom samarbetet runt klienterna ger möjlighet till kunskapsutbyte. Är det någon speciell fråga som ligger dig nära? – Ja, förebyggande arbete, där kommunerna troligen kommer att få ett större ansvar. Det kan vara fallprevention eller att före bygga ensamhet och fysisk inaktivitet. Vi skulle kunna stötta med kunskap om vilka insatser man ska satsa på och hur man kan följa upp. Det kan då även handla om hur kunskapsstöd ska se ut och om kommunerna får ut rätt information av kartlägg ningar som görs. Något som också ligger nära är att lika väl som det är viktigt att dra nytta av välfärdsteknik och digitalise ring är det viktigt att se utmaningarna, det kan vara svårt att bli inkluderad i det digitala samhället som äldre. Hur vi kan bidra i den här frågan vill jag gärna jobba vidare med. Anki Wenster

domar. En del av det arbetet är att verka för ett arbetsliv där frågor som rör menscykeln är en självklar del av ar

Mer hälsodata för hälsans skull En kartläggning från Social styrelsen visar att det finns omfattande behov av natio nella hälsodata i Sverige. Data behövs bland annat från primärvården, om an vändning av läkemedel inom hälso- och sjukvården samt för krisberedskap och krishantering. – Nationella hälsodata av god kvalitet är viktiga för att vi ska få en bättre och säkra re vård för alla patienter och i förlängningen en bättre hälsa för alla, säger Anna Bennet Bark, enhetschef på Socialstyrelsen i ett press meddelande. Kartläggningen har också identifierat flera hinder. – Till exempel finns det en juridisk komplexitet vid in samling och delning av data, det saknas enhetliga natio nella informationsstrukturer, hälso- och sjukvårdsverk samheterna är olika organi serade och data registreras och lagras på olika sätt. Mer på socialstyrelsen.se.

11 oktober ... öppnade löneenkäten. Du har väl redan svarat? Ju fler som svarar desto bättre bli lönestatistiken. betsmiljöarbetet. Hur ser det till exempel ut med möjligheten att ta paus och byta skydd? Mer på mensen.se.

Kunskap som räddar liv Hjärt-kärlsjuk dom är den vanligaste

dödsorsaken i Sverige. Om alla håller sig uppdaterade på de senaste rikt linjerna för hjärt

lungräddning och ingriper vid ett misstänkt hjärtstopp kan många liv räddas. På hjart-lungfonden.se kan du läsa mer om HLR.

12

Andreas Collin är medaljör i rullstolsrugby och använder höftbälten från Bodypoint. Livstidsgaranti gäller för bälten och selar från Bodypoint. www.heamedical.se

13

UPPDRAG: FACKET

Engagemang driver facket Text: Pontus Wikholm Illustration: Josefin Herolf

Vi har inte längre tid att engagera oss, vi bryr oss inte, vi tror inte att vår röst räknas – medborgarnas engagemang i ideella föreningar minskar. Helt fel, säger Angeli Sjöström Hederberg , samhällsentreprenör och författare.

14

orskning visar att vi är precis lika aktiva i dag som för 30 år sedan. Vi sitter med i bostads rättsföreningen, vi står upp för våra åsikter på sociala medier, vi

att förändra det och inkludera fler. Demokrati är inte något som är, det är något vi gör. Om föreningslivet blir hotat och färre är med och ”gör demokrati” är Angeli Sjöström Hederberg rädd för att man tappar förmågan att förstå vad demokrati är och till slut inte ser teck en på om samhället är på väg att bli mer auktoritärt. Det låter dystert, men i grunden är hon optimist.

säljer varmkorv under knattefotbolls matchen och vi går med i facket. I början av september samlades Sveriges

