Grip on Life - ett naturvårdsprojekt med skogens vatten i centrum 2018-2025

GRIP on LIFE

- ett naturvårdsprojekt med skogens vatten i centrum

2018-2025

I projektet Grip on Life har myndigheter, skogs ägarföreningar och intresseorganisationer arbetat tillsammans för att kombinera ett aktivt skogsbruk med hänsyn till skogens värdefulla vattendrag och våtmarker. www.griponlife.se

Med bidrag från Europeiska unionens LIFE-program

M

N

Ä

E

R

N

K

A

E

V

T

S

Layman’s Report för Grip on Life, 2025 Tryckeri: Ljungbergs Tryckeri Papper: Munken Polar 200 gram/150 gram Omslagsbild: Mostphotos

Grip on Life IP har hela ansvaret för innehållet i denna broschyr. Innehållet ska inte tolkas som Europeiska unionens eller EU-kommissionens officiella ståndpunkt.

Trycksak 3041 0116

2

GRIP ON LIFE

Foto: Mostphotos

Klibbal växer i fuktiga och näringsrika miljöer, exempelvis vid ett vattendrag.

DETTA ÄR GRIP ON LIFE

Det omfattande naturvårdsprojektet Grip on Life pågick 2018–2025. Med Skogsstyrel sen som projektägare har myndigheter, skogsägarföreningar och intresseorganisationer arbetat mot målet att förbättra förutsättningarna för djur och växter som lever i värdefulla vattendrag och våtmarker i skogslandskapet. Detta samtidigt som Sveriges naturresurser kan fortsätta att användas på ett hållbart sätt.

åtgärdsplan för Natura 2000), som är en nationell handlingsplan. • Verksamhetsområde: Vi har arbetat i utvalda avrin ningsområden i länen Blekinge, Kalmar, Halland, Jönköping, Västmanland, Jämtland och Västerbotten. • Namnet Grip on Life: Grip står för Using functional water and wetland ecosystems and their services as a model for improving gr een infrastructure and i mplemen ting P AF in Sweden.

Grip on Life har genomförts som ett kunskapshöjande projekt. Sammanfattningsvis har projektet handlat om att utveckla nya och bättre metoder och arbetssätt, förbättra samverkan mellan olika aktörer, samt inhämta och sprida kunskap. Våra målgrupper har bland annat varit enskilda skogsägare, yrkesverksamma inom skogsbruket och myndighetspersonal som arbetar med skog- och vattenrelaterade frågor. Barn och unga har också varit en stor målgrupp. På följande sidor berättar vi om våra aktiviteter och resultat, uppdelat i områdena

• miljöhänsyn i skogsbruket • metoder, arbetssätt och samverkan • skola och utbildning.

FAKTA OM GRIP ON LIFE IP • Projekttid: 2018–2025 • Projektägare: Skogsstyrelsen

• Budget:16,6 miljoner euro, varav EU:s Life IP-program finansierat 60 procent. Andra stora finansiärer har varit Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. • Styrdokument: Projektet styrs av PAF, Prioritized Action Framework for Natura 2000 (prioriterad

• våtmarker • vattendrag

GRIP ON LIFE

VÅTMARKER

VÅTMARKER – STOR BETYDELSE FÖR KLIMAT OCH BIOLOGISK MÅNGFALD

Att restaurera dikade våtmarker är en viktig insats! Våtmarker hyser stor biolo gisk mångfald, och dikade våtmarker kan läcka stora mängder växthusgaser. De har också en viktig vattenreglerande funktion. Vi har jobbat med att inhämta och sprida kunskap, och till viss del även utfört fysisk restaurering av våtmarker. MYLLRANDE LIV I VÅTMARKER Restaurering av våtmarker kan ge stor positiv effekt för den biologiska mångfalden, något vi sett efter invente ringar i fält. Vi har undersökt förekomsten av olika arter – både växter och djur – på fyra restaurerade myrar i Jämtlands län och en våtmark i Blekinge län. Områdena har i flera fall inventerats före restaureringen (ej med finansiering av Grip on Life) och vid uppföljande inventeringar har vi kunnat följa utvecklingen av den biologiska mång falden. Bland annat har vi sett att antalet arter av våt marksfåglar ökat, vilket var särskilt tydligt på våtmarken i Blekinge län redan två år efter restaureringen. I Jämtlands län har vi även mätt hur vitmossa åter etablerar sig efter restaurering. Ofta fungerar det bra, tillväxten av vitmossa vid igenlagda diken kan vara snabbare än på en öppen naturlig myr.

