Arbetsterapeuten-6-2022

#6 2022

FRÅN SVERIGES ARBETSTERAPEUTER

TEMA NYA GREPP ... som flyttar gränser

k HÄLSOFÖRRÅDET Uppmuntrar till träning k ÅRET SOM GICK Förbundets höjdpunkter

Rehab

på väg

Akutsjukhusets rehab- team kommer hem till patienterna i Malmö

k PORTRÄTTET

KATJA STENSSON SIKTAR PÅ MEDALJ I PARALYMPICS

Bejaka rörligheten. Steget från Cross 6 till komfort – nu ännu mindre med NYA Prio 3A För att orka vara aktiv så länge som viljan finns, är rätt stöd och balans avgörande, både i aktivitet och vila. Nya Etac Prio 3A, är precis som Cross 6, utrustad med det smarta 3A-ryggstödet. Ryggstödets många inställningar ger användaren rätt förutsättningar för ett aktivt liv.

Ge inte upp rörligheten. Läs mer på etac.se

katja alexanderson Chefredaktör

#6 2022

”Jag tror att de där fantas tiska djuren har varit rädd ningen mentalt många gånger.” s 8

Plötsligt händer det

Det är lätt att fortsätta göra saker på samma sätt som man alltid har gjort, både i yrkeslivet och privat. För att ”plötsligt” inse att det som tidigare varit relevant har passerat bäst-före-datum utan att man noterade det. Som när du upptäcker att barnet kan stanna hemma när du ska till affären, och sen kommer på att du själv kan stanna hemma och barnet kan gå till affären. (Under förutsättning att du har uppdaterat hens mobil med bank-id och Swish – annars blir det dålig stämning.) Det behövs helt enkelt nya grepp med jämna mellanrum för att få tillvaron att flyta så smidigt som möjligt. I det här numret möter du arbetsterapeuter som flyttar gränserna för hur professionen kan jobba. Nytänkare som utvecklar arbetsterapi för att klara såväl dagens som morgondagens krav. Du får följa med till Cogtech på Danderyds sjukhus i Stockholm där Årets arbets terapeut Gittan Johansson tagit nya grepp inom hjärn skaderehabilitering, med hjälp av bland annat VR-glas ögon, jättelika pekskärmar och smarta glasögon. Årets arbetsterapeutstudent Sandra Klasson upptäckte att personer (absoluta majoriteten kvinnor) som behandlas för underfunktion i sköldkörteln, hypotyreos, i princip enbart får medicin – fast många av dem skulle ha nytta av arbetsterapi. Det blev fokus för hennes VFU och examensarbete – och har också gett henne, som enda arbetsterapeut, en plats i en expertgrupp för behandling av sjukdomen. I Malmö får du följa med när akutsjuk husets rehabteam med arbets- och fysioterapeut byter avdelningen mot patientens hem. Dessutom får du möta Katja Stensson, arbetsterapeut och tävlingsryttare i paradressyr, som satsar på medalj i Paralympics i Paris 2024. Numret bjuder också på nyheter, ett besök i hälsoförrådet i Jönköping , bok- och apptips och hel del annat smått och gott. Avslutningsvis vill jag önska alla er läsare sköna helger, så syns vi nästa år igen.

5 Ordföranden

Let’s talk about sex

6 Aktuellt 8 Porträttet

Att rida är frihet för Katja Stensson 14 Tema: Nya grepp

Årets arbetsterapeut: Gittan Johansson Årets arbetsterapeutstudent:

Sandra Klasson Sjukhusrehab på hemmaplan i Malmö

Koll på hot och våld s 40

28 Karriär

”En arbetsplats är som en arena av känslor”

30 Nya böcker

42 Årets höjdare 2022

Ångest, adhd & Hédi 33 Krönikan: Anna Agrell En uppgraderad vinter 34 Reportage

Förbundets år i korthet

44 Förbundsnytt

Maria Ranner är ny ordförande för Etiska rådet

Hälsoförrådet i Jönköping möjliggör aktivitet

46 Kalendarium

Kurser under 2023

Layout: Pontus Wikholm Korrektur: Linda Swartz Annonser: Victoria Pettersson victoria.pettersson@mediakraft.se 073 511 81 79 TS-kontrollerad upplaga: 10 500 ISSN: 0345-0988 Grafisk form: Graffoto AB Tryck: Ljungbergs

Utges av Sveriges Arbetsterapeuter Box 760, 131 24 Nacka Växel och medlemsrådgivning: 08 507 488 00 www.arbetsterapeuterna.se kansli@arbetsterapeuterna.se

Ansvarig utgivare: Ida Kåhlin ida.kahlin@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 03 Chefredaktör: Katja Alexanderson katja.alexanderson@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 25 Fotograf omslaget: André de Loisted

M

N

Ä

E

R

N

K

A

E

V

T

S

3

Trycksak 3041 0116

Med nya, innovativa lösningar skapar vi användarvänliga produkter för personer med funktionsvariationer.

Badrum | Kök | Spisvakt | Garage | Trösklar/Kilar | Stödhandtag | Assistep

Nya Spisec AddOn S är inte bara en spis vakt. Den skapar en tryggare vardag för användaren samtidigt som den ger stöd till anhöriga och personal till en person med en kognitiv funktionsvariation. Ett unikt gränssnitt ger nu inte bara möjligheten att visualisera beteendeförändringar utan även anpassa funktionen efter använda rens förändrade behov.

Läs mer om hur nya Spisec AddOn S kan öka stödet för användare och närstående – genom livet, på moveum-latest. com!

4

Moveum AB, Box 470, 791 16 Falun +4623792200 info@moveum.se www.moveum.se

ORDFÖRANDEN

”Vår kompetens och kunskap behövs och det är dags att vi på allvar låter insatser för sexuell hälsa bli en självklar del i vår professionsutövning.”

Let’s talk about sex

A tt uppleva sexuell hälsa är betydelsefullt för alla, men det kan vara en särskild ut maning för den som lever med sjukdom eller funktionsnedsättning. Stöd för att finna eller återta sin sexuella hälsa kan handla om kunskap kring hur exempelvis en sjukdom påverkar sexualiteten, eller om mediciner, kompen satoriska åtgärder och hjälpmedel. Oavsett insats handlar det om att erbjuda stöd kring hur en person ska kunna nå en sexuell hälsa utifrån sina behov, möjligheter och önskemål. Vid förbundets senaste fullmäktige var sexuell hälsa en av de frågor som debatterades flitigast från talar stolen. Både studenter och yrkesverksamma fullmäk tigedelegater propagerade för att arbetsterapeuters kompetens inte används i tillräcklig utsträckning inom detta område, men även att vi som profession i stor utsträckning saknar kompetens att jobba med frågan. Att synliggöra och verka för en förändring gällande detta var ett uppdrag som förbundsstyrelsen fick med sig från fullmäktiges delegater. Som ett led i det arbetet inkluderades särskilda frågor om sexuell hälsa i den medlemsenkät som vi i våras genomförde kring arbetsterapeuters insatser inom regionsdriven och kommunal primärvård. Kartläggningen visar att endast fem procent av arbetsterapeuterna arbetar med frågor som rör detta område, och detta oavsett om det är regionen eller kommunen som är huvudman. I samma undersökning framkommer även att sexuell hälsa är ett av de områ den där arbetsterapeuter uppmärksammar att ett stort behov finns för insatser, men att dessa behov inte blir tillgodosedda. Detta resultat var kanske inte så överraskande, men det ger oss ”svart på vitt” att sexuell hälsa är ett område där vi som profession kan och behöver göra mer. När man talar om sexuell hälsa fastnar många i tan ken om att det enbart handlar om själva ”sexet” som sådant. Ur ett arbetsterapeutiskt aktivitetsperspektiv