Arbetsterapeuters kretsordförande och lokala ombudsmän för region och kommun. Senast de sågs fysiskt var hösten 2019, men nu var det dags igen. Det var många välbekanta ansikten – fackföreningsrävar som jobbat för bättre lön i 30 år och lokala ordförande som drivit engagemanget i sin krets minst lika länge. Men många var också nya. Unga, till och med ny utexaminerade, som tagit över och börjat jobba med fackliga frågor i sitt närområde. – Många säger att engagemanget sviktar, men på ett samhällsplan är det inte riktigt sant. 51 procent av svensk arna jobbar ideellt någon gång per månad. I snitt 18 timmar per månad. Det är siffror som varit nästan helt oförändrade de senaste 30 åren, säger Angeli Sjöström Hederberg, och hänvisar till under sökningen Medborgerligt engagemang i Sverige 1992–2019 . Angeli Sjöström Hederbergs eget engagemang star tade med elevrådet i mellanstadiet och sedan dess har hon tuffat på. Operation Dagsverke, studentkår, hundklubb, lokal politik, fackföreningsrörelsen och nu ordförande för Talarföreningen, som samlar Sveriges professionella talare och moderatorer. – Det är viktigt för samhället att vi kan känna egenmakt, att det jag tycker spelar någon roll. Om vi inte tycker det, som det är i vissa delar av samhäl let i dag, blir det farligt. Och då är det allas vårt jobb

– Vi har i alla tider pratat om att just den här generationen yngre inte enga gerar sig, men jag tror det är ett tecken på att vi faktiskt bryr oss – att vi är oroliga. Under de senaste 15 åren har Angeli Sjöström Hederberg jobbat på heltid med att stärka civilsamhället och i förlängningen demokratin. Hon har träffat över hundra medlemsstyrda organisationer och bland annat skrivit en bok om hur man rekryterar, akti verar och behåller medlemmar. Hon har samlat på sig en hel del medskick

”Demokrati är inte något som är, det är något vi gör.” F O T O : P O N T U S . W I K H O L M

för att skapa engagemang. Och en del fallgropar. – Det är mycket som är annorlunda i dag. Tempot har ökat – man vill ha respons genast, allt ska gå snabbt. Folk rör på sig mera – man är inte LOM i 30 år längre. Också själva synen på medlemskap har förändrats och konkurrensen är större när ut budet av arenor blir allt fler. Som en del av en gör-det-själv-kultur säger Angeli Sjöström Hederberg att man måste lita på människor, låta dem prova på och göra sin grej. För ett problem för facket är att man ofta reproducerar sig själv. På grund av tunnelseende rekryterar man sina egna kopior och vet inte ens vem eller vad man går miste om.

kk

15

till. Det blir för invecklat. Det blir också allt vanligare att

medlemmar behand las som kunder. Unge fär som när partierna under valkampanjen talade till medborgarna som konsumen ter. Man försökte locka röster genom att erbjuda ekonomis ka fördelar och extra anslag för olika grupper. – Om man bara kommuni cerar den individuella nyttan med medlemskapet och kom municerar med medlemmar som om de var kunder, så beter de sig så

– Vi måste tro på att människor fixar det. Ibland kan det gå fel, men då ska vi finnas där som stöd. Mikroarrangemang måste räknas. Det ska vara lätt att hoppa på ett tillfälligt engage mang. Alla vill inte ta ett förtroendeuppdrag för ett år, men däremot kanske vara med och ordna en aktivitet eller jobba för en enskild fråga. Det kan vara starten på ett längre och djupare engagemang. – Steg ett är sakfrågor. Frågor med stort F, som berör medarbetare på en specifik arbetsplats. Det kan växa och bli ett engagemang för facket i stort. Alla kommer förstås inte att vilja gå vidare, men kroka arm med dem ni vill ha med och sänk tröskeln för att göra bara en aktivitet. Angeli Sjöström Hederberg talar mycket om att facket är en demokratisk rörelse. Man måste möjlig göra för medlemmarna att vara med och bestämma. Och vara beredd på att de vill tycka till. – Det kräver lite mod att verkligen släppa in sina medlemmar och lyssna på vad de säger. Frågar vi efter åsikter och idéer kommer vi att få det också. Antingen är man en demokratisk organisation eller så är man det inte. Det kan ta lite mer tid att invol vera på riktigt, men blir mer hållbart i längden. Med en centraliserad, tjänstemannastyrd organi sation riskerar man däremot att passivisera det loka la engagemanget. Risken finns att drivkraften och egna initiativ försvinner om man hela tiden blir ser verad färdiga mallar – hur proffsiga och snygga de än är. Tröskeln till att engagera sig blir lätt för hög om det finns för många riktlinjer för hur det ska gå