Foto: Kenneth Johansson

Svartsnäppa och gluttsnäppa trivs i våtmarker.

4

GRIP ON LIFE

Foto: Kenneth Johansson

MINSKA LÄCKAGET AV VÄXTHUSGASER Dikade våtmarkers inverkan på klimatet har till viss del undersökts inom Grip on Life. Forskare vid Göteborgs universitet har på vårt uppdrag genomfört en studie som visar att restaurerade myrar kan få liknande kolbalans och metanutsläpp som naturliga myrar. Under tre år under sökte forskarna två restaurerade myrar och jämförde dem med orörda myrar. För att inte riskera höga metanutsläpp behöver restaureringen resultera i stabila vattennivåer nära markytan, så som det oftast är i orörd myr. Vi har även byggt upp ett skogligt demonstrations- och försöksområde – Trollberget Experimental Area – i Väster bottens län tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och markägaren Holmen Skog. På området har vetenskapliga försök anlagts om bland annat våtmarker och växthusgaser. Även ett stort antal externa forsknings projekt har anslutit till försöksområdet. Vi har också tagit fram en sammanfattande rapport om forskningen på Trollberget. FYSISK RESTAURERING – EN VIKTIG ÅTGÄRD Grip on Life har i första hand varit ett kunskapshöjande projekt, men vi har till viss del utfört fysisk restaurering av våtmarker. Dessa restaureringar har främst gjorts i Kalmar län, både på privat mark, statlig mark och bolagsmark. Vi ser att ett gott samarbete mellan olika aktörer har varit en nyckel till att kunna genomföra åtgärder.

Fungerande våtmarker är artrika miljöer där många olika växter och djur finns.

GRIP ON LIFE

MER KUNSKAP OM FYSISK RESTAURERING För att öka kunskapen om restaurering av våtmarker, har vi gjort en genomlysning av vilka för- och nackdelar som finns med olika restaureringsmetoder. Vi har tittat närma re på igenläggning av dike, fristående dikespluggar samt igenläggning av dike tillsammans med dikespluggar. Un der den senare delen av projektperioden har vi i praktiken även valt att återväta våtmarker genom att återställa de naturliga trösklarna som grävts bort. Val av restaurerings metod – eller en kombination av metoder – behöver utgå från hur det tidigare såg ut på platsen och vad målet är med restaureringen. Vilken påverkan har dikesigenläggning på vattenkva liteten? Vi har undersökt detta både i Västmanlands län och Västerbottens län. Vår studie från ett vattendrag i Västmanlands län visar att vattenkvaliteten i viss mån försämrades när diken lades igen på två intilliggande våtmarker. De negativa effekterna var däremot lokala, och bedömdes endast vara initiala. Studien visar också att det inte blev någon signifikant ökning av metylkvicksilver, vilket vi befarat. På Trollbergets försöksområde i Västerbottens län lade vi igen dikessystemet i en myr och såg signifikant ökade koncentrationer av bland annat organiskt material, nä ringsämnen och ett lägre pH-värde i dikesutloppen efter igenläggningen. Dessa effekter fanns kvar även efter fyra års mätningar. Däremot förbättrades myrens vattenlag rande förmåga och dämpade vattenflödestopparna och flödesdalarna i hög- respektive lågflöden. Dessutom har vi dokumenterat våra samlade erfarenhet er i broschyren Restaurering av våtmarker i skogslandskapet. VÅTMARKER LEVERERAR OLIKA NYTTOR Många växter och djur är beroende av fungerade våtmarker för sin överlevnad. Men våtmarker levererar också många nyttor – så kallade ekosystemtjänster. Vilka dessa ekosystem

Foto: Tobias Eriksson

Drönarbild över Stormyran på Trollbergets försöksområde. Här har Grip on Life arbetat med dikesigenläggning och tillsammans med forskare studerat effekterna av åtgärden på bland annat vattenflöden, vattenkemi och växthusgaser.

GRIP ON LIFE

6

Grip on Life har till viss del utfört fysisk restaure ring av våtmarker, men framför allt har vi varit ett kunskapshöjande projekt.

