Fårskötsel Nr 2 2025

Friska får!

Hjälp fåren att hålla sig friska

Är får små ulliga kor eller typ ponnyer med klövar? Nej. Får är får och alldeles underbara på sitt eget vis. Därför måste de också tas hand om som får för att hålla sig friska. D et viktigaste för att hålla dina får friska är att du ger dem rätt förutsättningar för en bra grundhälsa. Det vill säga att de är i lagom hull och att djuren får en väl anpassad foderstat med ett bra, högvärdigt grovfoder som grund. Mineraltillskott är i princip alltid nödvändigt i Sve rige, men kraftfoder oftast bara nödvändigt för dräktiga djur. Även får kan bli stressade Får är lättstressade djur och stress kan vara ett problem även för fåren. Det är dock sällan en deadline på jobbet som stres sar, utan oftare en mer indirekt stress på kroppen som till exempel ett sämre foder, dålig hygien, högt smittryck från parasiter, en lite för ivrig vallhund i stallet eller oundvikliga punktbelastningar som klippning, lamning och flytt. All stress ger ett tryck på immunsystemet som gör att dju ren får svårare att hålla sig friska. Vid vissa tillfällen kan det även nedärvas såväl genom direkt genetik som genom epigenetik. Det är stor skillnad på stresskänslighet från djur till djur. Då får är utpräglade flock- och flyktdjur följer hela flocken ofta med när lättstressade djur flyr utan större anledning. Därför kan det vara en stor tjänst mot de andra djuren om de inte behöver dela stall och hage med allt för stissiga individer. Varje gång de flyr från något som inte är farligt (till exempel fåraherden) blir det ett onödigt tryck på deras hälsa som gör att de kan stå emot andra utmaningar lite sämre. Hitta tecken på hälsoproblem Den absolut viktigaste åtgärden för att hitta tecken till sjukdom är att ta sig tiden att titta på djuren. Känner du dina djur och deras normala beteende väl upptäcker du också lättare när något är fel. Att sätta sig i hagen med en mugg kaffe och en bulle kan vara en helt central del av ditt djurhälsoarbete! Får är naturligt bytesdjur och deras viktigaste skydd är sin flock. Så fort de visar ett avvikande beteende blir de lätt utsatta offer för rovdjur. Därför är deras viktigaste målsätt ning att inte visa när de mår dåligt. Detta innebär att när man väl ser på ett får att något är fel har det ofta redan gått ganska långt. Får som har ont vill inte gärna visa det. Har de mycket ont kan de börja gnissla tänder, men oftast är första tecknen små ändringar i ansiktsuttrycket, som man upptäcker när man känner sina djur väl. De kniper ihop ögonen, blir strama i ansiktshuden och lägger öronen bakåt. På bilden ses en tacka med väldigt tydligt “pain face”.

Ta dig tid att studera dina får och hur de beter sig. Då kan du snabbt upptäcka när ett djur visar ett avvikande beteende och kanske är på väg att bli sjukt. Foto: Berit G Bergfors.

Förutom ändrat beteende och aktivitetsnivå kan typiska tecken på akut sjukdom vara minskat aptit, ändrat rörelse mönster (till exempel stelhet, hälta, ändrat kroppshållning), tung andning eller feber. Då är det viktigt att komma ihåg att får har högre kroppstemperatur än många andra djur, normalt cirka 38,5-39,5. Även för låg temperatur är tecken på sjukdom! Även onormala svullnader, värme och ändrad färg är tecken på sjukdom. Dessa ser vi till exempel vid led- och juverinflammationer. Ser man denna typen av symtom bör man direkt kontakta veterinär (om inte man har ett ViLA-avtal som gör att man får behandla vissa åkommor själv). Mer ospecifika tecken på att hälsoläget i besättningen kan vara utmanande är dålig ullkvalitet, ulltapp, djur som tap par vikt/hull, lamm som inte växer som de ska och ovanligt mycket andra sjukdomar. Även i det här läget kan det vara bra att ta kontakt med en veterinär som kan komma på besök och hjälpa dig hitta problemen, innan de utvecklar sig för mycket och leder till akut sjuka djur. Det är mycket värt att ha en lokal veterinär som känner din besättning! Leva med parasiterna Inälvsparasiter är utan tvekan den största utmaningen för svenska fårs hälsa. Alla fårgårdar har parasiter i någon utsträckning, men vissa djur står bättre emot än andra och vissa gårdar har bättre möjlighet än andra, att få till en bra betesplanering för att förebygga parasitinfektioner. Över lag har vi dock ett mycket bättre läge i Sverige än i de flesta andra länder! De flesta inälvsparasiter (särskild stora magmasken, hae monchus contortus) gillar värme och smittar främst under betessäsongen. De vuxna maskarna i tarmen på djuren

38