Arbetsterapeuten-6-2020

TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES ARBETSTERAPEUTER

#6 2020

TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES ARBETSTERAPEUTER

Häng med Therese Årets arbetsterapeut

PORTRÄTTET Malin Östblom om att leva med migrän sid 8

JÄMLIKA HJÄLPMEDEL Råd om tyngdtäcken väcker ilska sid 14–26

Hösten 2020 Under rådande pandemi har intresset för förflyttningslösningar som reducerar smittspridning ökat markant. Handicare har sedan många år haft ett sådant sortiment som reducerar smittspridning och vill därför uppmärksamma er på vilka hjälpmedel som är bäst lämpade för just era behov. System RoMedic TM

Kundtjänst/Beställning: Telefon: 08-557 62 200 • E-mail: customerservice@handicare.se Order: order@handicare.se Besök gärna www.handicare.se för fler produkter och mer information.

katja alexanderson Chefredaktör

#6 2020

”Ännu värre är risken att patienternas förtroende för vården försvinner” s 19

Det blir bättre

Så rullade den andra vågen in med full styrka. Restrikt ionerna blev hårdare och mörkret sänkte sig. Det är lätt att känna hopplöshet – men det är ingen bra plats att vara på, vare sig för enskilda individer eller som sam hälle. Vi måste känna hopp för att med gemensamma krafter kunna stoppa smittan. Därför blir det extra vik tigt hur makthavare och myndigheter kommunicerar. Det är svårt och kan göras på många olika sätt. Mina favoriter i den kategorin kommer från Kanada och Tysk land. Inför halloween satte Kanadas premiärminister Justin Trudeau ord på vad många känner när han sa att ” this sucks, it really really does ”. Han höll ett empatiskt tal om hur befolkningen tillsammans med myndighet erna kommer att klara krisen. Tänk mycket allvarlig, men peppande hockeytränare som säger att vi gör det bättre i tredje perioden. Själv är jag övertygad om att vi alla kan bidra till att hålla hoppet levande genom att stötta varandra att stå ut lite till – och få kidsen att fatta att det är läge att stanna hemma och softa. Att bli hemmahjältar, som i tyska förbundsregeringens oväntat roliga filmer som blev virala, se #besonderehelden. I det här numret belyser vi effekterna av att Medicin tekniska produktrådet har rekommenderat regionerna att inte subventionera tyngdtäcken . Sveriges Arbets terapeuter är starkt kritiskt till både beslutet och proces sen för hur det fattats, då den förskrivande professionen inte har involverats. Vi skriver också om att Region Stockholm har avskaffat högkostnadsskydd för hjälp medel, utökat egenansvaret samt infört nya avgifter för vissa hjälpmedel. Därtill skriver vi om läget i covidvården på Skånes universitetssjukhus i Lund. Du får även möta roman debuterande arbetsterapeuten Anna Agrell och Fysio terapeuternas nya ordförande Cecilia Winberg . Dess utom får du hänga med Årets arbetsterapeut Therese Rosenkvist , nyheter, boktips och koll på hur det är att vara fackligt aktiv. Allra sist vill jag passa på att önska fina helger och säger som Justin Trudeau: Våren kom mer, sommaren kommer – och de kommer vara bättre än den här vintern.

5 Ordföranden

Vad är kunskap?

6 Nyheter 8 Porträttet

Malin Östblom

12 Hallå där!

Valberedningen inför fullmäktige 2021

14 Aktuellt

Stopp för förskrivning av tyngdtäcken Region Stockholm sparar Andra vågen

Koll på LOM s 44

28 Ledarskap

Varför vill unga chefer vara chefer? 29 Krönikan: Eva Johnson Om svåra samtal 30 Mitt jobb: Ingrid Markström På väg mot nya goda möten 31 Julbord Utvalt smått och gott för alla smaker

39 Årets arbetsterapeut Pristagarna Naturen – all inclusive 46 Förbundsnytt Årets höjdare 2020 Till minne av Marianne 50 Kalendarium

Layout: Pontus Wikholm Korrektur: Linda Swartz Annonser: Catharina Persson catharina.persson@mediakraft.se 070 977 20 20 TS-kontrollerad upplaga: 10 200 ISSN: 0345-0988 Grafisk form: Graffoto AB Tryck: Ljungbergs

Utges av Sveriges Arbetsterapeuter Box 760, 131 24 Nacka Växel och medlemsrådgivning: 08 507 488 00 www.arbetsterapeuterna.se kansli@arbetsterapeuterna.se

Ansvarig utgivare: Ida Kåhlin ida.kahlin@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 03 Chefredaktör: Katja Alexanderson katja.alexanderson@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 25 Fotograf omslaget: André de Loisted

M

N

Ä

E

R

N

K

A

E

V

T

S

PS Trudeaus tal finns på theguardian.com, sök på Justin Trudeau blunt .

3

Trycksak 3041 0116

FIBERTÄCKENA FUTURA & NOVA | KULTÄCKET ® SAFIR | FIBERTYNGDVÄST ®

Hos oss hittar du DET MJUKA FIBERTÄCKET & TYNGDVÄSTEN

Gratis webbinarium:

Vi har många användare som säger att träning med program met har haft en positiv effekt på deras vardagsliv. Det har givit dem bättre minne och de löser vardagsuppgifter lättare utan att som innan märka stress och förvirring.” —Arbetsterapeut

mjuka & följsamma medicinTEKNIska hjälpmedel Vi är ett kunskapsföretag som utvecklar och mark nadsför kognitiva hjälpmedel. Våra produkter är mjuka, omslutande och följsamma – trots sin tyngd. Du som är förskrivare får kostnadsfri utbildning när du beställer, läs mer på vår hemsida. Vi ses!

Vi håller flera webbinarier i januari: ”Så fungerar Professionell Hjärnträning.” Läs mer och anmäl dig här: → egedeneuro.se/webbinarium eller skanna denna QR-kod:

Novista of Sweden AB | Telefon 0431-49 13 10 | novista.se

Egede Neuro | egedeneuro.se

Vi hjälper dig med utprovning Corona-tider kräver kreativa lösningar som ger möjlighet till väl utprovade hjälpmedel på ett säkert sätt. Brukarnas behov av självständiga toalettbesök, bra sitt ställning och ett aktivt liv har inte förändrats. Vi möter de nya behoven av smittsäkerhet med digitala utprov ningar, produktvisningar och rådgivning. Vid fysiska utprovningar använder vi skyddsutrustning vid behov för att hålla hög säkerhet för brukare, terapeuter och personal. Kontakta oss för utprovning av våra hjälpmedel Bidette och Jockey. Du når oss på info@svancare.se eller 0240-101 02.

God jul och Gott nytt år önskar vi på Svan Care

svancare.se

4

ORDFÖRANDEN

”Nationella riktlinjer behövs inom hjälpmedelsområdet, men de ska vara baserade på vetenskap OCH beprövad erfarenhet.”

Vad är kunskap?

