Fårskötsel Nr 2 2025

NR 2 2025

Välkommen till fårens värld!

Hur startar jag med lammproduktion? Hur får jag ekonomi i verksamheten? Vilka möjligheter finns i fårbranschen?

SVENSKA FÅRAVELSFÖRBUNDETS TIDSKRIFT FÖR FÅRÄGARE

Dags att styra upp vikten?

Vi har många modeller på vågar och utrustning som hör till.

2 K

www.knarrhult.se E-post: info@knarrhult.se Tel: 010-1010670

Knarrhult

Innehåll

Fårskötsel

Svenska Fåravelsförbundet c/o Erika Lindberg Dalsängsvägen 53 812 93 Kungsgården Verksamhetsledare Erica Lindberg 0738-54 63 03

Svenska Fåravelsförbundets tidskrift för fårägare Nr 2 • 2025 Årgång 105 Utgivare Svenska Fåravelsförbundet

Ansvarig utgivare Einar de Wit

Fakturafrågor och adressändring SF Åsa Holmqvist Telefon: 0738 55 80 50 asa@faravelsforbundet.com Elitlamm support Telefon: 0174-30150 Telefontider: månd och onsd: kl. 10.00-12.00, samt tisdagar kl. 18.00-19.00 support@elitlamm.com

Redaktion, annonsförsäljning & layout: Marie Augustsson-de Wit & Einar de Wit Telefon: 0708-53 18 29 Brismene Lillegården, 521 93 Falköping tidningen@faravelsforbundet.com

Tryck Ljungbergs tryckeri, Klippan

Hemsidan www.faravelsforbundet.se

ISSN 1650-2426 För icke beställt material ansvaras ej. Eftertryck utan redaktionens medgi vande är ej tillåtet.

Tidningen Fårskötsel är medlemstidning för Svenska Fåravelsförbundet. Det går inte att prenumerera enbart på tidningen. Medlemsavgiften är 760 kr inkl moms. Anmäl dig som medlem på vår hemsida eller ring till kansliet. Se uppgifter ovan.

I tidskriften Fårskötsel ansvarar författarna själva för innehållet i sina artiklar. Svenska Fåravels förbundet förbehåller sig rätten att använda allt publicerat material på förbundets hemsida.

Omslagsfoto: Ett rationellt fårhus med bra miljö för både djur och människor. Foto: Knarrhultsprodukter

Förbundsstyrelse

Ordförande Gudrun Haglund Eriksson 0583-222 52, 0768-48 64 65 gudrun@bengtstorp.se

Produktion, näringspolitik Andreas Bolmgren 0761-12 84 08 andreas@faravelsforbundet.com Adjungerad styrelseledamot Ulrika Eriksson Telefon: 0706-59 70 95 ulrika.@tunakungsgard.se Hemsidan Anna Bergström Telefon: 0704 - 42 68 50 hemsidan@faravelsforbundet.com Företagsutvecklare lamm- och nöt, LRF Fredrik Sundblad 010-184 25 56 fredrik.sundblad@lrf.se

Ledare

4

Vice ordf, avel, semin, riksbedömningar Jonas Karlsson 0702-38 98 10 jonas.karlsson@faravelsforbundet.com Ekonomi, semin, riksbedömning Anna Törnfelt 0737-07 29 45 anna.tornfelt@faravelsforbundet.com Rovdjur, djurhälsa & medlemsfrågor Ulf Ekholm 0768-44 49 92 ekholmulf@hotmail.com

Förbundsnytt - Bli medlem - Stämman 2025

6 8

- Silvernål Elitlamm

10 12 14 18 22 30 34 36 38

Checklista får

Produktionsmodeller

Fårraser Ekonomi

Produktion, medlemsfrågor, näringspolitik Kerstin Arnemo 0702-17 78 33 kerstin@faravelsforbundet.com

Jeanette Elander 010-184 25 33 jeanette.elander@lrf.se

Avelshjälpmedel

Kunskapsnav animalieproduktion

KLS

Lösenord till medlemsunikt material på hemsidan: Infårmation4U

Friska får

Utgivningsplan 2025

Nr Manusstopp 2 28 februari

Utgivning

Nr Manusstopp

Utgivning 15 augusti

Gård & djurhälsan - Hurra, jag har skaffat får

28 mars 9 maj 19 juni

5 6 7 8

19 juni

3 11 april 4 23 maj

22 augusti

19 september 30 oktober 18 december

40 44

26 september 21 november

- Tackornas hull

Digital kurs

46

Lokalt

48

Radannonser Om Fårskötsel

50 51

3

Ledare

Välkommen till en annorlunda tidning!

Tidningen Fårskötsel har varit Svenska Fåravelsförbundets husorgan sedan 1921. I alla år har tidningens syfte varit att bringa kunskap och glädje till de svenska fårägarna. Men just detta nummer har en något annan målgrupp – er som fortfarande inte blivit fårägare. D e svenska fårägarna behöver bli många fler! Vi befin ner oss i en situation där konsumenterna vill köpa betydligt mer av våra produkter än vad vi idag pro ducerar. När det gäller lammkött så producerar vi under en tredjedel av det som konsumeras i Sverige, resten importe ras. Men handel och konsumenter hade gärna köpt betydligt mer svenskt – om det hade funnits! Hantverksintresset bland unga ökar hela tiden och det pågår ett stort arbete för att ta tillvara mer av svensk ull och lamm skinn och öka värdet av dem. Hela Europa lyfter värdet av naturbetesmarkerna och det värde de har för den biologiska mångfalden. Vi behöver åter skapa många tusen hektar av dessa marker och det är bara våra betande idisslare som kan hjälpa oss att skapa detta! Dessutom finns det ett stort behov av att kunna starta på ett småskaligt sätt med betesdjur för att kunna hålla marginal marker öppna och skapa livskvalitet på landsbygden. Fåren ger möjligheter att starta med betesdjur utan stora investeringar. Fåren ger dig möjligheterna! Denna tidning riktar sig till dig som fortfarande inte upp täckt de möjligheter som fårskötsel och lammproduktion ger. Vår målsättning är att berätta vilka möjligheter och utmaningar fåren kan ge dig. Jag tror att många jordbrukare, ägare av små gårdar eller elever vid våra naturbruksgymnasier kanske aldrig reflek terat över att får är en seriös näringsgren som kan skapa ar betstillfällen och lönsamhet. Men idag är detta verkligheten. Spannmålsgården med en äldre tom ladugård kan få in vallod ling och stallgödsel i växtföljden och dessutom arbete under en tid på året när det är lugnt på gården. Nötköttsgården kan komplettera djurhållningen med en flock får för att beta lite mer svårtillgängliga marker. Ett tomt slaktsvinsstall kan med små medel anpassas till fårhus. Möjligheterna är många. Vi ser självklart gärna att nya duktiga entreprenörer satsar på heltidsjordbruk med lammproduktion. Men i den situa tion vi befinner oss är uppstart av mindre besättningar, eller utökande av befintliga, lika viktiga. Som vi i Fåravelsförbun det sagt i många år - #Allalammbehövs! Till våra ordinarie läsare: Jag hoppas att ni har överseende med att detta nummer av tidningen inte ger er samma innehåll som ni är vana vid. Men

Foto: Ivan Eisenhut

se tidningen som en inspirationskälla till hur vi alla kan hjälpas åt att få fler att få upp ögonen för vilka möjligheter vår bransch kan erbjuda. Varför inte ge bort tidningen till din granne! Vi kommer att trycka upp detta nummer i en betydande överupplaga så det finns möjligheter att rekvirera extra tid ningar från kansliet om ni vill ge bort fler. Min förhoppning är att många som vanligtvis inte läser Får skötsel får ta del av detta nummer. Och kanske kan vi så ett frö av intresse hos några av er så att vi får träffas fler gånger.

