Arbetsterapeuten-6-2021

#6 2021

TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES ARBETSTERAPEUTER TIDSKRIFT SVERIGES ARBETSTERAPEUTER

Gittan Johansson k

TEMA LAGARBETE – om kraften i tillsammans

Stina Nordinge

m

Framtiden är nu Mötet med Gittan lockade in Årets arbetsterapeutstudenter i den virtuella världen

kk

k F ULLMÄKTIGE Klubbat och klart

k ÅRET SOM GICK Höjdpunkter 2021

k PORTRÄTTET

MEENA CERHA – FRÅN HEMTJÄNSTEN TILL ARBETSTERAPIN

Ge inte upp rörligheten! Att byta rullstol från allround till komfort kan för många rullstolsanvändare bli en mycket stor förändring. Förmågan att själv kunna ta sig fram kortare sträckor, eller att bara vrida på stolen kan gå förlorad. Det måste inte vara så! Med Etac Prio föds en ny typ av rullstol. En aktiv komfortrullstol där man sitter bekvämt och som är välbalanserad och lättkörd. Smal stolsbredd, bra balanseringsmöjligheter och 3D-ryggstöd är egenskaper som gör att användaren fortsatt kan vara aktiv och köra stolen själv.

Läs mer på etac.se

katja alexanderson Chefredaktör

#6 2021

Tidningsmakeri. Smaka på ordet. Det handlar om att göra tidning , om att det krävs många olika kompetenser för att det till sist ska landa ett nytryckt nummer på ditt hallgolv: Ansvarig utgivare, chefredaktör, reportrar, fotografer, illustratörer, layoutare, korrläsare och tryckare – och inte minst människor som är villiga att dela med sig av sina erfarenheter och låta sig intervjuas. Men att göra tidning kan göras på olika sätt. De olika yrkeskategorierna kan mer eller mindre köra sina egna race, i parallella spår, och stämma av lite då och då. Och resultatet kan bli jättebra, men ännu bättre blir det när man jobbar tillsammans på riktigt. När reportern kommer med inspel till redaktören om innehållet. Foto grafen skjuter in en klok fråga under intervjun. När layoutaren tycker till om texten och skriver om ingres sen – och när vi sätter rubriker och hittar layoutlösning ar tillsammans. Det blir inte bara en bättre produkt, det blir roligare att jobba också. Inom vården skulle det heta interprofessionellt teamarbete, för oss är det tid ningsmakeri. I det här numret sätter vi ljuset på lagarbete . Arbets terapeuten och doktoranden Tove Törnqvist reder ut skillnaderna mellan multiprofessionellt teamarbete och interprofessionellt, och ger sin syn på vad som krävs för framgångsrik teamsamverkan . Du får också följa med till Östersund där arbetsterapeuten Lina Fredriksson varit med och byggt upp ett nytt cancerrehabteam . Och så åker vi söderut till Skåne och besöker Sveriges första demensby , Månstorps Ängar. Dessutom möter du nyexade arbetsterapeuten Meena Cerha som tycker att hennes mångåriga erfarenhet av att jobba inom hemtjänsten gör henne till en bättre arbetsterapeut. Sedan rapporterar vi självklart från fullmäktige som gick av stapeln i slutet av november. Därtill får du koll på hur du skapar en hjärnvänlig arbetsmiljö , app- och boktips och mycket annat. Avslutningsvis vill jag önska fina helger och ett bra slut på året – och så håller jag tummarna för att 2022 blir året när vi kan vinka farväl till pandemin. Ingen profession är en ö

”Det är jätte viktigt att inte döda idéer innan de är testade” s 30

5 Ordföranden

Ett starkt förbund 6 Fullmäktige 2021

Viktigaste besluten, nya styrelsen, inspiratörerna

10 Porträttet

Meena Cerha – från hem tjänsten till arbetsterapin

14 Hallå där!

Årets arbetsterapeuter

16 Tema: Lagarbete

Kraften i tillsammans Nytt cancerrehabteam på Östersunds sjukhus Släpper loss livslusten i Sveriges första demensby

Koll på hjärnvänlig arbetsmiljö s 40

34 Mitt jobb

30 Ledarskap

Mirjam Palmén har hittat rätt

Inger Wiklund Åberg vill inte vara en solospelare

36 Reportage

”VR borde bli en naturlig del inom arbetsterapin”

31 Krönikan

... om att vara i stunden

42 Årets höjdare

33 Nya böcker

2021 i siffror (och lite text)

Facket och de saknade förtroendevalda

46 Kalendarium

Layout: Pontus Wikholm Korrektur: Linda Swartz Annonser: Catharina Persson catharina.persson@mediakraft.se 070 977 20 20 TS-kontrollerad upplaga: 10 400 ISSN: 0345-0988 Grafisk form: Graffoto AB Tryck: Ljungbergs

Utges av Sveriges Arbetsterapeuter Box 760, 131 24 Nacka Växel och medlemsrådgivning: 08 507 488 00 www.arbetsterapeuterna.se kansli@arbetsterapeuterna.se

Ansvarig utgivare: Ida Kåhlin ida.kahlin@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 03 Chefredaktör: Katja Alexanderson katja.alexanderson@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 25 Fotograf omslaget: Jonas Malmström

M

N

Ä

E

R

N

K

A

E

V

T

S

3

Trycksak 3041 0116

Renett Air

NYHET

Unikt duschsystem som sätter en ny standard för bidésitsar.

Genom dubbla duschmunstycken ökar tvätt effekten och gör att bidésitsen kan användas av alla. Renett är en diskret och kompakt bidésits som ger ökad möjlighet till att användas i fler badrum. Den kräver inte heller åverkan i badrummets befintliga tätskikt utan monteras över befintlig toalettstol. Renett kommer i tre olika utföranden och kommer med flertalet tillbehör för användaren. Renett Air kan justeras helt individuellt och även använda ett helautomatiskt program.

Besök oss på www.moveum.se

4

ORDFÖRANDEN

Ett starkt förbund ”Att vara ett starkt förbund i ständig utveckling kräver även att vi är flexibla och hela tiden redo att ompröva vad vi tror att vi vet.”