är detta förstås ett alltför snävt synsätt. Sexuell hälsa involverar en lång rad olika aktiviteter och aktivitets miljöer. Därmed omfattas också många olika typer av arbetsterapeutiska insatser. Det kan röra sig om energibesparande tekniker eller hjälpmedel för för flyttning och personlig vård, men det viktigaste är kanske ändå att vi börjar inkludera perspektiv på sexuell hälsa i våra kartläggningsmetoder. I december 2020 presenterade Folkhälsomyndig heten en nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter – SRHR-strategin, med det övergripande målet att skapa en god, jämlik och jäm ställd sexuell och reproduktiv hälsa i hela befolkning en. Bland strategins åtgärdsområden återfinns bland annat att säkerställa kompetens hos berörda yrkes grupper och skapa en jämlik och tillgänglig vård, stöd och behandling.

SRHR-strategin angår oss arbets terapeuter i allra högst grad och det behöver vi som profession tydliggöra och synliggöra. Vår kompetens och kunskap behövs och det är dags att vi på allvar låter insatser för sexuell hälsa bli en självklar del i vår profes sionsutövning. Sexuell hälsa är en grundläggande del av den allmänna hälsan och välbefin nandet under människans hela liv, såväl fysiskt, psykiskt som

socialt. Det handlar om mänskliga rättigheter

i allmänhet och om ett värdigt liv med jämlik tillgång till hälsa i synner het.

ida kåhlin Ordförande

Hälsopromenad En promenad på 35 minuter per dag kan kopplas till minskad sannolikhet för att få svåra symptom vid hjärnblödning. Fysiskt aktiva har också en bättre över levnad fem år efter diagnos, visar en ny studie från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Mer på gu.se.

Ge blod till jul Det brukar råda brist på blod inför jul- och nyårshelgerna. Så passa gärna på att göra en insats för dina medmänniskor och kavla upp ärmen. I svensk sjukvård behövs i genom snitt en blodpåse i minuten, dygnet runt, året om. Det är viktigt med en jämn ström av blodgivare eftersom blod bara kan lagras i sex veckor. Läs mer på geblod.nu.

BILDER: MOSTPHOTOS

Både ris och ros till Tidöavtalet Tidöavtalet innehåller både positiva och väldigt bekym mersamma förslag, enligt Sveriges Arbetsterapeuter.

FOTO: MOSTPHOTOS

Sveriges Arbetsterapeuter välkomnar flera av de föreslag na reformerna som berör hälso- och sjukvården i Tidöavtalet, men är kritiska till skrivningar na kring rätten till offentligt finansierad tolk samt anmäl ningsplikt för kommuner och myndigheter som kommer i kontakt med personer som inte har tillstånd att vistas i Sverige. Förbundet ser positivt på att samarbetspartierna vill genom föra politiska reformer för att kapa vårdköerna, öka tillgäng ligheten, förbättra effektivite ten och jämlikheten i hälso- och sjukvården samt förbättra arbetsmiljö och kompetens

försörjningen för anställda inom vården. – Det är bra med en nationell plan och styrning gällande kompetensförsörjningsfrågor na, men reformen bör även inkludera rätt till och krav på kontinuerlig fortbildning, säger förbundsordförande Ida Kåhlin. Hon fortsätter: – Vi ser fram emot samverkan för en ökad nationell styrning som kan leda till en mer jämlik hälso- och sjukvård – inte minst när det gäller rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Begränsningar i rätten till offentligt finansierad tolk och

”Patientsäkerheten riskeras om patienter och vårdpersonal inte för står varandra”, säger förbundsordförande Ida Kåhlin.

– Vi får se var det landar, men förbundet kommer att reagera kraftfullt på förslag som går tvärs emot vår etiska kod och bryter mot mänskliga rättig heter. Vi har redan skrivit en debattartikel tillsammans med de andra fackförbunden i vår den om rätten till tolk. katja alexanderson

anmälningsplikt tycker Ida Kåhlin är djupt problematiska. Hon säger att patientsäker heten riskeras om patienter inte förstår vårdpersonalen eller kan göra sig förstådda. Och tillägger att anmälnings plikt skulle sätta såväl arbets terapeuter som patienter i mycket svåra situationer.

Extra fullmäktige valde två nya ledamöter till styrelsen Yvonne Axelsson och Ronja Nordström är nya ledamöter i Sveriges Arbetsterapeuters förbunds styrelse. De valdes under ett extra, digitalt, fullmäk tigemöte den 29 november. sjukhuset i Solna och bland annat är engagerad som leda mot i förbundets speci förande i Stockholmskretsen. Fullmäktige beslutade också om en uppdatering av instruktionen till valbered ningen. Eftersom det numera

alistråd, och Ronja Nordström, Stock holm, som jobbar på postcovid-­ mottagningen på

Det extra fullmäktige sam lades för att ersätta de två ordinarie ledamöterna – Sofie Ivarsson och Louise Malmros – som hade avsagt sig sina

uppdrag. Fullmäk tige valde Yvonne Axelsson, Stock holm, som arbetar på Karolinska universitets

är förbundsstyrelsen som utnämner ordförande och ledamöter i etiska rådet och specialistrådet ströks den punkten i instruktionen. ¶

Karolinska universitetssjuk huset i Huddinge och är ord

6

14/12 … är det dags för årets sista Nära vård-frukost. Temat för dagen är ”Arbetsterapeuters uppdrag inom kommunal och regional primärvård.” Anmäl dig på arbetsterapeuterna.se.

Ta snacket! Många oroar sig över närståendes alkoholvanor, men det kan vara jobbigt att lyfta det med personen oavsett om det är en familjemed lem, vän eller kollega. Nu finns tjänsten alkoholsnacket.se som tagits fram för att hjälpa fler att prata om alkoholvanor.

FOTO: IQ.SE

Förbundet: Rehab hör hemma på ledningsnivå

I somras överlämnade äldreomsorgsutred ningen betänkandet Nästa steg – ökad Ansvaret för rehabilitering måste ligga på ledningsnivå i kommu nerna – inte på vårdgivarnivå som Äldreomsorgsutredningen före slår – skriver Sveriges Arbets terapeuter i sitt remissvar.

