Koloniträdgården Nr 1 2025

LÖSNUMMERPRIS 59 KRONOR INKL MOMS

trädgården

Koloniträdgårdsförbundets tidning 1.2025

BODINS BÄSTA Virus & bakterier

BIOLOGISK MÅNGFALD Bygg en damm

UTBLICK Kolonilotter under palmer

Missa inte! RABATTER TILL NORDISKA TRÄDGÅRDAR & NOOLIA

HÅLLBARHETS- PIONJÄRER BESÖKET PÅ LOTTEN – STEFFENS MINNE / SIDAN 8

det är inne att vara ute

köp din biljett!

INNEHÅLL 1.25

26

Prenumeration Tidskriften Koloniträdgården ingår i medlemsavgiften till Koloniträdgårds förbundet. Prenumerationspris för icke medlemmar år 2025: 300 kr trädgården kolonı Redaktör & ansvarig utgivare Ulrika Flodin Furås, Gustavslundsvägen 141, 167 51 Bromma, 070-650 68 16 ulrikaff@koloni.org, redaktion@koloni.org Redaktionskommitteé Ulrika Flodin Furås, Ulf Nilsson, Björn Quarfort, Mari Winter Ulrica Otterling, Pierre Gräff, Anneli Renström och Annika Engström och Arvid Garbett Skarelid. Layout Irons Design, info@irons.se Annonser Swartling & Bergström Media, Daniel Persson, daniel@sb-media.se 08-545 160 61 Tryckeri Ljungbergs Tryckeri Pg 2771-4, Bg 493-53 91 Prenumerationsärenden: Anneli Renström, 08-556 930 80 kansli@koloni.org

8

14

39

M

N

Ä

E

R

N

K

A

E

V

T

S

Trycksak 3041 0116

4 Inledaren Vi behöver våra gröna paradis. 6 Nyplockat Om återhämtning, bok- och poddtips samt jubileum för mångfald. 8 Besöket på lotten Hållbarhetspionjärer på Steffens minne. 12 Ätbart Den som spar, hon har. Anneli gräver djupt i frysen och skafferiet. 14 Från odlingslott till grönsaksbonde Linus Källander på Södertuna berättar om sin resa. 18 Djurvänligt staket mot rådjuren Årstalidens odlingslottsområde i Stockholm frodas numera i lugn och ro. 20 Webbinarier för odlingsälskare Få inspiration och ta del av kunskap innan odlingssäsongen sätter i gång på allvar. 21 Kolonipodden Tre poddar om hållbar stad. 22 Från våra kolonier Helena de Jong skördar året runt, bland annat stora mängder potatis.

25 Användbart Årets perenn, svenskodlat och boktips. 26 Bodins bästa Växter kan leva med virus och bakterier. 30 Kolonilottsdesign Erik Hansson berättar om hur du skapar en damm i trädgården som effektivt lockar till sig betydligt fler arter. 34 Krönikan Eva Westergren : Fritidsodling i fredstid blir beredskapsodling i kristid. 35 Hort de Felip i Elche Odlingslotter i skuggan av dadelpalmer. 39 Farbror Grön Skapa en egen jordfabrik och dra ner rejält på köpejorden. 43 Nordiska trädgårdar 2025 Årets tema: ”Gemenskap är beredskap”. 45 FOR-rapport Allt du behöver veta om den köttätande plattmasken som dykt upp i rabatterna. 46 Föreningssidor Info om årets upplaga av Nolias träd gårdsmässa, medlemsrabatter, m.m. 51 Kors & tvärs

Utgivning Koloniträdgården utges av Koloniträdgårdsförbundet 08-556 930 80, www.koloni.org

Följ oss @kolonitradgardsforbundet

Koloniträdgårdsförbundet är medlem i FOR, Fritidsodlarnas Riksorganisation och i det internationella Koloniträdgårdsförbundet. 107:e årgången Stockholm 2025 Detta nummer har tryckts i 25 800 exemplar. Nästa nummer Nr 2 distribueras v 24. Utgivningsmånader: mars, juni, oktober och december. För insänt ej beställt material ansvaras ej. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta

ner och redigera insända manus. Kontrollerad dist. 240630: 25000 TS-kontrollerad ISSN 0345-6293

LÖSNUMMERPRIS 59 KRONOR INKL MOMS

trädgården

Koloniträdgårdsförbundets tidning 1.2025

BODINS BÄSTA Virus & bakterier

BIOLOGISK MÅNGFALD Bygg en damm

UTBLICK Kolonilotter under palmer

MISSA INTE RABATTER TILL NORDISKA TRÄDGÅRDAR & NOOLIA

HÅLLBARHETS PIONJÄRER BESÖKET PÅ LOTTEN – STEFFENS MINNE / SIDAN 8

Omslag av illustratören Irma Van den Poel . Läs mer om henne på sidan 6.

3

KOLONITRÄDGÅRDEN 1.25

INLEDAREN

Vi behöver våra gröna paradis Någonting prasslar till under havtornen, det är en koltrast som rafsar bland fjolårslöv på jakt efter mat. En humledrottning flyger förbi, långsamt och på låg höjd, hon tycks helt fokuserad på att hitta en bra plats att bygga sitt bo på. H on hovrar över något, en lovande hålighet mellan några stora stenar, dyker nära för att inspektera den närmre. Jag ser henne flera gånger de följande dagarna, när det är varmt ute är

FOTO ULRIKA FLODIN FURÅS

På vår hemsida kan du läsa blädderbara gamla nummer av Koloniträdgården. Lösenordet för att nå dem är 1918 , året då det första numret av tidningen gavs ut. koloni.org/tidningen

