Hudterapeuten_no1_2025

Aktuellt / SERIE: Myndigheten svarar

SERIE Myndigheten svarar

MYNDIGHETEN SVARAR Strålsäkerhetsmyndigheten verkar för att minimera riskerna med strålning i produk ter och tjänster, och arbetar för att användning av strålning ska ske under säkra former. Genom lagar och föreskrifter ställer myndigheten krav på den som bedriver verksamhet med strålning och genom tillsyn kontrolleras att kraven uppfylls. Marilla Altersten är utredare på myndigheten och jobbar med optisk strålning inom kosmetiska behandlingar, hon svarar återkommande på frågor om strålning inom kosmetiska kroppsbehandlingar.

nya föreskrifter på väg för de verksamheter som erbjuder kosmetiska behandlingar med icke joniserande strålning som förväntas träda i kraft hösten 2025. Du använder begreppet icke-joniserande strålning, vad är det? – Icke-joniserande strålning omfattar synligt ljus, osynligt ljus som ultraviolett och infraröd strål ning, ultraljud samt elektromagnetiska fält med lägre frekvenser. Laser och IPL är exempel på anordningar som kan generera både synligt och osynligt ljus och används i en mängd olika be handlingar som borttagning av hår och pigment förändringar. Ultraljud används i tekniker som HIFU (High-Intensity Focused Ultrasound) och MFU (Micro-Focused Ultrasound) och används till exempel för huduppstramande behandlingar genom att stimulera kollagenproduktionen. Elek tromagnetiska fält med lägre frekvenser används i tekniker som HIFEM (High-Intensity Focused ElectroMagnetic) i behandlingar som till exempel Emsculpt. Strålningen tränger in i vävnaden och får musklerna att kontrahera snabbt för att tona och bygga muskulatur.

Vad finns det för risker med att använda strålning inom kosmetiska behandlingar? – När strålning används i skönhetsbranschen är det icke-joniserande strålning som används. Denna strålning har inte tillräckligt mycket energi för att orsaka direkta skador på till exempel vårt DNA, men det betyder inte att användningen av strålningen på något sätt alltid är ofarlig. De flesta behandlingar med icke-joniserande strålning gene rerar till exempel en värmeökning i huden, och det kan i värsta fall innebära risker för brännskador. Det krävs kunskap om strålningen och hur den på verkar huden, men också kompetens för att kunna tillämpa kunskapen i samband med behandlingar och för att kunna göra en korrekt riskbedöm ning, säger Marilla Altersten, utredare på enheten Utveckling av strålskydd och miljö på Strålsäker hetsmyndigheten. Vilka är de vanligaste skadorna som ni ser? – De skador som vi på Strålsäkerhetsmyndigheten framför allt får in rapporter om i samband med kosmetiska behandlingar är brännskador, både lindriga och allvarliga. Med skönhetsbranschens snabba tillväxt ökar antalet oseriösa aktörer, vilket kan innebära större risker för kunderna. Därför är

40 | hudterapeuten

januari 2025