Arbetsterapeuten-5-2024

#5 2024

TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES ARBETSTERAPEUTER SVERIGES ARBETSTERAPEUTER

Årets arbets- m terapeutstudent

TEMA FULL- MÄKTIGE

k PORTRÄTTET Tina Järvenpää ser människan bakom brottet

k ÄNTLIGEN!

Första studenterna på plats i Uppsala

Emilia

arbetsterapi

k UTMÄRKELSE

MARIA ROOS ÄR ÅRETS ARBETSTERAPEUT

Innovation med enkelhet i fokus. Cosmos

”Taklyften Cosmos har en genomtänkt design som förenklar de uppgifterna som vårdgivarna utför i vardagen.” – Reddot Design-juryns motivering

Se videon här:

Dubbla funktioner – kan användas både som stationär och flyttbar taklyft

www.humancaregroup.se

katja alexanderson Chefredaktör

#5 2024

FOTO: DANIEL LARSSON

Toakön – bra för demokratin

Det är svårt att förstå att det redan har gått tre år sedan senaste fullmäktige. Då var vi mitt i pandemin och demokratin fick skötas på distans via skärmar runt om i landet. Det gick bra, bättre än vad jag trodde, men jag gläds åt att fullmäktige kan samlas i verkliga livet i år. För det händer något när människor möts fejs-to-fejs (eller ansikte mot ansikte för dig som vill ha lite mindre anglicism). Samtalen blir djupare och vi måste på ett annat sätt och tänker i olika frågor. Och så får vi det där småpratet över en fika, i toakön eller när vi går ut för att ta en nypa luft och skakar i gång möteströtta hjärnor och ben. Roligare för deltagarna och bra för demokratin. I det här numret skriver vi om fullmäktige. Det är Sveriges Arbetsterapeuters högsta beslutande organ som ska staka ut vägen för de kommande tre åren. Du får möta kandidaterna till förbundsstyrelsen. Och vi går igenom förbundsstyrelsens propositioner, som bland annat handlar om fokusområden för nästa period, ett utbildningspolitiskt ställningstagande och revidering av den etiska koden. Vi presenterar också motionerna som inkommit från kretsar och enskilda medlemmar. De handlar om allt från fackliga utbild ningar och förkortad arbetstid till arbetsterapeuter inom skolan. Tycker du att någon fråga är extra viktig? Hör av dig till din krets och framför din åsikt. Vi hyllar också Årets arbetsterapeut och Årets arbetsterapeutstudent. Två energiknippen som lever arbetsterapi från morgon till kväll. Dessutom möter du Tina Järvenpää som firar 25 år i yrket och jobbar inom rättspsykiatrin. Och som vanligt nyheter, bok- och apptips, krönika och en hel del annat, som till exempel att Uppsala universitet nu har kickat i gång sin utbildning. Grattis! Trevlig läsning. fundera över vad vi egent ligen tycker

s 28

T1-pionjärer i Uppsala: Elisabeth Kustberg, Matilda Lindbäck, Annamaria Schiessling, Tilde Sundholm och Kim Kärrstedt.

5 Ordföranden

Professionsbygget

”Det händer något när människor möts fejs-to-fejs.”

6 Aktuellt 8 Porträttet

Tina Järvenpää

14 Hallå där!

25 000 kr & en sydväst

15 Tema: Fullmäktige Ida redo för tre år till Kicki står stark

Koll på digitala aggressioner s 46

Ledamöter till styrelsen Propostitioner & motioner

28 Uppsala universitet

37 Appspalten

Invigning av Sveriges nionde arbetsterapeutprogram

Med koll på ekonomin 38 Årets arbetsterapeut Maria Roos 42 Årets arbetsterapeutstudent Emilia Björkman 48 Förbundsnytt

32 Karriär

Var det här allt?

34 Nya böcker 35 Krönikan

Hårda förebilder

Utges av Sveriges Arbetsterapeuter Box 760, 131 24 Nacka Växel och medlemsrådgivning: 08 507 488 00 www.arbetsterapeuterna.se kansli@arbetsterapeuterna.se

Layout: Pontus Wikholm Korrektur: Linda Swartz Annonser: Victoria Pettersson victoria.pettersson@mediakraft.se 073 511 81 79 TS-kontrollerad upplaga: 10 500 ISSN: 0345-0988 Grafisk form: Graffoto AB Tryck: Ljungbergs

Ansvarig utgivare: Ida Kåhlin ida.kahlin@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 03 Chefredaktör: Katja Alexanderson katja.alexanderson@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 25 Fotograf omslaget: André de Loisted

M

N

Ä

E

R

N

K

A

E

V

T

S

3

Trycksak 3041 0116

Trapphiss snabbt och enkelt!

KNÄSTÖD FÖR ARTROS + Stabiliserar knäleden + Motverkar orsaken till smärta + Mjuk tygväv minskar tryck

Egna montörer och säljare i hela Sverige

bauerfeind.se

Göteborg Stockholm Sundsvall 031-442250 054-2033422 0510-301302 040-6021611 08-212250 060-125912 Karlstad Lidköping Malmö

Minskad belastning på fingrar och händer Manosplint Safety Cutter Ett säkert och enkelt

Gå kurs i ADL-Taxonomin® Har du inte hört talas om ADL-Taxonomin®?

Då är du troligtvis inte arbetsterapeut! ADL-Taxonomin® – en bedömning av

aktivitetsförmåga är ett av de mest använda arbetsterapeutiska bedömningsinstrumenten i Sverige. Det används för olika målgrupper med nedsatt aktivitetsförmåga och kan tillämpas inom olika verksamhetsområden. Den 13 mars startar Akademins distanskurs i instrumentet och du anmäler dig senast 20 februari på arbetsterapeuterna.se.

alternativ till handkniv/sax som minskar belastningen på dina fingrar och händer.

Som medlem betalar du halva priset på Akademins publikationer och kurser och prioriteras alltid vid kursantagning.

042-25 27 00 info@camp.se

camp.se

4

ORDFÖRANDEN

”Under 80 år har svenska arbetsterapeuter gått samman för att utveckla vår profession. Många viktiga steg har tagits.”