S veriges Arbetsterapeuters fullmäktige 2021 är nu genomfört. Efter två dagar med bra, konstruktiva och framtidsorienterade diskus sioner har delegater från våra 24 kretsar och vår studentorganisation tillsammans fastställt förbundets vision, huvudstrategier och de fyra områden vi särskilt ska fokusera på fram till och med 2024. Vi ska visa vägen mot ett vardagsliv i balans, mot en god och nära vård, mot en digital utveckling och delaktighet, och mot en livslön som speglar arbets terapeuters kompetens och värde. Stort tack för alla värdefulla inspel och medskick till oss i förbunds styrelsen från både motioner och efterföljande dialog. Nu är det tid att ladda om. Det är dags för verkstad – att göra politik och verksamhet av alla de viktiga beslut som fattades under fullmäktige. Men i det arbete som nu ska till är det oerhört viktigt att vi aldrig tappar bort vårt grunduppdrag – att tillvarata och driva arbetsterapeuters fackliga och yrkesmässiga intressen. I förbundets nya visions- och strategidokument för 2022–2024 beskrivs ut gångspunkten för detta arbete. För att vi ska kunna genomföra vårt grunduppdrag på bästa tänkbara sätt och nå största möjliga framgång krävs att vi är ett starkt förbund i ständig utveckling . Ett starkt förbund i ständig utveckling behöver många medlemmar bakom sig. Det skapar större möjligheter att påverka och förändra vår omvärld. Förbundet har de senaste åren ökat sitt medlemsantal och vi är i dag fler än vi varit någonsin tidigare, men vi måste nu hålla i och fortsätta verka för att alla arbetsterapeuter ska känna sig hemma i Sveriges Arbetsterapeuter, oavsett var de utövar sitt yrke eller vilken titel de har. Ett starkt förbund i ständig utveckling kräver också en stark och ändamålsenlig lokal verksamhet där såväl enskilda medlemmar som förtroendevalda kan skapa aktivitet och engagemang, men även en aktiv studentverksamhet som bidrar till att säkerställa och forma förbundets framtid samt lägger grunden för ett

yrkeslivslångt engagemang och medskapande inom förbundet. Ni studenter är otroligt viktiga för vårt förbund – nu och i framtiden. Att vara ett starkt förbund i ständig utveckling kräver även att vi är flexibla och hela tiden redo att ompröva vad vi tror att vi vet. Vi behöver därför kon tinuerligt se över vårt arbetssätt och vår centrala och lokala organisation, för att säkerställa att vi på bästa sätt matchar de behov som vi medlemmar har, och effektivt stödjer såväl enskilda medlemmar som våra förtroendevalda. För att lyckas med vårt grunduppdrag behöver vi som förbund även finnas på de arenor och i de sam manhang där förutsättningarna för vår profession formas. På dessa arenor påverkar vi vår omvärld och arbetsterapins utveckling samt arbetar för att arbets terapeuters villkor i arbetslivet förbättras.

Det gör vi genom att bevaka, driva opinion och utbilda kring områden som är strategiskt viktiga för oss arbetsterapeuter – frågor som rör forskning, utbildning, professions utveckling, yrkeslivslångt lärande, arbetsmiljö och lönebildning. Med utgångspunkten att vara ett starkt förbund i ständig utveckling, och med siktet inställt på vår vision och våra fokusområden, tar vi oss nu an fullmäktigeperioden 2022–2024. Jag tackar ödmjukast för förtroendet att få leda vårt fina förbund i

ytterligare tre år och önskar er alla riktigt

fina helger och ett gott nytt år.

ida kåhlin Ordförande

20 ... motioner hade kommit in till full mäktige. Det var många år sedan det motionerades så flitigt.

Specialist, javisst Fullmäktige beslutade om en ny specialist ordning och -utbildning. De största föränd ringarna handlar om ändrade förkunskapskrav, ett nytt upplägg för själva specialistutbildning ens genomförande, ändrade specialist områden och borttagande av specialistfunktioner.

”Ordet är fritt och talarlistan är tom. Är vi redo att gå till beslut?” Mötesordförande Freddy Grip innan han svingar klubban.

Fullmäktige

Text: Katja Alexanderson Foto: Pontus Wikholm 2021 går till historien som Sveriges Arbetstera peuters första digitala fullmäktige. Ida Kåhlin valdes till ordförande för tredje gången.

Fullmäktige 2021 är annorlun da. För i pandemins spår är det inga delegater som har packat sina resväskor och åkt till Stock holm för att fatta beslut om för bundets inriktning de närmsta tre åren. I stället har de bänkat sig framför datorer och plockat upp extra enheter (med största sannolikhet mobiler) för att kunna delta via Zoom och rösta i det digitala mötessystemet. På kansliet i Nacka är presi diet med mötesordförande Freddy Grip i spetsen på plats för att lotsa delegaterna genom två fullspäckade dagar. För bundsstyrelsen är också där för att ge sin syn på frågorna. Men först invigning. De tre inbjudna talarna – riks dagens talman

som det trots allt inte var alla som fick rösta 1921. I sitt inled ningstal fortsätter förbunds ordförande Ida Kåhlin på det demokratiska spåret. – Det är utifrån fullmäktige vår verksamhet styrs och det är där som vårt syre hämtas och det är där vi tillför de protein tillskott som ska få våra musk ler att byggas i vår verksamhet. I sitt tal ser Ida Kåhlin tillbaka på en annorlunda fullmäktige period som har präglats av pan demin. – Vi ställde inte in – vi ställde om, och vi gjorde det med bul ler och bång. Hon är väldigt stolt över att

klarat årets fullmäktige öppnat bockas formalia av i rask takt. Under förmiddagen avklaras den tillbakablickande delen av fullmäktige och verksam hetsberättelser för

bilitering. Som en försmak in för lördagen presenterar hon också de fyra fokusområden fullmäktige ska fatta beslut om.

– Vi vill visa vägen till ett vardagsliv i balans. Vi vill visa vägen

förbundet under perioden har lyck ats vända de nedåtgående medlemssiffrorna. – Vi är i dag fler medlemmar än vi

”Vi är i dag fler medlemmar än vi någonsin har varit.”

2018–2020 klubbas igenom. Efter lunch är det dags för gruppdiskussioner där delegaterna kan prata igenom motioner

Andreas Norlén, Sacos ordförande Göran Arrius och Maria Johansson ordförande i fören

mot en god och nära vård. Vi vill visa vägen mot en

digital utveckling och delaktighet och vi vill

någonsin har varit. Ida Kåhlin lyfter också att förbundet har varit framgångs rikt i samhällsdebatten och lyft värdet av arbetsterapi och reha

ingen FQ – hyllar demokratin och lyfter fram att det i år har gått hundra år sedan det första valet med allmän och lika röst rätt. Ja, inte riktigt allmän efter

och propositioner – och fila på yrkanden. Samtalen avbryts av en uppskattad chokladprov ning.

visa vägen mot en livslön som speglar arbetsterapeuters kom petens och värde. Efter att Ida Kåhlin har för

6

samhälle. ”

FQ, Forum – Kvinnor och Funktions hinders ordförande Maria Johansson talar om vikten av ett inkluderande Om vi pratar om alla så ska vi faktiskt mena alla”

Hedersmedlemmar Lena Haglund , Agneta Carlsson , Ulla Kroksmark (postumt) och Christer Larsson ingår numera i den ärofyllda skara som utgör förbundets hedersmedlemmar. De hedras för mång

årigt arbete med att utveckla och visa värdet av arbetsterapi. Alla har även långvariga och mångfacetterade förtroendeuppdrag bakom sig.