småningom som kunder. Vi måste träna på att lyfta och berätta den demokratiska biten av facket. Men också om fackets roll som möjliggörare av att det blir bättre på jobbet. Angeli Sjöström Hederberg tycker att engagemang är bra på alla nivåer. Samhället mår bra av organisa tioner som driver förändring. Organisationer mår bra av individer som är med och påverkar. Och vi blir lyckliga av att göra saker tillsammans. För unga kan ett föreningsengagemang vara det som gör att man inte dras in i brottslighet. Frågan är hur man får fler människor ombord. – Framför allt vill man få frågan. Ett massutskick per mejl känns inte på samma sätt. Det handlar om att ha en god relation med sina medlemmar. Oftast är det bättre att ha ett kvalitativt samtal med några få medlemmar än att fokusera på allmänna budskap och kvantitet. Hon tillägger: – Kanske inte sitta hemma på kammaren och fun dera och tro att vi kan förstå vad de vill. Då är det bättre att ringa tre personer och fråga: Vad vill ni? Vad är det som gör dig arg? Kan vi göra något litet tillsammans? Skapa inte verksamhet för dem ni vill nå – skapa tillsammans med dem. ¶

Läs rapporten ”Medborgerligt engagemang i Sverige 1992–2019” på bit.ly/medborgarengagemang

Boken Medlemsmodellen hittar du på medlemsutveckling.se/bocker/

16

Christer Larsson, Agneta Carlsson och Lena Haglund, hedersmedlemmar sedan fullmäktige 2021, uppmärk sammades på Sveriges Arbetsterapeuters LOM- och ordförandekonferens i september. Förbundsordföran de Ida Kåhlin passade på att fråga ut de gamla rävarna. Föregångare upphöjt i tre

FOTO: PONTUS WIKHOLM

Hur startade ert engagemang i Sveriges Arbetsterapeuter, dåvarande FSA? Agneta: Jag var student och gick på ett kretsmöte i Umeå dit någon från Stockholm skulle komma och berätta om förbundet. Det lät intressant. Så mitt engage mang startade med att ordna fika på ett kretsmöte. Lena: Jag engagerade mig ti digt under utbildningen för att ta bort den 5-gradiga betygsskalan framför allt från praktikperioder na. Det kom folk från Stockholm – från det som inte ens var FSA då ännu – till Linköping för de tyckte det var en spännande fråga, så jag fick stöd av dem. Christer: Jag minns inte exakt när det började, men alla gick ju på mötena i slutet av 70-talet. Vi var så få. Och vi visste ju hur bra vi var, men det var ingen annan som visste det. Så skulle det göras något så måste vi göra det själva. Är det något ni är extra stolta över när det gäller professio nens utveckling? Lena: Det roligaste jag gjort som representant för förbundet var då vi åkte till WFOT:s council meeting i Kenya 1996. Tillsam mans med ett gäng duktiga ar betsterapeuter såg vi till att vi fick världskongressen och sedan ge nomförde den i Stockholm 2002. Christer: Jag vet inte om det var en höjdpunkt, men det var i alla fall en unik företeelse när arbetsterapeuter strejkade 1986.

Det tillförde kanske inte så myck et i lönefrågan, men det var en enorm uppslutning. Det fanns inte tillräckligt med folk på kans liet så de ringde Agneta och mig och frågade om vi kunde ta ett strejkmöte i Härnösand. Vad ska vi säga, undrade vi. Förbundet sa att vi skulle leta upp en fax och så kom det en hög med faxpapper från kansliet, som vi läste igenom i bilen på väg ner till mötet. Det var speciellt. Agneta: Det var stort när be slutet om SJOT, Scandinavian Journal of Occupational Therapy togs. Jag blev förvånad nu när jag såg att journalen inte värderas så högt bland medlemmarna, men jag tror inte man vet hur det hade varit utan. Vad har varit drivkraften i ert engagemang? Agneta: För mig har det varit professionsfrågor och att visa nyttan med arbetsterapi. Lena: Jag har alltid varit över tygad om att det är arbetsterapi som samhället behöver. Och varit naiv och tänkt: Fattar de inte? Styrkan i att vi kan erbjuda insat ser till personer i deras vardag där de finns – utan en massa utrust ning. Det har varit mitt driv. Christer: Alla de nätverk jag jobbat i har gett mycket energi. Och förbundet har också haft den inställningen att alla idéer, åt minstone de jag har haft, har varit testningsbara. Men mycket av kraften kommer från gruppen