Foto: Camilla Zilo

GRIP ON LIFE – EN KATALYSATOR Ett exempel där Grip on Life fått vara en katalysator för ett kompletterande projekt är restaureringen av våtmarker inom Ekopark Hornsö och närliggande naturreservat i Kalmar län. Vi hade resurser att inventera potentiella våt marksytor och göra planeringsunderlag för fysiska åtgärder. Däremot saknade vi möjlighet att bekosta åtgärderna. Planeringsunderlaget med potentiella våtmarksytor innehåller 104 ytor som omfattar 936 hektar. Markägaren Sveaskog sökte och fick finansiering från Naturvårdsverkets våtmarkssatsning för åtgärderna och hittills (oktober 2025) har 19 ytor restaurerats med en total areal på 73 hektar.

tjänster är, exempelvis flödesreglering, vattenrening och grundvattenbildning, samt varför dikade våtmarker behöver restaureras har varit viktiga frågor då vi mött bland annat markägare och yrkesverksamma i skogsbruket. Olika typer av träffar och informationsmaterial för våra målgrupper har varit en central aktivitet för att sprida kunskap. KOMPLETTERANDE PROJEKT OCH INITIATIV Sveriges prioriterade åtgärdsplan för Natura 2000 (PAF) är omfattande. Trots att Grip on Life är ett stort projekt har vi förstås inte kunnat uppfylla alla målen i planen – det arbetet kommer att fortsätta i många år framöver. Men

vi har bidragit till att komma en bit på vägen. Parallellt pågår många andra projekt, initiativ och statliga satsningar där man jobbar mot samma mål, något vi kallar för kom pletterande projekt. Sedan starten av Grip on Life 2018 har vi gjort en årlig sammanställning av sådana projekt. Dels för att göra det enklare att hitta varandra, dels för att se hur mycket pengar som faktiskt satsas på att förbättra naturmiljön i Sverige. Enligt vår lista – som inte är heltäckande – har vi identi fierat kompletterande projekt med en totalbudget på cirka tre miljarder kronor under projekttiden.

GRIP ON LIFE

7

VATTENDRAG

VAR RÄDD OM SKOGENS VATTENDRAG Grip on Life har arbetat inom 29 avrinningsområden med utvalda vattendrag, från Blekinge i söder till Västerbotten i norr. Flera av dessa avrinningsområden innehåller eller angränsar till Natura 2000-områden. Ett av våra mål har varit att både förbättra miljön i ”våra” vattendrag, och bidra med kunskap och metoder som kan användas i Sveriges alla vattendrag.

använt i arbetet med att ta fram en åtgärdsplan och prio ritera mellan åtgärder som behöver göras i Hallands län. • Vi har placerat fiskräknare i två åar i Blekinge län för att undersöka hur fiskens möjlighet att vandra har påverkats av nya omlöp. Omlöpen anlades i ett tidigare Life-projekt. Fiskräkningen visar att många arter är beroende av att kunna röra sig fritt i vatten dragen. • Vi har – sedan starten av projektet – årligen genomfört elfiske i sidovattendrag inom Vindelälvens avrinnings område där restaureringsåtgärder genomfördes för 10–20 år sedan. Statistiken har rapporterats in till det nationella elfiskeregistret (SERS). Resultaten visar att bestånden av lax och öring gynnas av vattendragsrestau rering, särskilt där vattenkemin är god och fiskpopula tionerna är stabila.

KOLL PÅ LIVET I VATTNET Uppföljningar och inventeringar är ett viktigt instrument för att få svar på hur situationen ser ut för olika arter i och vid ett vattendrag, samt hur själva vattendraget mår. Detta är något som vi tagit fasta på i Grip on Life.

• Vi har genomfört biotopkarteringar av vattendrag i Hallands län – en metod där man systematiskt beskriver vattendragets fysiska förhållanden. Syftet är att få en helhetsbild av hur vattendraget fungerar, något som vi

Foto: Maria Larsson

Se gärna vår prisade film ”Svenska pärlor” om flodpärlmusslan. Filmen finns på youtube.com/@griponlifeip.

På Grip on Lifes omkring 60 demonstrationsområden ligger fokus på att sprida information om hänsyn till skogens vatten och berätta om livet i och vid vattnet.

8

GRIP ON LIFE

Foto: Kenneth Johansson

Uttern är ett piggt och lekfullt djur som tillbringar den mesta av tiden i eller i närheten av vatten.