Den där tidlösa, viktlösa känslan jag kan få när jag är på lotten, i grönskan, jag tror aldrig att jag längtat så mycket efter att vara där, på lotten, i den känslan, som jag gjort denna vinter när mörkret hopar sig. Aldrig har odling känts så angeläget som nu, odling och gemenskapen som koloni trädgårdsföreningar kan ge. Jag längtar efter att i sommar dra fram solstolen, ställa den i skuggan under ett träd och försjunka i en bra bok och i bakgrunden höra hur kolonigrannarna pysslar på sina lotter… men låt oss inte gå händelserna i förväg – först är det trädgårdsmässornas tid – som till exempel Nordiska Trädgårdar i Stockholm och Nolia i Umeå. I tidningen hittar ni rabatter på inträdet. I år har vår monter på Nordiska Trädgårdar temat Gemenskap är beredskap. Det handlar om att odla sin mat, men också om att dela med sig av kunskap och att hjälpa sina grannar, göra saker tillsammans. Och det är detta tema som kommer att prägla tidningen Koloniträdgården 2025, ni kommer också att möta trotjänare som Henrik Bodin, Eva Rönnblom och Johannes Wätterbäck, och kolonister som delar med sig av sitt kunnan de. I detta nummer är det Helena de Jong som berättar om hur hon och hennes familj blev själv försörjande på rotfrukter och grönsaker. Vi ses i grönskan!

både hon och jag på odlingslotten, jag känner in våren, humlan följer sin instinkt. En dag ser jag henne inte längre, hon har hittat sitt bo. Det luk tar tidig vår; fukt, jord, mossa, vårblommornas dofter, försiktiga, nästan blyga. Det mesta är fort farande kalt och brunt, men vitlöken sticker upp och en purjolök från i fjol står kvar på snedden i sin bädd. I en annan resterna av grönkålen. De blad jag tänkt skörda har parkens harar hunnit äta upp. Jag sätter mig på den vingliga trästolen som kla rat ännu en vinter, ser ut över kolonilotterna och bort mot stadens fasader. Det är alldeles stilla, en hund skäller långt borta och några flanörer pro menerar förbi, det knastrar i gruset. En cyklist leder en gammal damcykel. En helt vanlig vardag i den tidiga våren, när jag kan förnimma den cirkulära tiden, naturen vaknar, allting sker enligt sin egen rytm, humlan, vitlöken, koltrasten, solen som börjar värma, ljuset som lockar fram allt liv. Allting börjar om, tiden står stilla, spelar ingen roll. Inte här på odlingslotten. Mitt paradis.

Ulrika Flodin Furås är tidningen Koloniträdgårdens chefredaktör. Hon gillar att blicka bakåt i his torien för att på så sätt få syn på samtiden och framtiden. Ulrika har en odlingslott, bland odlingsfa voriterna finns grönkål, jättever bena, blomstrerböna, portlak och mangold. I övrigt handlar det mesta just nu om att göra egen jord och få till ett eget kretslopp på lotten.

s

4

KOLONITRÄDGÅRDEN 1.25

IMPECTA 50 ÅR

Impecta erbjuder omkring 2 000 handplockade och provodlade frösorter anpassade för det nordiska klimatet. Vi prioriterar biologisk mångfald genom äldre kulturarvsfröer som är grunden för all växtförädling, och arbetar även med ekologiska fröer för att minska miljöpåverkan. Ekologiska och kulturarvsmärkta kvalitetsfröer hittar du på impecta.se Nordens största urval av provodlade fröer

O

D

V

L

O

A

R

T

P

I

A

J

T

I

U

L

nyplockat

FOR, Fritidsodlingens Riks organisation, är spräng lld med kunskap. De som besöker trädgård smässor som Nordiska trädgårdar och Nolia har inte kunnat undgå att ta del av de olika specialsällskapens gedigna fackkunskaper. Under de senaste åren har det också dykt upp flera trädgårdspoddar och flera av dem har en FOR-förening, eller FOR-föreningsaktiva som avsän dare. Här är tips på några av de: Trädgårdstrollets trädgårdspodd görs av Jasmine Waara , som också är ordförande i Sesam. Jasmine har också en informativ hemsida som heter Trädgårdstrollet med utförlig information om olika växtslags sorter. Riksförbundet Svensk trädgård samarbetar med Odla med Maj-Lis och Bella , som är ett alternativ till hädangångna Odla med P1. I podden varvas Maj-Lis Petterssons odlingsrådgivning med Bella Lindes trädgårdsreportage. Trädgårdspoddar från FOR

Koloniträd gårdsförbun dets egen

Kolonipodden som kommer ut med minst ra avsnitt årligen i samband med

att tidningen Koloniträdgården kommer ut. I Kolonipodden inter vjuas personer med grön inriktning, i och tar upp ämnen som koloniträd gårdar, trädgårdshistoria, biologisk mångfald och stadsbyggnad. FOR har också en egen podd, som görs av FOBOs Marec Rolenec och Mikael S Andersson , ordföran de i orkidésällskapet och bägge sitter i FOR:s styrelse. Podden heter Trädgårdsglädje och i den samtalar Marec och Mikael kring aktuella ämnen och bjuder in trädgårdsfolk för en pratstund. Poddarna finns där poddar brukar finnas, som Poddtoppen och Spoti . Det var år 2000 som Sveriges riksdag beslutade att landets flora skulle bevaras. POM, Programmet för odlad mångfald bildades som en del av SLU och i år ller POM således 25 år. Genom åren har POM gjort stora insatser för bevarande av vårt gröna kulturarv. Bland annat har ett flertal upprop gjorts där man e erlyst gamla kultursorter, gärna med en personlig berättelse till. Bland de växter som samlas in finns rosor, perenner, och buskar, ja helt enkelt det mesta av våra odlade växter. Insamlingar na gjordes för ett antal år sedan och förvaltas i dag av POM. Flera av de växter och fröer som samlats in säljs i dag under devisen Grönt kulturarv och finns i NordGens genbank. Flera av fröerna har blivit mycket popu lära, som sockerärtan Lokförare Bergfälts jätteärt. SLU Grattis POM, 25 år! lökar och knölar, köksväxter, träd