– Ledningsansvar kräver kompetens om sjukvårdens organisation och ledarskap samt djupgående kunskap om regional och kommunal primärvård. Den kompetensen kan fler legitimationsyrken än sjuksköter skor och läkare besitta. Mika Levin-Smeds är ledamot av för bundsstyrelsen, Mar i Norrköping och har även suttit i referensgruppen för äldre omsorgsutredningen. Han tycker att det är problematiskt att kvalitetsansvaret för rehabiliteringsfrågorna föreslås

rehabilitering på strategisk ledningsnivå i kommunerna. På huvudmannanivå före slår utredningen att det ska finnas en led ningsansvarig för kommunens primär vård, som ska vara läkare eller sjuksköter ska. Rehabiliteringskompetensen hamnar enligt förslaget på vårdgivarnivå, där verksamhetschefen ska utse en kvalitets ansvarig för rehabilitering (Kar). Det inne bär att utredningen skrotar Mar. – I kommuner som i dag saknar Mar kan rehabiliteringsarbetet komma att stärkas, men Kar på vårdgivarnivå riskerar

kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer . Ena delen i det tvådelade be tänkandet handlar om ett för slag till en äldreomsorgslag, den andra om lagförslag för

hamna på vårdgivarnivå. Inte minst med tanke på att kom munerna organiserar vård givaransvaret väldigt olika. – I vissa kommuner kom mer Kar att hamna på en nivå där man har mycket att säga till om och har ett över gripande perspektiv. I andra kommuner kommer Kar att hamna långt ner på enhets nivå och då har man inte möjlighet att jobba kom munövergripande med stra tegiska frågor kring hälso

att degradera rehabiliterings frågorna. Kar framstår mer som en stödfunktion till verksamhetschefen än som en strategisk resurs med ledningsansvar. Ida Kåhlin lyfter också att Kar på ledningsnivå skulle underlätta kommunernas samverkan med regionernas rehaborganisationer. För

att stärka den medicinska kompetensen i den kommunala hälso- och sjukvården. Nu har Sveriges Arbetsterapeuter lämnat sitt remissvar. – Det är mycket positivt att utredningen lyfter behovet av att stärka det hälsofräm jande, preventiva och rehabiliterande perspektivet. Tyvärr ger inte förslagen tillräckliga förutsättningar för att arbeta hälsofrämjande och förebyggande, och för att nå en jämlik rehabilitering av god kva litet, säger förbundsordförande Ida Kåhlin. Hon fortsätter: – Många av förslagen är otydliga för den verksamhetsnära tillämpningen. Risken är att det får motsatt effekt än den avsedda. Förbundets huvudinvändning är att det saknas krav på särskild kompetens kring

”Kar framstår mer som en stödfunktion.” F O T O : P O N T U S W I K H O L M

bundet förespråkar också att begreppet Mar ska bevaras eftersom det är inarbetat och allt fler kommuner har fått upp ögonen på vinsterna med en Mar. Förbundet vänder sig även mot att en bart läkare och sjuksköterskor ska kunna var ledningsansvariga för kommunens primärvård.

främjande och hälsoförebyggande. Det kommer att skapa lika stora ojämlikheter kring rehabilitering som vi har med nuva rande lagstiftning om Mas och Mar. katja alexanderson Fotnot. Hela svaret på arbetsterapeuterna.se/remiss.

7

PORTRÄTTET

Bäst med häst Ridningen började som rehabträning när arbetsterapeuten Katja Stensson var tre år. Nu satsar hon och dressyrhästen Ella på pallplats i Paralympics 2024. Text: Katja Alexanderson Foto: Pontus Wikholm

D en röda mattan är utrullad, men vi är inte på galapremiär i Hollywood utan i ett hus i skogen utanför Lin köping. Och det är inte heller en vanlig matta, utan en i ett tempur liknande material och runt tio centimeter hög. På den tränar arbetsterapeuten och pararyttaren Katja Stensson balans och sina dressyrprogram många timmar i veckan. Hon har cerebral pares som gör att hennes vänstersida är mycket svagare, med rejält nedsatt känsel. Så det är inte heller någon slump att hon och maken Carl Simon valde induktionsspis när de utrustade sitt nya kök. – Jag känner smärtan först när jag tittar på handen. Instabiliteten i tempurmaterialet efterliknar de ständigt rörliga stigbyglarna när man rider. Katja övar också på att gå på mattan med stängda ögon. Det tvingar henne att hitta balansen i vänster sidan utan att kompensera med synen. Det ser ganska lätt ut, men visar sig vara riktigt svårt även utan cp. Redan när Katja föddes kände hennes mamma på sig att något inte riktigt stämde med den först födda dottern, men diagnosen dröjde tills hon var 2,5 år. – Jag var jättesen med att lära mig gå, närmre två år. In på banan klev sjukgymnasten Ingrid som skulle komma att förändra Katjas liv. Familjen visste det inte då, men rådet att låta treåringen börja rida har varit mycket mer än rehab. – Jag tror att de där fantastiska djuren har varit räddningen mentalt många gånger. De förstår och

lägger ingen värdering i att jag gör saker annor lunda eller att jag tar längre tid på mig. De är så förlåtande. I början krävdes det tre personer för att hon inte skulle ramla av – en på varje sida och en som ledde hästen. När Katja var nio år hade Ingrid återigen ett finger med i spelet och uppmuntrade Katjas föräldrar att köpa en ponny till dottern. På den vägen är det – och det är dressyr som gäller. ”När jag gick i grund skolan var det mycket cp-barn och cp-unge.” – Jag bara ramlar av när jag hoppar. Hon tävlade i ”vanliga” tävlingar, men utan hjälpmedel gick mycket energi till att se till att vänsterfoten inte halkade ur stigbygeln och tog fokus från själva dressyren. Paraidrotten kom att dröja i många år. Under skolåren ville hon vara som alla andra och talar inte med klasskamraterna om att hon har cerebral pares. – Jag hade kompisar, men när jag gick i grund skolan var det mycket ”cp-barn” och ”cp-unge”. Även om det inte var riktat mot mig kändes det alltid som ett slag i ansiktet. Hon ville inte heller att föräldrarna skulle prata med skolan om funktionsnedsättningen, men så här i vuxen ålder misstänker hon att hennes mamma gick bakom hennes rygg och informerade lärarna. Carl Simon flikar in att det tog fyra-fem månader för Katja att berätta för honom, efter att de blev tillsammans i slutet av gymnasietiden.

kk

8

Katja Stensson Gör: Arbetsterapeut på habiliteringen i Linköping. Aktuell med: Elitsats ning i paradressyr med sikte på Paralympics. I teamet: Maken Carl Simon och bland andra mental coach, sjuk gymnast, veterinär, flera olika tränare och equiterapeut.