Christer Larsson

människor man jobbat med. Plus att vi alltid slagit i underläge – ska det göras måste vi göra det själva. Vad ser ni för utmaningar? Agneta: Vi är ett litet förbund och det är både positivt och nega tivt. Det är lätt att hitta gemen samma frågor, men samtidigt kan vi inte räkna med att vi blir några kioskkvältare. Lena: Den utmaning, eller dröm jag har, är att vi någon gång skulle få en arbetsterapeut som riksdags ledamot. Ert medskick till förbundets LOM:ar och kretsordförande? Christer: Fundera på vad din drivkraft är. Och se om du kan hit ta andra med liknande drivkrafter att liera dig med. Lena: Hitta vad du vill engagera dig i. Och ta också vara på det lilla engagemanget – jag tror det är där man måste börja. Agneta: Kanske inte så roligt att säga det, men det tar tid. Man skulle vilja att saker händer imor gon, men tänk hellre i tioårsper spektiv. En vacker dag händer det. Var uthålliga! pontus wikholm

Tidigare förtroende uppdrag i bland an nat lönestrategiska rådet, chefsgruppen, kvalitetsrådet och professionsstrate giska rådet. Agneta Carlsson Tidigare ledamot i förbundsstyrelsen, vice ordförande och delegat i COTEC. Lena Haglund Professionsråd givare, tidigare förbundsordförande och WFOT-delegat.

17

UPPDRAG: FACKET

”Just nu tycker jag den viktigaste frågan att driva både lokalt och centralt är att våra medlemmar har en hållbar arbetsmiljö. Jag upplever att antalet i vår profession inte ökar i samma takt som människor med behov av arbetsterapeutiska insatser. Det blir en oerhört svår ekvation att kunna bibehålla en god arbetsmiljö när arbetsmängd och krav ökar för medlemmarna. I nuläget blir den fackliga verksamheten än mer viktig då vi är starkare tillsammans.”

Rickard Pettersson Kretsordförande i Gotlandskretsen sedan 2018. Dessförinnan kassör.

Sex förtroendevalda om fackligt arbete

Ronja Trulsdotter Fackligt engagerad sen 2018, nu ordförande i Stockholmskretsen. ”Att engagera sig är natur ligt för mig. Som person kan jag ha svårt att hålla tyst när saker inte sker på rätt sätt och jag tycker om att kämpa för våra rättigheter, så att vara engagerad fackligt blev en naturlig plats för mig. Jag tycker helt enkelt om att stå på barrikaderna. Det är något häftigt som sker i demokratiska organisa tioner där man kan känna en möjlighet till påverkan i det stora, samtidigt som man dis kuterar saker där åsikterna går isär. Det känns också stort att kämpa för att bibehålla något som andra före mig kämpade så hårt för att skapa. Lokalt tycker jag att det är viktigt att vara närvarande för medlemmarna och synas, vilket är något som behöver jobbas med dagligen. Som lokalt ombud för man talan för ett flertal medlemmar, vilket är ett stort förtroende.”

Foto: Pontus Wikholm

”Jag är stolt över att jag har fått Värmlands kommunala personal chefer att förstå vikten av oss arbetsterapeuter.”

Yvonne Berlin Fackligt aktiv i cirka 20 år, först lokalt på arbetsplatsen, 2010 LOM för kommunerna i Värmland och sedan ett år kretsordförande.