SHUTTERSTOCK

Promenader i grönska ger lugn Ytterligare en undersökning visar att människan

och när forskarna åter mätte aktiviteten i hjärnan visade det sig att aktiviteten i amygdala minskat avsevärt i de som tagit en skogspromenad, medan ak tiviteten i amygdala var fortsatt hög hos de som gått i stadsmiljön. Enligt samma forskare kan kronisk stress innebära att amygdala växer, vilket är skadligt för hjär nan, även av den anledningen har vistelse i grönskan betydelse för vårat välmående. C/O City

Bok om pionjären Anna Lindhagen Denna biografi är den första som tar ett helhetsgrepp om personen, politikern och samhälls förändraren Anna Lindhagen , en pionjär i sin tid. Hon startade inte bara Stockholms Koloniträdgårds förbund, utan även bland annat Naturskyddsföreningen, hon deltog i kampen för allmän rösträtt och hon var drivande i Skönhetsrådet och nära vän till Ellen Key. Förfat taren Suzanne Lindhagen , som är en nutida släkting, berättar inte bara om Anna Lindhagens värv som samhällsreformator utan även om hennes personliga sårbarhet. dala, den del av hjärnan som påverkar rädsla och stress. E er att ha låtit försöksperso nerna lösa komplicerade uppgif ter fick en grupp av försöksper sonerna promenera i stadsmiljö och den andra gruppen i en skog. En timme varade promenaden mår bra av att vistas i grönska. Det är Max Planck-institutet i Berlin som genom att mäta 63 försökspersoners aktivitet i amyg

HejIrma!

Du har illustrerat omslaget till det här numret av tidningen. Har du själv någon relation till koloniträdgårdar? – Min morfar var en flitig odlare och var ordförande i sin koloniträdgårdsförening. Varje år lldes mina morföräldrars jordkällare med rotfrukter, in lagda grönsaker och hemgjord sylt. Som barn fick jag följa med och dra upp potatis. Det var väldigt hä igt att de i princip var självförsör jande på grödor. BIOLOGISK MÅNGFALD Bygg en damm Koloniträdgårdsförbundets tidning 1.2025 trädgården

LÖSNUMMERPRIS 59 KRONOR INKL MOMS

Anna Lindhagen – pionjär och politiker i det tidiga 1900-talets Stockholm , Suzanne Lindhagen, Stockholmia förlag 2025.

BODINS BÄSTA Virus & bakterier

UTBLICK Kolonilotter under palmer

HÅLLBARHETS PIONJÄRER BESÖKET PÅ LOTTEN – STEFFENS MINNE / SIDAN 8

MISSA INTE RABATTER TILL NORDISKA TRÄDGÅRDAR & NOOLIA

1

6

KOLONITRÄDGÅRDEN 1.25

ANNONSER

fröbanken.se Vi handpackar alla fröpåsar i våra egna lokaler på den svenska landsbygden. Vi värdesätter mångfald och kan stolt presentera över 2000 olika sorters fröer till grönsaker, blommor, bär och rotsaker. webshop med fröpåsar och odlingsredskap

Larsviken Vi vill alltid kunna erbjuda ett brett och väl beprövat sortiment som kan odlas från norr till söder i vårt avlånga land. Vi är ständigt på upptäcktsfärd efter nya smaker, färger och former och tröttnar aldrig på den glädje odling ger. Oavsett om du besöker oss i gårdsbutiken eller på webben vill vi att du ska känna den nyfikenhet, passion och glädje till odling och mat som driver oss i allt vi gör. För leverans våren 2025 erbjuder vi Sättpotatis Jordgubbsplantor Dahlior

- odlarglädje i 8:e generationen

Sparrisplantor Sättlök & vitlök Fröer Jordärtskocka

WWW.LARSVIKEN.SE

7

KOLONITRÄDGÅRDEN 1.25

BESÖKET PÅ LOTTEN

Annette Carlsson och Hanna Bengtsson vid Hannas köksträd gårdstäppa.

STEFFENS MINNE Koloniträdgårdsföreningen Steffens minne är en pionjär när det kommer till hållbar odling och innovativa idéer. Kolonisterna här var till exempel bland de första i Sverige som började använda bokashi. Hållbarhets- pionjärer

TEXT & FOTO ULRIKA FLODIN FURÅS

8

KOLONITRÄDGÅRDEN 1.25

Ulla Röjder läser tidningen i skuggan.

Hon har haft sin kolonilott i 35 år.

F öreningen ligger på cykelavstånd från Karlstads centrum och man cyklar dit längs en lummig gammal banvall som löper vid sidan av bilvä gen, en bit upp i skogen. – Vi är ganska många som brukar cykla ut hit, kommen terar Annette Carlsson, cykelvägen är så rofylld och vacker. Det är många kolonister som flyttar ut och spenderar sommaren här och överallt sjuder det av verksamhet. – Det är som en egen liten stad här, fortsätter Annette, eller kanske som en stor familj. Vi är många som gör saker tillsammans. Ibland åker jag hit för att odla till exempel morötter, men också för att umgås med de vänner jag fått här. Och, tillägger hon , man måste inte alltid vara social, det går utmärkt att vara för sig själv också om man skulle känna för det. Det är Annettes sjätte säsong med egen kolonistuga, som hon har ärvt efter sin mamma som hade den i 27 år. Alltså har Annette tillbringat en del av sin uppväxt här. Steffens minne ligger omgiven av åkrar och en hög, tät skog. Området är inhägnat för att hålla rådjuren borta och breda grusgångar löper kors och tvärs genom området. Vi beger oss till föreningshuset där flera kolonister i olika åldrar samlats för att visa runt på området. Där är Hanna Bengtsson som odlar hållbart, samlar regnvatten och gör sin egen jord, familjen Sandell Andersson som har sin första sommar på kolonilotten och Monica Johansson, som tillsammans med sin partner skaffade koloniträdgård under pandemiåren. På Steffens minne handlar mycket om gemenskapen och att göra saker och projekt tillsammans. Till exempel har föreningen självstyrande grupper istället för gemen samma städdagar. En av dessa grupper är ängsgruppen,

Familjen Sandell Andersson, pappa Pär, Jojje, Lollo, Pixie och mamma Jessica.