Välkommen till fårens värld och tidningen Fårskötsel! Einar de Wit, redaktör

Spritt på olika ställen i tidningen hittar ni en massa "Himla bra tips!" De kan säkert komma till nytta både för nya fårägare och gamla rutinerade.

4

5

Förbundsnytt

Bli medlem i Svenska Fåravelsförbundet!

Svenska Fåravelsförbundet (SF) är en rikstäckande branschorganisation med 24 länsföreningar spridda över hela landet. Ett tiotal rasföreningar är också anslutna till förbundet. Organisationen är fristående, opolitisk och ideell utan några personliga vinstintressen. Vad gör Svenska Fåravelsförbundet för dig? SF är erkänd avelsorganisation för samtliga fårraser i Sve rige. Sedan förbundet bildades 1917 har vi verkat för fåra velns främjande och lönsamhet och för en ökad avsättning för får- och lammkött, ull och skinn. Vi bevakar fårägarnas intressen näringspolitiskt kring exem pelvis slaktfrågor, rovdjur och beslut från statliga myndig heter och riksdag. Vi påverkar allt det som du som enskild fårägare inte kan påverka! Vår målsättning är att det ska vara attraktivt och lönsamt att bedriva fårskötsel i hela Sverige med bra villkor för alla pro duktionsformer som kött, pälsskinn, ull och naturvård. 24 distriktsföreningar Som medlem i SF blir du också automatiskt medlem i din lokala fåravelsförening. De anordnar bland annat utbild ningar, medlemsmöten, resor och temadagar kring får och lammproduktion. Distriktsföreningarnas styrelser bevakar medlemmarnas intressen lokalt. Tidningen Fårskötsel Som medlem får du tidningen Fårskötsel, Sveriges enda facktidskrift för fårägare och lammproducenter. I den kan du läsa om allt som har med får att göra. Avel, ekonomi, byggnader, utfodring, betesskötsel, fårens hälsovård, näringsbevakning och allt som rör avsättningen av fårets produkter. Dessutom får du tips om lokala arrangemang. Du Silvernålen S F:s silvernål är ett förtjänsttecken som distriktsför eningarna kan dela ut till medlemmar som gjort ett förtjänstfullt arbete för de svenska fårägarna. De delas ut vid distriktens årsmöten, och vi förväntar oss att det kom mer att delas ut ett flertal i år. Ta gärna några bilder och skriv en text och skicka till tid ningen så får fler veta om vilka fantastiska arbeten det utförs på alla håll i vårt land.

får även praktiska tips som gör vardagen lättare, förbättrar din ekonomi och ökar glädjen i att vara fårägare! Hemsidan SF:s hemsida samlar all relevant information om den svenska fårnäringen. Här hittar du de senaste nyheterna, länkar till fårrelaterat material i andra medier samt vår stora Kunskaps bas, som är den största samlingen av fårkunskap i landet. Kun skapsbasen är lätt sökbar och allt material är kvalitetssäkrat. Veckobrev Varje fredag får förbundets medlemmar ett veckobrev med e-post, där vi sammanfattar vad som hänt inom fårvärlden den senaste veckan. En mycket uppskattad service. Fårpodden SF ger ut en podd om får. Den kan alla lyssna till via hemsi dan och på många andra ställen där poddar finns. Lyssna i bilen, i traktorn eller när du jobbar med dina djur. I dagslä get finns 37 avsnitt att lyssna till. Medlemsavgift Medlemsavgiften är 860 kr/år. Betalar man efter 1 oktober gäller avgiften för hela nästa år och man får de två sista tidningarna för året gratis. Anmäl dig som medlem på www. faravelsforbundet.se. Familjemedlem Om ni är fler i hushållet så kan de övriga bli familjemedlem mar. Dessa har samma förutsättningar som fullbetalande medlemmar förutom att de inte får ett eget exemplar av tidningen Fårskötsel. Medlemskap för en familjemedlem kostar 125 kr.

Välkommen som medlem i Svenska Fåravelsförbundet!

Skicka till: tidningen@faravelsforbundet.com

6

Himla bra tips!

Automatiska flasklamm!

Alla fårägare har varit med om att några lamm, av många olika anledningar, behöver födas upp som flasklamm. Att föda upp ett lamm med en flaska kan vara charmigt i bör jan, men resultatet blir sällan bra. Mycket bättre är att använda sig av en napphink, eller en mjölkautomat. I en automat har lammen tillgång till mjölk dygnet runt. Det

gör att de kan äta mer, och att de äter på ett naturligt sätt. Automatuppfödda lamm blir oftast precis lika bra som lamm som gått med sin mor. På Kunskapsbasen, www. faravelsforbundet.se/kunskap finns flera bra artiklar som handlar om hur man sköter en mjölkautomat. Foto: Pyonproducts

���t��k ��rt �reda sorti�e�t För konventionell & ekologisk produktion

�i�eral�oder & �i�eral�al�or ��rdsa��assade �i�eral�oder

Fodertillskott �orra & �l�ta�de �ita�i�er

Foder & �oderr��aror �rod�kter ��r la�� Salt & kalk

^ŬƌćĚĚĂƌƐLJ Ěŝƚƚ ĞŐĞƚ ŵŝŶĞƌĂůĨŽĚĞƌ ƚ͘ Ğdž͘ ƚŝůůƐćƚƚ ƐĞůĞŶũćƐƚ͕ ͲǀŝƚĂŵŝŶ Θ ŽƌŐĂŶŝƐŬĂ ƐƉĊƌćŵŶĞŶ DŝŶƐƚĂ ďĞƐƚćůůŶŝŶŐƐŬǀĂŶƚŝƚĞƚ ϮϬϬ ŬŐ

�er i��or�atio� o� �rod�kter�a o�� di� ��r�aste �ter��rs�l�are �ittar d� �� �iro�i��se

7

Förbundsnytt

Välkommen till Svenska Fåravelsförbundets årsstämma och Lammriksdag den 16–17 maj i Uppsala

Stockholm Uppsala Fåravelsförening hälsar alla välkomna till Uppsala för att delta i Svenska Fåravelsförbundets års stämma med påföljande Lammriksdag.