Professionsbygget

V i bygger professionen! Det är temat för Sveriges Arbetsterapeuters fullmäktige 2024 som genomförs i november. Under två intensiva dagar kommer studenter och yrkesverksamma arbetsterapeuter från hela Sverige att tillsammans diskutera och fatta beslut kring frågor som är viktiga för arbetsterapins utveckling och arbetsterapeuters arbetsförhållanden. Förutom en rad olika motioner från enskilda med lemmar och kretsar kommer vi bland annat att dis kutera och förhoppningsvis anta en ny etisk kod och nya kompetensbeskrivningar för arbetstera peuter – betydelsefulla och centrala dokument som kommer att vara viktiga i vårt fortsatta byggande av vår profession. Vid fullmäktige kommer vi att uppmärksamma att det i år är 80 år sedan yrket arbetsterapeut etablera des i Sverige. 1944 startade den första svenska arbets terapeututbildningen vid Röda Korsets högskola i Stockholm och i samband med det bildades också föregångaren till det som i dag är Sveriges Arbets terapeuter, vårt förbund. Under 80 år har svenska arbetsterapeuter gått sam man för att utveckla vår profession. Många viktiga steg har tagits. Vi har varit med och bildat vår världs organisation, WFOT. Vi har tagit fighten för förbättra de löner och arbetsvillkor. Vi har sett till att vi har fått en treårig grundutbildning på universitetsnivå med möjlighet till både yrkesexamen och kandidatexamen i arbetsterapi. När vi för 30 år sedan startade vår ve tenskapliga tidskrift, Scandinavian Journal of Occu pational Therapy , SJOT, skapade vi förutsättningar för doktorander och sedermera forskare inom arbets terapi att publicera och sprida sina forskningsresultat och på så sätt stärka vår professions vetenskapliga grund. Ett enträget arbete från förbundets sida ledde fram till att vi för 25 år sedan, 1999, fick vår legitima tion – en mycket viktig milstolpe i vår historia. Listan med viktiga årtal och händelser kan göras

betydligt längre. Som förbund har vi gjort skillnad och vi fortsätter göra skillnad. I år, 2024, kan vi bland annat fira att det skrivits in i hälso- och sjukvårds lagen att rehabilitering är en del av primärvårdens uppdrag och att vi efter årtionden av kamp äntligen fått en grundutbildning vid Uppsala universitet. I för ordet till boken Organisationen som byggde en pro fession av Anders Björnsson (2012) skrev vår tidigare förbundsordförande Inga-Britt Lindström: ”Skälen till våra odiskutabla framgångar är allas vår tro på arbetsterapins betydelse …” Den tron är fortfarande vår drivkraft och vårt förbund spelar fortfarande en avgörande roll för byggandet av vår profession. Vilka årtal kommer att bli viktiga för oss att fira fram över? Vilka händelser kommer vi att blicka tillbaka på vid kommande jubileum? Jag hoppas mycket på att vi inom en snar framtid får

en lagändring som ställer krav på att funktionen medicinskt ansvarig för rehabilitering , MAR, måste finnas i alla kommuner, att vi får en statligt reglerad specialist examen för arbetsterapeuter, att vi får en förlängd grundutbildning och … ja, listan kan göras lång. Byggandet av professionen blir aldrig färdigt. Det är en ständigt pågående process. I 80 år har

vi, Sveriges Arbetstera peuter, tagit ansvar för vår profession och vi

ser fram emot att fortsätta bygga!

ida kåhlin Ordförande

Gilla film! Gilla Jobbet vill inspirera till ett fö re byggande och hä lsofrä mjande arbets miljö arbete på landets arbetsplatser. På sajten gillajobbet.se/video finns filmer från tidigare års event. Surfa

Onyttiga råd?

Fimpa, ät mer grönsaker, rör på dig och spola kröken. Det är råd för en hälsosammare livs stil som ofta ges av hälso- och sjukvårds personal. En studie från Göteborgs uni versitet visar att det ofta saknas veten skapligt stöd för att rådgivningen verk ligen gör någon nytta – även om råden i sig är bra. Mer på gu.se, sök på livsstilsråd.

in och leta upp ett ämne som intresserar dig. Allt från OSA till Ny på jobbet .

FOTON: MOSTPHOTOS

FOTO: KRISTINA HULTMAN

Arbetsterapeuter från hela Europa samlades i Polen I mitten av oktober var det storkongress för Europas arbetsterapeuter. Svenska forskare och Sveriges Arbetsterapeuter nätverkade och byggde broar för framtidens arbetsterapi.

First OT-Europe Congress hölls i Krakow, Polen i mitten av oktober. Det var första gång en de tre stora europeiska ar betsterapeutorganisationerna – Cotec, Enothe och Rotos – ord nade kongress tillsammans. Sveriges Arbetsterapeuters förste vice ordförande Kristina Hultman var nöjd med upp lägget. – Det var fantastiskt att se så många engagerade arbetstera

peuter från hela Europa på plats samtidigt – såväl forskare som kliniker. En av kongressens keynote speakers var Eric Asaba, docent på Karolinska institutet. Han inledde den andra dagen med ett anförande under rubriken: Crossroads: negotiating the present while envisioning potentialities . Förbundsordförande Ida Kåhlin fungerade som modera

Norden i Krakow: vice ordförande Kristina Hultman, Norsk Ergo terapeutforbunds ordförande Tove Holst Skyer, Finlands Ergotera peutförbunds ordförande Kirsi Wikman, ordförande Ida Kåhlin samt Erika Johansson och Malin Curlo från Sveriges Arbetsterapeuter.

tor under flera av konferensens sessioner och lyfte framtidens arbetsterapi utifrån person centrering, inkludering och samskapande.

Arrangörerna: Council of Occupa tional Therapists for the European Countries (COTEC), European Net work of Occupational Therapy in Higher Education (ENOTHE) och Research in Occupational Therapy and Occupational Science (ROTOS) Foundation.

Pontus Wikholm

Positiva trenden med ökat söktryck håller i sig till VT-25 Antalet sökande till arbetsterapeutprogrammet fortsätter att öka även till vårterminen 2025. Antalet förstahandssökande är upp med 60 procent. Efter några år med sjunkande söktryck var arbetsterapeut programmet den yrkes 2024. Nu visar det sig att den positiva trenden fortsätter även för vårterminen 2025. fört med förra året. Antalet förstahandssökande har ökat med 60 procent. Störst relativ ökning är det vid Lunds universitet och på Karolinska institutet. intresset för att läsa till arbets terapeut burit frukt. Tillsam mans har förtroendevalda,

kansliet, lärosätena, studenter na och engagerade arbetstera peuter visat vägen. Och det behövs, för vi behöver bli fler arbetsterapeuter, säger Sveri ges Arbetsterapeuters för bundsordförande Ida Kåhlin. ¶

– Det är väldigt roligt att trenden med ökat söktryck håller i sig – och att alla in satser som gjorts för att öka

examensutbildning som hade högst ökning av förstahands sökande till höstterminen

Det totala antalet sökande till vårens arbetsterapeutprogram har ökat med 45 procent jäm

6

25 år firar arbetsterapeut som legitimationsyrke i år. Efter många års kamp blev legitimationen verklighet 1999. Läs om vägen dit i Arbetsterapeuten nr 5/19.

Naturpaus Återhämtning är viktig på jobbet – även om du bara hinner med en liten mikropaus. Eller en super kort promenad på lunchen. På instagramkontot @aterhamtnings forskaren hittar du bra tips från Lina Ejlertsson, doktor i folkhälso vetenskap vid Lunds universitet.

15 blev av med jobbet i Region Östergötland

I våras rekordvarslade Region Öster götland 900 medarbetare och runt 55–60 arbetsterapeuter riskerade att förlora job bet. I slutet av september, efter en lång och turbulent process (läs mer i Arbets terapeuten nr 4/2024), fick 15 av förbundets medlemmar besked om uppsägning. Den som jobbat längst har varit anställd i drygt två och ett halvt år. Att det inte blev fler beror på att många frivilligt valt att sluta, för att till exempel byta jobba eller gå i pension. Raul Holmgren är central ombudsman på Sveriges Arbetsterapeuter och har varit med i processen sedan starten. Han påpe kar att även om antalet uppsagda är färre än befarat så ska man komma ihåg att väldigt många arbetsterapeuttjänster försvinner. – Arbetsmiljön för de som jobbar kvar ris kerar att bli väldigt tuff, framför allt initialt innan man hittat nya arbetssätt och den nya organisationen satt sig. Arbetsbördan kommer med största sannolikhet att öka. Vi kommer att följa utvecklingen noggrant. Raul Holmgren lyfter också att den etiska Efter jättevarslet i Region Öster götland har nu 15 av förbundets medlemmar blivit uppsagda. Och för dem som blir kvar riskerar arbetsmiljön att bli tuff.