GRIP ON LIFE

9

• I sidovattendrag inom Vindelälvens avrinningsområde har vi även, tillsammans med forskare vid Umeå univer sitet, utvärderat lekområden för öring och konstaterat att lekområdenas långsiktiga hållbarhet ökar när lekgrus tillförs utifrån. • I Jämtlands län har vi följt upp tidigare genomförda vattendragsrestaureringar. Vi har mätt vattenflöden, bedrivit elfiske, gjort biotopkarteringar samt inventerat flodpärlmusslor, lekgropar och bottenfauna. Detta för att se effekterna på de biologiska värdena och hur väl restaureringsmetoderna fungerar. • Vi har genomfört elfiske från båt i flera halländska vattendrag under två år för att dokumentera vilka fiskarter som förekommer och i vilka åldrar. Resultatet

har använts för att bedöma den ekologiska statusen i vattnet och prioritera mellan åtgärder. • Tillsammans med forskare från SLU har vi utvärderat hur man har följt upp de biologiska effekterna av åtgär der i tidigare akvatiska Life-projekt. Utvärderingen visar att uppföljning behöver kopplas till tydligt satta mål och att metodiken kan behöva utvecklas.

som gynnar flodpärlmusslan en väldigt bred effekt. I samarbete med Sveaskog och Mälarenergi i Västman lands län har vi jobbat med att åtgärder som görs i och intill vattendrag ska gynna flodpärlmusslan. Vi har även startat ett informationscenter om flodpärlmussla i samar bete med Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg (SLU) och ordnat workshops om konstgjord förökning. Dessutom har vi inventerat flodpärlmussla i flera län, både genom traditionell inventering och genom eDNA i vattenprov. När det gäller eDNA har metoden fungerat olika bra. Vi har dock sett att det är möjligt att hitta små populationer av flodpärlmussla och tillsammans med traditionella metoder kan detta ge en mer komplett och kostnadseffektiv övervakning.

SÅ HAR VI GYNNAT DEN HOTADE FLODPÄRLMUSSLAN

Flodpärlmusslan är en hotad art som vi ägnat särskilt in tresse åt i Grip on Life. Denna sällsamma organism, som funnits ända sedan dinosauriernas tid, signalerar att ett vattendrag har hög ekologisk status. Därför ger åtgärder

Foto: Bo Persson

Rödingar leker i ett litet vattendrag i Västerbottens fjälltrakter.

10

GRIP ON LIFE

GENOMFÖRT ÅTGÄRDER I VATTENDRAG I viss omfattning har vi genomfört fysisk restaurering i vattendrag, sammantaget i fem av vattendragen inom Grip on Lifes verksamhetsområde. Åtgärderna har bland annat omfattat borttagande av vandringshinder, konstruktion av fiskpassager och att lägga tillbaka bortrensade block och stenar. Ytterligare ex empel på åtgärder är att vi har restaurerat svämplan – det vill säga området precis i anslutning till ett vattendrag som regelbundet översvämmas – och utfört biotopvård där vi återskapat livsmiljöer. I det här sammanhanget kan vi också nämna att vi tagit fram ett hydromorfologiskt åtgärdsprogram för en å i Blekinge län som tar sikte på vattendragets struktur och funktion. Ett bra åtgärdsprogram är ett första steg till en lyckad fysisk restaurering. VERKTYG FÖR RESTAURERING • Vi har gett ut en digital handbok för restaurering av vat tendrag och våtmarker för att underlätta åtgärdsarbetet. Den har fått titeln Fysisk restaurering av akvatiska miljöer och är mycket flitigt använd av både myndigheter och andra organisationer. • Vi har tagit fram en separat webbplats, vattendrags restaurering.se, för dem som redan arbetar eller ska börja arbeta med restaurering av blockrika vattendrag. Webbplatsen är uppdelad i en utbildningsdel, som vi producerat inom Grip on Life och ett fältstöd, som projektet Rivers of Life ansvarat för. • Vi har gjort en sammanställning över de ekonomiska bidrag som finns att söka. Syftet är att underlätta för privatpersoner, ideella föreningar och andra typer av organisationer att hitta finansiering för olika åtgärder. Sammanställningen ligger på Havs- och vattenmyndig hetens webbplats under rubriken Hitta bidrag för en bättre havs- och vattenmiljö.