Katja Stensson kan prata om allt med hästen Ella. Hon lyssnar, förstår och för ingenting vidare.

barnsidan, men det känns som jag kan göra mer nytta på vuxensidan. Där kan jag prata med patienterna på ett helt annat sätt. Att prata med en treåring om att armen är dum och inte fungerar blir på en annan nivå. Hon tycker att hennes personliga erfarenheter är värde fulla i jobbet, hon förstår på riktigt hur svårt det kan vara att göra en aktivitet. – Jag tror inte att jag valde arbetsterapeutyrket, utan att arbetsterapeutyrket valde mig. Det känns som en självklar del av mitt liv att jag ska vara arbetsterapeut. Jobbet kombinerar hon med att elitsatsa på paradressyr. Det långsiktiga målet är en pallplats i Paralympics i Paris 2024. Innan dess väntar flera andra mästerskap. – Målet nästa år är att ta SM-guld. För att tävla i paradressyr behöver man genomgå en klassificering. Katja berättar att det finns fem grader och du måste minst ha en funktionsnedsättning på 15 procent. Det var ett stort steg för henne att göra testerna; fokus är allt annat än arbetsterapeutiskt och handlar om vad du inte klarar. Först när hon var 27 år kände hon sig redo och även då vacklade hon om att låta testa sig: Inte kunde väl hon ha mer än 15 procents nedsättning? Samtidigt svarade hon ”fyra” när hennes mentala coach frågade i vilken grad hon skulle vilja hamna. Då pratar vi om en nedsättning på någonstans mellan 30 och 45 procent. Inte heller var hon beredd på hur känslosamt det skulle vara att göra testet.

– Det var din mamma som sa att nu måste du berätta. När det blev dags att välja yrke var Katja övertygad om att hon skulle bli sjukgymnast. – Den enda jag minns från hab och alla besök i vården under uppväxten är Ingrid. Hon peppade och lyfte upp mig. Fanns där som en trygghet och ett stöd. Så jag tänkte att jag ska bli sjukgymnast och vara lika engagerad i människor och stötta dem på samma sätt som Ingrid hjälpte mig. Men nu råkar det vara så att Carl Simons mamma är arbets terapeut och hon tyckte att Katjas beskrivning på vad hon ville göra passade mycket bättre in på arbetsterapi, och inledde en övertalningskampanj. Katja sökte och kom in på båda utbildningarna, men tackade nej till sjukgymnast efter att ha läst på lite mer. – Jag gick på uppropet till arbets

terapeut och kände från dag ett att det verkligen är det här jag ska göra. Jag älskade utbildningen – och alla praktik platser var helt magiska. Känslan av att arbetsterapeut är helt rätt har bestått och efter ett par vikariat har hon numera sitt drömjobb på habili teringen. Först jobbade hon med barn, men har bytt till vuxna.

u Rottweilern Ulli

– Jag får träffa helt fantastiska människor. Det är i hem miljö, i skolan, på arbetet … Jag trodde min plats var på

10

– Det är det värsta jag gjort i hela mitt liv. Jag mådde så psykiskt dåligt under bedömningarna och kände mig som världens sämsta människa. Det var även omvälvande för fysioterapeuten som gjorde bedömningen. ”Jag tror inte att jag valde arbets terapeutyrket, utan att arbets terapeutyrket valde mig.” – När jag kliver in säger hon: ”När jag läste din journal trodde jag att du satt i rullstol. Och du går in själv.” Resultatet blev grad 4. – När jag väl hade gjort det kändes det väldigt befriande. Jag fick svart på vitt hur mycket jag kämpar. Jag tänker ju inte på det annars, det är ju min vardag. Elitsatsningen tar mycket tid och pengar. För att finansiera ridningen jobbar hon någonstans mellan 75 och 100 procent som arbetsterapeut och har även ett eget företag där hon håller föreläsningar på bland annat ridskolor. – Hälsosamt hade väl varit att jobba 50 procent, men jag älskar ju mitt yrke. Det är så roligt att gå till jobbet och träffa patienterna, och det gör det svårt att gå ner i tid. Men det är inte heller hållbart att gå till gymmet klockan fem på morgonen, gå till jobbet, sedan gå hem och rida. Och lite löpträning. Hon fortsätter: – Aktivitetsbalans är något jag konstant behöver bli bättre på. Jag är duktig på att berätta för andra hur viktigt det är, men så tittar jag på mitt eget schema och inser att det är minutplanerat för att allt ska gå ihop. Trots minutplaneringen känner hon sig aldrig stressad, på något märkligt vis räcker tiden till. Men tv tittar hon inte på. – Jag laddar batterierna när jag är arbetsterapeut och sedan laddar jag om batterierna från arbetsterapeutyrket när jag är i stallet. Allt jag gör är energipåfyllande. För att få ihop vardagen är Carl Simon ett stort stöd, som före detta landslagsspelare i vattenpolo har han stor förståelse för hur mycket tid en elitsatsning kräver. Och kalorier. Dietisten har räknat ut att Katja som är ganska späd behöver få i sig runt 3 500–3 700 kcal i intensiva träningsperioder. Det kan jämföras med rekommenderade 2 100 för kvinnor i allmänhet. – Cerebral pares suger energi, i och med spasticiteten. Och jag kan inte bara gå från punkt A till B utan behöver använda hjärnan för att balansera upp mig. Allt blir träning för mig.

Det blir många timmar i ridhuset för Katja och Ella.

Det betyder att hon behöver äta lagad mat tre gånger om dagen – i början undrade kollegorna om hon hade koll på att det var förmiddagsfika när hon drog upp sin matlåda. Där emellan proteinrika smoothies och gröt. Plus frukt. Elitsatsningen är inget man snurrar runt på två personer, utan kräver stöd och hjälp av många. I teamet finns bland annat mental coach, sjukgymnast, veterinär, flera olika tränare och equiterapeut. – Carl Simon är ett otroligt stöd, men är även en del av teamet runt mig och hästarna. Utan någon av dem hade det varit otroligt svårt att elitsatsa. Vi avslutar fikat med hembakade saffransbullar (bakning är ett annat av Katjas intressen) och går en kort skogspro menad ner till stallet och ridhuset. Ettåriga rottweilern Ulli som inte har skällt en enda gång under intervjun följer med och övar agility på stubbarna på vägen. Det är tydligt att Katja har god hand med djur och ännu tydligare blir det när vi får träffa Ella, den äldre av hennes dressyrhästar. Den 600 kilo tunga hästen är superlugn och Katja pratar hela tiden med Ella när hon sadlar henne. Viskar, pussar, fnissar, gullar. Delar morot. Ulli tittar på. Inne i ridhuset går det inte att se, i alla fall inte för ett oträ nat öga, att Katja har en funktionsnedsättning. Hon rider med små gester och Ella följer minsta rörelse. – Jag känner mig väldigt fri när jag får sitta på hästen. Det är en förlängning av min egen kropp. ¶

k Paralympics

Paralympiska sommarspelen hålls i Paris 28 augusti till 8 september 2024.

11

F

O

T

O :

T

H

E H

U

N

HALLÅ DÄR!

G

E

R

Årets julvärld The Hunger Project arbetar för en värld utan hunger. Där alla människor har säkrad tillgång till mat. Organisationen arbetar med

P

R

O

Maria Borgestig som ansvarar för att bygga upp det nya arbetsterapeutprogrammet vid Uppsala universitet.