Nu är du välkommen att göra din bokning på Arenahotellet.

Torsdag 15 maj För dig som kommer under torsdagskvällen har restau rangen öppet kl. 17.00-21.30. Baren öppnar samma tid och stänger kl. 01.00. Vi kommer att ha ett hörn i lobbyn för alla som vill umgås under kvällen och vid 20-tiden kommer vi att köra ett får quiz med lite priser. Fredag 16 maj 10.00 Ordförandekonferens 12.00 Välkomstlunch 13.00 Fåravelsförbundets Årsstämma 17.00 Baren öppnar 19.00 Stämmomiddag med underhållning och prisutdelningar 01.00 Baren stänger Under fredagen finns våra sponsorer och utställare på plats, besök dem gärna i pauserna. Lördag 17 maj 08.30 Lammriksdagen Förbundsstyrelsen inleder Lammriksdagen med att berätta om vad som är på gång och då med tyngdpunkt på det strategiska arbete som startade under november 2024. Därefter följer ett antal intressanta föredrag på temat Spaning framåt! Detaljerat program kommer senare. Under lördagen finns våra sponsorer och utställare på plats, besök dem gärna i pauserna. Anmälan och bokning av stämmopaket, extra logi och dag konferens Stämmopaketet innehåller: Fredag: Lunch, årsstämma inklusive fika, stämmomiddag, logi Lördag: Frukost, Lammriksdag inklusive lunch och fika 15.50 16.00 Förbundsstyrelsen avslutar Lammriksdagen Slut

Pris med logi: • Stämmopaket inklusive enkelrum 16–17 maj 3 200:-/person • Stämmopaket inklusive del i dubbelrum 16–17 maj 2 650:-/person • Logi inklusive frukost 15–16 maj enkelrum 1 295:-/rum • Logi inklusive frukost 15–16 maj dubbelrum 1 495:-/rum • Logi inklusive frukost 17–18 maj enkelrum 1 295:-/rum • Logi inklusive frukost 17–18 maj dubbelrum 1 495:-/rum Pris utan logi: • Fredag - årsstämma inklusive lunch och eftermiddagskaffe 400:-/person • Lördag - Lammriksdag inkl. lunch och förmiddags- respektive eftermiddagskaffe 450:-/person Stämmomiddag (fördrink, 3-rätters måltid) 750:-/person Inga alkoholhaltiga drycker ingår i priserna. Alla priser är inklusive moms. För anmälan och bokning av boende, kontaktar ni Arena hotellet via mail: www.reception@arenahotellet.se eller telefon: 018-35 00 25. OBS, ingen bokning via internet . Kungsängsliljan är Upplands landskapsblomma. Den blommar normalt i mit ten på maj så stämman kan med fördel kombineras med liljeexkursion.. Nordens största population av kungsängslilja finns på Uppsala kungsängs naturreservat, som utgörs av sanka slåtterängar i Uppsalas södra utkant, längs med Fyrisåns östra strand. En populär folklig myt hävdar att liljorna på Kungs ängen står där efter ett slag mellan svenskar och danskar, Slaget vid Fyrisval larna, där sveakungen Erik Segersäll vann en stor seger på 980-talet. För varje fallen dansk skall en röd lilja ha växt upp, för varje svensk en vit. Slaget skall ha slutat med en stor svensk seger, vilket skulle förklara varför de vita blommorna var så sällsynta.

Ange bokningskod: Fåravel25

Vid anmälan ska anges om ni har några allergier eller andra önskemål om kosten.

8

Förbundsnytt

Frågor? • För frågor kring bokningen, kontakta hotellets reception. • För anmälan och bokning av boende, kontakta Arenaho tellet via mail: www.reception@arenahotellet.se eller via telefon: 018-35 00 25. • Ange bokningskod: Fåravel2025. Sista dag för anmälan är 6 april. • Frågor kring stämman och programmet kontakta SUF Anna Alm, tel. 070-207 29 15. Ska du resa till stämman som representant för ditt distrikt eller rasförening?

Sista dag för anmälan är 6 april. Mer information om Arenahotellet hittar ni på www.arenahotellet.se.

Betalning för boende och konferenspaket görs vid incheck ning som är från kl.15.00 ankomstdagen. Avbokning kan ske utan kostnad senast 4 veckor innan an komst. Eventuell kostnad för avbokning därefter betalas av den enskilde bokaren. Bokning av dagkonferens och/eller högtidsmiddagen görs till sufuppsala2025@yahoo.com senast 6 april.

Observera att delegater från distrikten och rasföreningarna även ska anmäla sitt deltagande till: info@faravelsforbundet.com. Vi tackar stämmans sponsorer! Guldsponsorer:

Silversponsorer:

Bronssponsorer:

9

Elitlamm - fårdataprogram för nytta och nöje!

Med Elitlamm kan du följa vart och ett av dina får från födseln genom hela livet i fårhus och på bete. Eller ska man vara riktigt noga - vissa djur har många föräldrageneratio ner bakåt dokumenterade i Elitlamm. Lägg sen till att du kan följa de lamm som föds, då har du en gedigen överblick av djuren på din gård. T anken är att samla all information om dina får på samma ställe i smarta listor, sammanställningar och diagram. Programmet är skapat för att förenkla får ägarens administrativa arbetet, oavsett vilken typ av får eller gård du har. Det ska vara ett nöje att följa djuren i din flock, oavsett om du gör det via mobilen eller datorn. Elitlamm följer hela fåråret på din gård Allt som händer under året med dina får kan du registrera och ha koll på; när du släpper till baggen, lamningen och allt som rör djurens hälsa - som sjukdom och behandlingar. Vägningar, klövvård och koll av djurens hull finns också med. Program met hjälper dig att leta efter en ny bagge (eller givetvis tackor) via Elitlamms Marknadsplats, där kan du göra släktkontrol ler och se all officiell dokumentation som finns om utan nonserade djur. Här kan du också själv annonsera ut djur till försäljning. Djuren köps och säljs direkt i programmet så all information om djuren följer automatiskt med. Djurkort och listor ger bra översikt I Elitlamm kan du alltså samla mycket information av olika slag. Programmet skapar sedan ordning, struktur och säker het. Använd Elitlamm Puls i mobilen när du är ute på bete och i fårstallet, eller jobba med programmet i datorn när det passar bättre. När ett djur säljs eller slaktas från din gård så "försvinner" aldrig djurets uppgifter från dig. Alla uppgifter samlas och finns alltid kvar på det Djurkort som är skapat för varje djur. Du ser all härstamning, alla lamningar, vägningar, hälsouppgifter och journalföring. Här kan du dessutom göra egna anteckningar och ladda upp bilder på djuren. Du äger alla dina uppgifter i Elitlamm - alla djur kort, foton och listor är dina. När du sen säljer och köper djur finns officiella dokument som härstamningsbevis och genbanksintyg som du använder. All data sparas i kraftfulla och säkra servrar. Hjälper till att uppfylla myndighetskrav Myndigheter har inte tillgång till dina uppgifter i Elitlamm, men programmet underlättar att leva upp till myndigheter nas krav på djurägare. Här finns Stalljournal och Läkeme delsjournal, du har möjlighet att skriva ut listor för att visa vid kontroller. När nya krav eller rekommendationer införs, utvecklas programmet i samma riktning, för att hålla jämna steg med lagar och regler.