FOTO: MOSTPHOTOS

FOTO: KATJA ALEXANDERSON

visade vägen

det dags för styrelsens proposi tioner. Livligast diskussion blir det om neddragningen av an talet fullmäktigedelegater. Studenterna är missnöjda med att antalet studentdelegater minskas från 16 till 4, eftersom studenterna föreslås fungera som en enda krets och inte som en krets per lärosäte. I stället vill de ha åtta delegater. Men efter att Ida Kåhlin förklarat att det handlar om en demokratisk logik, att det är orimligt att stu denterna får åtta representan ter, när största kretsen Stock holm har sex. Stockholms kretsen instämmer. Och den nya delegatfördelningen röstas igenom. Fullmäktige beslutar också om en ny specialistordning, ett ställningstagande om kvalitet i arbetsterapi och fyra nya hedersmedlemmar. Och antar också propositionen som sta kar ut vägen för förbundets arbete de närmaste tre åren. Eftermiddagen avslutas med personval. Det går som på räls – valberedningens för slag är välförankrade. Det är en stolt omvald ordförande som avslutar fullmäktige: – Jag vill tacka allra ödmju kast för det stora förtroendet ni har gett mig att leda förbundet i ytterligare tre år. ¶

FOTO: KATJA ALEXANDERSON

3.

som erbjudit sitt stöd, och några har hört av sig bara för att på tala att deras upplevelse är lik vår, säger Elin Evaldsson, ord förande i Jönköpingskretsen. Hon tror att beslutet kan leda till att det blir lättare för kret sarna att arbeta närmare var andra och ta del av varandras kunskap och erfarenheter – och gör att det kan bli enklare att ta kontakt med varandra. När diskussionerna om de 20 motionerna är avslutade och besluten fattade i god anda är 3. Ordförande Ida Kåhlin inför kameran i talarstolen. 1. Freddy Grip och Lisa Ekstam höll ordning på fullmäktige under dagarna två. 2. Qarin Lood och övriga styrel sen på plats i förbundets stora mötesrum i Nacka för att kunna svara på frågor från delegaterna.

1.

2.

Dag 2 inleds med att Sveriges Arbetsterapeuters inspiratörs utmärkelse delas ut till Aras Hussein och Louise Karlsson. Därefter är det dags att ta sig an motionerna. Det blir tydligt att styrelsen är noga med att fullmäktige ska fatta inrikt ningsbeslut och inte besluta om enskilda aktiviteter. I de all ra flesta fall får de delegaterna med sig på den linjen. Men inte när det gäller motion 16 från Jönköpingskretsen om att ta fram ett lättfattligt utbildnings material för styrelsearbete i

kretsarna – en kretshandbok för ”dummies”. Det blir tydligt att det finns ett stort behov av stöd runt om i landet. Inte minst för att lättare kunna rekrytera per soner till kretsstyrelsen. – Det känns jätteroligt att vår motion gick igenom på fullmäk tige! Det blev bra diskussioner i grupperna på fredagen när motionerna behandlades, och på lördagen var det ju flera som lämnade in yrkanden och argu menterade för behovet av stöd. Det är även en del kretsar som har hört av sig i efterhand och

kk

7

Andreas Norlén , riksdagens talman. ”

Kvalitet i arbetsterapi Fullmäktige beslutade om ett ställningstagande om kvalitet i arbetsterapi . Det är en vidare utveckling av den tidigare kvalitetspolicyn och slår fast vad som är arbetsterapeutens eget ansvar och vad som faller inom verksamhetens ansvar inom sju arbetsterapiområden: kunskaps baserad, personcentrerad, säker, effektiv, jämlik, tillgänglig och hållbar arbetsterapi.

Utan den kraft, kampvilja och klokskap som kvinnor och män visade under rösträttskampen hade vi inte firat något demo kratiskt hundraårsjubileum”

FOTO: PONTUS WIKHOLM

De ska leda förbundet k Mika Levin-Smeds Norrköping omval k Annika Lexén, 2:e vice ordf. Lund nyval (som vice) k Sofie Ivarsson Uppsala omval k Ida Kåhlin, ordförande Skänninge omval k M aria Ranner Luleå nyval k Reina Klemets, studentordf. Umeå k Kristina Hultman, 1:e vice ordf. Skellefteå omval k Gabriel Walter Kalmar nyval k Maria Knutsson Göteborg nyval k Qarin Lood

Göteborg omval Saknas på bilden: k Nellyan Leiva Lundström Malmö nyval k Louise Malmros Västerås nyval

Luleå

Skellefteå

Umeå

Uppsala

Västerås

Skänninge

Norrköping

Göteborg ×2 Malmö

Kalmar

Lund

8

FOTO: PONTUS WIKHOLM

FOTO: KATJA ALEXANDERSON

Sveriges Arbetsterapeuters Inspiratörsutmärkelse

Sveriges Arbetsterapeuters Inspiratörsutmärkelse

En för alla, alla för arbetsterapi

tilldelas

Louise Karlsson för hennes stora engagemang som spänner över såväl ett lokalfackligt uppdrag som ett dedikerat professions- företrädarskap. Louise använder på ett effektivt och inspirerande sätt olika digitala medier för att visa värdet av arbetsterapi och arbetsterapeuters kompetens.

tilldelas

Aras Hussein för hans insatser att med stort engagemang synliggöra egenföretagandet inom arbetsterapins område. Med en inspirerande entreprenörskapsanda är Aras en hängiven ambassadör för arbetsterapi som inte missar ett tillfälle att lyfta professionen och egenföretagandet i olika sociala medier.

Ida Kåhlin, förbundsordförande Nacka, den 20 november 2021

Ida Kåhlin, förbundsordförande Nacka, den 20 november 2021

Sveriges Arbetsterapeuters inspiratörsutmärkelse delas ut för att lyfta fram medlemmar som i ord och handling särskilt verkat för att bidra till Sveriges Arbetsterapeuters vision med stöd i förbundets katalyserande strategier och förhållningssätt i vardagen. Sveriges Arbetsterapeuters förbundsstyrelse utser mottagarna av utmärkelsen. Utdelning sker vart tredje år i samband med förbundets fullmäktige.