H älso- och sjukvården baseras i dag på kunskap från olika områden och äm nen. De springer ur olika kunskaps traditioner, har sin egen teoribildning och använder olika metoder för att beforska olika aspekter av hälso och sjukvård. Att det ibland blir krockar mellan dessa ämnen och forskningstraditioner är inget nytt och inte heller så konstigt, men när dessa krockar riskerar att få allvarliga konsekvenser för de som hälso och sjuk vården är till för – patienterna – då måste vi ta diskussionen.

Det behövs mer forskning kring hjälpmedel. Själv klart ska vi sträva efter att våra insatser baseras på så hög evidens som möjligt. Systematiska litteratur studier och RCT studier ska vara golden standard i de sammanhang de är applicerbara, men kan inte vara den allenarådande måttstocken för att avgöra om en insats ska erbjudas eller inte. Särskilt inte när förutsättningarna för kunskapsutveckling ser så olika ut inom olika ämnen och verksamhetsområden. Subjektiva utfallsmått i form av tillförlitliga skatt ningar av en persons upplevelse av minskad ångest, nedstämdhet och inte minst ökat vardagsfungerande kan inte negligeras och inte heller den beprövade er farenheten. Vad händer när nästa produktgrupp ska granskas – tidshjälpmedel, elrullstolar, rollatorer eller duschstolar? Vilken evidens kommer finnas där? Vilken blir nästa produktgrupp att falla under bilan för nationell avrådan?

En uppenbar krock i detta sammanhang är beslutet som fattades av SKR:s Medicintekniska produktråd, MTP rådet, i slutet av oktober. Baserat på att ett fåtal randomiserade, kontrollerade studier med objektiva utfallsmått inte kunnat visa att tyngdtäcken har effekt beslutades om en nationell avrådan gällande förskrivning, den första i Sverige. Ingen hänsyn togs till de forskningsresultat som involverade brukarens subjektiva upplevelse och inte heller till resultat från studier med lägre bevisnivå. Ingen hänsyn togs till den erfarenhetsbaserade kunskap som professionen besitter, till de samhällsekonomiska vinster som förskrivningen kan leda till och inte heller till det faktum att insatsen rekommenderas i nationella kunskapsstöd och riktlinjer framtagna av myndig heter som Socialstyrelsen och Läkemedelsverket. Det är oroande att MTP rådet har beslutat att avråda från förskrivning på så lösa boliner och tar sig rätten att ignorera myndigheternas rekommendationer. Frågan förtjänar all uppmärksamhet den kan få, men diskussionen handlar inte bara om tyngdtäcken. Den handlar också om hur hälso och sjukvården betrak tar vetenskap och beprövad erfarenhet, vad kunskap är och hur den utvecklas och vad evidensbaserad praktik egentligen innebär. Vem äger tolkningsföre träde? Vem har rätt att avgöra vad som är tillräcklig kunskap?

De långsiktiga konsekvenserna som MTP rådets beslut riskerar att leda till är djupt oroande. Sveriges Arbetsterapeuter kommer inte sitta och titta på. Vi kan inte acceptera det arbetssätt och den process varmed beslutet har fattats. Vi tänker kämpa för alla människors jämlika förutsätt ningar till aktivitet och delaktighet. Nationella riktlinjer behövs inom hjälpmedelsområdet, men de

ska vara baserade på vetenskap OCH beprö vad erfarenhet och de ska vara framtagna i samverkan med de som berörs.

ida kåhlin Ordförande

Bienvenue à Paris! Nästa WFOT kongress kommer att äga rum den 27–30 mars 2022 i Paris. Temat för kongressen är Occupational R-Evolution . Nu kan du skicka in ditt abstrakt. Sista dag för att skicka in är den 17 mars 2021. Läs mer på wfotcongress2022.org. Där kan du också registrera dig för ett nyhetsbrev med de senaste nyheterna om kongressen. Registreringen till konferensen öppnar 2021.

Grattis, Gisela! Gisela Lilja är den första arbets terapeuten som får Region Skånes pris för yngre framgångs rika forskare. Hon prisas för sin förmåga att överföra forskning till patientnytta. Gisela Lilja arbetar inom neurologi och rehabiliterings medicin på Skånes universitetssjukhus.

FOTON: MOSTPHOTOS

Inget nytt villkorsavtal för kommuner och regioner Sveriges Arbetsterapeuters medlemmar inom kommu ner och regioner kommer även fortsättningsvis ligga kvar i villkorsavtalet Allmänna Bestämmelser 17.

förbund även i fortsättningen omfattas av nuvarande villkorsavtal, All männa Bestäm

fyra år har haft central betydelse för att inte anta budet. An ställningsformen finns inte i Lagen om an

melser 17, till skillnad från

ställningsskydd och kan innebära privatekonomiska svårigheter för arbetstagaren vid exempelvis ansök an om banklån eller bostadssökande. – Vi vill minska användandet av visstidsanställ

M

Ö

M S T R

Kommunal, Akademiker förbundet SSR, Vision och Läkar förbundet som alla har tecknat ett nytt kollektiv avtal avseende allmänna villkor, AB 20. Akademiker alliansen arbetar vidare inom

M A L

S

A

N

O

J

O :

T

O

F

”Vi vill minska användandet av visstids anställningar ” KRISTINA HULTMAN

ningar för akade miker inom den kommunala sek torn och kan inte acceptera den anställningsformen, säger Kristina Hultman, som är vice ordförande i Akademikerallian sen och förste vice ordförande i Sveriges Arbetsterapeuter. Beslutet innebär att medlem marna i Akademikeralliansens

Akademikeralliansen har tack at nej till ett slutbud från Sveri ges Kommuner och Regioner och de kommunala företagens arbetsgivarorganisation, Sobo na, om förändrade allmänna villkor för medlemsförbundens cirka 67000 medlemmar. – Vi anser att våra medlem mar får bättre villkor genom att

ligga kvar i nuvarande allmän na villkorsavtal, säger Anitha Wijkström, ordförande i Aka demikerslliansens represen tantskap i ett pressmeddelande. Förslaget om en ny tids begränsad anställningsform, projektanställning, som kan an vändas under en period upp till

ramen för sitt tillsvidareavtal för att öka attraktiviteten för akademiker att verka inom väl färdssektorn. katja Alexanderson Fotnot: Akademikeralliansen är en or ganisation för förhandlingssamverkan i kommuner, regioner och kommunala företag mellan 16 Sacoförbund, bland andra Sveriges Arbetsterapeuter.

Skrifter synliggör arbetsterapeuters insatser vid covid Nu finns två nya skrifter som beskriver arbetstera peutens insatser i samband med covid 19.

Texterna tar avstamp i kom petensbeskrivningar för arbetsterapeuter och Socialstyrelsens

covid 19 och är en utveckling av det tidigare dokumentet från i våras om arbetsterapi i det akuta skedet av corona pandemin. Skrifterna kan komma att förändras framöver allt efter som kunskapsläget kring covid 19 utvecklas. ¶

Den ena skriften handlar om slutenvård, den andra om öp penvård och primärvård. Skrifterna tydliggör arbets terapeutens kompetens och varför arbetsterapi är viktigt vid rehabilitering i samband

med covid 19.

Arbetsterapeutens insatser inom slutenvård i samband

med covid-19 INTENSIVVÅRD OCH VÅRDAVDELNING.