”På Steffens minne handlar mycket om gemenskapen och att göra saker och projekt tillsammans.”

Monica Johansson trivs på kolonilotten.

som både Annette och Hanna är med i. I utkanten av kolo niområdet finns det alltså en stor äng som kolonisterna har anlagt och sköter om. Det är mitten av högsommaren och gräset på ängen har gulnat. Den ligger i en slänt ner mot en åker och i det gula blommar strätta med sin vinröda stam och svagt rosa flerflockiga blomställningar, det är spektakulärt. Vi går vidare till familjen Sandell Andersson och på deras lott visar dottern Pixie runt.

5

9

KOLONITRÄDGÅRDEN 1.25

Hannas regn

vattentunnor är kopplade till stuprören som leder bort vatten från bodtaket.

fakta / Steffens minne Namnet Steffens minne kommer från en brittisk sjökapten vid namn Georg Stephens som köpte marken i början av 1800-talet för att anlägga ett mönsterjordbruk. Tyvärr omkom han i en storm och marken döptes till Steffens minne . Koloniträdgårdsområdet ligger på en del av sjökaptenens mark och anlades 1984. Föreningen är miljödiplomerad. Området har 67 lotter. En kolonistuga kostar mellan 200 000 och 400 000 kronor.

sites.google.com/view/ steffens-minne/startsida? authuser=0

”Det finns flera framåt blickande projekt på

Så småningom promenerar vi vidare till Han nas lott som har en annan karaktär, här är det yteffektiv grönsaksodling som gäller. – Grönsaksodling är min grej, säger Hanna, min morfar var självförsörjande, så han är en inspirationskälla. Hanna, som är inne på sin femte säsong som kolonist berättar att de som hade lotten före henne inte odlade mycket, jorden var närings fattig, rik på kvickrot men fattig på daggmaskar och annat mikroliv. – Jag började med att plöja upp köksträd gårdslandet och började bygga upp jorden, bland annat genom direktkompostering och täckodling. Hemma i lägenheten har hon en maskkompost som hon regelbundet tar till lotten. – Täckodlingen gör underverk, just nu täcker jag också med hö som jag fått från en kompis som har häst. I botten på bäddarna har jag ull

Steffens minne.”

Hanna odlar stora mängder ätbart vilket gör henne självförsörjan de en stor del av året.

som lagrar vatten. Hannas köksträdgårdsbädd är upphöjd och kantad med rejäla träplankor. På dessa har hon plankor som fungerar som spänger och som hon kan flytta i sidled, spången pla ceras där det är lämpligast att ha den beroende på vad hon odlar. Hon är i full färd med att anlägga nya odlingsbäddar och hon experimenterar med flis i odlingen. Hannas ko lonilott är sannerligen en kreativ jordodling och växterna trivs i den välmående jorden, full på mikroliv. – Min lott är så gott som självgående nu, jag samlar regnvatten och tar egna frön och egen sättpotatis, en del av näringen kommer från odlingen, lite från stallet. – Hanna är min inspiratör, säger Annette, och jag vet att hon inspirerar fler i föreningen.

– Det är mysigt att vara här, säger hon och stannar vid en fiffig ställning för hängmattor och gungor som byggts främst för barnen. – Ställningen var en av de första saker vi gjorde här, be rättar mamma Jessica medan Pixie och hennes syskon Jojje och Lollo hoppar upp i hängmattorna. – Idén till att skaffa kolonilott kom när vi promenerade runt bland koloniträdgårdarna i Tantolunden under ett besök i Stockholm, fortsätter Jessica, det finns en småska lighet i koloniområdena som är mycket tilltalande. Fokus i odlingen på lotten är biologisk mångfald, många av växterna är också valda för att de är snygga, exempelvis solrosen och majsen som växer i samma låda.

10

KOLONITRÄDGÅRDEN 1.25

BESÖKET PÅ LOTTEN

Hanna visar vidare runt på lotten och berättar om stenkis torna hon grävt för att få bort regnvatten. Hon tittar på det som är kvar av gräsmattan. – Att jag har gräsmatta kvar beror bara på att jag använ der gräsklippet som växtnäring. Vi går vidare till Annettes lott, där det finns många bär buskar och blomsterrabatter. – Jag har en nedgrävd öltunna som kylskåp, berättar hon och lyfter på ett lock i marken. Stugan har ingen el, istället är det solceller som gäller. Det pågår flera framåtblickande projekt på Steffens minne, till exempel så anordnar föreningen kurser i att göra egen biokol. Steffens minne har en tradition i att vara tidigt ute med nymodigheter, bland annat var de en av de först som odlade med bokashi i början av 2010-talet, något som sågs som väldigt udda då. Sista stoppet på rundvandringen är Monicas lott. – Vi odlar inte så jättemycket, för mig är kolonilivet so cialt och avkopplande. Det händer något med en när man kommer hit, jag gillar att prata med de jag träffar under hundpromenaden här, en kort sväng kan ta över en timme. – Ja, här på kolonin, man är som i en annan tidszon, ler Annette, när jag cyklar hit och närmar mig på cykeln så åker axlarna ner och leendet upp. 6

Pixie, Jojje och Lollo.

ANNONSER

PRISVÄRDA STORPACK!

15% RABATT*

Vi erbjuder ett brett sortiment med hög kvalitet och personlig service. *Villkor och rabattkod hittar du på dina medlemssidor. Köp knölar, lökar & barrotade perenner hos bulbs.se!