VÄSTERBOTTENS LÄN

VERKSAMHETSOMRÅDE Grip on Life har arbetat i 24 utvalda

avrinningsområden i sju län. Dessutom har vi anlagt demonstrationsområden även utanför dessa län. Ett avrinningsområde är det geografiska område från vilket ett vattendrag eller grundvattensystem får sitt vatten. VÅRA AVRINNINGSOMRÅDEN Umeälven, Öreälven, Lögdeälven, Indalsälven, Ljungan, Norrström Motala Ström, Virån, Emån, Alsterån, Lyckebyån, Nättrabyån, Silletorpsån, Mieån, Bräkneån, Mörrumsån, Stensån, Genevadsån, Fylleån, Suseån, Lagan, Nissan, Ätran, Viskan.

JÄMTLANDS LÄN

VÄSTMANLANDS LÄN

JÖNKÖPINGS LÄN

KALMAR LÄN

HALLANDS LÄN

BLEKINGE LÄN

GRIP ON LIFE

11

Foto: Richard Lindor

De flesta av Grip on Lifes restaureringar av våtmarker har utförts i Kalmar län.

12

GRIP ON LIFE

METODER, ARBETSSÄTT OCH SAMVERKAN

JOBBA SMART – OCH TILLSAMMANS Ett viktigt uppdrag inom Grip on Life har varit att pröva och utvärdera metoder och arbetssätt, men även att ta fram nya. Vi har också jobbat aktivt med samverkan mellan olika aktörer för att nå målet om bättre status för skogens vatten. HITTAT NYA METODER OCH ARBETSSÄTT

• Vi har tagit fram en metod som används i Kalmar län som gör det enklare för markägare att skapa och restau rera våtmarker. Det är också ett bra exempel på samar bete mellan myndigheter – i det här fallet Länsstyrelsen i Kalmar län och Skogsstyrelsen. Med metoden får markägare stöd hela vägen: från en smidig intressean mälan, hänvisning till rätt myndighet och personlig rådgivning – även i fält. • Vi har använt och utvärderat den så kallade Smult ronställemetoden. Det är en metod där deltagarna identifierar sina smultronställen, alltså platser i naturen som de särskilt uppskattar, eller områden där de ser behov av någon form av åtgärd. Metoden kan användas i sammanhang där det är viktigt att fånga in vilka platser lokalbefolkningen vill bevara eller åtgärda. Detta gäller särskilt i områden där konflikt av något slag har uppstått kring naturmiljön. • Vi har testat drönare i arbetet med planering och uppföljning av restaurering av vattendrag. Med drö narens hjälp kan det vara enklare att exempelvis få en överblick över volymen död ved i vatten och kunna följa utvecklingen före och efter en restaurering.

Foto: AHA Produktion

I Blekinge län har Grip on Life inventerat både djur och växter för att se hur den biologiska mångfalden utvecklas efter en våtmarksrestaurering.

GRIP ON LIFE

13

• Vi har tagit fram en metod för att med hjälp av geo grafiska informationssystem, GIS, kunna kartlägga söt vattensmiljöer som har särskilt höga naturvärden, samt ekologiskt funktionella kantzoner. Metoden kan vara ett viktigt underlag för naturvårdsarbetet. • Vi har utvärderat och även testat metoden Samlad åtgärdsplan vatten, SÅV, som Länsstyrelsen i Jönköpings län utvecklat och använder. I ett digitalt system samlas alla vattenrelaterade åtgärder som det finns behov av att genomföra. Metoden är också en hjälp för att kunna prioritera mellan olika åtgärder. • Vi har tagit fram underlag för miljöbedömning av kantzoner med hjälp av GIS-analys. Metoden har testats vid ett vattendrag, men skulle kunna skalas upp och användas i fler områden. SAMVERKAN GER BÄTTRE RESULTAT Samverkan är en nyckel för att få saker att hända då flera olika aktörer berörs. Det har vi sett konkreta exempel på. • Vi har lett en både omfattande och mångårig samver kansprocess med berörda aktörer i avrinningsområdena till Lyckebyån och Mieån i Blekinge län. Samtliga ak törer hade sina hjärtefrågor om hur vattnet och marken borde användas. Genom att tillämpa den etablerade samverkansmetoden Conservation Standards, kunde deltagarna enas om strategier och handlingsplaner för att säkra en hållbar utveckling för de båda åarna. • Vi har arbetat aktivt med att förbättra samarbetet mellan Skogsstyrelsen och länsstyrelsen när det gäller handlägg ning av ärenden som rör Natura 2000-områden. • Vi har haft ett formaliserat flerårigt samarbete med Sveaskog och Mälarenergi i Västmanlands län för att gynna flodpärlmusslan. De båda bolagen skrev under varsin överenskommelse om gynnsam bevarandestatus för arten, som inkluderade olika åtgärder de åtog sig att genomföra.