– Använd dem gärna i dialog med din arbetsgivare,

kunskapsstöd för rehabilitering. De är framtagna i sam

Arbetsterapeutens insatser inom öppenvård och primär vård i samband med covid-19

INKLUSIVE VÅRD-/HÄLSOCENTRAL OCH KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD.

övriga professioner och som stöd för ditt eget arbete, säger Ida Kåhlin.

arbete med disputerade och yrkesverksamma arbetstera peuter med erfarenhet av

6

68 % svarsfrekvens på löneenkäten och en stark slutspurt placerade Blekinge på första platsen i årets kretskamp, trots att Gotland länge ledde.

KBT mot covidoro Att känna oro under pandemin är helt normalt, men för vissa personer tar oron över vardagen och det kan få långsiktiga konsekvenser för hälsan. Forskare på Karolinska institutet har utvecklat ett digitalt KBT program som tydligt minskade deltag arnas ohälsosamma oro. Programmet finns tillgängligt via 1177 Vårdguiden.

Covidpengar till sist Arbetsterapeuterna i NU-sjuk vården fick inte den utlovade covidersättningen. Det kunde inte Sveriges Arbetsterapeuters lokala ombud Terese Palmberg acceptera. Nu har medlemmarna fått sina pengar.

Vad gjorde du? – Jag blev mycket upprörd över beslutet. Här måste jag som förtroendevald agera för mina kollegor och medlemmarna. Jag tog kontakt med förhandlingsavdelningen på Sveriges Arbetsterapeuter för stöd och fick jättebra vägledning. Hon fortsätter: – Sedan tog jag kontakt med HR för att be dem ge mig dokument och besluts underlag. Jag kontrollerade också hur an dra arbetsterapeuter blivit ersatta i Västra Götalands regionen. Jag kontaktade dess utom de fackliga representanterna i regio nen med frågeställningen om hur rätten till ersättning såg ut hos dem. Då fick Terese Palmberg information om att arbetsterapienheterna i regionen inte såg någon skillnad i ersättning mellan fysioterapeuter och arbetsterapeuter.

FOTO: PRIVAT

Terese Palmberg arbetar som legitimerad arbetsterapeut på Uddevalla Sjukhus. Dessutom är hon lokalt ombud för Sveriges Arbetsterapeuter. När den utlovade covid ersättningen från regionen lyste med sin frånvaro blev hon upprörd. – Vi var lovade 500 kronor extra per arbetat pass under april till och med juni. Det var en ersättning som verkade som en morot och drivkraft när det var som jobbigast på covid avdelningarna. Men plötsligt nekades

– Jag kontaktade HR igen med insamlad in formation om att det inte görs någon skillnad i re gionen – och fick till slut ett glädjande besked om att utbetalning ska ske! Om inte du hade gripit

”Om jag som fackligt förtroendevald inte agerat hade vi kanske gått miste om ersätt ningen.”

vi arbetsterapeuter ersättningen, säger hon. Det kom till Terese Palmbergs känne dom att fysioterapeu terna fick ersättning

jobbade vår enhetschef parallellt med samma fråga utifrån sin position. Så hur det hade blivit är osäkert. Men en sak som är säker är att jag hela tiden hade kämpar andan att fortsätta att kämpa för arbets terapeuternas rätt till ersättning. Att få rätt i sakfrågan gjorde mig väldigt stolt. Vilket ger mig ny energi att jobba vidare med fackliga frågor. Mikael Bokström Sveriges Arbetsterapeuters lokala ombud Terese Palmberg på Uddevalla sjukhus kunde inte låta det passera att arbetstera peuterna inte skulle få covidersättning.

in, vad hade hänt då? – Att ha ett starkt förbund som Sveriges Arbetsterapeuter bakom sig är oerhört viktigt. Om jag som fackligt förtroende vald inte agerat hade vi kanske gått miste om ersättningen. Samtidigt som mitt arbete pågick för rätten till ersättning

en, men arbetsterapeuter som arbetat på samma avdelning nekades extrapengarna. – Vår enhetschef efterfrågade vad be slutet grundades på. Då fick hon till svar av HR att koncernkontoret beslutat detta. Ingen motivering följde. Detta var för mig och mina kollegor helt obegripligt.

7

PORTRÄTTET

Familj och karriär fanns inte på kartan. Migränen hade ett alltför starkt grepp om livet. I dag plockar Malin Östblom lego efter sina sjuåringar. Hon har ett jobb hon älskar. Att ta emot hjälp har varit nyckeln. Text & foto: Marika Sivertsson

Under ytan

D e kalla badrumsgolvens sjukdom , kallar arbetsterapeuten Malin Öst blom den. Sex dagar i veckan har migränen plågat henne under de senaste åren. Med de nya mediciner na som kom förra året är migrändagarna nere i tre i veckan. Det kanske fortsätter så, men får hon själv önska så blir det bättre. – Jag skulle jättegärna ha en migrändag i veck an, det vore lagom. Hon har ett annat perspektiv än den kroniskt friska. I det ljusa och rymliga huset i Bromsten utanför Stockholm finns en självklar samexistens mellan migrän och familj. Halvsvåra dagar mild ras av den sköna soffan i vardagsrummet. Där lägger sig Malin så att hon kan se ut genom fönst ret, ut på en buske som just nu prålar sig i höstens alla färger. Hon följer den nära därifrån soffan, genom årstidernas alla skiftningar. Huvudvärksförbundet, där hon är ordförande i Stockholmsavdelningen, uppskattar att 15 pro cent av Sveriges vuxna befolkning har migrän. 65 procent av dem är kvinnor. Det är mer än en miljon personer, andelen med kronisk migrän är ungefär 10 procent. Med migrän följer annan ohälsa , ofta delvis rela terad till omgivningens okunskap. De senaste tre åren har Malin varit sjukskriven på grund av kro nisk migrän, depression och utmattning. Denna vår drabbades hon dessutom av covid 19 följt av lunginflammation och lungembolier. Påfrest ningen var närapå omänsklig, men det visar sig att det finns ett annat perspektiv också på att bli sjuk i covid.