Önskas mer avancerade verktyg i verktygslådan? Om du redan från början känner att du vill satsa fullt ut finns det möjlighet i programmet att utveckla både dig som fårägare och din besättning. Du kan registrera bedömningar av dina djur, arbeta med avancerad avel, göra provbetäck ningar, använda slaktprognoser och hämta hem slaktresul tat. Programmet hjälper dig via statistik och smarta listor att bedöma hur dina djur utvecklas. Dags att planera för morgondagens fårliv? Så ser det ut i Elitlamm På vår hemsida elitlamm.com finns mer uppgifter om Elit lamms program. Här hittar du även information om vad det innebär att får är stambokförda och hur du kan vara med i genbank om du har allmoge- eller gutefår. Om du är intres serad av att börja med får finns också hjälp med vad du bör tänka på när du köper in djur, och vilka dokument du kan förvänta dig att få via säljaren. Du hittar också filmer som visar hur programmet ser ut och hur man använder det om du söker på Elitlamm via Youtube. Elitlamm skapades i 2000-talets början, utvecklat av fårägare för fårägare. Elitlamm är alltid tillgängligt online, så du kan alltid kolla djurens uppgifter var du än är. Du kan jobba i programmet i din mobil eller dator. Programmet utvecklas i samarbete med Svenska Fåravelsförbundet, rasföreningar och inte minst sina användare. Har du frågor och funderingar? Kontakta Elitlamm Support via epost via support@elitlamm. com eller ring till oss, telefon: 0174-301 50 Telefontider: måndag och onsdag kl 10-12 samt tisdag kl 18-19. Elitlamm hjälper dig att hålla full koll på dina får. Arbetet med djuren blir roligare och mer praktisk när alla data samlas och används på ett ställe. Foto: Annika Petersson

Britta Wendelius, support och Britt Andréasson, Elitlamm

10

Upplev Rais AB:s fårhyddor! -En dröm för dina får!

Rais AB:s fårhyddor är som hämtade ur en lantromantisk dröm. Dessa robusta och charmiga hyddor erbjuder en trygg och bekväm tillflyktsort för dina får, samtidigt som de smälter in vackert i det natursköna landskapet. Med sin höga kvalitet och väderbeständiga material, skapar de en idyllisk miljö där djuren kan vila och frodas i harmoni med naturen

Pris: 20800:- Hjulsats: 2990:- Exkl. moms och frakt

Köps enklast i vår webshop på raisab.se

Rongers Agro & Industry Service AB Badenetorp 1, 535 91 Kvänum Raisab.com 0512-301700

Checklista Får

Att skaffa får – checklista

Det är mycket att tänka på när man ska skaffa får. Fårav elsförbundets hemsida har satt samman en checklista att ha som stöd för att inte missa viktiga dokument, för att skydda sig mot otrevliga sjukdomar och tips om annat som är bra att känna till. Ni hittar listan på hemsidan under rubriken ”Att skaffa får”. Där finns länkar till alla tips. Vid förflyttning av får (lagkrav) • Innan du skaffar får behöver du ha ett anläggningsnummer (SE-nummer). Det ansöker du om hos Jordbruksverket. • Alla får måste vara märkta i öronen med ett unikt id- nummer (uppfödarens SE-nummer och ett femsiffrigt individnummer). • Du måste ha en Stalljournal där djur som kommer till eller lämnar gården antecknas. Den kan till exempel köpas från Jordbruksverket eller föras via Elitlamm Avel & Produktion eller Elitlamm Fritid. På Jordbruksverkets hemsida finns information om vilka uppgifter som ska föras in i stalljournalen. • Förflyttning av får ska alltid anmälas till Jordbruksverkets förflyttningsregister eller via fysisk blankett. • Får som flyttas ska följas av ett Förflyttningsdokument. På Jordbruksverkets hemsida hittar du alla regler för trans porter av får Vid inköp och försäljning av djur, glöm inte dessa dokument • Hälsodeklaration • Djurägarförsäkran om frihet från fotröta alternativt F-status (Klövkontrollen) • Intyg om Maedi-Visna-status • Eventuellt härstamningsbevis från Elitlamm Avel/genbanksintyg • Aktuella träckprovresultat Hälsa och smittskydd Största risken att föra in smitta i sin besättning är vid köp av livdjur. Det finns flera besvärliga sjukdomar som man absolut inte vill köpa, läs på om Maedi-Visna, fotröta, CODD, och fårens invärtes parasiter. Att följa de karantänsrekom mendationer som Gård & Djurhälsan tagit fram ger ett bra skydd mot otrevliga överraskningar! • På hemsidan kan du läsa om Svenska Fåravelsförbundets smittskyddsrekommendationer • Smittskyddsaspekter vid inköp av djur och Inköps- och besöksrekommendationer för fårbesättningar kan läsas hos Gård & Djurhälsan • Vid import av levande djur, kontakta Sveriges Bönders Smittskyddskontroll (SDS) för fri rådgivning • På Gård & Djurhälsans hemsida kan du söka på valfritt SE-nummer och kontrollera om besättningen är Maedi-Visna-fri och hur länge statusen är giltig Köpa får Ska du köpa får är Elitlamms Marknadsplats det bästa stället att börja på. Här hittar du all relevant information om dju ren du är intresserad av.

Förflyttning - dokumentation MV-status, finns det? Kolla Härstamningsintygen Ring Gimrarna Smittskydd - hur lång karantän

Det är många saker att tänka på när man ska skaffa sig sina första får. Vi hjäl per dig på vägen. Bild: Pixabay

De olika rasföreningarna har rekommendationer vid liv djursköp, och vissa har egna annonstorg. Det anordnas flera baggauktioner runt om i landet där du kan köpa kvalitetsbaggar. Härstamning Härstamningsbevis – besättningar som är anslutna till Elitlamm Avel (Elitlamm Avel & Produktion eller Avel Mini) har härstamningsbevis till sina djur. Om du köper ett sådant djur så får du med ett härstamningsintyg som visar djurets ras, närmaste släktingar, vad de har presterat och eventuella avelsvärden och mönstringsresultat. Genbank – allmogeraser och gutefår bevaras i genbank. För anslutning till genbanken krävs Genbanksintyg och inte bara härstamningsintyg. Om du är tveksam kontakta alltid genbanksansvarig före inköp av genbanksdjur. Mentor, nätverk och kurser • SF:s lokala distrikt finns spridda över hela Sverige. De hål ler kurser och träffar och hälsar nya och blivande fårägare varmt välkomna. Alla distrikt finns listade på hemsidan med kontaktpersoner. • På hemsidan finns en kalender där man ser vilka kurser och aktiviteter som är på gång runt om i Sverige. • Gård & Djurhälsan har också en kurskalender. • Rådgivning finns att få via till exempel: Gimrarna, Gård & Djurhälsan, Hushållningssällskapet, Distriktsveterinä rerna och VÄXA.