FOTO: JEPPE GUSTAFSSON

Arbetsterapeuten nr 4/24

– Det anordnas bland annat träf far där Omställningsfonden, Arbetsförmedlingen, repre sentanter för kommuner i Östergötland samt Sveriges Arbetsterapeuter deltar, säger Raul Holmgren. Den andra delen är att bevaka

Under våren har Arbets terapeuten rapporterat om det turbulenta läget i Region Östergötland. Läs mer på arbetsterapeu terna.se/storvarsel.

REGION ÖSTERGÖTLAND

arbetsmiljön och stötta dem som jobbar kvar i regionen. Planen är att fortsätta med informationsträffar för medlemmarna. – Onlineträffarna har varit väldigt upp skattade och välbesökta. Vi fortsätter med dem så länge det finns ett behov hos med lemmarna. Nu senast i mitten av oktober deltog över hundra medlemmar – det visar tydligt att nedskärningarna påverkar var dagen för arbetsterapeuterna i regionen. Han tillägger: – Sedan är man självklart alltid välkom men att höra av sig till oss direkt, antingen till LOM eller medlemsrådgivningen. katja alexanderson

stressen riskerar att bli stor när man tving as prioritera hårdare och understryker att det är avgörande att chefer och ledning stöttar medarbetarna i hur det ska gå till. Förutom de 15 medlemmarna som för lorat jobbet har fyra tackat ja till omplace ringar. – Tyvärr har man fått gå från fasta tjänster till vikariat. Det är verkligen inte optimalt, men som situationen ser ut har inte arbets givaren kunnat erbjuda något annat. Fokus framöver är dubbelt. För det första gäller det att stötta dem som blivit uppsag da, så att de kan hitta nya jobb.

7

PORTRÄTTET

Rättspatos Tina Järvenpää går i gång på utmaningar. Hon tycker att det är viktigt att stå upp för trasiga människor – som arbetsterapeut inom rättspsykiatrin känner hon sig som en självklar del av teamet. Text: Anki Wenster Foto: André de Loisted

T ina Järvenpää har ofta fått höra att skaffa barn på egen hand, engagera sig politiskt och fackligt, eller arbeta inom ett område som rättspsykiatrin. Av naturliga skäl finns det inga svängdörrar på Rättspsykiatriskt centrum i Trelleborg. Varje morgon passerar hon säkerhetskontrollen och genom metalldetektorn vid den rättspsykiatriska kliniken, och in i en värld som inte är lik någon annan. Hon har ett stort rättspatos och har alltid känt att det varit viktigt att stå upp för människor i ut hon är modig. Det är inget hon reflek terar över själv. Det är mer så att hon inte står i vägen för sig själv när hon vill något, oavsett om det handlar om att

satta situationer och tror att det är därför hon alltid sökt sig till psykiatrin. Som arbetsterapeut inom rättspsykiatrin känner hon sig självklar i teamet, och kollegorna vet hur hon jobbar med fokus på aktivitet, utredningar och bedömningar.

”Det handlar om att lära känna personen bakom brottet.”

– Det handlar om att lära känna personen bakom brottet, diagnosen och problematiken. Patienterna vårdas oftast flera år. Det ger tid och möjlighet att behandla och hjälpa människor att återfå hopp och känna framtidstro. kk

m Tezla

8

Tina Järvenpää Gör: Arbetsterapeut på Rätts

psykiatriskt centrum i Trelleborg i Skåne.

Bor: I Skegrie, nordväst om Trelleborg. Familj: Dottern Hanna 17 år. Hundarna Tezla och Ronja. Intressen: Träning, främst yoga, och hundarna. Utmaningen: Att hitta vetenskapliga artiklar till magister uppsatsen med fokus

på naturbaserade interventioner för personer med psykisk ohälsa.

Ronja k

9

PORTRÄTTET

”De förtjänar en andra chans och ofta lyckas vi riktigt bra med utslussningen.”

obehandlad och de har fått otillräckligt med hjälp och stöd. De förtjänar en andra chans och ofta lyckas vi riktigt bra med utslussningen. För länge sedan som nyutbildad flyttade hon till Stockholm och arbetade några år inom rättspsykiatrin. Hon har alltid haft tankar på att återvända, och för två år sedan öppnade sig möjligheten här i Trelleborg. Kliniken har fyra avdel ningar och 51 vårdplatser i säkerhetsklass 2, den näst högsta inom rättspsykiatrisk vård. – Många är väldigt sjuka när de landar på intagnings avdelningen. De är trötta och förvirrade och det händer att de är katatona och kanske har suttit häktade i månader utan medicinering. Verklighetsuppfattningen är förändrad, de saknar sjukdomsinsikt och oftast handlar det om schizo freni och psykossjukdomar. Tina beskriver sig själv som sensitiv och har lätt för att nå personer som är ”trasiga i själen”, och samtidigt hålla en professionell distans. Men så har det inte alltid varit. Efter sitt första år inom psykosvården var hon helt slut. Hon bar sina patienters ångest och kände att ”det här kommer inte att gå”, och insåg ganska snabbt att hon var tvungen att hit ta strategier för att hantera sina egna känslor. Grundtryggheten har varit en stor hjälp för att hitta en emotionell balans. Hon hittade sig själv tidigt i livet och kände att hon dög, föräldrarna hejade på och uppmuntrade till att testa nya aktiviteter, och som storasyster fick hon ta ansvar hemma och för syskonen. Hon säger att det även handlar om att hon inte ignorerar känslor som dyker upp och är öppen för andra dimensioner. Kollegorna kallar hen ne på skoj för ”häxan”. Tina skrattar och berättar om ring blomssalvan hon tillverkar och delar med sig av för alle handa krämpor. – Jag är också rationell och tänker igenom saker. Hon funderar lite. – Men, jag är en spirituell människa. Min intuition är stark, jag litar på den och den guidar mig rätt. När jag ser tillbaka på mina beslut genom livet så har de ändå präglats av en hel del mod. Jag har ibland tagit ganska drastiska be slut men aldrig varit orolig utan litat på min magkänsla. Att skaffa barn var inget förhastat beslut. Hon kände tidigt en längtan efter barn och när hon fick veta att det som ensamstående var möjligt med hjälp av Storkkliniken

Behandlingstiden inom rättspsykiatrisk vård är i genomsnitt fyra år. Utslussningsfasen kan ta minst ett år och är en period när teamet fokuserar på en ordnad tillvaro för personerna: bostad, sysselsättning och ekonomi. Rehabplanerna kan se väldigt olika ut, berättar Tina Järvenpää.