– Jag kan känna mig ensam i min migrän, min smärta och min sjukdomsupplevelse är bara min egen. I pandemin finns i stället en kollektiv käns la av att sjukdom kan drabba, att vi tillsammans kan motverka den. Covid är att få matkassar hängda på dörrhand taget. Migrän är att släpa sig igenom tillvaron utan att låta någon märka hur man mår. ”I pandemin finns i stäl let en kollektiv känsla av att sjukdom kan drabba.” Dagen vi ses vaknade Malin Östblom med lind rig migrän. Hushållets två kattungar gjorde ont värre genom att välta blomkrukor. Några timmar senare bjuder hon ändå på kaffe i sitt kök. Tvil lingarna, sjuåriga Philip och Adrian, är i skolan. Hon har tagit sina mediciner, vilat och peppat. Hon hade svårt att tro att hon skulle klara av ett barn, det visade sig bli två. Enäggstvillingar. Vid upptäckten tjöt läkaren rätt ut: ”Inte du! Inte med alla dina sjukdomar!” Hon skrattar vid minnet. Det har gått bra. Det är tufft för henne, förstås. Men vad har inte varit det? Maken Daniel kommer in för att jobba hemifrån och skojar om att han vill ha platsen där vi sitter (huset är stort nog åt oss alla). Han är den som smärtfria dagar försöker förmå Malin att låta bli att passa på att prestera: ”Ta inte disken. Var med barnen!”. Familjelivet fungerar. Och i Malins famn knatt rar en kattunge så vi nästan blir överröstade.

kk

8

9

Malin Östblom Gör: Arbetsterapeut, tog examen 1997 på Karolinska institutet. Bor: I Bromsten utanför Stockholm Familj: Maken Daniel, tvillingpojkarna Philip och Adrian 7 år och katterna Sune och Maj-Lis. Bok som gjort starkt intryck på mig: Svårt att välja! Men det blir Livet måste ha en mening av Vik tor Frankl och Vargskinns trilogin av Kerstin Ekman. Önskar jag mig av nästa år: Stabilitet. På ett personligt, nationellt och globalt plan. Vi behöver få veta vad vi ska förhålla oss till.

Ensam är inte stark. Malin Östblom har sökt och tagit emot hjälp. Därför har hon överlevt, och därför är livet i dag gott.

Livet här och nu är väldigt gott, för både katt och människa. Samtidigt är det mer eller mindre en självklarhet att Malin har kompletterat mediciner och vila med att ta på ”masken”. Den som har migrän vet vad ”masken” innebär: det är att ta ansvar för andras besvikelse över inställda pla ner, ökad arbetsbörda, eller vad det nu kan vara för slags besvär som migränen orsakar oskyldiga förbipasserande. ”Masken” innebär att åstadkomma det som var tänkt att åstadkommas, till varje pris. Det är bokstavligt talat den goda minen i fult spel. – Migrän är så individualiserat, och så omgivet av för domar. Felet är den sjukas; varför kan hon inte bara ta en huvudvärkstablett? I min självuppfattning har det alltid varit en fråga om min kapacitet, att jag inte har klarat sam ma saker som andra. Ingenting talar för att Malin skulle vilja vara av med mig, tack och lov. Atmosfären i det ljusa köket är gemytlig,

orden faller som höstlöv över bordet – stilla och med full ständig närvaro. Det ska visa sig att den sinnesfrid jag kän ner mig så omsluten av här vid detta bord är erövrad under många år av terapi och psykoanalys. – Fyra år gick jag hos min psykoanalytiker. Det var van sinnigt smärtsamt, jag hade så mycket ilska och besvikelse att bearbeta. Fyra gånger i veckan… Jag har behövt stöd med både var smärtan har sin grund och att hitta sätt att leva med den. Psykisk ohälsa är vanligt vid migrän – det beror på utsatt heten, men också på biologin. Efter en attack har seroto ninhalterna i hjärnan minskat, precis som vid depression. – Jag har suttit på psykakuten med suicidplaner. Många av oss har gjort det. Jag vill inte låta tragisk, mitt liv i dag är fantastiskt bra. Men jag kan undra själv, eftersom jag varit där – hur tar någon steget därifrån och ut i livet igen? De flesta gör ju det. Jag gjorde det.

10

PORTRÄTTET

Det är snart tjugo år sedan psykoanalysen avslutades. Regelbundna besök hos Mariadöttrarna av den evange liska vägen, ett kloster i Enköping, bidrar numera till att upprätthålla balans. I femton år har hon hälsat på där. – I början kan all ro vara lite stressande, det tar en dag eller två att komma ned. Men sen är det underbart att få vara med alla dessa kvinnor i klostret, i deras vardag. Utifrån syns främst försakandet de gjort, men för mig är Systrarnas ja till tillvaron så tydligt. Hon delar detta ja: livet är oemotståndligt roligt och hon engagerar sig i det. Ofta använder Malin ordet ”kompensera” i samma

– Som arbetsterapeuter är vi bra på att förmå andra att tänka så, men jag har inte klarat att göra det för mig själv. Det innebär ju att jag accepterar sjukdomen och anser att jag är värd att fungera så bra som jag kan utifrån mina förutsättningar. Och det är svårt! Det finns en nästan obegriplig grymhet i alla de avväg ningar Malin gör för att leva sitt liv så frisk hon kan, med så få försakelser som möjligt. Ovan nämnda projekt tog slut 2017, då deltog hon som talare på den första världs konferensen för Supported Employment i Belfast. Det

”Jag har suttit på psykakuten med suicidplaner. Många av oss har gjort det. Jag vill inte låta tragisk, mitt liv i dag är fantastiskt bra.”

sammanhang som or det ”masken”. Det är lite förvirrande först, men egentligen enkelt: Kompensera är att ta i för mycket, av längtan

var en hektisk tid – barnen och Daniel fick vattkoppor samtidigt under våren. Men Malin kompenserade, och hon hade så roligt på jobbet. Efter världskonferensen följde fem veckors semester med oavbruten migrän. Den slutade på S:t Görans sjuk hus. Blodkärlen i hjärnan krampade, det blir ibland effekten av frekvent migränmedicinering. Efter en helvetesvecka hade hon tagit sig igenom, men var så utmattad att hon ännu inte har återhämtat sig. Tröttheten är förlamande, liksom besvikelsen. När det går bra, då är det lätt att tro att det alltid ska fortsätta så. Migrän uteblir ibland när den är väntad och ibland kommer den helt oväntat. Därför är det svårt att hitta en riktigt bra strategi, även för den som känner till sina triggers: – Migrän är en opålitlig sjukdom. Det kan kännas grymt, men det är samtidigt väldigt dubbelt. Det ger oss ju också hopp. Det som kommer sen kanske blir bättre … nästa dag, nästa jobb. Mitt nästa jag kommer också att vara bättre! Hon skrattar lite. Ja, analysen handlade en del om det. Att hon skulle vandra ut genom dörren iklädd sitt nästa jag, utan smärtsamt bagage. Men det fungerar ju inte så. Den dagen hon lämnade analysen för sista gången var det helt enkelt med en nyfikenhet på sig själv och en större acceptans för att som människa är man aldrig ”klar”. – Just i dag är jag jättestolt över mig själv, meddelar Malin per mejl några dagar efter intervjun. Hon har lagt sig i soffan fastän hon är smärtfri. – Tidigare har jag bara vilat när jag har migrän. Jag för söker träna på att vila när jag är trött också. ¶

att ta igen det hon har missat under dåliga dagar. Masken tar hon på när hon inte vill att omgivningen eller hon själv ska se hur hon mår. I arbetslivet kan en bra chef vara hela skillnaden. Det finns goda möjligheter till anpassningar, exempelvis av belys ning, flextid, eller vilrum. Men utsattheten är stor. När ska man låta chefen veta att många sjukdagar kan vänta, vad händer med arbetssituationen när man berättar? – Många avstår från att prata. Men det måste göras, det blir bara konstigt att vara borta strödagar för att sen komma tillbaka med masken på och jobba ikapp. Därför ser jag det som en viktig uppgift att själv berätta. Det hjälper andra att våga. Hon längtar tillbaka till jobbet som arbetskonsulent på Misa, men tänker skynda långsamt för att inte råka ut för bakslag. På Misa underlättar Malin återgång i arbete för personer med neuropsykiatriska funktionsvariationer. Hon har varit helt öppen om sin migrän, och hennes chef har varit stöttande. Hon uppmuntras till att vidareutbil da sig, och 2015 fick hon delta i ett EUSE projekt (Euro pean Union of Supported Employment) som handlade om hur personer med autismspektrum kan stöttas i arbetslivet. Det blev två år med mer jobb och roligheter än hon vågat drömma om. – Min kollega och jag reste runt på möten i Belfast, Dublin, Aten. Och vi jobbade hårt. Jag var tvungen att berätta om mina behov att stänga av. Att jag behöver eget rum, att jag inte kan jobba på flygresor. När jag vågar stå för sånt blir allting mycket bättre. Det har med självmedkänsla att göra, att se på sig själv med omsorg. Att se och acceptera sin situation och göra den så bra som möjligt.