J E

C T

FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

grundorsakerna till varför hunger exis terar och fokuserar på saker som försörj ningsmöjligheter, politiska rättigheter, jord

bruksmetoder och jämställdhet – det som inte är matpaket. Jul granskulan med årets julvärld finns att köpa på thehungerproject.se.

Premiär för nya Saco lönesök Som medlem i Sveriges Arbetsterapeuter har du till gång till Saco lönesök . Nu har verktyget uppdaterats och är mycket mer lättöverskådligt. I Saco lönesök kan du hitta medellöner och uppgifter om lönespridning för olika åldersgrupper, examensår, utbildningar, yrken och arbetsmarknads- sektorer. dets registrerade hjärtstartare finns i hem och bostadsområden. Mer på hjartsakrat grannskap.se. Hjärtstart Sju av tio hjärtstopp utan för sjukhus sker i hemmet. Nationellt centrum för autism och IF Socialstyrelsen anser att det behövs ett nationellt centrum för att höja kompe tensen och öka kunskapen om frågor som rör intellek tuell funktionsnedsättning och autism inom LSS. Cen trumet föreslås få i uppgift att samla, sprida och vid behov utveckla ny kunskap. Men endast 3,4 procent av lan

FOTO: AV.SE

Hanteringen av belastnings skador brister Arbetsmiljöverket har in spekterat 1 300 arbetsplat ser inom vård och omsorg. Det rör sig om privat verk samhet med minst fyra an ställda inom exempelvis hemtjänsten, äldreboenden, vårdcentraler och specialist läkarverksamhet. Det visade sig att nästan var tredje arbetsgivare brister i sin hantering av risker för belastningsskador vid tunga lyft och personförflyttningar. Det är ofta det förebyggande arbetet som brister. – Alltför många drabbas av belastningsskador i onö dan som skulle kunna före byggas. Därför är det viktigt att arbetsgivarna vidtar åt gärder för att så många som möjligt ska hålla ett helt arbetsliv. Ingen ska behöva bli sjuk eller skadad på grund av sitt jobb, säger Erna Zelmin, general direktör vid Arbetsmiljöver ket i ett pressmeddelande. Läs mer på av.se.

Hur långt har ni kommit med att utforma det nya arbetsterapeutprogrammet? – Vi har programmets profilområden, utbildningsplan, kurs planer samt övergripande innehåll för varje kurs på plats. Vi har också arbetat en hel del med VFU-frågor samt haft sam verkan med yrkesverksamma arbetsterapeuter som arbetar inom lite mindre traditionella områden. Nu börjar vi bli en större grupp lärare och planeringsarbetet går då in i en mer detaljerad fas, där varje kurs ska planeras mer ingående. Hur ser tidplanen ut? – Planen är att starta programmet hösten 2024. Nu i höst har vi jobbat med en komplettering till UKÄ, som de har efter frågat. Samtidigt som vi jobbat med kompletteringen har vi fortsatt med planeringen av programmet, att förbereda inför VFU och rekrytera fler lärare. Vad är roligast med att starta en ny utbildning? Och vad är mest utmanande? – Det är fantastiskt roligt att få möjlighet att arbeta med undervisning, pedagogik och upplägg på ett övergripande plan. Ofta sker ju sådan planering samtidigt som man har undervisning och det blir lätt fokus på enstaka kurser. Det vi gör nu kan liknas med att lägga ett pussel, där vi först skapar alla pusselbitar som behövs och därefter sätter samman dem till en fungerande helhet i programmet. Samtidigt som det är roligt blir utmaningen också att skifta mellan detaljer i specifikt kursinnehåll och helheten i programmet, men vi

är helt övertygade om att det kommer att bli bra. Är det något annat du vill berätta om den nya utbildningen?

– Vi kommer att starta med en fristående kurs hösten 2023 på 7,5 hp på grundnivå. Vi ser fram emot det och det gör att vi kommer igång med lite undervisning redan nästa år. ¶

FOTO: MOSTPHOTOS/TOMMY ALVÉN

12

Gunilla Wallengren är flerfaldig SM-, och VM-medaljör i Parafriidrott i rullstol. Här tränar hon chins med Elastiskt Universalband från Bodypoint. www.heamedical.se

13

TEMA: NYA GREPP

För att möta morgondagens krav behövs en arbetsterapi som inte står stilla. I det här numret tar vi pulsen på arbets terapeuter som tar nya grepp och flyttar gränserna för hur professionen kan jobba. Först ut är Årets arbetsterapeut – teknikfantasten Gittan Johansson .

Arbetsterap … and beyond Text: Pontus Wikholm Foto: Simon Gate

Allt som hörs är några hummande datorer. Till och med götebor garen och före detta fotbollsspelaren Glenn Hysén är tyst – men

men är så pass stor att han måste vrida både huvud och nacke för att se vilka färger som finns i provrören längst ut på sidorna. Plopp, säger det när han släpper ner figurerna i provrören. – Jag ser att du vrider dig och rör huvudet mycket mera än senast, säger arbetsterapeuten Gittan Johansson som jobbar i den högteknologiska arbets terapisalen Cogtech på Danderyds sjukhus i Stockholm. – Och det var bara en gång jag glömde mig och tänkte använda högerarmen, säger David efter att han spelat klart.

han är gjord i papp. I en rullstol sitter David och tittar koncentrerat på den enorma pekskärmen framför sig. Med vänster arm, den svagare, börjar han dra-och-släppa olikfärgade runda smi leys, så att samma färg hamnar i samma provrör. Han tar tid på sig innan han bör jar. Ögonen jobbar konstant, men skär

kk

14

pi

i Årets arbetsterapeut: Gittan Johansson

Övningen är påfrestande för både arm och axel. Det bränner. Men ska man komma tillbaka efter en stroke får man bita ihop. Råkar man som David vara intagen på Danderyds hjärnskaderehab kan man få en extra skjuts med hightech-rehabilitering av Årets arbetsterapeut. Gittan Johansson fick Sveriges Arbetsterapeuters utmärkelse Årets arbetsterapeut 2022 för sitt ”dri vande arbete med mottagningen Cogtech, där ny virtuell teknik används för träning av kognitiva funktioner, strategier och motorik efter hjärn skada”. Mottagningen öppnade i början av 2020. – Innan jag blev arbetsterapeut jobbade jag inom it. I det här rummet har jag kunnat ta tillbaka tekniken och kombinera den med traditionell arbetsterapi. Gittan talar om behandlingen i Cogtech som ett komplement till traditionell arbetsterapi. Hon an vänder tekniken som ett verktyg och övar på samma saker som hennes kollegor på avdelningen. – Jag anpassar övningarna efter var de är i sin re habilitering. Davids vänsterarm är svag och han får

göra saker som är jobbiga. Men här orkar han lite mer – framför en skärm upplevs det inte så jobbigt. David fick ett yrselanfall i början av september. Han blev liggande på golvet och ringde 1177. De sa att han skulle ringa 112. – Jag var en grönsak då jag kom till sjukhuset, men nu kan jag gå tre trappor upp. David har precis varit tillbaka i hemmet för att se vilka anpassningar som kan behövas då han skrivs ut. Ett datum är satt till mitten av november, men än så länge behöver han vara nära rehabpersonalen. Hos Gittan har han varit fyra-fem gånger och han gillar det. – Jag är uppvuxen med dataspel så det är mer na turligt och roligare. Att flytta klossar är inte min grej. David räknar med att bli fullt återställd. – Min sjukgymnast är fantastisk. Och min analoga arbetsterapeut är fantastisk. Och det är Gittan också, även om hon håller på fel fotbollslag. David pekar på pappfiguren i hörnet, som genast blev ett samtalsämne vid första träffen, och tillägger:

16

3

2

1. Samma färg ska dras till ett och samma provrör. David övar öga-handkoordination på jätteskärmen Yeti. 2–3. Johan sträcker sig fram för att trycka på en tärning i sin mixade verklighet. På sin skärm ser arbetsterapeuten Gittan Johansson vad som händer i Hololens-glasögonen. Där syns såväl verklighetens golvhurts och papperskorg som tärningshologrammen. 4. Cogtech-mottagningen öppnade 2020. Gittan Johansson har sedan start varit drivande i utvecklingen av de tekniska hjälpmedlen på Danderyds sjukhus.

1

4

– Det är jätteviktigt att man är personmässigt kompatibla. Jag tror det är helt avgörande för hur fort rehabiliteringen går. Men så måste man ha lite pannben också. Det finns inte många liknande mottagningar som Cogtech i landet. Om ens någon. Och på Danderyd finns än så länge bara en Gittan. Allt fler av hennes rehab, men då hon i november åkte på den stora rehabiliteringsmässan ACRM i Chicago stod Cogtech så gott som oanvänd hemma i Sverige. – Jag vill sprida och inspirera och hitta nya arenor där vi arbetsterapeuter kan använda ny teknik. Men allt kan förstås inte digitaliseras. Att träna att ta på sig en tröja med en riktig tröja är fortfarande det bästa sättet. Och därför är det viktigt att kliniker är med vid utvecklingen av digitala hjälpmedel. Inte ens i USA är virtuella hjälpmedel en vanlig kollegor har börjat be kanta sig med virtuell

komponent i arbetsterapeutens verktygslåda. Men Gittan Johansson talar om hur många fler funktioner som kan kombineras och övas i en virtuell övning. Men också om hur en digital verklighet kan vara det som gör att man för en stund glömmer allt det jobbiga i sin situation.

”Jag är uppvuxen med dataspel så det är mer naturligt och roligare. Att flytta klossar är inte min grej.”

– Ibland kan en rush av endorfiner få räcka, även om man inte tränar så mycket funktion. Ett av de digitala hjälpmedlen med mest evidens i dag är Hololens, smarta glasögon med en mixad verklighet: virtuella figurer och rummet runt omkring flyter ihop. – Åh jävlar vad spejsat – fick jag poäng? frågar Johan, en annan av Gittans patienter som för första gången tränar ögonmotorik med Hololens.

kk

17

TEMA: NYA GREPP

Johan insjuknade i TBE, hjärninflammation, i slutet av augusti och låg ”helt bortkopplad” på S:t Görans sjukhus i Stockholm i tio dagar. Efter det flyttade han till Danderyd och har sakta blivit så pass mycket bättre att han snart ska skrivas hem. Men mycket har förändrats. – Jag har fått ställa om och bli försiktigare, kolla om det finns hiss och var räckena är. Jag tror inte jag behöver några anpassningar hem ma, men det är många sysslor som ska åter erövras – jag måste träna på att laga mat och tvätta själv. På en egen skärm följer Gittan Johansson med i Johans upplevda verklighet i Hololens. Hon ser vad han ser och kan instruera honom i övning en. Johan ska sträcka sig fram och röra fiskar som simmar i luften framför honom. För att få poäng ska han röra samma fiskar som ”mål fisken” nere till höger i glasögonen. Men mål fisken byts ut, så det gäller att hålla koll. – Vi jobbar med ganska mycket uppmärksam het och du fick använda synen hela tiden, säger Gittan. Johan tillägger att det också var bra för balan sen. I en annan övning får han sitta ner och toucha tärningar framför sig – i rätt ordning. Han måste sträcka sig ganska långt fram (Gittan har dragit stolen bakåt) och övar på det sättet också bålstabilitet. Johan gillar övningen. – Det är maxat och spännande med ny teknik. Man kan flytta ut ur sig själv litegrann. Och för mig är det här precis vad landstinget ska vara. De kan ta in ny teknik som kommer patienterna till del. Men för Johan blir det ingen mer Cogtech. När han blir utskriven fortsätter han med dagrehab nära sitt hem. Inte heller David får komma till baka och flytta smileys i provrör. Men Gittan Johansson är kvar. Hon hoppas att titeln Årets arbetsterapeut ska ge henne ännu större möjlig heter att dela med sig och i framtiden få se fler arbetsterapeuter använda virtuell teknik i yrket. – Jag blir kvar på Cogtech. Flyttar väl bara om IFK Göteborg ringer och ber mig komma ner och träna kognition och snabbhet med dem. ¶

I verktygslådan på cogtech k Hololens: Smarta glasögon, som möjlig gör högupplösta hologram i den verk liga världen. k Pekskärmen Yeti: En 65 tums surfplatta, ut vecklad för vård- och omsorgssektorn. Finns appar för många olika aktiviteter. k VR-glasögon: Dator simulerad verklighet. Träna på uppmärk samhet, planering, problemlösning och motorik.

18

TEMA: NYA GREPP

”Jag insåg att min vän behövde arbetsterapi”

Trots att en arbetsterapeut kan göra stor skillnad är medicin ofta den enda tillgängliga behandlingen vid hypotyreos. Det vill Årets arbetsterapeut student Sandra Klasson ändra på. Text & foto: Pontus Wikholm E fter kursen ”VFU på nya are nor” och i sitt examensarbete kunde Sandra Klasson, då på Hälsohögskolan i Jönköping, visa att arbetsterapeuters insat det hon saknade i behörighet och kom in på arbetsterapeutprogrammet hemma i Jönköping. Nu kunde hon återhämta sig. – Under hela utbildningen har jag ”bara” pluggat och varit med familjen. Jag har varken arbetat extra eller tackat ja till något engagemang. Och jag har stortrivts.