Sveriges Arbetsterapeuters inspiratörsutmärkelse delas ut för att lyfta fram medlemmar som i ord och handling särskilt verkat för att bidra till Sveriges Arbetsterapeuters vision med stöd i förbundets katalyserande strategier och förhållningssätt i vardagen. Sveriges Arbetsterapeuters förbundsstyrelse utser mottagarna av utmärkelsen. Utdelning sker vart tredje år i samband med förbundets fullmäktige.

Aras Hussein k Aras tilldelas utmärkel sen för hans insatser att med stort engagemang synliggöra egenföreta gandet inom arbetstera pins område. Med en inspirerande entrepre nörskapsanda är Aras en hängiven ambassa dör för arbetsterapi som inte missar ett tillfälle att lyfta professionen och egenföretagandet i olika sociala medier. Louise Karlsson k Louise tilldelas utmär kelsen för hennes stora engagemang som spän ner över såväl ett lokal fackligt uppdrag som ett dedicerat professions företrädarskap. Louise använder på ett effektivt och inspirerande sätt olika digitala medier för att visa värdet av arbets terapi och arbetstera peuters kompetens.

hans företag konsulttjänster, föreläsningar och handledning. På kliniken Your Ability i Eskils tuna tillhandahåller företaget arbetsterapeutiska utredningar och ett brett utbud av före byggande, återhämtande och rehabiliterande behandlingar. Aras missar aldrig ett tillfälle att lyfta och lära ut nyttan av arbetsterapi. – Många vet vad en sjukgym nast gör, men som arbetstera peut stirrar jag mig inte blind på att en person till exempel sitter i rullstol. Jag är intresse rad av vad personen vill göra. Kanske arbeta som lastbils chaufför, och då övar vi på det. Oberoende av funktionsned sättning ska vi få dig att utföra den aktivitet du vill utföra, säger Aras. Det är den avgående för bundsstyrelsen som utsett vin narna. pontus wikholm

Aras Hussein från Eskilstuna och Louise Karlsson från Gnesta får Sveriges Arbetsterapeuters inspiratörs utmärkelse. Priset delades ut under fullmäktige.

Inspiratörsutmärkelsen dela des första gången ut på full mäktige för tre år sedan. Då gick priset till Mika Levin Smeds och duon Josefin Nils son och Terese Palmberg. När priset nu delades ut gick det till Sörmland, två gånger om: Aras Hussein prisas för sitt synliggörande av egenföreta gande inom arbetsterapi och Louise Karlsson för sitt engage mang inom facket och pro fessionen. Louise Karlsson jobbar som arbetsterapeut på Gnesta vårdcentral, med fokus på personer som upplever stress och obalans i vardagen. Hon är dessutom doktorand på halvtid på Högskolan i Halmstad där

hon forskar inom samma om råde. Louise är också rehab koordinator, ledamot i Sveriges Arbetsterapeuters kretsstyrelse i Sörmland och lokal ombuds man i Region Sörmland. Genast efter fullmäktige tävlade hon och kom på tredje plats i finalen i Forskar Grand Prix 2021. – Arbetsterapi är viktigt. I mina ögon är det världens bästa jobb och fler behöver få veta att vi finns och vad vi gör. Genom min forskning, föreläs ningar och inlägg hoppas jag bidra till en mer hållbar och meningsfull vardag för alla, säger Louise. Aras Hussein startade eget redan två år efter sin arbetstera peutexamen. I dag erbjuder

9

PORTRÄTTET

Meena Cerha växte upp på barnhem i Indien. Jobbade som lärare tills kärleken tog henne till Sverige. Efter många år i hemtjänsten är hon nu nyexad arbetsterapeut.

Text: Katja Alexanderson Foto: Nicklas Thegerström

Hemma i två v

V arför är det så tyst? Har jag lock för öronen? När Meena Cerha som nygift kom till Sverige första gången i slutet av 1990-talet var kontrasten till hem landet Indien stor. I mångmiljon staden Coimbatore, i delstaten Tamil Nadu i södra Indien, var det ljud och rörelse överallt. Dessutom var det kallt här, långt från de 40 grader hon var van vid. Men hur kommer det sig att en indiska upp vuxen på barnhem flyttar till Sverige, för att så småningom utbilda sig till arbetsterapeut? Det enkla svaret stavas kärlek, men vi tar det från början. Meena Cerha föddes antagligen utanför äkten skapet, hon vet inte riktigt. Hennes pappa, som var en välbärgad företagare, lämnade henne som bebis till ett barnhem drivet av nunnor. Meena tror att han hade haft en affär med en anställd. – Till nunnorna sa han att mamman var död. Och till min mamma sa han antagligen att barnet var dött. Pappan var däremot väldigt tydlig med att Meena inte skulle adopteras bort och de första åren lämnade han mycket pengar till klostret. Han ville inte heller att dottern skulle vara tillsam mans med de andra barnen, hon var ju lite finare. – Jag såg bara vuxna, inga barn. Men jag mådde inte bra av det; nunnorna såg det och lät mig vara med de andra barnen då och då. Två dagar innan pappa skulle komma luskammade de mig ordent ligt och duschade mig. Så fort jag fick ett litet sår behandlade de mig snabbt. Men även om nunnorna många gånger var snälla, framför allt mot de minsta barnen, var livet

på barnhemmet hårt. Det gällde att inte göra fel för då väntade bestraffning. – Om du inte klarade ett prov fick du ingen kvällsmat. Den som kissade i sängen kunde få en levande groda fastbunden vid höften. Och flickor fick snippan hoptejpad med plåster. Meena minns ”Om du inte klarade ett prov fick du ingen kvällsmat.” att de andra barnen brukade fnissa åt dem som fick följa med nunnorna för att bli ”opererade”. – Vi förstod inte bättre, vi var barn. Sängvätare tvingades också att bära runt sin ihoprullade kissblöta madrass på huvudet. Meena blev ett lydigt barn och rädslan för att göra fel sitter fortfarande kvar i kroppen. Ständigt i för svarsställning. Det kan till och med vara svårt när maken Fredrik har någon synpunkt som kan tolkas som kritik. Många av barnen på barnhemmet adopterades bort. Meena ville också få nya vita föräldrar, hon visste ju inte att hennes pappa förbjudit det. – ”Kan du ta mig? Kan du ta mig?” Det var så hemskt att ingen sa hur det var. Plötsligt kunde en kompis vara borta. De andra väntade en tid, men sedan gick livet vidare. Bar nen som adopterades bort var yngre, upp till sex årsåldern. När Meena blev äldre insåg hon att hon aldrig skulle lämna barnhemmet. Vid det laget hade pappan slutat att komma på besök.

kk

10

världar

Meena Cerha Gör: Nyexad arbetsterapeut, arbetar på geriatriken på Dalens sjukhus i Stockholm. Uppvuxen i: Tamil Nadu i södra Indien.