11

HALLÅ DÄR!

Finaste klappen Inför jul och nyårshelgerna är blod lagren runt om i landet i stort behov av påfyllning. Pandemin och de allt hårdare restriktionerna har gjort att färre än vanligt ger blod. Läkare på

... Anna Ström , sammankallande i val beredningen, som tillsammans med Margareta Lindberg och Sandra Scherman ska ta fram ett förslag på en ny förbundsstyrelse inför Sveriges Arbetsterapeuters fullmäktige 2021.

blodcentralerna uppskattar att 21000 personer behöver ge blod för att fylla på blodlagren. Behovet är särskilt stort i storstadsregionerna. Så om du kan – ge blod nu i december!

FOTO: PRIVAT

ILLUSTRATION: MOSTPHOTOS

Stöd när orden inte räcker till Afasiförbundet har översatt ett visuellt kommunika tionsstöd för personer med afasi som kan an vändas i samtal i hälso och sjukvården. Materialet är framtaget av Afasi forbundet i Norge och Adler Aphasia Center i Israel. Med hjälp av stödet kan man visa på vanliga besvär, som depression, sömnsvårigheter och olika typer av smärta. Det lämpar sig väl i primärvård och hemtjänst. Finns att ladda ned eller beställa mot porto på afasi.se. Samtal om hälsa Vänligen referera till denna publikation på följande sätt: Kitzmüller, G., Berg, K., Haaland-Johansen, L. & Olenik, D. (2020). Samtal om hälsa. Ett visuellt kommunikationsstöd för personer med afasi i samtal med personal inom hälso- och sjukvården. (Afasiförbundet i Sverige, översättning.) Stockholm: Afasiförbundet i Sverige. (Originalarbete publicerat 2016) cox.no/09.2020 ISBN 978-91-986004-0-7 Las går vidare PTK, som Sveriges Arbets terapeuter tillhör, och Svenskt Näringsliv kom i mitten av oktober överens om ett nytt huvudavtal på svensk arbets marknad, men LO sade nej. I slutet av oktober meddela de regeringen att man går vidare med parternas förslag. Därmed genomför man inte förslagen i den kritiserade Las utredningen. Nu har också LO förbunden IF Me tall och Kommunal anslutit till avtalet.

Fokus på det ojämlika Sverige Senaste numret av Forte Magasin uppmärksam mar att Sverige inte är jämlikt – att alla barn inte har samma möjligheter NYNAZISM Vägen in och ut ur extremistmiljöer VÅLD I ARBETSLIVET Vårdpersonal utsätts för hot och våld nov 2020 64 procent i Arbetsmiljöverkets undersökning Arbets miljön 2019 upplevde att de har för hög arbets belastning. Läs på av.se. åstadkommit mycket, men vi har fortfarande stora ut maningar framför oss, säger hon i ett pressmeddelande. – Jag är oerhört glad och hedrad över att ha fått för troendet att leda Sveriges läkarförbund den kommande mandatperioden. Vi har GAMING Kan man bli beroende av datorspel? Ny ordförande för Läkarförbundet Sofia Rydgren Stale, över läkare i psykiatri och verksam inom primärvården i Kristianstad, har valts till ny ord förande för Sveriges läkarför bund, på förbun dets fullmäktige i mitten av november.

FOTO: RICKARD L. ERIKSSON

Hur arbetar valberedningen? – Precis som alla andra har vi fått ställa om och har inte träffats fysiskt i valberedningen. Det har blivit digitala möten, mejl och messenger. Det är lite annorlunda och lite svårare, men det rullar på. Första året efter fullmäktige gjorde vi en enkät med FS ledamöterna om hur de upplevt året och vad de bidragit med. Vi kommer vara med på kretsordföranderådet och prata om hur vi jobbar. Dessutom gör vi ytterligare en enkät i för bundsstyrelsen under andra hälften av november, och frågar bland annat vilka som ställer upp för omval. Och i mitten av januari kommer kretsarna att få ut information om att det är dags att nominera kandidater. Men det går bra att mejla förslag redan nu till valberedningen@arbetsterapeuterna.se. Vilka söker ni? – Vi vill ha stor spridning av olika kompetenser, och vi vill även se en geografisk spridning och en bredd i olika bakgrunder och erfarenheter. Vi strävar efter att styrelsen ska spegla såväl pro fessionen som samhället i stort. Det är viktigt att man är intres serad av att utveckla professionen, men också att man har ett engagemang för arbetslivsfrågor. Inte minst med tanke på pan demin och den växande rehabskulden. Det handlar även om att ha en strategisk förmåga och vilja jobba utvecklande – och vara proaktiv. De senaste åren har förbundet tagit allt större plats i samhällsdebatten. 2015 hade förbundet två debattartiklar, i år slutade jag räkna vid tio. Det handlar om att stiga fram och att styrelsen tar täten, helt enkelt. Sedan är det förstås viktigt att man kan prioritera styrelsearbetet. Kan man nominera sig själv? – Ja, det är klart att du kan. Oavsett vem som nominerar ska den man nominerar vara vidtalad. Jag vill verkligen uppmana alla kretsar att nominera kandidater och ta chansen att vara med och påverka förbundets framtid. Ju fler kandidater desto bättre för den demokratiska processen. katja alexanderson Fotnot: I januari kommer mer information på arbetsterapeuterna.se/valberedningen Mediciner Referens eller Remiss Blodprov Körkort Syntest Blodtryck skontroll Vad behöver du?

Kommunikationsråd för sjukvårdspersonal

Fysioterapi

Afasi är språksvårigheter till följd av en förvärvad hjärnskada. Afasi kan ge svårigheter att tala och förstå tal. Många har också problem med att läsa, skriva och räkna. Prata sakta men naturligt. Använd ett enkelt språk. Prata direkt med personen som det handlar om. Minimera distraktioner. Samtal med få personer närvarande är att föredra, företrädesvis en-till-en. Ställ frågor som kan besvaras med ett ja eller nej. Använd papper och penna. Stäm av att ni har förstått varandra. Skicka med skriftlig information på ett lättläst och begripligt språk. Kom ihåg att afasi kan dölja personligheten hos personen med afasi. Ofta kommer tankar, idéer och känslor inte till uttryck, även om intelligens och andra färdigheter är intakta.