cialister på det endokrina. Jag har stor re spekt för dem, de är verkligen duktiga. Men jag blev besviken, jag hade förväntat mig ett systemtänk. I dag sätter man in adekvat medicin, men gör ingen helhetsbedömning av måendet i stort. Bland de patienter Sandra kom i kontakt med var det många som hade det tufft och mådde dåligt, men som kämpade på. Perso ner som till slut blir sjukskrivna på grund av utmattning får annat stöd än medicin, men Sandra menar att det inte skulle be höva gå så långt. – Det är bättre om vi jobbar förebyggande där det behövs. Om man mår väl på sin medicin behöver man inget annat, men jag önskar att man gjorde en kartläggning så fort man får en indikation på att perso nen riskerar att bli sjukskriven. Sandra önskar att uppföljningen av hypo tyreospatienter inte enbart skulle fokusera på referensintervallet för blodprovet utan

ser kunde göra stor skillnad för personer med sköldkörtelsjukdomen hypotyreos. För sitt arbete belönades hon med titeln Sveriges Arbetsterapeutstudent 2022. – Efter flera felaktiga diagnoser visade det sig att min bästa vän hade hypotyreos. Det var parallellt med utbildningen och jag in såg att hon behövde arbetsterapi. Hon hade liknande problem som flera av de patient grupper vi möter. Kompetensen att hjälpa finns, men då behöver man träffa dem också. Sandra Klasson hade själv mått bra av att träffa en arbetsterapeut. Hon fick sitt första barn som 20-åring och började jobba i stäl let för att studera. Efter flera år av lämning och hämtning valde hon att dessutom engagera sig – både politiskt och fackligt. Aktivitetsbalans fanns inte i hennes värld. – Jag har ett starkt driv och länge hade jag svårt att begränsa mig själv. Och till slut hamnade jag i ett läge där jag måste göra något annat. Jag blev till och med sjuk skriven innan jag började plugga. Sandra hade bläddrat i högskolekata logen, men stannat vid A. Hon läste upp

Men inom ramen för utbildningen, och med en sjuk kompis, bestämde hon sig för att ta reda på mer. På den verksamhets förlagda utbildningen på nya arenor kunde hon fokusera på hypotyreos, en ny arena för arbetsterapeuter. Hon hittade inget stäl le att vara under hela femveckorsperioden, men kunde i stället veckovis besöka olika verksamheter och träffa målgruppen på olika nivåer och ställen i vården. – Att vara första veckan på Sköldkörtel förbundet gav en bra grund. Jag fick allt stöd jag behövde, kom i kontakt med forska re och hjälp med att komma vidare och bland annat skicka ut en enkät.

också följa upp till exempel aktivi tetsbalans och upplevd ohälsa.

Veckan efter var Sandra på plats på en vårdcentral och därefter på en diabetes- och endokrinmottagning. Hon förvånades över bristen på helhetssyn. – Specialister på det endo krina är verkligen bara spe

– Det skulle inte vara helt fel att koppla in en arbetsterapeut då man vet att det finns en ganska stor risk för minskad aktivitetsförmåga och sämre välmående.

JÖNKÖPING

20

Än så länge är hypotyreos ett väldigt läkartungt forskningsområde, men Sandra Klassons arbete har redan gjort ett avtryck. Läkemedelsföretaget Orifarm bjöd in San dra till en expertgrupp, som ska reda ut hur behandlingen av hypotyreos ser ut i dag. Gruppen består av forskare, läkare, sjuk sköterskor, patientrepresentanter – och som sagt en arbetsterapeut. – Det är en otrolig möjlighet att sitta med och diskutera vägen framåt. Min dröm är att också vara med i den grupp som ska bildas för att ta fram nya nationella rikt linjer för hypotyreosvården. Det behövs röster från fler professioner. Just de rösterna lyftes också i motivering en då Sandra Klasson utnämndes till Årets arbetsterapeutstudent: ”Arbetet är ett gott exempel på hur studenter, redan under grundutbildning, kan bidra till utveckling av inte bara sin kommande profession utan av svensk hälso- och sjukvård generellt.” Sandra stortrivs med både kollegor och chef, på sitt första jobb som arbetsterapeut, inom neuropsykiatrin i Jönköping. Flera av de patientgrupper hon möter har liknande symtom som de hon studerat i sitt special intresse. Ett intresse hon vill fördjupa sig i. – På sikt, någon gång långt i framtiden, vill jag ta en master och forska vidare kring hypotyreos. Jag älskar att plugga. ¶

Sandra Klasson Examen: Hälsohög skolan Jönköping, 2022. Jobbar som: Arbets terapeut i Neuro psykiatriska teamet på länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Utmärkelser: Årets arbetsterapeutstudent arenor samt examens arbetet tillsammans med Anne-Marie Andersson kring fung erande vardagliga aktivi teter för personer med hypotyreos. 2022 för sitt arbete under VFU på nya

Halv miljon medicineras k Hypotyreos – underfunktion i sköld körteln – är den vanligaste formen av sköldkörtelsjukdom i Sverige. Ångest, trötthet och nedstämdhet är vanliga symtom. k 2021 behandlades 480 000 personer i Sverige med levotyroxin för hypo tyreos, varav 82 procent var kvinnor. Källa: skoldkortelforbundet.se/hypotyreos

21

Tore Svensson testar sin nya lättviktsrollator. Sofia och Jessica har förtroendeför skrivning av enkla hjälpmedel vilket underlättar arbetet.

22

TEMA: NYA GREPP

Sjukhusrehab på hemmaplan Arbetsterapeuten Sofia Raccuia och fysioterapeuten Jessica Hansen jobbar i Mobilt sjukhusteam Malmö – en ny arbetsform som gör det möjligt att få akut sjukhusvård hemma i stället för på sjukhuset. Text: Anki Wenster Foto: André de Loisted

ore Svensson drar upp byxbenet och tittar frågande på arbetstera

peuten Sofia Raccuia och fysioterapeuten Jessica Hansen från Mobilt sjukhusteam Malmö (MST). –Är underbenen godkända? Stödstrum porna klarar jag utan hjälpmedel och Vera hjälper mig att ta av dem på kvällen. Tore fyller snart 93 år och i dag sitter han stadigt på köksdynan i enplanshuset i östra Malmö. Men för drygt en vecka kom han in på remiss till akutmottagningen på Skånes univer sitetssjukhus på grund av försämrad hjärtsvikt. Han var pustig, hade svullna ben och svårt att gå. Tore ville helst inte stanna kvar på sjukhuset men blev inlagd över natten och träffade dagen efter Mobilt sjukhusteam med läkare, sjuksköter ska samt Sofia och Jessica. De gjorde en bedömning och han erbjöds att få fortsatt hjärtsviktsbehand ling och rehabinsatser hemma. Där väntade Tores sambo Vera Skallberg, 91 år, som också var positiv till att Tore kom hem. kk

Klädkoden utanför sjukhuset för arbetsterapeuten Sofia Raccuia och fysioterapeuten Jessica Hansen går i grått. Så länge patienten inte har nedsatt immunförsvar eller pågående infektion gäller endast munskydd. Teamet kör bilar utan logga och har personlarm vid hembesöken.