”Jag påpekar alltid för nya kollegor att den fackliga demokratin inte är självklar och att man ensam utan facket inte har det stöd man kanske behöver. Sen berättar jag vad facket gjort historiskt och att inget är själv klart. Då brukar det gå bra att rekrytera nya kollegor. Sen lockar jag med lite nyckelband och nån penna ...

Jag är stolt över att jag har fått Värmlands kommunala personalchefer att förstå vikten av oss arbetsterapeuter och att lönearbetet jag lagt ner under många år till slut gav rejäla höj ningar för de kommuner som halkat efter. Jag såg att idogt arbete med att serva lokala om bud och chefer med statistik från varje löne översyn här i Värmland till slut gav effekt.”

18

Dèsirée Passchier De Smedt Fackligt ansluten sedan studietiden, sedan i våras ordförande i Sörmlandskretsen. ’ ... om varför man ska vara med i facket ”Tillsammans kan vi uppnå mer, höras bättre. På många arbets platser har vi få eller inga kollegor. Att då ha en organisation i ryggen som arbetar för mig (och några till ) är tryggt och viktigt. Genom att vara medlem stöttar man de aktiviteter som förbundet driver och som individ har jag en organisation bakom mig när jag har frågor som rör till exempel min anställning, min profession och en organisation som kan ge inspiration.”

Louise Karlsson Fackligt engagerad till och från sedan examen 2012, sedan 2018 LOM i region Sörmland och engagerad i kretsen.

”Under mina fyra år som LOM har Sörmland gått från att vara en av de sämst betalande regionerna med lägst lönespridning till att vara en av regionerna i topp! Det går att göra skillnad.”

Rawan Diwan Tog examen i januari i år. Nybliven LOM i Kronobergskretsen.

”Jag har inte varit LOM länge, men ordförande- och LOM-dagarna i Nacka var väldigt trevliga. Det var väldigt roligt att få träffa LOM:ar från hela Sverige och jag tar med mig mycket från de dagarna. Jag hade ifrågasatt mitt engagemang fram till dess, men diskussionerna som lyftes upplevde jag vara väldigt viktiga. Därefter blev det självklart för mig att jag skulle fortsätta som LOM.”

Läs fler svar av de förtroendevalda på arbetsterapeuterna.se/omfackligt .

19

Att vara med i facket är en självklarhet för arbetstera peuten Mathilda Söderdahl.

UPPDRAG: FACKET

”Man ska inte bara ta ett nej”

Mathilda Söderdahl var engagerad i facket redan som student i Örebro. I dag är hon lokalt ombud och skydds ombud för arbetsterapeuterna i Askersunds kommun. I slutet av sommaren skrev Mathilda Söderdahl en kommentar på Facebook och talade sig varm för Sveriges Arbetsterapeuter. Och lyfte fram att hon som förtroendevald kan påverka beslut som spelar roll varje dag på jobbet – och att uppdra suppleant i den centrala styrelsen, säger Mathilda och tillägger att hon däremot inte varit fackligt aktiv på sina tidigare arbetsplatser. Text: Katja Alexanderson Foto: Kicki Nilsson

ASKERSUND

get är både kul och utmanande. Till vardags är hon arbetsterapeut i Askersunds kommun i södra Närke, vid Vätterns norra spets. Hon arbetar mot LSS och funktionsstöd och är en av numera nio arbetsterapeuter i kommunen, men det återkommer vi till. Efter examen 2015 från Örebro universitet jobbade hon på sjukhusen i Västerås och Örebro, men har nu flyttat tillbaka till Askersund där hon är sjätte generationen på släktgården. För tre år sedan sommarjobbade hon på kommunen under sin föräldraledighet för att känna efter om det var något för henne. Hon gillade jobbet och började som ordinarie i mars 2020. Arbetsterapeuten hon tog över efter hade varit ett av två lokala ombud och skyddsombud. Mathilda fick genast frågan om hon ville ta över uppdragen, men kände att hon ville bli varm i kläderna först. Men ett frö såddes nog redan där, eftersom hon gillar att kunna påverka och har svårt att låta bli att enga gera sig. – Jag var fackligt engagerad under studietiden. Då var jag lokal ordförande i FSAstud i två år, och även