Hjälpmedel

Ett visuellt kommunikationsstöd för personer med afasi i samtal med personal inom hälso- och sjukvården

Denna folder är översatt till svenska av Afasiförbundet i Sverige. Det norska originalet var gjord av G. Kitzmüller (UiT – Norges arktiske universitet), K. Berg (Nord universitet) och L. Haaland-Johansen (Statped), och var baserat på en kommunikationsguide utvecklat vid Adler Aphasia Center i Jerusalem av D. Olenik. Det norska projektet finansierades av Stiftelsen Dam via Afasiforbundet i Norge. Illustrationer: H. Hegdal.

Hörseltest

DET OÖNSKADE ARVET Vad händer när livsvillkoren är ojämlika från start?

och lyfter om det går att bryta tren

den att livsvillkor går i arv. Ladda hemma på forte.se.

12

Henrik Ehrlington är jurist och arbetar inom Göteborgs Stad med att förbättra livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Han spelar också rullstolsinnebandy med INVALIDOS som vunnit SM flera gånger. När han tränar och tävlar använder han ett Evoflex höftbälte. Livstidsgaranti gäller för bälten och selar från Bodypoint. www.heamedical.se

13

Tunga

Aktuellt

JÄMLIKA HJÄLPMEDEL k ”Vår beprövade erfarenhet har helt slängts åt sidan” k Arbetsterapeuter på BUP rådvilla – och arga k MTP-rådet försvarar rekommendationen k Egenansvar oroar k ”Skamligt att spara på de mest utsatta” k Starka protester i Region Stockholm

Under hösten har det kommit flera beslut som påverkar människors tillgång till hjälpmedel. Sveriges Arbetsterapeuter är kritiskt till ned dragningarna och efterlyser en jämlik och hållbar hjälpmedelsförsörjning. beslut Text: Katja Alexanderson

k Covid – andra vågen

D

U

I oktober beslutade SKR:s medicinsktekniska pro duktråd, MTP rådet, att avråda Sveriges regioner från att subventionera tyngdtäcken. Täckena har förskrivits till personer med svåra sömnsvårigheter, mo torisk oro och ångest, men rådet anser att det inte finns något vetenskapligt stöd för insatsen. Sveriges Arbets terapeuter är starkt kritiskt och befarar att rekommen dationen kommer att få all varliga konsekvenser för samhällets mest sårbara. – Vid en första anblick kan

beslutet är fattat på bristfälliga grunder,

O

M

H

A

M

X A N D E R

utan att involvera professionen och patienter, säger Ida Kåhlin, ordförande för Sveriges Arbetsterapeuter. MTP rådets rekom mendation grundar sig på att de ytterst få ran domiserade kontrolle rade studier som finns

L E

A

O :

T

O

F

”Vi hoppas att MTPrådet gör en ny bedömning” IDA KÅHLIN förbundsordförande

inte har visat effekt med objektiva utfalls mått. Ida Kåhlin på pekar att rådet borde ta hänsyn till att för utsättningarna för att

bedriva forskning inom hjälpmedels området avsevärt skiljer sig från läke medel och annan medicinteknik.

det här låta rimligt, offentliga medel ska inte användas för att subventionera hjälpmedel som inte gör nytta. Men

14

FOTO: MOSTPHOTOS

– Den subjektiva upplevelsen av att använda tyngdtäcken har helt förringats, trots användning av valida och reliabla skattningsskalor. Bästa tillgängliga kun skap måste kunna baseras på annat än ran domiserade kontrollerade studier – annars blir det mycket av det vi gör inom hälso och sjukvården som bör avrådas från. Hon tillägger: – Det behövs mer forskning om hjälp medel, men att i väntan på det plocka bort en hel produktgrupp är fel väg att gå. Det finns ett stort behov av nationella rikt linjer inom området. Men dessa riktlinjer behöver, i enlighet med hälso och sjuk vårdslagen, baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet och tas fram i sam verkan med dem som berörs – patienter, professionerna och leverantörer. Förbundet anser också att MTP rådet gjort en ensidig analys när det gäller kostnader na för tyngdtäcken och haft ett alldeles för strikt verksamhetsperspektiv. – Den hälsoekonomiska analysen be höver utgå från en helhetsbild där fler fak torer vägs samman – och ta hänsyn till de samhällsekonomiska vinster som mins kad sjukskrivning, godkända skolresultat, minskat behov av hemtjänst eller person lig assistans leder till. Ida Kåhlin konstaterar att MTP rådet inte har beaktat att deras avrådan gäller en insats som rekommenderas i expert utlåtanden och kunskapsstöd från exem pelvis Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och NPO psykisk hälsa. – Kunskapsstöden lyfter betydelsen av erfarenhetsbaserade kunskap och är fram tagna i samråd med experter från profes sioner och patientföreträdare. Så borde även MTP rådet arbeta – gör om och gör rätt. Rådets avrådan kommer enligt förbundet att drabba samhällets mest sårbara grup per, både ekonomiskt och socialt, som barn med autism, ungdomar med ätstör ningar, vuxna med adhd, äldre personer med demenssjukdom och många fler. – Att låta tyngdtäcken övergå till egen

Tyngdtäcken som egenansvar kan inte förenas med jämlik hälso- och sjukvård, anser förbundet.

vård är inte förenligt med en jämlik hälso och sjukvård och ett brott mot FN:s kon vention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, vilken Sverige åtagit sig att följa. Ida Kåhlin påpekar att det är första gången som MTP rådet gör en rekommen dation för ett hjälpmedel i dagliga livet. – Vi hoppas att rådet rannsakar sin ar betsmetod, snabbt drar tillbaka sitt beslut och gör en ny bedömning där hänsyn tas till bästa tillgängliga kunskap, beprövad erfarenhet och de samhällsekonomiska vinster som förskrivning av tyngdtäcken innebär, säger Ida Kåhlin och berättar att förbundet har ett möte med rådet i mitten av december. Redan innan MTP rådets rekommenda tion kom beslutade Region Stockholm att

tyngdtäcken ska övergå till egenansvar, även duschpallar utan armstöd och för höjningsdynor har blivit egenansvar. Där till har regionen infört egenavgifter på bland annat elrullstolar och samtidigt avskaffade man högkostnadsskyddet. Och efter MTP rådets rekommendation har även de två regionerna Västernorrland och Jämtland Härjedalen tagit bort möjligheten att förskriva tyngdtäcken. – Alla dessa neddragningar är exempel på varför det behövs ett nationellt an svarstagande inom hjälpmedelsområdet för att få en jämlik och hållbar hjälpme delsförsörjning. Och det är en prioriterad fråga för förbundet, så sent som i oktober antog förbundsstyrelsen ett ställnings tagande om en jämlik och hållbar hjälp medelsförsörjning. ¶

15

16

AKTUELLT

”Rådet har en ensidig syn på forskning” Text: Katja Alexanderson Illustration: Josefin Herolf