Tina pratar snabbt och engagerat om sitt arbete, om moti verande och psykoedukativt arbete, om aktivitetsbalans och vikten av att kunna bidra med strategier för att patien terna ska kunna hantera sina sjukdomar på ett bättre sätt. Hon är medveten om att det finns många uppfattningar i samhället om personer som är dömda till rättspsykiatrisk vård. – Det kan låta märkligt att man månar om människor som ibland begått avskyvärda brott. Och det finns patienter som vi vet är mycket svårbehandlade och som kanske inte kan slussas ut i samhället igen på många, många år. Men de allra flesta har hamnat här därför att deras sjukdom varit

10

Tina Järvenpää använder ofta biblioteket på Rättspsykiatriskt centrum i Trelleborg när hon har grupper i Vardag i balans samt kognitiv och social träning, som IPT-k .

i Köpenhamn tvekade hon inte. Det blev många turer över Öresundsbron och en lång process där hon nästan gav upp hoppet. – Jag tänkte att nej, nu släpper jag det här och drog på krogen med mina väninnor. Några dagar senare åkte jag till Köpenhamn. Det åttonde och sista planerade försöket lyckades. Min net är starkt och rösten varm när hon berättar om gravidi teten och lyckan över att slutligen få Hanna. Ja, självklart har hon ibland känt sig ensam med sitt föräldraskap. Men hon har haft ett socialt nätverk runtomkring sig med för äldrar och vänner. ”Man måste våga prova” är inställningen till det mesta och hon går i gång på utmaningar. Hon skämtar lite och säger att det skulle kunna stå vice borgmästare på hennes visitkort. Hennes politiska engagemang väcktes när Hanna skulle börja förskolan. Något behövde göras åt de långa köerna och stora barngrupperna. Dåvarande Folkpartiet låg nära i de frågorna och hon gjorde en ganska snabb karriär och tog plats som vice ordförande i kommunfull mäktige i Trelleborg i en mansdominerad politikertopp. Men nästan samtidigt som Tina blev invald fick Hanna, som då var tre år, en cancerdiagnos. Det visade sig vara elakartad cancer och tillvaron vändes upp och ner. Opera tionen följdes av cellgifter intravenöst under ett halvår och tablettbehandling ytterligare ett år.

När hon tänker tillbaka förstår hon inte hur hon klarade av den perioden. Rösten svajar, hon har inga svar på det. Samtidigt fanns inget alternativ. Vad hon tänkte? Ja, det var naturligtvis kaos. – Jag har minnesluckor om hur det praktiska i vardagen löste sig när jag och Hanna var inlagda på barnsjukhuset i Lund under långa perioder. ”Min intuition är stark, jag litar på den och den guidar mig rätt.” Den här tiden finns självklart med henne, men dyker inte upp så ofta i hennes tankar längre. Ibland checkar Tina av med Hanna vad hon minns, men hon var så liten och det är inget hon reflekterar över nuförtiden. Politiken lämnade Tina efter två mandatperioder – det var läge att vara mer närvarande hemma när Hanna började mellanstadiet – och det är inget hon saknar i dag. Vi lämnar samtalsrummet inne på rättspsykiatrin och följer det gröna temat i golvens grön-vita mosaik ut genom slussen som skiljer ytterskalet från innerskalet. Byggnaden med trädgården i centrum har panoramafönster med ut sikt över Söderslätts åkrar.

kk

11

PORTRÄTTET

Tezla och Ronja hjälper Tina Järvenpää att varva ner: ”Promenaderna är meditativa stunder i vardagen.”

Klockan har passerat fyra, patienterna har lämnat aktivitetscentret och är tillbaka på sina avdelningar. Akti viteterna dagtid sker övervakat och säkerheten är alltid i fokus. Allt material är inlåst. Saxar, nålar, vispar och kni var. När patienterna rör sig mellan avdelningar och aktivi teter är det alltid i sällskap av två ur personalen. Det finns ett säkerhetstänk i allt. Frågan om hon någonsin känner sig rädd är väntad. – Nej, det har inte hänt de här åren. Vi har överfallslarm, och generellt under min 25-åriga yrkeskarriär inom psykia trin har jag sällan varit rädd. Vi tittar in i målarverkstan där hon gärna använder TTM som behandlingsmetod. Patienterna har också möjlighet att vara i datorsalen, en gång i veckan. Här finns även ett snick eri och en skolverksamhet. I träningsköket dröjer sig en svag doft av lasagne kvar efter köksträningen. Även gympasalen används flitigt. Vid anställnings intervjun var hon tydlig med att hon ville prova yoga som behandling, som för henne personligen varit viktigt för återhämtningen. Med stödet från en uppmuntrande chef har hon gått kurser i traumaanpassad yoga och precis startat ännu en grupp. ”Under min 25-åriga yrkeskarriär inom psykiatrin har jag sällan varit rädd.”

– Jag fick positiv respons av patienterna från början och många upplever att yogan är symtomreducerande och ger minskad ångest. Vi ingår också i ett forskningsprojekt inom rättspsykiatrin som drivs av Högskolan Väst. Hemma i Skegrie strax utanför Trelleborg väntar en 17-åring som är friskförklarad och går andra året på gymnasiet. På parkeringsplatsen utanför lägenheten står en mörkblå moppebil parkerad som spär på tonårsmammans oro. – Jag har en stark beskyddarinstinkt och det har säkert att göra med sjukdomsåren. Jag måste jobba lite extra med mig Hundarna välkomnar med blöta nosar och svansviftning ar. Tezla är vallhund och uppmärksam på mattes känsloläge, hon nosar försiktigt, det verkar bra, och skuttar vidare. Promenaderna med Tezla och Ronja som måste göras i ur och skur ger henne ställtid att reda ut tankarna och växla mellan jobbhjärnan och mammahjärnan. Det är meditativa stunder i vardagen som hon inte kan tänka sig att vara utan. Den ”lilla slicen” som blir över när jobbet och vardags sysslorna är avklarade lägger hon på att bli klar med specia listutbildningen, just nu finns det inte tid för mycket annat. – Jag trivs på jobbet och det ger mig också återhämtning. ¶ själv för att inte vara en hökmamma. Tina har alltid varit mån om att prata öppet med Hanna om allt och de har en väldigt nära relation, men erkänner att hon curlat lite extra.

12

Alto är utformad med både vårdpersonalens och användarnas behov i åtanke, vilket gör den mycket lämplig för olika miljöer, inklusive hemvård, sjukhus och äldreboenden. Justerbar i höjd och tiltning och kan användas för dusch, toalettbesök och transport. Nyhet! Etac Alto En kompakt, eldriven mobil dusch- och toalettstol

Alto är utformad för små utrymmen och ger enkel åtkomst, vilket förenklar arbetsuppgifterna och eliminerar kostsamma ombyggnationer. Vårdpersonalen får minskad stress och skaderisk, vilket leder till bättre och mer värdig vård.

0371-58 73 00

info@etac.com

www.etac.se

För mer info, kontakta oss eller besök vår hemsida:

13

HALLÅ DÄR!