Tidigare: Lärare i Indien. I Sverige har hon arbetat som vårdbiträde och under sköterska inom hemtjänsten i många år.

Bland flickorna som blev kvar fick hon nära vänner som hängde ihop i vått och torrt, och som hon fortfarande har kontakt med. Nunnorna var noga med utbildning och på klostret fanns såväl skola för yngre barn som universitet. Även barn som inte var föräldralösa bodde och utbildade sig på klostret. Meena pluggade till lärare. Samtidigt för sökte nunnorna hitta en man åt henne. – Men jag sa nej till alla. Till sist sa de att jag fick hitta någon själv, och presentera för dem. In i bilden kliver Fredrik från Sverige som är ute på långresa. Från sitt hotell ser han varje dag Meena och hennes kompi sar gå förbi. En dag sticker han till dem ett brev. Tjejerna öppnar kärleksbrevet tillsammans. – Vi läste alla fyra och skrattade. Och försökte förstå vem som passade in på beskrivningen. När de ser Fredrik nästa dag frågar Meena vem det var som skulle ha brevet – och det var hon. Den svenska killen tyck te att hon hade ett så fint skratt. Men från Meenas sida var det inte lika omedelbart tycke. De umgås en del, och när Fredrik åker hem lämnar han över ett kärleksbrev. Hon är inte speciellt intresserad och öppnar inte det på över ett halvår. När hon väl gör det och svarar, undrar han varför hon skriver efter så lång tid. Men han åker i alla fall tillbaka till Indien. Efter en del turer fram och tillbaka bestämmer de sig för att gifta sig. Nunnorna är förfärade – gifta sig med en västerlänning. Meena bor kvar i Indien i ett år och sedan bär det av till det väldigt tysta Sverige. Meena väntar på en plats på SFI, sitter ensam hemma hela dagarna medan maken är på jobbet. – Jag mådde verkligen inte bra och blev deprimerad. I In

dien hade jag varit självständig och jobbade, här blev jag helt beroende av en annan människa. Jag kunde inte äta och gick ner från 50 kilo till 39 kilo. Till sist går det inte längre och Fredrik undrar om hon vill åka tillbaka till Indien. Det vill hon. Vännerna blir förfärade när de ser i vilket skick hon är. – Nunnorna sa: Vad var det vi sa? Fredrik åker hem, men de har kontakt varje dag – och så plötsligt har Meena kommit in på SFI. Hon bestämmer sig för att ge Sverige en ny chans. – Jag fick vänner på SFI och var inte ensam. Men upplägget var helt galet och studierna alldeles för långsamma för Meena. I klassen blandades analfabeter med universitetsutbildade. – Vi fick vänta medan de lärde sig ABC. Vi var några stycken som brukade stanna kvar efter lektionen för att få extrauppgifter. Efter SFI-studierna läste hon på komvux på kvällarna. På dagarna och helgerna jobbade hon i den kommunala hemtjänsten i Farsta. Det var viktigt att tjäna egna pengar och kunna klara sig själv, hon vill aldrig vara utlämnad till andras välvilja som under barndomen. Efter ett tag erbjöd arbetsgivaren henne att läsa till vårdbiträde, vilket hon nappade på och klarade av i snabb takt. När hon sedan fick möjlighet att vidareutbilda sig till undersköterska var det självklart att tacka ja. När Meena talar om jobbet i hem tjänsten och de äldre fylls rösten av omtanke och värme. Hon berättar att hon brukade ta av sin lunchrast för att hin na till centrum för att handla lite extra godsaker, kanske en bakelse eller färska räkor. Och hon fick mycket tillbaka.

12

Under uppväxten på barnhemmet i Indien var Meena Cerha utläm nad till nunnornas välvilja. Som vuxen har det därför varit extra viktigt att vara självständig och alltid kunna försörja sig själv.

PORTRÄTTET

– Jag lärde mig mest svenska i hemtjänsten. En del av pensionärerna var akademiker och hjälpte mig med mina läxor. När jag hade klarat ett prov brukade jag visa upp det för dem. Efter att ha fått sin dotter 2013 kände Meena att hon ville något mer än att jobba i hemtjänsten och bestämde sig för att läsa vidare. – Mina alternativ var socionom, sjuksköterska och arbetsterapeut. Jag hade kommit i kon takt med arbetsterapeuter i jobbet och de var världens snällaste människor. De var lugna och hade mycket tid att prata med patienterna. Sjuksköterskorna var stres sade och biståndshandläggarna, socio nomerna, tyckte jag gav för lite tid till patienterna. Så jag sa till Fredrik: Jag vill bli arbetsterapeut. Och så blev det – i början av 2021 tog hon examen från Karolinska institutet. Sedan mars jobbar hon på geriatri ken på Dalens sjukhus och stortrivs med det. Har superbra kollegor och chefer, och teamsamarbetet fungerar fint. Meena tycker att hon har stor nytta av sin erfarenhet från hemtjänsten, hon kan byta glasögon och växla mellan ett arbetsterapeutiskt och ett hemtjänstseende. Hon har koll på hur det ser ut hemma hos äldre och vet vilka utmaning ar det medför för hemtjänstpersonalen. När hon inför ut skrivningar ringer utförarna får hon ofta frågan om hon arbetat i hemtjänsten. Erfarenheten är också värdefull i samtalen med de äldre. Som när hon frågar om personen kan sätta på sig strum porna själv. Och ja, det kan de. Även stödstrumpor? Nä,

det brukar hemtjänsten göra. Då kan hon ändå föreslå en strumppådragare, för att göra livet enklare för personalen. – Jag har satt på stödstrumpor och man får ont i händer na. När jag jobbade hade många patienter inga hjälpmedel och det var tungt och svettigt. Men arbetsterapeuten i henne gör att hon numera också uppmuntrar personen att pröva själv för att kunna bli självständig och slippa vänta på hemtjänsten. Meena tyck

”Jag hade kommit i kontakt med arbets terapeuter i jobbet och de var världens snällaste människor.”

er att alla arbetsterapeutstudenter borde jobba några veck or i hemtjänsten, för att få en bättre förståelse för både de äldre och hemtjänstpersonalens villkor. Så här precis i början på sin arbetsterapeutkarriär vet hon inte exakt vad hon vill jobba med framöver. Men äldre ligger henne varmt om hjärtat. Trots att novembermörkret har lagt sig över Stockholm trivs hon numera i tysta Sverige. Men Indien har fortsatt en stor plats i hennes liv. Och hon ringer till sina gamla vän ner i princip varje dag. Dessutom har familjen byggt ett hus där. I det bor bästa väninnan från barnhemmet gratis, och Meena och maken har stöttat ekonomiskt för att hen nes barn skulle få riktigt bra utbildningar. –Jag har det bra. Men om min bästa vän inte har det bra där, varför ska jag ha det här? Jag vill inte ha tillbaka upp levelsen från när jag var barn, ingen ska se mig som mer värd än någon annan. ¶

13

HALLÅ DÄR!