O rden räcker inte riktigt till för arbetsterapeuten Bodil Ekholm när hon ska beskriva sin reaktion på att MTP rådet har avrått regio nerna från att förskriva och sub ventionera tyngdtäcken. Chockad. Knäckt. Arg. Bedrövad. – Mitt mål med att forska har varit att bevisa att tyngdtäcken är säkra och fungerar – och inte har några biverkningar till skillnad från medi cin. Det känns tragiskt att patienterna ska för vägras den här insatsen. Vårt arbetsterapeutiska omdöme och beprövade erfarenhet har helt slängts åt sidan. Till saken hör att den randomiserade och kontrollerade studie som hon gjort om kedje täcken beskrivs av rådet som att den inte visar på någon evidens för tyngdtäcken, trots att Bodil Ekholm och de övriga artikelfattarna kom till helt andra slutsatser.

skådar på det här viset? Inga. Vår forskning pas sar inte in i läkarnas forskning. Hjälpmedel kan inte testas på samma sätt som läkemedel, säger Bodil Ekholm och lyfter fram att det finns en lång beprövad erfarenhet i Sverige av tyngd täcken sedan mitten av 1990 talet. Men vi tar det från början. Bodil Ekholm arbetar sedan många år inom psykiatrin i Stockholm och har förskrivit runt 2 000 tyngdtäcken. Och eftersom hennes kliniska erfarenhet är att täck ena gör otroligt stor skillnad för sömnkvalite ten, minskar ångest och depression och ökar aktivitetsnivån dagtid ville hon forska på områ det. En första öppen klinisk fallstudie visade på positiva effekter. Därför valde man att gå vidare med att göra en rct studie över användningen av kedjetäcken för patienter med bland annat bi polär sjukdom, depression och generaliserat ångestsyndrom. Kontrollgruppen fick ett täcke med samma utseende och material, men där kedjorna var i plast och därmed vägde mindre. Deltagarna fick veta att de skulle testa två olika typer av kedjetäcken. – Det var det närmaste sockerpiller vi kunde komma. kk

FOTO: CECILIA EKHOLM

”Vilka hjälpmedel finns det evidens för med deras syn? Inga.” BODIL EKHOLM

– Rådet har en ensidig syn på forskning. Vilka hjälpmedel finns det evidens för med deras syn? Inga. Vilka metoder som vi arbetsterapeuter och fysio terapeuter använder finns det evidens för om man skär

17

AKTUELLT

Det primära utfallsmåttet var insomnia severity index . Artikelförfattarnas slutsats är att tyngdtäcken gör stor skillnad för sömnkvaliteten, men även minskar depression, ångest och fatigue. I sin rekommendation har MTP-rådet valt att fokusera på det sekundära utfallsmåttet sömnlängd, mätt med accelerometri, och där syns ingen förbättring med tyngdtäcken.

tyngdtäcke kartlägger man sömnen och hur den är kopp lad till ångest och oro dagtid. Sedan får patienterna sömnråd och därefter provar man ut täcken, säger Bodil Ekholm och understryker att det inte finns något univer saltäcke som passar alla. MTP rådet skriver också att tyngdtäcken är överkom liga i pris och att de flesta torde ha råd att köpa ett, om de inte väljer de dyrare varianterna. Prisbilden som anges är 600–2 500 kronor i detaljhandeln, men Bodil Ekholm

konstaterar att de betydligt mer av ancerade täcken som förskrivits av arbetsterapeuter,

”Dessutom minskade ångesten markant, vilket gör att man kan vara mer aktiv dagtid och må bättre – och vara i arbete.”

– Aktigraferna visade att man sover med färre uppvak nanden, att man sover med bättre kvalitet. Framför allt visade aktigraferna att man kunde vara mer aktiv dagtid. Rådet hakade upp sig på att man inte sov längre, säger Bodil Ekholm. Hon fortsätter: – Dessutom minskade ångesten markant, vilket gör att man kan vara mer aktiv dagtid och må bättre – och vara i arbete. När det gäller utfallsmåtten som bygger på subjektiva skattningar anser rådet att det finns stor risk för sned vridning, bland annat eftersom personerna känner om de fått ett tungt täcke eller inte. Bodil Ekholm vänder sig skarpt mot den tolkningen av studien och poängterar att deltagarna fick information om att det handlade om att pröva olika typer av kedje täcken. När det gäller val av utfallsmått understryker hon att de valt valida och reliabla mått som är vedertagna inom sömnforskning och psykiatrin. – Vad inom psykiatrin handlar om mätta värden? Det är puls och blodtryck, allt annat är skattade värden från patienterna. Doseringen av mediciner ställs in utifrån hur patienten mår. Hon tycker också att MTP-rådet nedvärderar effekter na av sömnsvårigheter. Hon påpekar att – i alla fall i Region Stockholm – har tyngdtäcken inte för skrivits till personer som har ”lite svårt att sova”, utan att det handlar om sömnproblem i kombi nation med stor motorisk oro och

och som ger den rätta taktila stimulansen, snarare kostar från 5 000 kronor och uppåt. Men hon säger att även 600 kronor är mycket för många av hennes patienter. – Sedan de införde avgiften på 600 kronor har jag haft åtta patienter som inte kunnat ta emot ett förskrivet tyngdtäcke, trots att de verkligen hade behövt ett. Det är som att vi lever i olika världar. MTP-rådets sätt att bedöma hjälpmedel gör henne be kymrad inför framtiden. Hon tycker det är problematiskt att man inte lyssnat på den förskrivande professionens beprövade erfarenhet. Och hon har svårt att se hur mer forskning ska hjälpa med rådets bedömningskriterier. Hon befarar att det snart inte kommer att finnas några kognitiva hjälpmedel kvar att förskriva som arbets terapeut. – Nu tar de ifrån oss våra arbetsredskap. De hade redan tagit ifrån oss tidshjälpmedel. Det blir svårt att göra en bra arbetsterapeutisk insats. Vi kan fortfarande göra bedömningar, men vi har inget att erbjuda patienterna sen. Det gör ont i hjärtat att se behoven och inte kunna hjälpa till. I stället blir det mest stödjande samtal och mindre görande. Mycket mindre arbetsterapi, med andra ord. – Det blir mycket snack och lite verkstad. Bodil Ekholm tror att det kommer att medföra ökad förskrivning av lugnande läkemedel och sömnmediciner. – Patienterna kommer bli trötta och de kommer inte att kunna vara så aktiva dagtid. Kostnaden för täcket har du tjänat in på nolltid om någon kan börja arbeta igen eller besöka mottagningen färre gånger. Själv hoppas hon kunna erbjuda patienterna att testa tyngdtäcken hos henne, även om hon inte får förskriva dem längre. – Det vore oerhört värdefullt för patienterna. ¶

svår ångest. I sammanhanget tycker Bodil Ekholm att MTP rådet missar att kedjetäcken är en del av en större helhet. – För att förskriva ett

18

Arbetsterapeuter inom barn och ungdomspsykiatrin i Stockholm är oroade för negativa effekter av regionens beslut att stoppa förskrivningen av tyngdtäcken.