12

Checklista Får

Kunskap Det finns väldigt mycket information och kunskap att ta till sig för nybörjaren. Några förslag: • Boken "Får" av Erik Sjödin, Karl-Erik Hammarberg och Sten Sundås rekommenderas. ISBN 9789127117860 • Fåravelsförbundets Kunskapsbas www.faravelsforbundet. se/kunskap. Här finns allt du vill veta om får! Sökbart och kvalitetssäkrat. • Även Gård & Djurhälsan har ett stort artikelarkiv som avhandlar allt med bäring på djurens hälso- och sjukvård. • På Jordbruksverkets hemsida finns mycket information om regler, men även mycket annat som skötsel, byggna der, avel, märkning, transporter, avlivning och slakt. • Länsstyrelsen har gett ut en trevlig och lärorik handbok för dig som har får. Skriv ”Fåråret” i Google så hittar du den. • En mycket informativ skrift heter ”Korsningsavel i vår lammsproduktion” och kom ut 2018. Där finns väldigt mycket bra kunskap om stalluppfödda lamm, avel och annat. Hittas lätt på nätet via Google.

Beställ vallfrö nu! Eller bara ring för mer information

Sammanställt av Anna Bergström

042-25 04 50 www.olssonsfro.se

Gör som Borup gård, fixa stallar med plastskivor!

Fårvallar: Sidan 30–31 i Lantbrukskatalogen

Absorberar ej fukt väta eller urin. 100% återvunnen plast Skydda befintliga väggar eller bygg nytt. Mycket lång livslängd!

plastplattor.se | info@plastplattor.se | 031 309 99 98

13

Produktionsmodeller

Olika produktionsmodeller inom lammproduktionen

En av de stora fördelarna med fårbranschen är att man kan producera lamm på många olika sätt, med produk tionsmodeller som kan passa in bra tillsammans med andra verksamheter på en gård. I den här artikeln tar vi en titt på vilka möjligheter som finns. N amnet på de olika produktionsmodellerna utgår oftast från tidpunkten då tackan lammar. Men här förekommer en viss begreppsförvirring. Ibland namnges också modellerna efter när lammen slaktas. ”Vår lamm” och ”vårlamning” är inte samma sak. Se till att ni pratar samma språk!

som kan erbjuda svenska konsumenter färskt lammkött un der hela året, och detta har avsevärt kunnat höja avräknings priserna på lammköttet. Den omställningen har slakterierna styrt med hjälp av slaktpriset för lammen. Med ett lägre pris under hösten och ett högre pris under vinter och vår, har producenterna nu fått fler parametrar att räkna med och jobba efter. Vårlamning Tackorna lammar under mars till april. Lammen går ute på bete större delen av sommaren och lammen går huvudsakli gen till slakt från augusti till november.

I denna artikel namnges de olika produktionsmodellerna efter tidpunkten då tackan lammar. Denna tidpunkt styr väl digt mycket av vilket arbete som behöver göras, när arbets topparna infaller och när lammen kan skickas till slakt. Förnyelse inom lammproduktionen Traditionellt föds de svenska lammen under våren, går ute på bete under sommaren, och skickas till slakt under hös ten. Detta är tackors naturliga tid för att föda och metoden har många fördelar. Men för många år sedan när i princip alla tackor i Sverige lammade samtidigt under våren så blev situationen att en stor del av lammen skulle slaktas samti digt under hösten vilket ledde till långa slaktköer och låga slaktpriser. Det var också nästan omöjligt att köpa färskt lammkött under årets övriga månader. Numera har de svenska fårägarna insett att konsumenterna vill ha färskt lammkött året om och anpassat sig till mark naden. Vi har utvecklat ett antal olika produktionsmodeller Att släppa ut tackor med små lamm på fint vårbete har länge varit sinnebilden för svensk fårskötsel. Men nu finns många olika modeller för att producera lamm vilka passar många olika typer av gårdar och lantbrukare. Foto: Einar de Wit

Att låta tackorna lamma ute under försommaren ger en naturlig lamningssitua tion för tackan. Foto: Peter Ljunggren

Fördelar • Eftersom detta är fårens naturliga tid att lamma är det inga problem med att få tackorna dräktiga i rätt tid, oavsett ras. • Lamningen sker ofta, åtminstone i de södra delarna av landet, i temperaturer över noll, vilket underlättar arbetet under lamningen. • Vid lamning i april producerar tackorna huvuddelen av sin mjölk utomhus när kvaliteten på betet är som bäst. • Man har maximalt antal djur på bete under betessäsong en, vilket är en fördel om fåren ska beta mycket naturbe tesmark. EU-ersättningar för värdefulla naturbetesmarker kan bli en viktig inkomstkälla för gårdar med de rätta förutsättningarna. • Har man raser där skinnen är mycket värda är de alltid av bäst kvalitet under hösten. Utmaningar • Lammen går utomhus hela sommaren, under väldigt varierande väderförhållanden och varierande tillgång och

14

Produktionsmodeller

Fördelar • Det är lätt att få tackorna dräktiga till denna lamningstidpunkt. • Fårägare som låter sina tackor lamma utomhus vittnar ofta om att det blir betydligt färre förlossningskomplikationer när djuren får röra sig naturligt utomhus. Djuren kan lättare följa sina naturliga instinkter när de inte går inne i ett fårhus. En tacka som ska lamma kan dra sig undan och få lamma i fred. • Hygienen blir bättre när tackan får lamma ute istället för på en ströbädd (om vädret är gynnsamt). • Tackorna är högdräktiga på det bästa vårbetet, det sparar dyrbart kraftfoder. • Lammen går till slakt när priserna är på väg upp. Utmaningar • Vid lamning utomhus gäller det att skydda de nyfödda lammen mot rovdjur. Rävar går bra att skydda sig emot ge nom att hägna in hagen där tackorna lammar med elnät av bra kvalitet. Korp och örn är nästan omöjligt att skydda sig emot. Har man problem med dessa djur är utomhuslam ning inte en lämplig metod. • Det gäller att tackorna lammar i en hage där man har god uppsikt. Trots att de flesta lamningar går bra kan man behöva assistera ibland. Man behöver kunna komma åt de nyfödda lammen för att märka eller hjälpa till med råmjölk. Att lamma intill fårhuset är en fördel, då man tillfälligt kan ta in djur som behöver hjälp under tak. En duktig vallhund kan vara till bra hjälp här.