11

KOLONITRÄDGÅRDEN 1.25

ätbart

Den som spar... Kanske har du blåbär kvar i frysen och lagrade äpplen – då är det dags att använda dem nu och tillaga Annelis mumsiga havreplättar. Ser kanelbullarna från i förrgår torra och tråkiga ut? Anneli tipsar om hur du får de smarriga igen. Som huvud rätt denna gång har Anneli valt kålpudding, också som vegetarisk variant. Extra lyxigt om du har kvar vitkålshuvuden från höstskörden. RECEPT & FOTO ANNELI RENSTRÖM Blanda buljongtärningarna med varmt vat ten, vispa så tärningarna löses upp. Blanda ihop ströbröd och mjölk i en bunke, låt det svälla i 5 minuter. Vänd ner färsen tillsam mans med kryddor, tomatpuré och ägg, blanda väl och ställ åt sidan. Dela kålen och ta bort stocken, skär kålen i lagom stora bitar och lägg i en bunke tillsammans. Skala bort morotsskalet och skala moroten igen så det blir remsor av moroten. Skär purjolöken fint, strimla paprika och zucchini fint, lägg grön sakerna tillsammans med kålen och blanda. Fräs grönsakerna i lika delar rapsolja och smör i en gryta. Häll ner sirap när blandning en kokar, rör om. När grönsakerna har fått fin färg lägg tillbaka dom i bunken, låt det svalna lite. Ta fram formarna och ställ dom på plåten. Börja med att lägga grönsaker i botten av formen och sen tryck ut lite av färsen ovanpå grönsakerna, varva och avsluta med grönsakerna överst. Häll buljong i formarna. Gräddas mitt i ugnen i ca 35 mi nuter beroende på vilken ugn man har.

Anneli Renström är medarbetare på Koloniträdgårds förbundets kansli och plockar recept ur sin ryggsäck av maträtter från åren som kallskänka och kock.

s

HAVREPLÄTTAR med rörda blåbär

GRÖNSAKS- & KÅLPUDDING GÖR SÅ HÄR : Sätt ugnen på 175 grader.

INGREDIENSER CA 10 ST: 3 dl fiberhavregryn

GÖR SÅ HÄR: Lägg de tinade bären i en skål tillsammans med sockret och mosa ihop. Rör då så sockret smälter. När sockret är smält, häll upp bären i en rengjord varm burk och ställ åt sidan. Skala och grovriv äpplet och grovriv även bananen. Blanda ihop det i en bunke tillsammans med ägg och rör om. Vänd ner havregryn, kanel, vaniljsocker och vatten, blanda väl så det blir en smet. Värm en stekpanna och lägg i smör eller kokosolja, när det har smält, ta en matsked och klicka ut smeten i små högar i stekpan nan och platta till, lägg dom inte för tätt. Stek plättarna på bägge sidorna på medelstark värme. Serveras som mellanmål eller dessert.

TRE - FYRA SMÅ FOLIEFORMAR 500 gram blandfärs eller quornfärs

1 stort äpple 0,5 dl vatten 2 hela ägg

1 helt ägg 2 dl mjölk 1 dl ströbröd

2 tsk malen kanel 2 tsk vaniljsocker 1 mogen banan Smör eller kokosolja till stekning

2 msk tomatpuré 2 dl köttbuljong 2 dl grönsaksbuljong Salt, malen svart peppar e er smak 1 msk grillkrydda 2 tsk timjan 500 gram kål, vitkål eller någon annan sorts kål 1 röd paprika 1 zucchini 1 stor morot 1 dm purjolök 3 msk sirap Rapsolja & smör 2 msk soja

Rårörda blåbär: 500 gram frysta blåbär 1 dl strösocker

Dagen efter BULLAR

INGREDIENSER 2-3 ST: 2 msk smör 1 msk kanel 1,5 msk strösocker

GÖR SÅ HÄR: Skär bullarna i 1 cm skivor. Blanda ihop kanel och socker på en tallrik. Värm en stekpan na, klicka i smör. När smöret är smält, lägg i bullskivorna, vänd skivorna med en ga el. När dom fått en fin färg, ta upp skivorna och vänd dom i kanel och sockret. Kan serveras med en klick glass.

TIPS! Servera de

goda dagen-e er bullarna med en klick glass!

12

KOLONITRÄDGÅRDEN 1.25

MADE IN

SWEDEN

Kolla in vår youtubeserie ”Odlingsdagboken” med odlingstips, inspiration och recept! www.youtube.com/gjordnara

Tunnelväxthus Växa 3 x 4,5m Pris från 14 995kr Finns i flera storlekar & varianter

Starta Förodlingen Hos oss på GjordNära hittar du inte bara fantastiska Tunnelväxthus i alla möjliga storlekar från 5m 2 till 250m 2 . Vi har också ett brett utbud av smarta saker till din skörd & odling.

www.GjordNära.se

Växthusplast

Krukor & tråg

Bevattning

Special fiberduk Hållbar fiberduk 2 x 10m 350kr

Pluggbrätte 84 Håller i 10 år 89kr

Fyrkantiga krukor

Spadar & redskap

10st höga 9 x 14 cm 49kr

Odlingslådor

Du har gröna fingrar - vi har resten!

Ta vara på skörden

grönsaks- bonde Linus Källander är kolonisten som blev grönsaksbonde Från odlingslott till

på heltid. Livet som grönsaksbonde är krävande och under säsongen är arbetsdagarna långa. Men det är värt allt slit, inte minst i mötet med nöjda kunder, till exempel på Bondens marknad.

TEXT & FOTO ULRIKA FLODIN FURÅS

14

KOLONITRÄDGÅRDEN 1.25

Linus har frösådder på gång i växthuset under hela säsongen.