... Katarina Harring , enhetschef för Akti vitetshuset och Psykologenheten på Rågården vid Sahlgrenskas rättspsykiatri, som fick årets Sydvästenpris för ett medvetet och engagerat ledarskap inom Västra Götalands län.

Tetris mot trauman Vid posttraumatiskt stress syndrom, PTSD, är flashbacks ett vanligt symtom. Nu visar forskning att behandling med

datorspelet Tetris kan minska påträngande minnen av obehagliga händelser. Läs mer på Uppsala universitets sajt uu.se, sök på tetris .

Grattis, hur känns det? – Jätteroligt. Min chef frågade om det var okej att nominera mig. Själv klart, bara att bli nomine rad kändes väldigt stort. Och att sen gå och vinna … det är nästan lite svårt att ta in.

BILDER: MOSTPHOTOS

A N I B Å S

O R

Populärvetenskap i din brevlåda I Forte Magasin hittar du ABC om lön 6 december är det Luncha med facket med fokus på lön. Handfasta tips utlovas. Psykisk Hälsa, från 2024 visar bland annat att över 60 pro cent känner oro för sin ekonomi. Rapporten finns att ladda ner på nsph.se. Om livsvillkor vid psykisk ohälsa Rapporten Det blir dyrare att leva ju sjukare jag är lyfter livsvillkoren – i synnerhet den ekonomiska situationen – för personer med psykisk ohälsa och deras anhöriga. Kartläggningen av NSPH, Nationell Samverkan för

O L

S K

Ö G

: H

T O

F O

Känner du igen dig i juryns motivering? – Ja, det får jag nog säga. Det blir

många fina ord om en själv. Det är inte som en utredning som arbetsterapeut där man ofta bara skriver det som inte funkar. I sådana här sammanhang är det fokus på det som är bra, och det är ju roligt att läsa. Vad har du gjort så bra att du vann? – Jag tror att nyckeln för mig, då jag kom till Aktivitetshuset, var att jag förstod vad psykiatrisk rehabilitering är. Jag kom från psykiatrin – medarbetarna behövde inte förklara vad de gjorde. En annan del var att vi tog hem frågorna. Det är vi som jobbar här som kan. Vi behöver inte fråga ledningsgruppen om vi gör rätt. Det här äger vi, jag plockade hem det till gruppen. Låter som ett kul jobb, trots att alla korridorer är kamera övervakade? – Ja, så är det. Min väska bli skannad varje morgon, som på en flygplats. Det är tvångsvård. Patienterna är inte här frivilligt, men de är med på aktiviteterna frivilligt. Vi har fem arbetstera peuter som håller i var sin aktivitet – hantverk, matlagning, hund, måleri och en grön grupp. Och det är en rolig del i mitt jobb att också kunna vara med på aktiviteterna. Hur ser en bra dag på jobbet ut? – Vi hade en första Närståendedag i våras. Och det var nog en av mina tre bästa dagar på jobbet någonsin, och då har jag job bat som arbetsterapeut sen början av 1990-talet. Föräldrar, sys kon och stödpersoner fick se hur det var på insidan. Jag tror vi alla som var med den kvällen var eniga om att det var stort. Jag tyckte jag var duktig på att se personen, men det var en nivå till att se dem tillsammans med sina anhöriga – det var härligt att upptäcka det. Vad ska du göra med prispengarna, 25 000 kronor? – Vi ska gå ut och äta gott med medarbetarna. Det hade inte gått utan dem. De är fantastiska. Och då är det lätt att vara chef. Pontus Wikholm

Visuell god och nära vård För att synliggöra, följa och analysera utvecklingen inom hälso- och sjukvården har Socialstyrelsen tagit fram visualiserade indika torer. Omställningen till god och nära vård är först ut och kan följas genom diagram och grafer. – Det är dags att patienter och invånare börjar märka av omställningen till god och nära vård, och att den blir mer enhetlig och genomgripande. Att på effektivt och synligt sätt se hur utvecklingen går är av görande för att ta rätt beslut i omställningsarbetet. Våra visualiserade nationella in dikatorer kopplar direkt till de övergripande målen med omställningen och ger på så vis ett stöd i vad som be höver följas upp nationellt, regionalt och lokalt, säger Maria Hilberth, enhetschef nära vård på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande. Nyfiken på indikatorerna? Gå in på socialstyrelsen.se och sök på visualiserade indikatorer .

populärveten skaplig läsning om den forsk ning Forte fi nansierar. Läs om ny kunskap i aktuella sam hällsfrågor, på gående forskning,

oktober 2024

JAG VILL FÖRSTÅ! Bilder ger barn en röst vid LSS-utredningar april 2024

HÅLL HJÄRNAN I FORM FINGER-modellen ger dig bästa livsstilstipsen

FOSSILFRIA GATOR Forskningen bakom nya bilförbudet

Populärvetenskaplig läsning från Forskningsrådet Forte

Forte Magasin

HAR DU PMS ELLER? Ny kunskap om premenstruella störningar

VÄLFÄRDSBROTT Finansiering för kriminella nätverk?

VEM ÄR JAG NU? Navigera arbetslivet med demenssjukdom

NYFIKNA OCH NYTÄNKANDE Så vill forskarna lösa samhällets utmaningar

röster från praktiken och intervjuer med forskarna bakom resultaten. Kommer två gånger om året och det är gratis att prenumera. Gå in på forte.se och anmäl dig.

Fotnot. Katarina Harring delade priset med verksamhetschef Karina Stein, också hon på Sahlgrenska. Läs mer arbetsterapeuterna.se/sydvästenpriset .

14

TEMA: FULLMÄKTIGE

16. I da Kåhlin redo för

tre år till som ordförande

20. T vå nya ledamöter

på förslag till styrelsen

22. P ropositioner och

motioner presenteras

Fullmäktige Illustrationer: Matilda Petersson

Tre år har gått sedan förbundets högsta beslutande organ samlades senast. Den 22–23 november är det dags för kretsarnas representanter att staka ut vägen för de kommande tre åren.

15

TEMA: FULLMÄKTIGE

Ida redo

FOTO: DANIEL LARSSON

16

för tre år till

OMVAL ORDFÖRANDE: IDA KÅHLIN

Varför vill du fortsätta som ordförande? Vilka är dina styrkor? – Jag känner att jag har mer att ge i rollen som förbundsordförande och jag har van sinnigt roligt på jobbet. Jag vill fortsätta att verka för att vi som förbund ska finnas, synas och höras på de arenor och i de sam manhang där vi kan göra störst skillnad för våra arbetsförhållanden och för vår pro fessionsutveckling. Jag har ett brinnande engagemang och bred erfarenhet och kun skap om vår profession och dess förutsätt ningar. Vad är du mest stolt över? Nämn några höjdpunkter under föregående period. – Det är faktiskt svårt att välja – de senaste tre åren har bjudit på många höjd punkter. På topplistan hamnar riksdagens tillkännagivande till regeringen om att det behövs en ökad nationell styrning gällande habilitering, rehabilitering och hjälpmedel samt tillkännagivandet om att det behövs en MAR i varje kommun. Största segern är att efter flera decen niers kamp har Uppsala universitet i år startat landets nionde arbetsterapeut utbildning. Andra stora segrar är att det från 1 januari 2024 står inskrivet i hälso- och sjukvårdslagen att rehabilitering är en del av primärvårdens uppdrag och att vi hösten 2023 fick vårt första vetenskapliga