kvalitet på betet. Det krävs ett väldigt gott management från fårägare som vill ha en optimal tillväxt på bete under väldigt varierande och oförutsägbara förhållanden. • Om lammen ska hinna bli slaktfärdiga till hösten krävs en relativt snabb tillväxt. Det innebär ofta att lammen behö ver åkermarksbete efter avvänjning i juni eller juli. Ofta behövs också kraftfodertillskott på betet, vilket innebär kostnader och merarbete. • Inälvsparasiter är det största hotet mot beteslammens tillväxt. Det krävs en uttänkt parasitstrategi på gården och en kontinuerlig koll på lammens parasitstatus. • Även om skillnader på avräkningspris mellan höst och vår har blivit mindre under senare år så skickar man ändå lammen till slakt när priserna är som lägst. Om man kan få ett mervärde i lammskinnen kan det kompensera för ett lägre slaktpris. • På gårdar med mycket växtodling i södra Sverige kan vårlamning kollidera med vårbruket. Då väljer man ofta att tidigarelägga lamningen någon månad. Det gör att lammen blir betydligt äldre på stall och äter både ensilage och kraft foder. Det innebär en större foderomställning för dem vid betessläppningen med risk för en tillfällig tillväxtsvacka. Sommarlamning Tackorna lammar utomhus i maj eller juni. De största går till slakt under senhösten, resten av lammen stallas in som vinterlamm och slaktas före och efter jul.

»

Sofia Hedlund, Byggrådgivare Hushållnings sällskapet Värmland Tel: 070-829 09 21 sofia.hedlund@hushallningssallskapet.se Anna Hultgren Tel: 070-553 68 11 anna.hultgren@hushallningssallskapet.se Kajsa Lätt, Hushållningssällskapet Västra Tel: 072-235 33 55 kajsa.latt@hushallningssallskapet.se Allan Hägg Grønborg, Distriktsveterinärerna Tel: 010-122 9524 / 072-220 53 50 allan.hagg.gronborg@distriktsveterinarerna.se Andreas Svensson 0708-29 09 71 andreas.svensson@hushallningssallskapet.se Ida Milton 070-100 18 34 ida.milton@hushallningssallskapet.se

Behöver du hjälp och stöttning i ditt fårföretag? Vi ger dig råd! Gimrarna, svenska får- och lammrådgivare i samarbete

Titti Strömne, Glada Fåret Tel: 070-589 32 33 titti.stromne@gladafaret.se Anna Törnfelt, Ollajvs gård Tel: 073-707 29 45 anna.tornfelt@gotlandica.se

15

Utmaningar • Eftersom detta är den ”minst naturliga” tiden för ett får att lamma vid är det en större utmaning att få tackorna brunstiga och betäckta i rätt tid. Här passar raser som inte har så hårt säsongsbunden brunst bra, exempelvis finull och dorset. • Erfarenheter visar att tackor som lammar utanför naturlig säsong får färre antal lamm per kull. För finullsfår kan det ibland upplevas som ett plus. • Installade slaktlamm kostar plats och foder. Vinterlamning Tackorna lammar under december till januari. Lammen föds upp intensivt på stall och går till slakt innan betes släppningen. Detta är den vanligaste produktionsmodellen efter vårlamning, och ett bra komplement då alla lamm blir slaktfärdiga under den del av året då tillgången till lammkött är som lägst. De flesta gårdar med vinterlamning har även en del av besättningen som vårlammar, exempelvis ungtackorna eller tackor som inte blivit dräktiga under den första betäck ningsomgången. För en större besättning är detta ett sätt att sprida ut arbetsbelastningen under lamningen och klara av att sköta fler tackor per person. Fördelar • Lammen går till slakt under den tid som slaktpriserna är som högst. Om man kan erbjuda slakterierna större poster lamm under planerbar tid finns goda möjligheter att för handla sig till ett högre pris. • Arbetstoppen på gården infaller under en tid när arbetsbe lastningen på många gårdar är som lägst. Denna produk tionsmodell passar bra på gårdar med stor del växtodling. • Tackorna kommer ut på bete utan lamm vilket passar bra om man har stor andel naturbeten som behöver betas hårt under våren. Tackorna kommer upp i bra hull till betäck ningen även på lite sämre bete. All gårdens åkermark kan användas till växtodling. Utmaningar • Lamningen sker vid låga temperaturer. Det kräver ett gott management av fårägaren och att tackorna är i god kondi tion så att de kan ta hand om sina lamm på ett bra sätt. Det behövs beredskap för att kunna ge behövande lamm extra värme. Om det finns en äldre isolerad byggnad på gården kan den med fördel användas som ”BB-avdelning”. • De växande lammen behöver mycket stallutrymme för att växa bra och behålla en god hälsa. Detta innebär ett min dre antal producerade slaktlamm per kvadratmeter fårhus jämfört med vårlamning. Om det finns alternativa enklare byggnader på gården är det en bra tillgång som tillväxtstall för växande slaktlamm. • De snabbväxande lammen kräver högvärdigt kraftfoder och ett riktigt bra ensilage för att växa tillräckligt snabbt. Här krävs fingertoppskänsla av fårägaren. • Att få tackorna dräktiga i augusti kräver en del trix och rutiner. Man behöver också ha rätt ras på fåren. Finull och dorset används ofta i moderdjuren, tyngre köttraser, exem pelvis texel, används som faderras.

Under hösten är slaktpriserna på lamm som lägst. Men kan man få ut ett mer värde för lammskinnen kan det kompensera. Foto: Einar de Wit

• Raser med väldigt hög fruktsamhet, exempelvis finull, kräver ofta mer ”handpåläggning” av fårägaren runt lam ningen, vilket gör dem mindre lämpade för lamning under mer extensiva förhållanden. • Speciellt ungtackor kan ibland bli väldigt stressade av lamningssituationen och lämna sitt nyfödda lamm för att återförenas med flocken. Då gäller det att fårägaren är behjälplig så att tackan och lammen kan sättas i en lam ningsbox några dagar för ”bounding”. • Många gårdar har vårbruk, stängselöversyn och grässkörd vid denna tid, så det gäller att man analyserar sin arbetssituation. • Slaktlamm som stallas in under hösten kostar pengar i klippning, ensilage, kraftfoder och stallutrymme. Höstlamning Tackorna lammar i augusti till september. Lammen stallas in och går till slakt under vintermånaderna. Detta är den ovanligaste produktionsmodellen i Sverige. Fördelar • Samma fördelar med utomhuslamning som sommarlam ningstackorna. • Förmodligen den produktionsmodell som kräver minst kraftfoder. Tackorna är dräktiga och digivande på bete. Slaktlammen har inte de högsta kraven på sig att växa snabbt utan klarar sig med en mindre kraftfodergiva un der slutgödningen. • Om man betäcker en tacka under hösten, och hon vid scanningen visar sig inte vara dräktig, kan hon få en ny chans att lamma påföljande höst. Då förlorar man inte ett helt produktionsår på henne.