Att vara med i facket har alltid känts självklart för henne. När hon jobbade som tågvärd på SJ fanns det inte på kartan att inte vara med. Och hemifrån har hon också med sig tron på facket och möjligheten att påverka, och att kunna prata för sin sak. Hennes pappa är lokalpolitiker, mamma har varit fackligt ombud på sin arbetsplats och med tre äldre bröder fick Mathilda mycket övning på att stå upp för sig själv. – Jag är inte konflikträdd heller och inte rädd för att ta en diskussion. Jag har lite svårt att bara få ett nej. Men, varför då? Går det att göra på något annat sätt? Hur kan vi komma framåt? När hon kom tillbaka från sin tredje föräldraledighet tidigt i våras fick hon återigen frågan av sin fackliga kollega Ewa Wängdahl om hon ville ställa upp, och nu kändes det rätt. Efter en omröstning bland kolle gorna klev hon på som förtroendevald. Så i dag är både hon och Ewa lokala ombud och skyddsombud. Att vara två på posterna är väldigt värdefullt både för att stötta varandra och för att säkra återväxten, med tanke på att Ewa närmar sig pensionen.

kk

21

UPPDRAG: FACKET

Mathilda kastades rakt in i löneöverläggningen med HR på kommunen. Hon tror att det var skönt för Ewa att ha någon med sig som kunde komma med nya argument. Mathilda själv var peppad och tyckte att det var dags för arbetsterapeuterna att få en större del av kakan. – Först erbjöd de 2,3 procent. Då sa jag något i stil med ”Det kommer vi inte att acceptera”. Till sist fick vi upp det till 4 procent. Hon vet förstås inte exakt vilka argument som bet på arbetsgivaren, men säger att hon och Ewa gjorde det tydligt att det krävs bättre villkor för att kunna re krytera arbetsterapeuter till en liten kommun och få dem att stanna. I dag är det svårt och två somrar i rad har det inte varit några sökande till sommarvikarie. – Yngre stannar inte lika länge, man vet att man kan byta om man inte trivs. Att det finns andra jobb att få. Vi är en generation som vet att om vi ska ha upp lönen måste vi byta jobb. Men vi som jobbar här vill inte det, vi vill jobba här. En annan bidragande orsak kan ha varit att de fick uppbackning av sin chef i samtalen med HR och att Askersunds Mar, Kerstin Jacobsson, i olika samman hang har lyft värdet av arbetsterapeuternas insatser. Dessutom visar Mathilda, Ewa och de andra arbets terapeuterna så ofta de kan upp vad arbetsterapeuter bidrar med, till exempel på kommunens senior festival. – Det är ett konstant arbete att visa vilka vi är, vad vi gör, varför vi finns, säger Mathilda och konsta terar uppskattande att förbundet nu är mycket syn ligare i media än när hon studerade. Förutom löneökningen på 4 procent erbjuds nu mera Askersunds arbetsterapeuter ett semester paket om de flyttar sin sommarledighet. Det utgår också extra ersättning om man går kort och är färre än hälften av arbetsterapeuterna på plats. Den andra stora fackliga frågan är arbetsmiljön. Det handlar om hur de ska kunna räcka till för alla som behöver arbetsterapi. Inte minst med tanke på att de är en relativt ung arbetsgrupp där det blir en hel del vabb och föräldraledigheter. Och eftersom det inte finns vikarier läggs jobben på hög om någon är borta ”Det är ett konstant arbete att visa vilka vi är, vad vi gör, varför vi finns.”

– bara det mest akuta blir omhändertaget. Arbets belastningen ökar också av att det inte jobbar några arbetsterapeuter i regionen (reds anm: Örebro län har delat upp primärvården så att fysioterapeuter jobbar i regionen medan arbetsterapeuter jobbar i kommunerna). Kommunens arbetsterapeuter sköter därför handrehabiliteringen och får även ta hand om personer som till exempel väntar på en höftopera tion. I andra delar av landet hade det hanterats av vårdcentralen. – Vi larmade om stress och att vi känner oss otill räckliga redan i februari-mars. När det sedan inte hade hänt något i juni, trots att

22