Foto: Leif Milling

Kantzoners betydelse för vattnets kvalitet och för den biologiska mångfalden är en fråga som Grip on Life arbetat med på olika sätt.

GRIP ON LIFE

14

” Tillsammans med SLU har vi utvecklat det digitala kartverktyget Skogsvat tenkartan som gör det lättare att bedöma risken för negativ påverkan på sjöar och vattendrag i samband med skogsbruk.

Grip on Life har tagit fram en metod som gör det enklare för markägare att skapa och restaurera våtmarker. Här ingår även personlig rådgivning.

Foto: Leif Milling

• Vi har jobbat vidare med att sprida och utvärdera me toden vattenvårdsavtal som används av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Vattenvårdsavtal innebär att markägare skriver avtal om att skogen närmast ett särskilt värdefullt vattendrag skyddas under 50 års tid. Nu finns vatten vårdsavtal för alla värdefulla vattendrag i Jönköpings län som ligger på Sveaskogs mark.

vattendrag i samband med skogsbruk. Vi har också finansierat framtagandet av två digitala prioriteringsverk tyg där arbetsmetod och digital karta införlivats i samma ”produkt”. Det första är ett kartverktyg för att underlätta arbetet med att identifiera platser där våtmarker kan skapas eller restaureras inom Jönköpings län. Det andra är ett prioriteringsverktyg för åtgärdsarbete i halländska vattendrag, Samlad åtgärdsplan, SÅV. Vi har även tagit fram en digital guide för den som vill lära sig använda de digitala kartor som numera används flitigt inom skogsbruket, exempelvis Markfuktighets kartan. Syftet med kartorna är att kunna planera sitt skogsbruk med bättre miljöhänsyn.

VÄRDEFULLA PRIORITERINGS- OCH KARTVERKTYG

Tillsammans med SLU har vi utvecklat det digitala kartverktyget Skogsvattenkartan som gör det lättare att bedöma risken för negativ påverkan på sjöar och

GRIP ON LIFE

MILJÖHÄNSYN I SKOGSBRUKET

SKOGENS VATTENMILJÖER BEHÖVER STOR HÄNSYN

God miljöhänsyn måste vara grunden om ett aktivt skogsbruk ska kunna kombineras med en hållbar användning av våra naturresur ser. I Grip on Life har vi lagt mycket tid och resurser på frågan om hänsyn till skogens värdefulla vattendrag och våtmarker, samt hur bevarandestatusen för arter och livsmil jöer kan förbättras. DEMONSTRATIONSOMRÅDEN VISAR VÄGEN Grip on Life har byggt omkring 60 demonstrations områden vid vattendrag och våtmarker runt om i landet. På varje demonstrationsområde finns en skyltad vandringsslinga där vi bland annat informerar om god miljöhänsyn i samband med olika åtgärder i skogen, kantzonens funktioner och om djur och växter som lever i och precis i närheten av vatten. Vi informerar även om hyggesfritt skogsbruk, naturvårdande skötsel och restaurering av vattendrag och våtmarker. Demonstra tionsområdena har varit ett mycket viktigt inslag i vårt arbete – här har vi haft många träffar för skogsägare och

yrkesverksamma i skogsbruket, men även för allmänhet en. Målsättningen är att demonstrationsområdena ska fortsätta att användas i samband med olika träffar och utbildningar om skogsbruk och vatten, men de går även bra att besöka på egen hand. Några av demonstrations områdena går även att ”besöka” online. Här finns bilder och fördjupande texter.

Våra demonstrationsområden samt en kort beskrivning av respektive område finns i vårt digitala kartverktyg Hitta demonstrations- områden. Kartan nås via www.griponlife.se.

En kniphona simmar med sina ungar.

16

GRIP ON LIFE

Foto: Kenneth Johansson

” På vårt uppdrag har SLU Artdatabanken gjort en unik sammanställning av kunskap om sällsynta svämlövskogar och svämädellövskogar.