16

Accelererad lamning Detta är den mest avan cerade formen av lamm produktion där man låter tackorna lamma oftare än en gång per år, i praktiken tre gånger på två år. Detta system kräver, förutom en väldigt god planering, ett extremt gott djuröga för att se till att tackorna behåller sin kondition och sin hälsa med betydligt kortare tid mellan lamning och nästa betäckning.

Att föda upp lamm inomhus ger en väldigt god kontroll över hela tillväxtprocessen. Man slipper alla ”faror” som lamm på bete möter. Foto: Thomas Eriksson

Fördelar • Ett ökat antal producerade lamm per tacka, per kvadrat meter fårhus och per år på gården. Utmaningar • Detta system kräver en mycket god kunskap och planering hos fårägaren för att behålla tackornas produktion och hälsa över tid. • Tackorna lammar i princip året runt. Det kräver en nog grann analys över arbetssituationen på gården. Uppfödning av livdjur En annan produktionsmodell som det finns behov av är avelsbesättningar som producerar livdjur till andra besätt ningar. Detta passar fårägare med stort intresse av avel och ett extra gott djuröga. Att sälja livdjur kan vara en bra lös ning för en lite mindre besättning att göra sin verksamhet mer lönsam och professionell. Inom alla raser finns behov av duktiga avelsbesättningar som kan bevara rasernas särart och utveckla de egenskaper som är önskvärda. Användning av olika avelshjälpmedel, semin och embryotransfer gör denna verksamhet dynamisk och intressant. En gren där det finns stort intresse är produktion av kors ningstackor för försäljning till slaktlammsbesättningar. Många större besättningar slipper gärna produktionen av livdjur och vill koncentrera sig på slaktlammsproduktionen. Att då kunna köpa sina livdjur från en annan besättning kan vara både rationellt och smidigt. Bäst här är ett nära samarbete med ett mellangårdsavtal så att slaktlammsbe sättningen kan ha inflytande över djurens genetik, samtidigt som livdjursproducenten vet att avsättningen av livlamm är säkrad till ett rimligt pris. I takt med att problemen med resistenta parasiter ökar i svens ka fårbesättningar har en ny modell börjat användas, att sälja tidigt födda livdjur under våren direkt från stall. Lamm som är födda inomhus och som aldrig varit ute på bete är i princip

”rena” från parasiter. Det ger en ökad säkerhet för köparen att inte få med sig oönskade gäster med sina livdjur. Fördelar • Försäljning av livlamm ökar värdet av lammen en bit över slaktvärdet. • En intressant verksamhet för den avelsintresserade. • En bra möjlighet för den mindre gården att få lönsamhet i sin verksamhet. Utamaningar • Alla fårraser har sina för- och nackdelar. Här gäller det att fårägaren väljer en ras som passar gårdens förutsättning ar, och att man lär sig ”allt” om sin ras för att bli så duktig som möjligt. • Man behöver vara medveten om att denna modell kräver en viss startsträcka. Djuren behöver vara med i alla sjuk domskontrollprogram för att garantera livdjurens hälsa och det tar en viss tid att uppnå högsta status. Försäljning av avelsdjur kräver också ett stort mått av förtroende mel lan köpare och säljare, och det kan ta en tid att bygga upp en sådan relation. Sammanfattning Läsaren behöver vara medveten om att alla uppgifter i denna artikel är generaliseringar och exempel. Alla gårdar har olika förutsättningar och alla djurägare olika intressen och styrkor. Det bästa rådet om man funderar över vilket produktionssystem man ska satsa på är att åka runt och göra studiebesök vid olika typer av fårgårdar och prata med fårä garna. Det finns med säkerhet en produktionsmodell som passar just dig och din gård. Denna artikel har i huvudsak fokuserat på produktion av slaktlamm. Fåren kan ju bidra med väldigt många andra värden också. Det avgör självklart också vilken produktion den enskilda gården väljer.

Text: Einar de Wit

17

Fårraser

Detta torde vara den i särklass vanligaste frågan i sociala medier och när någon funderar över att skaffa får. Svaren är ofta förvirrande då de flesta fårägare gärna framhåller alla fördelar med sin ras, men spelar ner de sämre egenska perna. Denna artikel är ett försök att på ett generellt sätt visa de olika fårrasernas styrkor och svagheter. Vilken fårras ska jag välja? finullsägare behöver vara beredd på att föda upp en del lamm med nappflaska, napphink eller mjölkautomat. Finullsfår kan kräva lite mer arbetsinsats under lamningspe rioden än andra raser.

Tack vare sina egenskaper är finullsfåret den ras som har potential att producera flest kilo lammkött per tacka, men det kräver också mycket insatser. En lantras har inte lika stora energireserver som en köttras, så det gäller att tackan får i sig högvärdig näring så att hullet inte sjunker för mycket under dräktighet och digivning samt att tackan kommer upp i normalhull till nästa betäckning. Om en nybörjare ska börja med renrasiga finullsfår krävs mycket god kunskap gällande utfodring och helst en erfaren mentor. Texel

Författarens reflektioner Att börja lista olika fårrasers för- och nackdelar kan vara som att sticka ner foten i en myrstack! Hur man än gör kommer vissa fårägare att bli irriterade då det finns stora individuella skillnader mellan djur av samma ras i olika besättningar. Men det finns onekligen ett behov av en mer generaliserande text om detta som hjälp till den som står i valet och kvalet. Läs denna text som allmänna råd. Fördjupa dig sedan i den ras du fattar tycke för.

Texel är en tung köttras som ursprungligen här stammar från Nederlän derna men som funnits länge i Sverige. Rasen har en kraftig kropp med hög köttansättning och är den