råd i arbetsterapi vid Socialstyrelsen. Det är också oerhört glädjande att arbetsterapeutprogrammet, efter ett par år med sjunkande söktryck, var den yrkes examensutbildning som hade högst ökning av förstahandssökande inför hösten 2024. Här har förbundet tillsammans med ut bildningarna, förtroendevalda, engagera de arbetsterapeuter och studenter runt om i landet gjort ett jättejobb för att öka in tresset för att läsa till arbetsterapeut. Men allra mest stolt, och gladast för, är jag över det fantastiska resultatet på vår senaste medlemsundersökning. Det visar att våra medlemmar tycker att förbundet gör ett bra jobb. Största utmaningen under föregående period? – De omfattande missförhållandena inom Arbetsförmedlingens tjänst Steg till arbete har varit minst sagt bekymmer samma, både för arbetsterapeuterna som arbetar inom tjänsten och för personerna som behöver insatserna. Efter intensivt påverkansarbete från förbundet ser vi nu en ljusning, det har blivit mycket bättre men ännu är vi inte i mål. Regionernas och kommunernas dåliga ekonomi har tyvärr fått stora konsekven ser för landets arbetsterapeuter – både i form av pressad arbetsmiljö och minskade

möjligheter till fortbildning. Den an strängda ekonomin har dessutom resul terat i varsel och uppsägningar i bland annat Region Östergötland. Andra utmaningar är att det fortfarande är alldeles för svårt att göra lönekarriär som arbetsterapeut samt ohållbara arbets villkor på alltför många håll. Vilka är de tre viktigaste frågorna under kommande fullmäktigeperiod, och varför? – Lön är alltid en av våra viktigaste frågor som vi jobbar med varje dag, året om – vår kunskap och kompetens måste löna sig. Sedan är det av yttersta vikt att vi som förbund fokuserar på att visa värdet av arbetsterapi i den goda och nära vården samt verkar för ett hälsofrämjande arbets liv för alla våra medlemmar. De två sist nämnda är också de två fokusområden (se sid 24) som vi i förbundsstyrelsen föreslår fullmäktige att fatta beslut om. I den bästa av världar – hur ser omvärl den på arbetsterapeuter & arbetsterapi? – Omvärlden ser att vi arbetsterapeuter, oavsett var vi jobbar, får människors var dag att fungera. Vi har inte nått detta fullt ut ännu, men vi har kommit en bra bit längre under de senaste tre åren. katja alexanderson

17

TEMA: FULLMÄKTIGE

Kicki står stark

FOTO: PATRICK DEGERMAN

Varför vill du fortsätta som vice ord förande? – Jag tycker att det är ett roligt och vik tigt uppdrag och känner också att jag har mer att ge. Vilka är dina styrkor? – Jag är engagerad, vågar säga vad jag tycker och är, som många arbetsterapeu ter, kreativ och gillar problemlösning. Vad är du mest stolt över? Nämn några höjdpunkter under föregående period. – Att vi i Akademikeralliansen, som gäller regional och kommunal sektor, lyckades få till en pensionsöverenskom melse med höjd avkastning. Det kommer att ge en höjd pension till majoriteten av våra medlemmar. Sedan är det så viktigt och kul att ansök ningarna till arbetsterapeututbildningen ökade vid senaste intagningen. Här hjälp tes ju verkligen alla åt: förbundskansliet, förbundsstyrelsen, lärosätena, studenter na, kretsarna. Alla arbetsterapeuter är också reklampelare för utbildningen och kan göra skillnad. Det här behöver vi fort sätta arbeta med. Största utmaningen under föregående period? – Det sviktande söktrycket var verkligen en stor utmaning. Och därför är det så skönt att det äntligen ser bättre ut. Sedan OMVAL VICE ORDFÖRANDE: KRISTINA HULTMAN

Nuvarande förste vice ordförande Kristina ”Kicki” Hultman ställer upp för omval. Fullmäktige 2021 beslutade att förbundet från och med 2024 endast ska ha en vice ordförande .

är det alltid en utmaning att se till att vi är relevanta och driver rätt frågor för våra medlemmar. Vilka är de tre viktigaste frågorna under kommande fullmäktigeperiod, och varför? – Söktryck, arbetsmiljö och lön. Vi be höver bli fler! Vi ser redan nu en brist på arbetsterapeuter och prognosen är att ännu fler behövs. Med det följer att vi måste fort sätta arbeta med söktrycket till utbildning en. Därtill måste vi arbeta för en god och hållbar arbetsmiljö så att arbetsterapeuter

också vill stanna kvar i yrket. Och det ska löna sig att utbilda sig till arbetsterapeut – så självklart också lönefrågan. I den bästa av världar – hur ser om världen på arbetsterapeuter och arbetsterapi? – Som en självklar del i samhället för att främja en bättre hälsa. Att det är självklart för alla att de ska vända sig till en arbets terapeut om de behöver stöd för att klara vardagen och få möjlighet att vara del aktiga i samhället. katja alexanderson

18

Efter fullmäktigebeslutet 2021 ska förbundet från i år endast ha sex ledamöter (+ studentordföranden) i förbundsstyrelsen. Maria Ranner, Maria Knutsson, Ronja Nordström och Gabriel Walter ställer upp för omval. Linda Gustafsson och Dan Dahlén (se nästa sida) kandiderar för en första period.

OMVAL LEDAMÖTER

Maria Ranner

Maria Knutsson

Ronja Nordström

Gabriel Walter Jobbar som: Avdelnings- chef på Ortopedavdelning 16 på Länssjukhuset i Kalmar. Examen: Örebro, 2014. Bor: Kalmar. Vilka frågor brinner du för? – Goda och hållbara förutsätt ningar i arbetslivet. Vad ser du fram emot under mandatperioden? – Ser fram emot att arbeta med hur arbetsterapeutyrket kan utvecklas i takt med sam hället och de snabba föränd ringar vi ser både arbetsrätts ligt och med nästa generations digitalisering.

Jobbar som: Universitetslektor vid Luleå tekniska universitet. Examen: Umeå, 2000. Bor: Luleå. Vilka frågor brinner du för? – Etiska frågor och person centrering är intresseområden jag haft under hela mitt studie- och yrkesliv, både som kliniker samt inom forskning och ut bildning. Men även rehabili tering, i den forskning jag nu är delaktig i utvecklar vi arbets terapi och nya sätt att bedriva rehabilitering. Vad ser du fram emot under mandatperioden? – Jag ser fram emot att via förbundet fortsätta driva och utveckla arbetsterapi framåt som profession, allt från hur vi kan rekrytera fler arbetstera peuter till att synliggöra arbets terapi och vår kompetens.