17

GRIP ON LIFE

Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden i hela EU. Områdena väljs ut för att de innehåller naturtyper eller arter som är särskilt skyddsvärda i ett europeiskt perspektiv. Sverige har drygt 4 000 Natura 2000-områden.

TYDLIG BILD EFTER KANTZONSANALYS Vi har genomfört en kantzonsanalys vid ett vattendrag i Västmanlands län med hjälp av geografiska informa tionssystem, GIS. Förutom att själva metoden i sig är ett värdefullt bidrag till hur underlag för miljöbedöm ningar kan tas fram, var resultat från analysen viktigt för

NATURA 2000 I FOKUS Vårt övergripande mål inom Grip on Life har varit att förbättra bevarandestatusen i Natura 2000-områden. Det har också inneburit att vi genomfört undersökning ar och tagit fram metoder som kopplar till Natura 2000. • Vi har undersökt hur icke tillståndspliktiga verksam heter, till exempel friluftsliv, sportfiske och bärplock ning, påverkar våtmarker och vattendrag inom Natura 2000-områden. Den viktigaste slutsatsen är att negativ påverkan från dessa verksamheter är låg, och att det i de flesta fall finns utrymme för ökat nyttjande. • Vi har tagit fram en metod för att uppdatera bevaran deplaner för Natura 2000. • Vi har undersökt i vilken mån bevarandeplaner för Natura 2000-vattendrag används i planeringen av skötsel och åtgärder. Bevarandeplaner ska styra mot en gynnsam bevarandestatus för utpekade arter. Åt gärdsprogram är å sin sida ett styrdokument för bättre vattenkvalitet. Vår rapport visar att bevarandeplanerna inte används direkt i planeringen och utförandet av restaureringsåtgärder utan snarare i startskedet när det gäller var i landskapet åtgärder ska utföras.

att i framtiden kunna förbättra kantzonerna. Analysen tydliggjorde hur trädslagssammansättningen såg ut vid vattendraget. I detta fall var grandominansen mycket stor till följd av skogsbruk. För att gynna den biologiska mångfalden behöver andelen lövträd öka. VIKTIG KUNSKAP OM SVÄMSKOGAR På vårt uppdrag har SLU Artdatabanken gjort en unik sammanställning av kunskap om sällsynta svämlövsko gar och svämädellövskogar, samt tagit fram konkreta råd om skötsel och utveckling av dessa naturtyper. Det gäller bland annat hur mycket översvämning som behövs, hur länge översvämningen behöver pågå och när på året den ger bäst effekt. ÖKAD KUNSKAP OM DIKESRENSNING Forskare vid SLU har på vårt uppdrag genomfört vetenskapliga försök kopplat till rensning av skogs- diken. Rensningar har följts upp genom mätningar för att se hur vattenkvalitet och vattenflöden påver kats. Försöken har gjorts på vårt skogliga demonstrations- och försöksområde Trollberget i Västerbottens län.

Grip on Life har producerat en lång rad filmer om bland annat miljöhänsyn, restaurering av våt marker och vattendrag. Samtliga filmer finns på youtube.com/@griponlifeip.

18

GRIP ON LIFE

Foto: Richard Lindor

Intill Sandvadsbäcken i Kalmar län finns en restaurerad svämplan.

19

GRIP ON LIFE

Foto: Mostphotos

Intresset för naturen börjar ofta när barnen är små, något Grip on Life tagit fasta på.

GRIP ON LIFE

20

SKOLA OCH UTBILDNING

SPRIDER KUNSKAP TILL NÄSTA GENERATION

I Grip on Life har vi riktat oss både till barn, ungdomar och studenter för att sprida kunskap om skogsbruk och vatten. Allt material och alla träffar har anpassats efter den nivå målgruppen befinner sig på och kostar inget att ta del av. BARNBÖCKER OM SKOG OCH VATTEN I Grip on Life har vi gett ut två barnböcker. Varför? Jo, vi tror att intresset och engagemanget för vår natur ofta börjar redan när barnen är små. I samarbete med författaren Ulla Nordlinder har vi gett ut boken Malva och skogsvattnets skatt. Boken handlar om kompisarna Malva, Hjalmar och Ebba som får följa med på ett forskningsuppdrag i skogen. Med håvar, vattenkikare och förstoringsglas undersöker barnen en bäck. Och det är då Malva hittar skatten – en flodpärlmussla. Bakom barnboken Lump önskar sig ett äventyr står författaren och illustratören Oskar Jonsson. Boken