Gotlandsfår De grå gotlandsfåren är Sveriges till antalet största fårras. I dagsläget finns det cirka 500 besättningar med gotlandsfår. Gotlands fåret är en gammal svensk lantras som med målmed

vanligaste köttrasen i Sverige. Det finns olika avelslinjer i rasen där vissa är mer extrema med väldigt mycket muskler och kort hals. Slakterierna premierar fina slaktkroppar och betalar bra för texellamm. Texel har förhållandevis låg fruktsamhet, trillingar förekom mer sällan. Enlinglamm blir ofta väldigt stora och tidigare fanns problem med svåra förlossningar på grund av lam mens storlek. Men ett aktivt avelsarbete genom åren har minskat dessa problem. Rasen är lätt att hålla innanför stängsel men texel föredrar bättre betesmarker. Texel är den absolut vanligaste faderrasen i korsningspro duktionen där den alltid presterar bra. Det finns gott om bra avelsmaterial att tillgå på marknaden till rimliga priser. Dorset

veten avel under många år har utvecklats till en världsunik ras. Det vackra grå pälskinnet är eftertraktat och tillför ett ekonomiskt värde till rasen. Gotlandsfårens brunst är väldigt årstidsbunden och renrasiga gotlandfår lämpar sig inte för lamning under vintern. Gotlandsfåret är ett på många sätt ganska ”lagomt” får. Fruktsamheten är medelhög, även fast trillingar inte är ovanligt. Storleken är medelstor vilket gör djuren relativt lätthanterade. Gotlandsfår har ett livligt temperament och kan ställa lite högre krav på stängsel och höjd på grindar än vad de lite mer sävliga köttraserna gör. Tack vare rasens mängd finns det gott om bra avelsmaterial att tillgå. I seminverksamheten är gotlandsfår den klart vanligaste rasen. Men på grund av det värdefulla skinnet är priset på livdjur relativt högt. Finullsfåret

Utmärkande för dorset är deras årstidsoberoende brunst. Det innebär att

dorset, eller korsningar där dorset ingår, är lämpade för produktionsmodeller där lamning önskas under höst eller vinter.

Finullsfåret är också en gammal svensk lantras, urspungligen mest känd för sin fina, finfibriga ull. Idag kan den också ses som vår mest extrema fårras. Det beror till stor del på rasens ovanligt höga fruktsam

Dorset är ett medelstort får med medelhög fruktsamhet. De har hög mjölkavkastning i början av laktationen vilket ger snabbväxande lamm. Lammen blir slaktmogna vid relativt låg vikt vilket gör dem mer lämpade för intensiv lammpro duktion än för extensiv betesuppfödning. Korsningstackor innehållande dorset är den vanligaste kom binationen hos besättningar som lammar under vintern. Det finns relativt få uppfödare av renrasig dorset, här finns potential för fler.

het. Många tackor får trillingar, men även fyrlingar och femlingar är vanliga. Tackan är väl förberedd genom en hög mjölkavkastning och goda modersegenskaper, men det går inte att bortse ifrån att en tacka bara har två spenar. Så en

»

18

Himla bra tips!

Se till att det märks!

Att märka med olika färger är ett prak tiskt sätt att veta vad man gör när man sorterar och hanterar får. När man ska avmaska sina djur är det enkelt att fösa ihop dem trångt i en fålla och be handla dem en och en. Om man tejpar fast en märkkrita på avmaskningspi stolen så behandlar och färgmärker man djuren i samma rörelse. OBS! Färgmärk aldrig ett får på ryg gen, då riskerar man att förstöra ull och skinn. Märk uppe på huvudet eller i nacken. Foto: Emmy de Wit

Vår populära lammnäring är skummjölksbaserad, svensk producerad och rikligt beri kad både med vitaminer och prebiotikan Profeed. Se erbjudande i din butik.

 

                       

19

Fårraser

Suffolk Suffolk är en av de till stor lek största fårraserna vi har i Sverige. Det är ett kraftigt köttfår, med svart huvud och svarta ben. Tackorna kan väga över 100 kg, baggarna kan komma upp i 150 kg.

Dorper är en medelstor ras med slaktkroppsegenskaper mitt emellan lantraserna och köttraserna. En av förklaringarna till rasens framgångar kan vara att lamningarna är lätta och att lammen är väldigt livskraftiga när de föds. Dorpertackor klarar sig ofta helt utan kraftfoder under stallsäsongen. Dorperns ull kräver några ord. Ullen är rak och utan krus, vilket gör den i praktiken värdelös som ullråvara. Vissa indi vider i rasen självfäller ullen under sommaren vilket gör att de inte behöver klippas under hösten. Men räkna ändå med att behöva klippa en del av djuren. Om dorper korsas med andra raser blir lammen ofta tecknade på ovanliga sätt vilket ger intressanta och lättsålda lammskinn. Rya Ryafåret är en gammal svensk lantras. Utmärkande är den långkrusiga och glansiga ullen som uppskat tas av hantverkare. Djuren prioriterar ullproduktion framför köttansättning vil ket ger sämre slaktkropps egenskaper. Rasen har minskat i antal under senare år och anses nu vara utrotningshotad. Jämtlandsfår Jämtlandsfåret är en

Fruktsamheten är relativt låg, men lammen växer fort och har hög köttansättning. Suffolk är en lämplig faderras i kors ningsbesättningar. Oxford Down och Shropshire Två medeltunga köttraser

som funnits länge i Sve rige men som idag inte är så vanliga. Relativt låg fruktsamhet, med bra till växt och god köttansätt ning på lammen. Fung erar bra som faderras i korsningsproduktion. Leicester Rasen härstammar ur sprungligen från Storbri tannien men har funnits och avlats så länge i Sverige

”konstruerad” ras där ett svenskt korsningsfår kom binerats med merino från Australien. Målsättningen har varit att kombinera bra köttproduktion med en finfibrig ull som efterfrågas

att vi idag kan säga att vi har en ”svensk” leicester. Leicester är en kombina tionsras som både ger stora slaktkroppar och ett vackert vitt skinn.

Leicester är både högresta och långa, samt har ett livligt temperament, så de kan vara fysiskt lite mer utmanande att hantera än andra raser. Vuxenvikten, framför allt hos bag garna, kan bli hög. Fruktsamheten är medelhög, trillingar förekommer men är inte vanligt. Lamningarna är oftast lätta. Tackorna behåller hullet bra och kräver inte så mycket kraftfoder under vintern. Lammen har god tillväxtkapacitet och slaktvikterna kan bli höga, dock med något steg sämre formklass är hos de renod lade köttraserna. De vita skinnen blir väldigt vackra. Dorper

av textilindustrin. Resultatet har blivit en bra kombinations tacka, men det finns fortfarande inte så många besättningar med jämtlandsfår i landet. De flesta finns i norra Sverige.

Ostfriesiska mjölkfår En ras som avlats fram

för hög mjölkproduktion. De svenska besättningar som mjölkar och förädlar fårmjölk brukar ha denna ras. Fåren är högresta med stora öron och lång, naken svans. I Sverige finns bara ett fåtal besättningar med mjölkfår men det borde finnas utrymme för fler. Gutefår

Rasen kommer ursprungli gen från Sydafrika, men har utvecklats mycket i Kanada och Australien. Rasen har inte funnits så länge i Sverige, men dess positiva egenskaper, inte minst i korsningsproduktion, har gjort den väldigt populär. Dorper är en härdig ras som klarar många olika miljöer med god hälsa. Dorper finns i två varianter, en som är helt vit och en med svart huvud.

Gutefåret är ett ursprung ligt svenskt lantrasfår som behållit många primitiva drag, bland annat beträf fande ullen. Utmärkande är att både baggar och tackor

har välutvecklade horn. Rasen ingår i bevarande program och finns i relativt många besättningar.

20