Jobbar som: Arbetsterapeut i Göteborgs stad, LOM sedan många år. Examen: Göteborg, 2006. Bor: Göteborg. Vilka frågor brinner du för? – Jag brinner extra mycket för kommunal hälso- och sjukvård och i min profession driver jag framför allt frågor som rör palli ativ vård. Som förtroendevald ser jag frågor som lön, kompe tensutveckling och arbetsmiljö som de absolut viktigaste för att behålla och rekrytera ar betsterapeuter till yrket. Vad ser du fram emot under mandatperioden? – Detta blir min andra period i förbundsstyrelsen och jag hoppas kunna fortsätta bidra med min erfarenhet av lång varigt lokalt fackligt arbete och lyfta in de frågor som är viktiga ute på arbetsplatserna. Förbun det både syns och hörs i många olika sammanhang och det ska bli spännande att fortsatt driva frågor som visar på värdet av arbetsterapi.

Jobbar som: Arbetsterapeut i privat verksamhet i Stockholm. Examen: Stockholm, 2015. Bor: Stockholm. Vilka frågor brinner du för? – Ett hållbart arbetsliv som innefattar bland annat god arbetsmiljö och kompetens utveckling. Att vi ska hålla hela arbetslivet. Vad ser du fram emot under mandatperioden? – Att fortsätta jobba med de frågor som är viktiga för oss arbetsterapeuter. Jag hoppas kunna bidra med engagemang, nyfikenhet och erfarenheter från golvet som kliniker och tidigare fack ligt förtroende vald.

Förbundets vision k Kunskapsbaserad arbetsterapi är en erkänd väg till ett jämlikt och hållbart samhälle . Omvärlden ser att arbetsterapeuter, oavsett var de utför sitt arbete, får människors vardag att fungera. k Arbetsterapeuter har ett hållbart arbetsliv med god kompetens- och löneutveckling. k Sveriges Arbetsterapeuter drivs av engagerade medlemmar och är en naturlig hemvist för alla med arbetsterapeutexamen och alla arbetsterapeutstudenter.

19

Hur kändes det att få frågan? – Överraskande och roligt, såklart. Man vill svara ja på studs, men jag ville ändå ta ställning till hur mycket arbetstid det tar i anspråk. Och det ska ju funka på hemmafronten också. Det är ett åtagande man vill göra ordentligt. Är du fackligt aktiv sedan tidigare? – Ja, från 2009 satt jag med i den lokala styrelsen i Skåne i några år och blev ganska tidigt kvalitetsombud. Då fick jag repre sentera kretsen på kansliet i Stockholm någon gång om året och det var jätte intressant. Och efter att det professions strategiska rådet instiftades har jag hela tiden suttit med där. Och nu har jag snart varit MAR längre än jag varit klinisk ar betsterapeut – men jag är först och främst arbetsterapeut, jag arbetar som MAR. Vad betyder facket för dig? – Framför allt har jag tilltalats av att vårt fackförbund driver både professionsfrågor och värnar om arbetstagarna. Professions frågorna och diskussioner kring vad som är kvalitet i vårt yrkesutövande ligger mig närmast. Min tjänst handlar till stor del om det. Men det är en kombination som måste fungera – hur organisationen påverkar och påverkas av professionen. Vilka är de viktigaste frågorna de kommande tre åren? – Jag tycker att det är viktigt att vi fort sätter bevaka nya arenor, att vi är med och syns på ännu fler platser än vi gör i dag. Vi arbetsterapeuter kan bidra med mycket kompetens på nya arbetsplatser, med nya arbetsuppgifter. Jag tänker också att vi i Nära vård-utvecklingen ska kunna bedriva ett bättre förebyggande arbete och även handleda medborgare till ett ökat ansvar för den egna hälsan. Vi kan jobba med folk hälsa på ett bredare plan. Med stöd för att strukturera sin vardag, för att få den i balans, kan vi möjliggöra en upplevelse av att vara i god hälsa. Hur ser din vardag ut? – Den är som alla småbarnsföräldrars vardag – bitvis hektisk, men under kon troll. Pontus wikholm

FOTO: ANDRÉ DE LOISTED

Linda Gustafsson

Jobbar som: MAR sedan 2015. Tidigare inom äldreomsorgen i Malmö stad. Examen: Lund 2008. Bor: Malmö, med man och tre döttrar. Efter jobbet: Gärna träning, träd gård och mat & dryck, men dygnet räcker sällan till.

”Ett åtagande man vill göra ordentligt” NYVAL LEDAMOT: LINDA GUSTAFSSON

20

TEMA: FULLMÄKTIGE

FOTO: JENNY INGEMARSSON

Dan Dahlén Jobbar som: Egenföretagande arbetsterapeut, rådgivare och föreläsare. Examen: Jönköping, 2007. Bor: Göteborg, med fru, barn och katt.

Efter jobbet: Villhöver stän digt de senaste löparskorna. Förvånad, ödmjuk och taggad NYVAL LEDAMOT: DAN DAHLÉN

Hur kändes att få frågan om att ställa upp som ledamot i Förbundsstyrelsen? – Min initiala reaktion var nog mest förvåning, men jag blev väldigt snabbt ödmjuk och tacksam inför frågan. Jag tycker att det är kul att testa nya saker, framför allt när jag känner att jag kan bidra med något. Så jag tog mig en funderare och tackade ja till nomineringen. Varför blev du fackligt aktiv? – Jag har suttit i styrelsen för den lokala kretsen i Göteborg i ett och ett halvt år nu. Jag tycker att det fackliga arbetet är oerhört viktigt och har varit medlem i Sveriges Arbetsterapeuter sedan jag var student. Jag kände att jag ville bidra till det fackliga arbetet helt enkelt. Jag är också en av kretsens professionsstrateger.

Vad är viktigare för dig, arbetslivs- eller professionsfrågor? – Femti-femti skulle jag säga. Sveriges Arbetsterapeuter som professionsförbund kan göra mycket för oss arbetsterapeuter och för samhället i stort. Själv har jag mest jobbat med ett hållbart arbetsliv. Det är viktigt för oss för att kunna göra ett gott arbete för dem vi är till för. Lever du som du lär? – Man kan gå igenom perioder då det är tuffare arbetsmässigt, men det viktiga är att det är just perioder och inte över lång tid. Men jag känner verkligen igen mig i det och det handlar också om trovärdig het. Om vi utbildar andra i att ha en balan serad vardag måste vi kunna ha det själva också.

Vilka är de viktigaste frågorna för Sveriges Arbetsterapeuter de kommande tre åren? – Jag tycker att vi gör ett jättearbete med att synas på en massa olika arenor, både i sociala medier och i politiska samman hang. Det ska vi fortsätta med och utveckla för att nå ut ännu bredare och göra vårt yrke känt och attraktivt för fler. Många av de frågor förbundet lyft de senaste åren, som tillgången till hjälpmedel, tänker jag att vi behöver fortsätta trycka på. Men genom att synas på fler arenor och försöka se bortom hälso- och sjukvård skulle fler förstå hur man kan använda oss i det före byggande arbetet. Jag tror att vi skulle kunna jobba mycket mer proaktivt än vad vi gör i dag. Pontus wikholm

21

TEMA: FULLMÄKTIGE

Texter: Katja Alexanderson & Pontus Wikholm

Vill stryka R & K från LOM

PROPOSITIONER

1 Förändringar för kretsarna 2 Utbildningspolitiskt ställningstagande 3 Revidering av Etisk kod 4 Revidering av Kompetensbeskrivningar 5 Ändringar av förbundets stadga 6 Vision, strategier och fokusområden samt budget och medlemsavgifter avseende fullmäktigeperioden 2025– 2027 7 Instruktion till valberedningen 8 Hedersmedlemskap i Sveriges Arbetsterapeuter