Rädda liv i jul! Även i år råder det brist på blod inför stor helgerna. Läkare på landets blodcentraler bedömer att det behövs ungefär 24000 blodgivare för att säkra tillgången till blod. Det är viktigt med en jämn ström av blod givare eftersom blod bara kan lagras i sex veckor. Läs mer på geblod.nu.

Therese Lindgren och Ingrid Berg gren på Karolinska universitetssjukhuset, som utsetts till Årets arbetsterapeuter för sitt arbete med att synliggöra arbetsterapi inom intensivvården, med speciellt fokus på covid.

FOTO: JONAS MALMSTRÖM

BILDER: MOSTPHOTOS

Etiska dilemman Förbundets etiska råd har tagit fram två nya och väldigt aktuella exempel med an knytning till Etisk kod för arbetstera som fick hjärt-lungrädd ning efter plötsligt hjärt stopp utanför sjukhus. 592 personer ... så få överlevde förra året av de cirka 6000 personer vi att den positiva trenden fortsätter, säger förbunds direktör Malin Nordstrand. Förbundet vill veta vad du tycker Under början av nästa år ge nomför Novus, på uppdrag av Sveriges Arbetsterapeuter, en undersökning där 2 500 slumpvist utvalda medlem mar får ge sin syn på kvalite ten på medlemskapet. – Förra gången fick vi mer än godkänt och hade för bättrat resultaten inom samt liga mätområden. Nu hoppas

Grattis! Hur känns det? Ingrid: Det är jättekul, det är en bekräftelse på att jobbet vi har gjort är bra. Vi har slitit för vår existens inom intensiv vården under många år. Therese: Nu ser fler att vårt arbete är viktigt. Vi börjar förstå hur stort det här är – det är den finaste utmärkelsen du kan få som arbetsterapeut. Vad har hänt sen ni fick utmärkelsen? Ingrid: Temachefen för kvinnohälsa och hälsoprofessioner här på Karolinska överlämnade blommor och höll tal. När man mötte kollegor i huvudentrén var det: grattis, grattis, grattis. Sedan började tidningar höra av sig – det är stort. Therese: Det låg också en blänkare på intranätets första sida. Nyheten spred sig brett, även vänner utanför vården har hört av sig. Vad betyder priset för arbetsterapi inom intensivvården? Therese: Det visar på vilken nytta vi gör, och förhoppningsvis kan det inspirera andra att våga satsa. Ingrid: För vår egen del hoppas vi få till fler tjänster inom in tensivvården. Och utmärkelsen har gett skjuts åt vårt intensiv vårdsnätverk. Therese och Ingrid: Det har varit värdefullt att utgå från relate rad kunskap från närliggande arenor. Vi har till exempel kunnat applicera erfarenheter och kunskap från neurovården på IVA. Och det har varit samma med covid, det är lite neuro, lite hjärt sjukdom, dialys … När vi började på IVA behövde vi vara över tydliga med vad vi kan och vad vi gör. Det gäller att våga ta plats i teamet, även om det känns lite obekvämt. Och självklart lära sig mer om vad de andra gör, och till exempel auskultera med en sjuksköterska eller undersköterska. Vänta inte heller på att någon bjuder in dig, utan fixa det själv. Finns det inte en hel dag, häng på några timmar. katja alexanderson Har ni några tips till arbetsterapeuter som vill ta klivet in på en ny arena?

Guide för bättre kunskap om hjärnskakningar I Sverige drabbas uppemot 30000 personer varje år av hjärnskakning. Många får långvariga och svåra besvär, som till exempel hjärntrött het, minnessvårigheter och ljud- och ljuskänslighet. Arbetsterapeuter är en viktig pusselbit om perso nerna ska hitta tillbaka till en fungerande tillvaro, men det saknas riktlinjer för effektiva behandlings metoder. Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft har utvecklat Hjärnskakningsguiden, där de samlat evidensbaserad information samt hjälp med att hitta rätt vård. Guiden vänder sig till drabbade, närstående, professionen samt vård- och omsorgspersonal. Målet är att öka kunskap, säkerställa rehabilitering och främja samarbete mellan experter så att evidens och erfarenhet inom professionen förstärks. Läs mer på hjarnskaknings guiden.se.

Etisk kod för arbetsterapeuter

peuter . Det ena handlar om att arbetsterapeuten har videokon ferens med patient inför utskrivning

från slutenvård och det andra handlar om etik och sociala medier där arbetsterapeuten gör inlägg på Facebook om arbetsplatsen respektive en patient. Läs mer på arbets terapeuterna.se/etiskkod.

14

Ta med elrullstolen på resan!

 Låg vikt  Hopfällbar  Högsta kvalitet  Ta med i egen bil  Ta med på flyget  Lång körsträcka

Beställ vår broschyr! info@eloflex.se 010-18 33 100

Besök www.eloflex.se eller ring 010-18 33 100 för att få mer info om Eloflex hopfällbara hjälpmedel.

Gunilla Wallengren är flerfaldig SM-, och VM-medaljör i Parafriidrott i rullstol. Hårdsatsar nu mot VM i Kobe, Japan 2022. Här tränar hon chins med Elastiskt Universalband från Bodypoint. www.heamedical.se

15

TEMA: LAGARBETE

i

n

e

f t

r a

K

s

n

a

m

m

s a

ll

t i

Välfungerande teamarbete är mycket mer än att samla flera professioner under samma tak – det handlar om att lära av, med och om varandra. Möt doktoranden Tove Törnqvist som forskar om interprofessionellt samarbete. Och följ med till Skåne och Jämtland för att se hur det kan gå till i praktiken.