handlar om stenen Lump som drömmer sig bort från sin bäck, men hittar äventyret på nära håll. Barnen får på ett enkelt och roligt sätt lära sig om några av de djur och växter som lever i och vid bäcken. LÄRARHANDLEDNINGAR FÖR GRUNDSKOLAN OCH GYMNASIET Lärarhandledningen Skogen och vattnet är anpassad till hela grundskolan. Boken innehåller fakta om skog, skogsbruk och vatten samt olika utomhuspedagogiska övningar som passar elever i olika åldrar. Skogen och vatt net är indelad i fyra kapitel: En dag i skogen, En dag vid sjön, En dag i våtmarken samt En dag vid vattendraget. Vi har också producerat två filmer som visar hur boken kan användas, och där både lärare och elever berättar vad de tycker om materialet. Vi har också tagit fram en lärarhandledning för natur bruksgymnasiet, Skogsbruk med hänsyn till vatten. Även denna bok innehåller mycket fakta, samt uppgifter och diskussionsfrågor att genomföra med klassen. Målet är att boken ska vara till stöd och inspiration i undervis

ningen om skogsbruk och vatten. Lärarhandledningen omfattar tio kapitel, bland annat om kantzoner, eko systemtjänster, körning i skogsmark samt om lagar och skogspolitik. UTOMHUSDAGAR VÄCKER INTRESSE Sedan starten av Grip on Life 2018 har vi haft förmånen att träffa närmare tusen gymnasieungdomar och uni versitetsstudenter under särskilda utbildningsdagar om skogsbruk och vatten. Vi har haft ett fint samarbete med fem naturbruksgymnasier i Småland och Västerbotten och årligen genomfört utomhusdagar. Sammanlagt har vi träffat över 750 gymnasieelever. Vi har även haft ett mångårigt samarbete med SLU och Linnéuniversitetet där vi haft utomhusdagar med studenter på Jägmästarprogrammet respektive Skogskandidatprogrammet. Syftet är att ge studenterna praktisk och fördjupad kunskap om vattenrelaterade frågor, till exempel till livet i vattnet, kantzoners funk tion och målbilder för god miljöhänsyn vid skogs- bruksåtgärder.

GRIP ON LIFE

21

PROJEKTETS BETYDELSE

GRIP ON LIFE – LÅNGSIKTIGA EFFEKTER FÖR SKOG, VATTEN OCH SAMARBETE

När man arbetar med naturen krävs tålamod. Förändringar i skog, vatten och våtmarker sker långsamt, och de verkliga resultaten kan dröja många år. Samtidigt har Grip on Life redan lett till tydliga positiva effekter – både i form av ny kunskap och praktiska verktyg som används även utanför projektet.

En viktig framgångsfaktor har varit arbetet med att bygga förtroende mellan markägare, myndigheter och andra aktörer. Genom dialog och gemensamt lärande har projektet lagt grunden för ett långsiktigt samarbete inom frågor som rör skog, vatten och naturvård. Grip on Life har varit ett kunskapshöjande projekt – och att inhämta och sprida kunskap har förstås varit en grundbult. Kunskapsspridningen har bland annat lett till att vi under projekttiden har mött flera tusen personer från våra målgrupper för att prata om vatten relaterade frågor. Grip on Life har också resulterat i en rad konkreta

resultat – bland annat demonstrationsområden för skogsbruksåtgärder, kartverktyg, kunskapssamman ställningar, handledningar, inspiration för barn och unga, metoder, utbildningsmaterial och en databas med finansieringsmöjligheter. Tillsammans bidrar dessa till att sprida kunskap, inspirera och underlätta det praktiska arbetet med naturvård. En av de mest bestående effekterna är troligen det fördjupade samarbetet mellan myndigheter och markägare. De erfarenheter och metoder som utveck lats inom projektet – för samverkan, nätverkande och kunskapsuppbyggnad – kan nu tas vidare och bidra till framtidens naturvårdsarbete i Sverige.

Grip on Lifes resultat finns samlade i en kunskapsbank på vår webbplats www.griponlife.se.

22

GRIP ON LIFE

Foto: Bitzer Productions

Forskare har på Grip on Lifes uppdrag mätt växthus gasutsläppen från restaurerad myr och jämfört med orörd myr. Bilden är från Ånnsjön, Jämtlands län.

GRIP ON LIFE

23