Proposition nr 1. Förbundsstyrelsen har lagt fram en proposition om förändringar för kret sarna. Den är resultatet av ett fullmäktige beslut från 2021 att se över förbundets lokala organisation. Översynen ledde inte till något förslag om att förändra kretsindelningen.

av sig. Men en LOM-K kan inte förhandla för medlemmar i andra kommuner på arbets tid, förklarar förste vice ordförande Kristina Hultman. Förbundsstyrelsen föreslår därför att den nuvarande indelningen avskaffas och ersätts

I stället föreslås en centralise ring av kretsarnas ekonomi hantering samt att ersätta LOM-R och LOM-K med bara LOM (lokal ombudsman). De lokala ombudsmännen har en viktig funktion som första kontaktpunkt för medlemmar och arbetsplatsombud. De kan ägna en tydlig del av sin arbets tid åt fackligt arbete, sitta högre upp i samverkansstrukturen och få en bättre överblick över ar

av LOM som ska finnas på stora arbetsplatser. Det handlar om regioner och kommuner där det jobbar över 20 medlemmar, men FOTO: PATRICK DEGERMAN

gränsen är inte tänkt att vara knivskarp. Tanken är att fler medlemmar ska få tillgång till stöd från en lokal ombudsman. Kristina Hultman tillägger dock att kretsar där LOM-K fungerar i dag kan fortsätta som tidigare. – För medlemmar och arbetsplatsombud i små kommuner blir det ingen skillnad jämfört med i dag. De har alltid haft möjligheten att vända sig till sin centrala ombudsman för att få råd och stöd, och det kommer de fortfarande att kunna göra. Förhoppningen är att det ska bli mycket bättre för de mellanstora och större kommunerna. Den andra delen av propositionen handlar om att kansliet ska sköta kretsarnas ekonomi centralt – tanken är att det ska underlätta för kretsarna. I dag varierar ekonomihanteringen stort och flera kretsar rapporterar om att det är svårt att rekrytera kassörer. ¶

betsgivarens organisation och lönestruktur. LOM kan även samla och samordna lokala ombud på arbetsgivarens olika arbetsställen. Den nuvarande uppdelningen med LOM-R för regionerna och LOM-K, för alla kommuner i en krets, fungerar dåligt. – Det har varit ett problem under rätt många år. LOM-R fungerar bra eftersom man kan före träda alla sina medlemmar, även om det är en väldigt stor arbetsplats. Till mig som LOM i Region Västerbotten kan medlemmar och ombud från såväl Skellefteå som Umeå och Lycksele höra

22

Etik för samtiden

Proposition nr 2. Ställnings taganden i olika frågor är viktiga för att förbundet ska kunna driva ett effektivt och ändamålsenligt opinions arbete. En sådan fråga är själv klart utbildningsområdet. Till fullmäktige har förbunds styrelsen tagit fram ett nytt utbildningspolitiskt ställnings tagande . Med det vill för bundsstyrelsen tydliggöra vad som krävs för att tillräck ligt många arbetsterapeuter utbildas. Styrelsen vill också peka på vikten av hög kompe tens och att arbetsterapeuter ges möjlighet till yrkeslivs lång fortbildning och vidare utbildning. Ställningstagandet har ett långsiktigt perspektiv och i arbetet har kunskap och synpunkter inhämtats från kretsar och lärosäten samt kliniskt verksamma arbets terapeuter. Ställningstagandet omfattar både grundutbildning och fortbildning och vidareutbild ning. Bland punkterna åter finns bland annat en grund utbildning på fyra år, ett nationellt reglerat utbild ningsuppdrag på i storleks ordningen 600 utexaminerade arbetsterapeuter per år för att säkerställa kompetens försörjningen, en nationell reglering som säkerställer rätten till kontinuerlig fort bildning samt en nationellt reglerad specialistutbildning där specialistbeviset utfärdas av Socialstyrelsen efter ge nomgången utbildning. ¶ Utbildning för framtiden

Proposition nr 3. Etisk kod för arbetstera peuter presenteras för fullmäktige i ny kost ym. Den reviderades senast vid Fullmäktige 2018 och nu är det dags igen. – Ja, etiska koden behöver vara aktuell

nits med som en bilaga, föreslås flytta till förbundets webbplats som ett stöd tillsam mans med exempelsamlingen, som redan ligger där. – Vi tänker att webben ska vara levande med länkar till olika etiska analyser och annan litteratur som visar hur man kan jobba med etisk analys. Exempelsamlingen med olika case är tänkt att vara ett stöd i medlem marnas dagliga arbete.

och uppdaterad utifrån de be grepp som finns i samtiden. Strukturen är densamma, men vi föreslår dels språkliga förändringar, dels en harmoni sering med kompetensbeskriv ningarna, som också uppdate ras. De dokumenten hör verkli gen ihop och behöver språkligt hålla sig nära varandra, säger Maria Ranner, ordförande för Etiska rådet.

Etisk kod för arbetsterapeuter

Ska man som kliniker ladda ner den nya versionen om den klubbas av fullmäktige? – Ja absolut, man ska använda sig av den senaste versionen. Den etis

Reviderades på fullmäktige 2018.

ka koden är ett stöd om man hamnar i etiskt problematiska situationer och behöver fun dera på olika handlingsalternativ och kon sekvenser av det. Gör man en etisk analys får man bättre grepp om situationen. Förbundsstyrelsen utser representanter i Etiska rådet, som består av sju medlemmar varav en etiker. I samband med fullmäktige kliver vanligtvis några representanter av, men Maria Ranner fortsätter som ordföran de under kommande fullmäktigeperiod. ¶

Den främsta språkliga förändringen i koden är att man i stället för att tala om arbetsterapeutens ”etiska skyldigheter” gentemot personer som berörs av arbets terapi talar om ”etiskt ansvar”. – Arbetsterapeuten har ett ansvar att tän ka, arbeta och bemöta personer utifrån ett etiskt förhållningssätt. Ansvaret kommer med legitimationen. Modell för etisk analys, som tidigare fun

Vad ska en arbetsterapeut kunna? Uppdaterad skrift

Proposition nr 4. Kompe tensbeskrivningar för ar betsterapeuter är ett levan de dokument som revideras kontinuerligt för att ligga i linje med aktuell forskning och samhällsutvecklingen. Till årets fullmäktige har förbundsstyrelsen genom fört en översyn. Kretsar och lärosäten har varit involve rade i arbetet.

Den största för ändringen i den nya versionen, som ska klubbas på full

gäller personcentre ring och för att över ensstämma med for muleringar i andra centrala dokument, som exempelvis den etiska koden (se

mäktige, handlar om att tydliggöra arbetsterapiproces sen och dess olika delar: utredning, åtgärder och utvär dering. Texterna har ge nomgående setts över vad

Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter

ovan). Kompetens beskrivningarna ut går från ett tydligt aktivitets- och delaktighets perspektiv. ¶

Senast revi derad 2018.

23