”Tyngdtäcken hjälper många”

Text: Katja Alexanderson Foto: Nicklas Thegerström

Region Stockholms beslut att stoppa förskrivningen fattades innan MTP rådet kom med sin rekommendation att regionerna inte ska subventionera tyngdtäcken. Sedan den 1 november faller täckena under egenansvaret. Helena Cronebäck, arbetsterapeut på barn och ungdomspsykiatrin i Dande ryd, är upprörd. Hon tycker att regionen har stirrat sig blind på kostnaden och inte sett till helheten och funderat över varför tyngdtäcken förskrivs och vilka konsekvenser den indragna förskriv ningen kommer att få. – Beslutet är fattat på felaktiga grun der tycker jag, bland annat har man har inte tillfrågat yrkeskåren som förskriver tyngdtäcken. De har bortsett från vår beprövade erfarenhet, som också ingår i evidensbegreppet. Vi är många som jobbar med tyngdtäcken i Stockholm och vi ser vilket värde de har för våra patienter, säger Helena Cronebäck och tillägger att regionen inte har beaktat resultaten i Bodil Ekholms rct studie. Hon har arbetat med tyngdtäcken sedan 2012 och berättar att majorite ten av dem hon möter i sitt jobb har problem med sömnen. Hon tycker att regionen förminskar den här gruppens sömnsvårigheter och effekten sömnen har på vardagen och möjligheten att vara delaktig i samhället.

rutiner med mera. Hon reagerar också på att regionen skriver att det går att köpa ett täcke för mellan 400 och 4 000 kronor när de som förskrivs snarare kostar i storleksord

– Tyngdtäcken hjälper många till bätt re sömn, vilket i sin tur leder till förbätt rad aktivitetsförmåga dagtid.

Helena Cronebäck är också kritisk till att beslutet inte tar hänsyn till att tyngd täcken är en del av en större insats och att täck en prövas ut individuellt efter att en arbetsterapeut gjort en bedömning av be hovet. Hon påpekar också att täckena som finns att köpa i detaljhandeln ofta är enklare varianter än dem som arbetsterapeu terna fram till nu har kun nat förskriva. – Rullstolar går att köpa privat också. Men precis som för rullstolar behövs det en utprovning för att pröva olika sorters täcken, olika tyngder. Det handlar inte om att man

ningen 6 000 till 10 000 kronor. Med förskrivna täcken har det funnits möjlighet att prova sig fram till en variant som fungerar. Dessutom är hennes erfarenhet att den egenavgift på 600 kronor som regionen tog ut har varit jobbig för många av familjerna hon möter. Helena Cronebäck be farar att det här kommer att öka förskrivningen av sömnläkemedel, och att det kommer att krävas fler besök på mottagningen för att ändra kvällsrutiner. För egen del vet hon ännu inte hur beslutet kommer

A T

I V

R

P

O :

T

O

F

”De har bort sett från vår beprövade er farenhet, som också ingår i evidens begreppet.” HELENA CRONEBÄCK

att påverka hennes arbetsuppgifter. För frågan är hur du som arbetsterapeut ska förhålla dig till täcken som finns i de taljhandeln. Ska patienterna kunna testa täcken hos arbetsterapeuten? Och hur blir det med uppföljningsansvaret då? – Vi har inte fått några direktiv än.

kan köpa ett täcke, det handlar om den professionella utprovningen. Det är ett hjälpmedel. Hon poängterar att tyngdtäcken bara är en del av insatserna kring en persons sömnsvårigheter, det handlar om att kartlägga vardagen och ändra kvälls

kk

19

AKTUELLT

Även Matilda Utbult på Prima barn och ungdomspsykiatri Botkyrka är arg över regionens beslut. Hon lyfter fram bristen på kunskap om hur förskriv ningen av tyngdtäcken går till. Att poli tiker och tjänstepersoner verkar tro att det är något du bara kan ta från hyllan och lägga i en kundkorg. Hon anser att beslutet strider mot kriterierna för när ett hjälpmedel ska kunna vara egen ansvar eftersom tyngdtäcken kräver utprovning och uppföljning. Matilda Utbult har jobbat med tyngd täcken i fem år och har med egna ögon sett hur avgörande utprovningen är för att tyngdtäcken ska fungera. Dessutom konstaterar hon att utbudet i detaljhan deln är begränsat. – Risken är att personer köper ett täcke, som väger 10 procent av kropps vikten, och sedan fortsätter att sova dåligt i onödan. När de kanske hade blivit hjälpta av en annan modell eller en annan vikt. Hon fortsätter: – Det är verkligen tydligt att ett täcke inte hjälper för alla. Jag brukar ha som nöje att innan utprovningen försöka gissa vilket täcke som ska fungera för ett barn. Jag kan vara övertygad om att det är ett ”bolltäcksbarn” och så blir det något helt annat. Men under åren har hon sett att rätt täcke kan göra enorm skillnad för både insomningen och sömnkvaliteten. – Det kan märkas redan vid utprov ningen. Under tre slags täcken är barnet oroligt och när vi testar en fjärde sort har barnet plötsligt förmågan att ligga still och komma till ro. Precis som Helena Cronebäck säger hon att tyngdtäcket är en del av en stör re helhet – och som förstås inte passar alla. Hennes erfarenhet är att det passar bäst vid långvariga sömnsvårigheter med motorisk oro. Trots att hon tycker att täcken i de taljhandeln är mycket sämre arbetar hon för att kunna erbjuda möjligheten att testa några olika varianter på mot

tagningen, som en del av rådgivningen kring egenansvarsprodukter. Matilda Utbult är också arg och frustrerad över Region Stockholms beslutsprocess och att man har haft så bråttom. Tjänsteutlåtandet kom i början av september, beslutet klubba des igenom den 24 september och från den 1 november får tyngdtäcken inte längre förskrivas. Det innebär att hon har flera patienter, där de var mitt inne i den åtta veckor långa utprovnings perioden, där förutsättningarna ändrats helt. Nu går det exempelvis inte att få testa en annan sort eller att få ett täcke till vardera hem om man har skilda föräldrar. – De rycker undan mattan. Och re sultatet blir att jag har ljugit och gett felaktig information till mina patienter, som alla är psykiatripatienter, säger Matilda Utbult och konstaterar att de inte ens fått ett informationsblad att dela ut om förändringen. Det hastiga införandet har påverkat arbetsmiljön negativt. – Men ännu värre är risken att patien ternas förtroende för vården försvinner. Att när som helst kan det de erbjuds försvinna. Alliansen bryts. Varför fick vi inte möjlighet att slutföra påbörjade insatser? Även Matilda Utbult befarar att det kommer att förskrivas mer mediciner till barn och unga. Och att det kommer bli mer sömnproblem. – Jag använder ofta tyngdtäcken som ett verktyg för att motivera barnen att jobba med sömnhygien och beteende förändring. Sömnråd låter ofta väldigt tråkiga: du ska röra dig mer, vara utom hus, inte ha mobilen i sängen … Det är svårt att motivera barn och tonåringar med psykisk ohälsa bara med ord. Då är det bra att ha något konkret att erbjuda. Den här intervjun gjordes samma dag som MTP rådets avrådan om förskriv ning av tyngdtäcken blev offentlig. När Matilda Utbult får höra om den rekom mendationen blir hon ännu argare. ¶

20