Arbetsterapeuten-6-2022

TEMA: NYA GREPP

”Jag insåg att min vän behövde arbetsterapi”

Trots att en arbetsterapeut kan göra stor skillnad är medicin ofta den enda tillgängliga behandlingen vid hypotyreos. Det vill Årets arbetsterapeut student Sandra Klasson ändra på. Text & foto: Pontus Wikholm E fter kursen ”VFU på nya are nor” och i sitt examensarbete kunde Sandra Klasson, då på Hälsohögskolan i Jönköping, visa att arbetsterapeuters insat det hon saknade i behörighet och kom in på arbetsterapeutprogrammet hemma i Jönköping. Nu kunde hon återhämta sig. – Under hela utbildningen har jag ”bara” pluggat och varit med familjen. Jag har varken arbetat extra eller tackat ja till något engagemang. Och jag har stortrivts.

cialister på det endokrina. Jag har stor re spekt för dem, de är verkligen duktiga. Men jag blev besviken, jag hade förväntat mig ett systemtänk. I dag sätter man in adekvat medicin, men gör ingen helhetsbedömning av måendet i stort. Bland de patienter Sandra kom i kontakt med var det många som hade det tufft och mådde dåligt, men som kämpade på. Perso ner som till slut blir sjukskrivna på grund av utmattning får annat stöd än medicin, men Sandra menar att det inte skulle be höva gå så långt. – Det är bättre om vi jobbar förebyggande där det behövs. Om man mår väl på sin medicin behöver man inget annat, men jag önskar att man gjorde en kartläggning så fort man får en indikation på att perso nen riskerar att bli sjukskriven. Sandra önskar att uppföljningen av hypo tyreospatienter inte enbart skulle fokusera på referensintervallet för blodprovet utan

ser kunde göra stor skillnad för personer med sköldkörtelsjukdomen hypotyreos. För sitt arbete belönades hon med titeln Sveriges Arbetsterapeutstudent 2022. – Efter flera felaktiga diagnoser visade det sig att min bästa vän hade hypotyreos. Det var parallellt med utbildningen och jag in såg att hon behövde arbetsterapi. Hon hade liknande problem som flera av de patient grupper vi möter. Kompetensen att hjälpa finns, men då behöver man träffa dem också. Sandra Klasson hade själv mått bra av att träffa en arbetsterapeut. Hon fick sitt första barn som 20-åring och började jobba i stäl let för att studera. Efter flera år av lämning och hämtning valde hon att dessutom engagera sig – både politiskt och fackligt. Aktivitetsbalans fanns inte i hennes värld. – Jag har ett starkt driv och länge hade jag svårt att begränsa mig själv. Och till slut hamnade jag i ett läge där jag måste göra något annat. Jag blev till och med sjuk skriven innan jag började plugga. Sandra hade bläddrat i högskolekata logen, men stannat vid A. Hon läste upp

Men inom ramen för utbildningen, och med en sjuk kompis, bestämde hon sig för att ta reda på mer. På den verksamhets förlagda utbildningen på nya arenor kunde hon fokusera på hypotyreos, en ny arena för arbetsterapeuter. Hon hittade inget stäl le att vara under hela femveckorsperioden, men kunde i stället veckovis besöka olika verksamheter och träffa målgruppen på olika nivåer och ställen i vården. – Att vara första veckan på Sköldkörtel förbundet gav en bra grund. Jag fick allt stöd jag behövde, kom i kontakt med forska re och hjälp med att komma vidare och bland annat skicka ut en enkät.

också följa upp till exempel aktivi tetsbalans och upplevd ohälsa.

Veckan efter var Sandra på plats på en vårdcentral och därefter på en diabetes- och endokrinmottagning. Hon förvånades över bristen på helhetssyn. – Specialister på det endo krina är verkligen bara spe

– Det skulle inte vara helt fel att koppla in en arbetsterapeut då man vet att det finns en ganska stor risk för minskad aktivitetsförmåga och sämre välmående.

JÖNKÖPING

20