F ör närmare 15 år sedan såg jag en bil långsamt åka förbi mig på gatan med en släpvagn som var en prunkande odling. Jo, jag var tvungen att titta två gånger – och ja, det växte grönsaker innanför släpvagnsgallret. Några veckor senare såg jag den igen på en parkering intill Årstavikens strandpromenad, välmående växter inklusive blomlådor på utsidan, fyllda med mangold. Jag förstod att det var en demonstration för några skyltar satt fast på gallret: P-lotten var en kampanj för att få Stadskontoret att uppmärksamma att det behöv des fler koloniträdgårdar i stan. I väntan på odlingslott hade några vänner börjat odla i släpet istället. En av P-lottsodlarna visade sig vara en granne, Linus Källan der som tillsammans med sin tjej Ida ville bli kolonister. Så småningom startade Linus och Ida en grannodling på en södervänd slänt vid våra hus och efter ytterligare några års väntan fick de så småningom en odlingslott i Johannelund koloniträdgårdsförening precis utanför stadsgränsen. För att komma närmare naturen och kunna odla mer flyttade de så till Gnesta. Linus och Ida anlade en köksträdgård på villatomten och hos Linus, som till vardags jobbade som byråkrat, grodde en idé om att ge upp tjänstemannalivet och bli – grönsaksbonde. – Det kan ju verka som att det är ett långt steg att gå från kontorsarbete och ut till en åker, säger Linus, men jag är uppvuxen med en pappa som var småskalig grönsaksodla re, så jag visste vad det innebar.

Tillsammans med kollegor säljer Linus grönsaker, frukt och blommor på Bondens marknad, som äger rum varje helg under sommarhalvåret på Södermalm i Stockholm.

”Det kan ju verka som ett långt steg att gå från kontorsarbete och ut på en åker.”

Hårt slit och svårt att få verksamheten att gå ihop. Men också frihet och att få arbeta med jorden och det växande. Eftersom familjen trivs bra inne i Gnesta så var det ald rig aktuellt att familjen skulle flytta till en gård och det tog tre år för Linus att hitta en lämplig bit mark att arrendera för grönsaksodling. Platsen han slutligen valde för sin odling ligger vid en å som ger obegränsade vattnings möjligheter och vid en mjölkgård, där han kan hämta all gödsel han behöver. Under intervjun sneglar mjölkkorna lojt efter oss när Linus visar runt i grönsaksodlingen. Linus döpte sin odling till Bonden på Södertuna , som är namnet på gården han arrenderar marken ifrån. Har 5

15

KOLONITRÄDGÅRDEN 1.25

En gigantisk fiberduk som täcker en stor yta fladdrar i vinden när Linus lyfter upp den för att visa kållandet. Stora kålhuvuden på rad som snart ska skördas och säljas till kunder i Gnesta och Södertälje och på Bondens marknad, som är en populär tilldragelse på Södermalm i Stockholm under helgerna på sommarhalvåret. Som grönsaksbonde är man beroende av vädrets nycker. I våras, till exempel, var odlingen översvämmad av vatten och torkade inte upp förens i mitten av maj. Då blev det bråttom att komma igång med vårarbetet. Allt vatten gör också att jorden urlakas, tillskottet av gödsel från grann gården är nödvändigt. Det gäller också att hitta en balans, så att jorden heller inte blir övergödd. – När jag var 25 år sa jag till mig själv att när jag är 35 är jag grönsaksbonde, så jag kände att jag verkligen behövde pröva på att vara det. Jag har gett mig fem år för att se om det funkar att få det att gå runt ekonomiskt. Hittills har jag inte tagit ut någon lön. Vinsten återinvesteras i företaget. Verksamheten får växa långsamt och än så länge måste han ta uppdrag vid sidan av odlingen för att få ihop ekonomin. Men så mycket slit och ekonomisk osäkerhet, varför väljer man yrket grönsaksbonde? – Man får så mycket tillbaka och ingår i en gemenskap. Här i vår del av Sörmland är vi fem gårdar som samarbetar, två av oss är grönsaksodlare. Vi är kollegiala och tipsar varandra om ingångar till kunder, och så har vi Bondens marknad gemensamt. Linus lyser upp när han berättar om grönsaksleveranserna till kunderna i Gnesta och i grannkommunen Södertälje. Ett par gånger i veckan lastar han skåpbilen full av grönsa kerna i säsong och kör till förskolor, skolor och kommun husets restaurang i Södertälje. Odlingen har två växthus i det ena är tomat och gurka skördeklara och nya plantor av bland annat sallat står i brätten i väntan på att planteras ut. Säsongen på Södertuna är lång, ute i odlingarna följer en gröda efter en annan efter hand. Mycket av odlingen är mekaniserad. Det är en nödvändighet för att få ekonomin att gå ihop. Linus har en fiffig planteringsmaskin till exempel och en vagn som gör att man i liggande ställning effektivt kan rensa ogräs. Hjälpmedlen gör att han enkelt kan skala upp om han vill. Men han vill ha en verksamhet som är i balans, liksom han vill ha odlingarna i balans – och ekologiska, naturligtvis. – Bonden på Södertuna är KRAV-märkt, säger Linus och tillägger att han är ordförande i KRAV. Bonden på Södertuna ingår också i ett projekt för att få igång en svensk produktion av grönsaksfröer, tillsammans med forskare, rådgivare och andra odlare. – Det är ett lärprojekt som är givande och spännande, vi Det är många år som Linus burit på fröet att bli grönsaks bonde.

> Total yta: 6,5 hektar > Växtföljd: 4-årig > Gröngödsling: 40 % av ytan > På 2,5 hektar odlas grönsaker Fakta / Grönsaks bonden på Södertuna

En viktig del av en grönsaksbondes vardag är försälj ning. Linus grödor är populära bland stadsbor utan egen möjlighet att odla.

Linus inspekterar

majsodlingen.

två säsongsanställda och under arbetstoppar hjälper Ida också till på den 6,5 hektar stora odlingen, som är gammal sjöbotten. – Den största utmaningen är fröogräset, suckar Linus, det är enormt mycket ogräsfröer i jorden, inte minst pilört och våtarv. När jag glatt kommenterar att både pilört och våtarv är ätbara så skrattar han till. – Jo, gick de att sälja skulle jag bli rik. ”Här i vår del av Sörmland är vi fem gårdar som samarbetar.”