Text: Katja Alexanderson Illustration: Josefin Herolf

vensk hälso- och sjukvård är mitt i en förändringsresa – målet är en god och nära vård. Tanken är att patienternas behov och förutsättningar mer än i dag ska ligga till grund för hur vården orga niseras. Nära i det här sammanhanget ska tolkas som att vården är lättill på distans. Bemötande är en annan viktig pusselbit för att vården ska upp levas som nära. Att jag får vara en männ iska och inte en diagnos. Men för att den goda och nära vården ska kunna bli verklighet krävs att samarbetet mellan olika delar av hälso- och sjuk vården utvecklas, men också med andra aktörer som exempelvis socialtjänsten och Försäkringskassan. Den statliga utredningen God och nära vård lyfter fram att en nyckel för att lyckas med omställningen gänglig. Det kan vara rent geografiskt, men också handla om tillgång till vård

är att vårdens olika kompetenser används på ett klokt sätt. Utredningen poängterar att det kräver en fördjupad syn på teamarbete; att det inte räcker med att placera olika professioner under samma tak. I stället handlar det om att få till ett interprofessio nellt arbetssätt där olika kompetenser, tillsammans med personen, arbetar för att uppnå gemensamt satta mål. Men vad utmärker interprofessionellt arbetssätt och lärande? Och vad krävs för att uppnå det? Vilka hinder finns på vägen? Tidskriften frågade arbets terapeuten och doktoranden Tove Törnqvist, vid Linköpings universitet, som forskar på inter professionellt lärande och samverkan. – Det är en utmaning att få grepp om vad vi menar med interprofessionellt team i stället för multipro fessionellt. Hon förklarar att multiprofessionellt arbetssätt

16

mer handlar om att lära om varandra, medan ett interprofessionellt arbetssätt handlar om att lära av, med och om varandra – och känneteck nas av ett ömsesidigt beroende. Ett givande och tagande mellan de olika teammedlemmarna. Att teammedlemmarna drar nytta av varandras kun skaper och kopplar in varandra. – I ett interprofessionellt team ”korsar” man var andra mer. Multiprofessionellt är lite mer silo-tänk, att man arbetar parallellt, även om man är mer upp märksam på varandra än traditionellt i vården. Tove Törnqvist lyfter fram strukturernas betydelse för att lyckas med interprofessionellt samarbete. En grundförsättning är att alla teammedlemmars kun skaper värderas, att inte gamla maktstrukturer gör att vissa professioner alltid väger tyngre, oavsett situation. – I flera situationer, till exempel en akut situation, behövs en tydlig ansvarsfördelning, men sen i fika

kk Det kan också vara så att befintliga tekniska lös ningar tvingar oss att använda gamla arbetssätt, att systemen kräver att vissa professioner gör en speci fik uppgift. Möjligheterna att dela information inom teamet, och med andra aktörer, är också avgörande för framgångsrikt interprofessionellt arbete. rummet är vi individer. Är det okej för alla i teamet att knacka på hos varandra? Eller finns det någon struktur som gör att det inte är det? Hon fortsätter: – Är det alltid så att arbetet ska ledas av en viss profession? Är det en person med svåra medicinska utmaningar och sjukdomar faller det sig naturligt att läkaren leder arbetet, men har personen komplexa rehabbehov kanske det borde vara en arbetstera peut, fysioterapeut eller logoped?

17

finns för- och nackdelar med båda sätten att organisera sig. I ena fallet stärks professionskunskapen, i det andra ligger fokus på teamet. Det vik tiga är att man funderar över frågan. Oavsett vad man väljer gäller det att skapa mötesarenor. Det kan röra sig om något så enkelt som att kunna äta lunch eller fika tillsammans, men det kan även vara att skapa digitala mötesformer. Det är extra viktigt i delar av landet där avstånden är stora, men kommer bli allt centralare oavsett var man befinner sig. För patienten kan digitala mötesformer vara ett sätt att slippa att åka långa sträckor, för professionerna blir det en möjlighet att få till teamarbetet även om man arbetar på olika mottagningar. I mer komplexa fall kan det vara oerhört värdefullt för personen att få träffa hela teamet vid samma tillfälle. Att inte behöva upprepa sin sjuk Nycklar till lyckat inter professionellt samarbete k Inkluderande strukturer k Stöttande tekniska lösningar k Kommunicera – förstå varandras språk och termer k Genomtänkt utformning av lokalerna k Skapa mötesarenor k Kunskap om vad övriga i teamet kan bidra med

Därför är det till exempel viktigt att lätt kunna ta del av kollegornas journalanteckningar. Och att ha tillräckligt mycket kunskap för att tolka dem. En utmaning är att olika professioner är skolade i att kommunicera på olika sätt. I akuta lägen gäller det till exempel att snabbt kunna överföra information och fatta beslut med ganska lite underlag. – Som arbetsterapeut har jag tränats i att ta in mycket information, om och från patienten. Dessutom kan jag alltid återkomma för att få ännu mer infor mation och omvärdera mina beslut. Vi tränas på olika sätt och det måste jag förstå i relation till mina kollegor. Sedan handlar det om att olika yrkesgrupper använder olika termer, och att man kanske inte riktigt har ett så gemensamt språk som man tror. För arbetsterapeuter kan det vara en extra utmaning eftersom många av

T

U I S

Q

N

W I

S K

U

B

A

M

M

E

O :

T

O

F

”I takt med att allt fler per soner lever med kom plexa vård behov behövs verkligen det interprofessio nella teamet.” TOVE TÖRNQVIST

domshistoria flera gånger och slippa komma flera gånger till mottagningen, eller besöka flera olika mottagningar. Det ökar förutsättningarna för att personen blir mer involverad i sin vård, och blir en del av teamet och inte en passiv mottagare av vård. – I takt med att allt fler personer lever med komplexa vårdbehov – där det inte finns en enkel bot – behövs verkligen det interprofessionella teamet. Det är jag övertygad om. Tove Törnqvist understryker att ett interprofessio nellt arbetssätt självklart inte innebär att alla patien­

professionens begrepp är vardagliga ord, fast med en djupare innebörd än den dagliga användningen. Att ord som aktivitet och miljö innefattar så många fler dimensioner för arbetsterapeuter. Och då är det angeläget att resten av teamet förstår vad arbets terapeuten avser när hen talar om miljö. – Meningen är inte att de ska veta allt, utan att de ska veta att det finns flera dimensioner. Även lokalernas utformning spelar roll. Sitter arbetsterapeuter tillsammans med arbetsterapeuter eller med teamet? Tove Törnqvist konstaterar att det