23

TEMA: NYA GREPP

Konkret handlar det om att MST ersätter den inne liggande vården och patienten får samma insatser fast hemma. Arbetssättet ska frigöra vårdplatser och vara kostnadseffektivt och så är det, men vinsterna handlar om patientperspektivet framhåller både Jessica och Sofia. Möten i hemmet blir mer jämlika, patienten mer delaktig och framför allt aktiv. – En stor fördel är kontinuiteten. Vi i rehab gör bedömningen i slutenvården och även bedömning och åtgärd i hemmet. Termerna ”personcentrerad” och ”nära vård”, beskriver den här verksamheten väl, säger Sofia. Mobilt sjukhusteam utgår från Skånes universitets sjukhus. Det var här planeringen för Tore påbörja des. Knoppar sticker upp ur det med att erbjuda akutvård i den här formen. Övergången från sjukhuset till hemmet ska vara trygg och är ett frivilligt erbjudande till patienten. Det bygger på noggrann information och en samlad bedömning av teamet, som jobbar nära varandra. De gör ofta både gemensamma bedömningar och hem besök för att få en helhetsbild. Flödet styrs via koordinatorn, en roll som sjuk sköterskorna i teamet turas om med. Sofia och Jessica och övriga teamet kontaktas om det finns en patient som kan vara aktuell för behandling i hemmet. Ofta handlar det om en skör äldre person från internmedicin eller infektionsavdelningen. Sofia och Jessica gör alltid aktivitetsanamnes och aktivitets- och funktionsbedömning, men stämmer också av med ordinarie rehabpersonal på avdelningen. Grundkraven är att personen ska bo i egen bostad, vara medicinskt stabil och inte behöva mer än tre besök av teamet per dag. Intravenös antibiotika behandling är den vanligaste medicinska insatsen och även det som just nu begränsar hur många per soner som kan vara inskrivna samtidigt i MST i för hållande till bemanningen. På sikt är planen att Malmökartan på väggen i teamets kontor på intern medicin avdelning 2 och markerar personer som just nu är inskrivna i MST, spridda över hela Malmö. När projek tet startade var de först i lan

Rehabteamet knackar på. Tore Svensson är en av drygt 450 personer som hittills fått akut sjukhusvård hemma av Mobila sjukhusteamet i Malmö.

verksamheten ska ersätta en vårdavdelning med 21 platser och kunna ha hand om lika många patienter. Läsplattan på skrivbordet plingar till. Parametrar som temp, vikt och blodtryck registreras digitalt av en patient som är hemma, och kan följas direkt av teamet. När projektet startade var kriteriet kk

24

Rehabprofessionernas roll i det mobila sjukhusteamet Arbetsterapeut och fysiotera peut har varit involverade i drygt en tredjedel av de 450 patienter som hittills fått in satser av MST. Insatserna har bland annat varit hjälpmedels bedömning/ordination av hjälpmedel, påbörjad träning i hemmet och infor mation om energi besparande tekniker vid kol och hjärtsvikt.

Patienterna har varit 31–92 år och

MALMÖ

40-talisterna den

största gruppen.

25

TEMA: NYA GREPP

Ibland innebär det att bromsa när de känner att det behövs andra insatser än vad de kan erbjuda. Det är de som har ansvaret när patienten kommer hem och det måste vara patientsäkert. Men också gasa på och lita på bedömningen: ”det här kommer att gå bra”. Att ”släppa patienten” och lämna över ansvaret kan vara en process för avdelningspersonalen. Det tar sin tid och kräver information och återigen infor mation. Det är något som hela teamet jobbat mycket med sedan projektstarten.

att patienten själv skulle klara av att göra kontroller och rapportera sina värden på en läsplatta. Nu be döms det från fall till fall, behövs stöd så får hen det. Plattan används också för chatt och videosamtal med patienten, och som sambandscentral där alla i teamet registrerar sina personliga scheman. Sofia och Jessica jobbar halvtid måndag till fredag i MST. Läkare och sjuksköterskor roterar enligt schema och är i tjänst fram till 22.00 och även helger. Jessica lyfter upp rehabs ljusgröna hygienväska och kollar av innehållet: munskydd, engångshand skar, handsprit och pocket mask. Än så länge har de inte behövt göra hjärt- och lung räddande insatser, men det var många tankar som dök upp i början. Har vi allting med oss? Vad gör vi om något händer? Sofia är specialistarbetsterapeut och Jessica läser sin magister i fysioterapi på distans och har som mål att bli specialist inom området äldres hälsa. De har jobbat tillsammans i drygt 16 år, kompletterar var andra och känner varandra utan och innan. Och med sin samlade kompetens inom internmedicin är de trygga i sina

”Vi kan prova ut, ordinera och installera hjälpmedel direkt på plats vilket vi upplever förenklar och avdramatiserar processen.” SOFIA RACCUIA, arbetsterapeut

När patienten lämnar sjukhuset ska även Sam verkan vid utskrivning (SVU) vara avslutad och ansvarsfördelningen klar. De har olika journal system för dokumentation i sluten- och öppen vården och överrapporteringen måste göras per telefon till kommunkollegorna när patienten skrivs ut från MST. De har också mött utmaningar under året som gått. Utmaningar som bland annat handlat om infor mation till patienter och övrig vårdpersonal om vad de som arbets- och fysioterapeut kan göra och inte kan göra, och ska göra. De svarar båda nej, utan att tveka, på frågan om det är svårt att avsluta rehabiliteringen. Gränsdrag ningen mellan kommunen och specialistsjukvården är tydlig. För deras del handlar det om samma insat ser som på avdelningen och det innebär oftast ett eller två hembesök. Som uppföljningen hos Tore. I enplansvillan löper livet på för Tore och Vera. I det inglasade uterummet blommar pelargonerna i okto bervärmen. Samtalet pendlar – och avbryts av många skratt – mellan att handla om när Tore och Vera träffades för snart 20 år sedan på en pensionärs dans, till eftermiddagens inköpsplaner. Jessica och Sofia checkar också av hur de nya hjälpmedlen funkar. Sedan projektstarten har de haft ett litet sortiment av hjälpmedel på sjukhuset för korttidslån för att inte utskrivningar ska fördröjas. Men sedan i våras finns en överenskommelse med kommunen när det gäller hjälpmedelsförskrivning för långvariga behov, vilket har underlättat deras arbete betydligt. – Förtroendeförskrivningen fungerar fantastiskt

roller oavsett om de träffar patien ter på akutmot tagningen, en vårdavdelning eller i hemmet. – Erfarenheten av att möta multi sjuka äldre gör att vi i vårt medicin ska kunnande är väldigt breda. Det handlar inte bara om att ta hänsyn till exempelvis en försämrad

hjärtsvikt, personen kanske även har parkinson i botten, diabetes och nedsatt känsel i fötterna och är inte helt kognitivt med, sammanfattar Jessica och fortsätter: – Det som är spännande är att vi nu jobbar mer sjukhusövergripande. Det innebär alltifrån kompli cerade infektionspatienter till lung- och kardiologi patienter.

Bitte Zetterman, sjuk sköterska och vård utvecklare, berättar för Sofia och Jessica om MST:s poster som fick förstapris på Sjuk sköterskedagarna. Henrik Elg är enhets chef för MST.

26