16

KOLONITRÄDGÅRDEN 1.25

ANNONS

TILL ALLA GRÖNSAKS- OCH BLOMSTERVÄXTER

Ån som rinner förbi grönsaksodlingen.

odlar bland annat rödbetor, vitkål, morötter och kålrötter. De flesta fröerna kommer från Nya Zeeland, fortsätter Linus och visar fröodlingen som ligger i det andra av de två växthusen. Det visar sig att Gnesta är förknippat med fröodling, staden har varit centrum för Mälardalens fröodling. – Därför är det extra roligt att vara med i projektet, ler Linus, fröodlingen har lokal förankring. Det finns också en egen Gnestaärt, som jag gärna skulle börja odla i stor skala. När jag säger hej då har Linus börjat förbereda för morgon dagens torgförsäljning i grannstaden Mariefred. Någon brist på kunder är det inte. 6

Linus tips / Om du funderar på att bli grönsaksbonde > Hitta din nisch och börja i en skala där du känner dig bekväm. Det finns inte bara ett sätt att bli framgångsrik grön- sakodlare, pröva och välj det du trivs med. > Fundera på om det är lönsamhet du är ute efter, eller om det är en livsstil. Planera din verksamhet utifrån det. > Fundera på vad du vill börja med att odla och i vilken skala, skjut på stora investeringar och personalkostnader så länge som möjligt. > Planera odlingsåret noga och förbered i god tid med att anlita medhjälpare till arbetsintensiva arbetsperioder som sådd och när det behövs stora insatser av ogräsrensning. > Samarbeta med andra grönsaksodlare, dela på maskiner, nätverka och utbyt kunskaper. > När du funderar på vad du ska odla, var noga med att välja sorter av grödorna som tål klimatet och platsen du odlar på.

Jag är med på trädgårdsmässan Nordiska Trädgårdar 27-30 mars

www.renahav.se

17

KOLONITRÄDGÅRDEN 1.25

Plastbanden skadar inte rådjuret om det skulle försöka hoppa in. Förbipasserande undrar ibland om trådarna är strömförande, de är de alltså inte.

Staket mot rådjuren

På Årstalidens odlingslottsområde i Stockholm försåg sig rådjuren obekymrat med godsaker tills kolonisterna en dag fick nog och beslöt sig för att hägna in området. Numer prunkar kolonilotterna och kolonisterna har återfått odlingsglädjen.

mar? Lily Bigestans och Jennie Degerman berättar att idén att bygga ett staket föddes 2021, snart bildades en arbetsgrupp som funderade på utformning och tog in offerter från snickare. – Beslutet och arbetet med rådjursstaketet förankrades demokratiskt i föreningen, berättar Lily. – Vi hade ett extra årsmöte där vi tog upp frågan om rådjursstaket eller ej, när vi röstade blev det 50/50. De som var emot trodde främst att ett rådjurstaket skulle vara fult. Arbetsgruppen funderade vidare, inte heller de önskade ett fult staket. De beslöt sig för att bygga en prototyp under en arbetsdag. Ett tag var arbetsgruppen inne på att använda alloxnät, som inte syns så tydligt på avstånd.

TEXT & FOTO ULRIKA FLODIN FURÅS

S om kolonist har du säkerligen varit med om det, du beger dig till lotten för att skörda säg mangold och när du kommer dit upptäcker du att någon annan, det kan vara ett eller annat rådjur, varit i farten innan och ätit upp alltiho pa. Kolonisterna på Årstaliden var alltför vana

vid detta, några var på väg att tappa odlings lusten och något måste göras.

Men hur skulle man gå till väga för att få ett snyggt, tilltalade staket så att inte området skulle se instängt ut – och hur skulle arbets insatserna fördelas bland områdets medlem

18

KOLONITRÄDGÅRDEN 1.25

Senare valde de vita band i olika höjder. Inte heller dessa är särskilt påtagliga och ger ett luftigt intryck. Med prototypstaketet på plats kunde medlemmarna konstatera att staketet inte gjorde att odlingslottsområdet såg instängt ut eller var fult inhägnat. – Vi tog ett demokratiskt beslut att byg ga staketet, säger Lily och understryker att den demokratiska processen var viktig genom hela projektet. Årstaliden ligger inom ett naturreservats område så man var tvungen att få tillstånd av förvaltaren, som var med på noterna, för utsatt att staketet var estetiskt tilltalande. Jennie och Lily visar runt på Årstaliden, som består av två områden precis intill varandra men med en väg emellan. En ny grupp organiserade själva byg gandet, köpte in virke och annat material. De behövdes folk som kunde hjälpa till och kapa virke till stolpar och slanor. – Det skulle gå åt fyra arbetsdagar för att bygga staketet och alla medlemmar uppmanades att anmäla sig till två av de fyra arbetsdagarna, berättar Jennie. – Uppslutningen var fantastisk, fyller Lily i, när de 150 stolparna var sågade skul le de målas. Trettio personer per arbetsdag ägnade sig åt detta. – När det blev dags för själva bygget tog folk med sig sina skruvdragare och en gerkap hyrdes in av föreningen, säger Jennie. – Det sägs att rådjur med lång avsats kan hoppa 1,80, så vi gjorde staketet högre än så, fortsätter Jennie. Staketbygget tog ungefär ett år och har kostat dryga 60–65 000 kronor, pengar som föreningen hade i kassan och tjänat in bland annat genom sina skördefester. 6

Fakta / Årstalidens koloni trädgårdsförening

Årstaliden ligger i utkanten av naturre servatet Årstaskogen i stadsdelen Årsta söder om Stockholms centrum och består av 48 odlingslotter. Det är uppdelat på två områden med en gångväg emellan. Området bildades 1985 och är därmed ett av Stockholms yngsta områden. arstalidenskoloni.se

Lily Bigestans och Jennie Degerman vid grinden in till odlingslotterna.