18

ter ska träffa hela teamet hela tiden, det skulle vara tungjobbat och inte ekonomiskt försvarbart. Snarare handlar det om att ha med sig kunskap om teamets övriga professioner in i patientmötet, så att man kan se om personen har behov av att träffa någon mer. Eller att man tänker på att förmedla information som kan vara av betydelse för övriga teamet. – Det är viktigt att ställa sig frågan hur min kun skap relaterar till andras. Och det är viktigt att vi utmanar och stödjer våra studenter att tänka på det sättet – och att de får öva på det redan under utbild ningen. Hon framhåller att interprofessionellt lärande inte ska isoleras till vissa enskilda moment, utan behöver genomsyra hela utbildningen. Att man som lärare har ett ansvar att lyfta interprofessionella aspekter, även i professionskurserna. Tove Törnqvist ser verk samhetsförlagd utbildning, VFU, som ett utmärkt tillfälle att få träffa studenter från andra professio ner, och då inte bara fysioterapeuter som redan nu är ganska vanligt. Tyvärr har hon noterat att det inte är så vanligt, men hon brukar uppmana studenterna att försöka ta tillfället i akt och lära av studenter från andra utbildningar. En invändning mot interprofessionellt arbetssätt är att det tar mycket tid, men det håller Tove Törn

qvist inte riktigt med om. Hon tror snarare att det är en fråga om att omfördela tiden. Om fler professio ner är med på en rond eller avstämning kan man spara in tid i ett senare skede – dessutom blir sanno likt kvaliteten bättre när fler kompetenser möts kring patienten. Men en stor utmaning är att verk samheten måste riggas för att interprofessionellt samarbete ska ”löna” sig. – Det blir en politisk fråga om hur vi vill organisera vården. Därför är det så spännande att följa vad som kommer att hända med Nära vård-utredningen. Hur kommer den realiseras? Avslutningsvis konstaterar Tove Törnqvist att sam arbete är både enkelt och svårt på samma gång. Det är allmänmänskligt, precis på samma sätt som kom munikation. Alla ”äger” samarbete och kommuni kation, och då är det lätt att vi bara kör på utifrån sunt förnuft. Hon understryker att interprofessio nellt lärande och arbetssätt är ett eget vetenskaps område, även om det är relativt nytt. Att det finns experter på området som vi kan lära oss av. – Vi skulle aldrig drömma om att göra en arbets terapeutisk bedömning, utan att ha ett bedöm ningsinstrument bakom oss. Eller göra en interven tion utan att ha ett gediget kunskapsunderlag vid valet av intervention. På samma sätt behöver vi tänka inför det interprofessionella samarbetet. ¶

19

Cancerpatienten Peter Eriksson har känt ett stort stöd av arbetsterapeuten Lina Fredriksson och övriga i teamet under sin rehabilitering.

TEMA: LAGARBETE

”Stor trygghet för mig som patient”

Mitt under brinnande pandemi byggde Öster sunds sjukhus upp ett nytt cancerrehabteam. För patienten Peter Eriksson har teamet varit värdefullt.

Text: Fredrik Mårtensson Foto: Anneli Åsén

En ny teammodell med arbetsterapi som ny och viktig part gör skillnad för cancer rehabilitering inom Region Jämtland-Härje dalen. Lina Fredriksson har lotsat arbets sättet från idé via beslut till genomförande. – Jag är absolut nöjd med hur vi lyckats bygga upp det nya cancerrehabteamet under första året. Sedan finns det en del att förbättra – inte minst remissflödet så att vi verkligen täcker behovet för alla patienter, säger Lina Fredriksson, arbets terapeut vid Östersunds sjukhus.

ÖSTERSUND

kk

21

För några år sedan hade hon en projektledartjänst med ansvar för att implementera det nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering. Med det som grund väcktes idén om att lyfta ansvaret från kliniknivå till ett fristående, multiprofessionellt team. – Det vi kunde se genom den kartläggning som genomfördes var skillnader i tillgången till rehabili teringen – både mellan olika klinker och olika dia gnoser inom samma klinik. Vi såg också brister kring teamsamverkan – en klinik kunde ha flera professio ner som resurs inom rehabiliteringen, men utan riktig samverkan, säger Lina Fredriksson. Redan sommaren 2019 fick bildandet av ett nytt diagnos- och kliniköverskridande team stöd genom beslut i hälso- och sjukvårdsledningen. Sedan har startsträckan – med teammedlemmarnas egna ord – varit förhållandevis lång. Pandemin har varit en försvårande faktor, men också att få klartecken från klinikerna att släppa personalresurser. Arbetsterapeut, dietist, fysioterapeuter, läkare, uro terapeut, psykolog och kurator ska ingå i teamet, med upp till 25 procents tjänstgöringsgrad. De två sist nämnde kategorierna är dock vakanta, men en kort tid var psykolog knuten till teamet. – Många patienter som jag jobbar med har en uttalad fatigue, där man behöver stöd för att hantera sin hjärntrötthet och till arbetsåtergång. Psykologens kompetens är ett bra komplement till min som arbetsterapeut och bidrar till fler aspekter som är viktiga för patienten, säger Lina Fredriksson. Teamet har varit i gång sedan i oktober ifjol. Basen är de teamronder som hålls varannan vecka och där man turas om att läsa in sig på remisserna och vara föredragande. – Utifrån det kan vi diskutera vem som är mest läm pad att gå vidare med insatser. De flesta patienterna har kontakt med minst två professioner i teamet. Allt bygger på ett strukturerat arbetssätt med behovs bedömningar där vi har som remisskrav att patienten fyllt i självskattningsformuläret Hälsoskattning för cancerrehabilitering . Med teamets resurser kan vi jobba behovsinriktat på ett annat sätt än tidigare, säger Lina Fredriksson. Hon har som arbetsterapeut brutit ny mark i dubbel bemärkelse – med teamarbetet och den kompetens som hon kan bidra med. – Det har inte funnits vare sig arbetsterapeut eller fysioterapeut inom den öppna cancervården här för ut. Så det har varit nytt att få andra att förstå fullt ut

Teamet samlas varannan vecka för att gå igenom patienter som remitterats.

Vi har sökt oss till hennes arbetsrum på plan 14 på sjukhuset, förhållandevis centralt i västra de len av stan. Hisshallen mitt i sjukhuset väcker tankar. Ett knapptryck och du kan nå vilken del som helst av slutenvården inom Region Jämt land-Härjedalen (Region JH). I detta ligger den stora, lilla regionens styrka och svaghet. Region JH har bara drygt 130 000 invånare, men patienter som kan ha runt 30 mil till regionens enda sjukhus. Korta beslutsvägar och stora möjligheter till samverkan, men också begränsade resurser på kliniknivå. Lina Fredriksson möter upp på Storsjögläntan, som ansvarar för den palliativa hemsjukvården i regionen. Hon har 55 procent av sin tjänst här och arbetar i övrigt kliniskt i cancerrehabteamet och med uppdrag som lokal processledare för cancerrehabilitering för Regionalt cancercentrum, RCC. – Vi som jobbar i teamet är lite utspridda inom sjuk huset och tar emot patienter vid den klinik där vi har vår grundanställning. Jag har inte själv några sådana ytor, utan lånar rum på enheten för arbetsterapi och sjukgymnastik, berättar Lina Fredriksson.

”Det är en styrka att

jobba i team och att man bidrar med olika kompe tenser.” LINA FREDRIKSSON

22