19

KOLONITRÄDGÅRDEN 1.25

Webbinarier för odlingsälskare Kunskap & inspiration

FOTO ULRIKA FLODIN FURÅS

Sedan flera år bjuder Koloniträdgårdsför bundet på webbinarier i ämnen som rör oss både kolonister och andra odlare. Några av webbinarerna kan ses på vår hemsida. Få in spiration och passa på att förkovra dig innan odlingssäsongen sätter i gång på allvar. Fritidsodlingens omfattning, FOR presenterar nya undersökningen Med odlingsrapporten vill FOR öka medvetenheten om fritidsodlingens betydelse och potential, inte minst att landets fritidsodlare vill bidra till en hållbar livsstil. FOR vill också visa att fritidsodlingen betydelse för krisberedskap och folkhälsa. Invasiva främmande arter Invasiva främmande växter utgör ett allvarligt hot mot den biologiska mångfalden och våra ekosystem. Under 2025 kommer troligen flera av dessa arter att inkluderas på en ny nationell förbudslista – växter som du kanske till och med har i din egen koloniträdgård. I detta webbinarium får du lära dig vilka växter som skapar problem, hur du kan bekämpa dem och vad lagstiftningen säger. Planera säsongen för en lång och maxad skörd Hur du planerar köksträdgården på bästa sätt. Kolonister berättar och tipsar hur de odlar för att få en lång skördeperi od. Inför odlingssäsongen får du tips om odlingsmetoder och grönsaker att odla för hela säsongen.

Om du missade vinterns koloniträd gårdswebbinar så har du chans att se dem i efterhand på vår hemsida: koloni.org/category/webbinarium

Följ oss på Facebook @Kolonitradgards forbundet

ANNONS

TIPS! LÄS TIDNINGEN KOLONI TRÄDGÅRDEN PÅ HEMSIDAN

kolonı trädgården

På vår hemsida finns både det senaste numret och ett tidningsarkiv. Så var du än befinner dig kan du ta del av både nya och gamla nummer. Här finns också det första numret av tidningen Koloniträdgården som gavs ut den första april 1918. Tidning arna ligger under inloggning och lösenordet är 1918.

20

KOLONITRÄDGÅRDEN 1.25

Koloniträdgårdarna – oaser i staden

Nu i vinter handlar Kolonipodden om koloniträd gårdarnas och stadsgrönskans betydelse i staden ur ett mänskligt och ekologiskt hållbarhetsper spektiv, hur förhåller vi oss till det förändrande kli mat och vad kan vi göra för att öka den biologiska mångfalden. För att få olika perspektiv på ämnet samtalar vi under tre olika poddavsnitt med Erik Hansson, som driver Rikare trädgård och har fokus på ekologisk mångfald, forskaren Sofia Cele och landskapsarkitekten Mattias Gustafsson . Kolonipodden produceras av Koloniträdgår dens redaktör Ulrika Flodin Furås. Lyssna på Spotify eller på vår hemsida koloni.org .

FOTO ULRIKA FLODIN FURÅS

#12

Erik Hansson driver Rikare trädgård och Natursidan. Rikare trädgård är en del av FOR, Fritidsodlingens Riksorganisa tion och där finns massor med tips på hur du skapar en koloniträdgård fylld med biologisk mångfald. Kolonipodden handlar just om detta och spelades in i Hammarbyhöjdens fritidsträdgårdar.

#13

#14

Sofia Cele är kulturgeograf på Uppsala universitet och forskar om grönskan i staden, hur den påverkar oss och hur vi påverkar den. Sofia är också utbildad trädgårdsmästare odh trädgårdsdesig ner och poddavsnittet handlar om stads bornas relation till stadsgrönskan och om koloniträdgårdarnas betydelse i staden. Just nu arbetar hon med ett projekt där hon undersöker hur enskilda odlare för håller sig till klimatförändringarna.

Mattias Gustafsson är landskapsarki tekt och driver landskapsarkitektby rån Urbio. Kolonipodden hänger med till Norra Djurgårdsstaden i Stockholm och pratar hållbar stad och ekosys temtjänster. Hur mår våra stadsträd i det förändrade klimatet? Hur ska vi ta hand om ökade regnmängder och hur kan koloniträdgårdarnas roll se ut i den framtida staden.

21 21

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.24 KOLONITRÄDGÅRDEN 1.25

BERÄTTELSER FRÅN VÅRA KOLONIER

Helena de Jong Lärkängens fri tidsträdgårdar, Danderyd.

M ycket jobb fick vi lägga ned för att få jorden bra med grävning och ogräsrensning, en kamp man aldrig vinner. Det första odlingsåret satte vi mycket potatis med för hoppningen att det skulle kväva en mängd ogräs. Vi lyckades till viss del men i gengäld fick vi en herrans massa potatis. Då man står med en skörd av cirka 200 kg potatis kommer nästa problem att lösa, för varing. Vi hade turen att ha en liten källare under vårt förråd. Det blev tomma rengjorda fisklådor som fick tjänstgöra som potatis lårar. Källaren och fisklådorna fungerade bra och vi hade egen potatis fram till i april/maj. Det var då vi insåg att vi skulle kunna bli mer eller mindre självförsörjande med potatis. Åren går och numer odlar vi gurka, rödbetor, morötter, lök av alla sorter, bönor så att vi i princip är självförsörjande på färska, lagrade och inlagda grönsaker. Störbönor förväller vi och fryser in. Örter torkar vi och gör olika sorters salt av. Vi torkar också morötter, betor och purjolök för att kunna använda i matlag ning när vi vandrar i fjällen. Vi utgår från vad vi vill och brukar laga för mat, om och hur det går att förvara innan vi bestämmer oss för vad vi vill odla. Det är till och med så att vi har olika potatissorter för olika typer av mat. Tar vi sorten ’Gwenne’ så är den utmärkt att göra klyftpotatis av med an den inte är lika bra som kokt, tycker vi. Potatis är ju ganska lätt att förvara i en mörk och sval källare. I samma källare har vi lådor med fuktig sand där morötter och betor

200 kilo potatis År 2009 gick vi med i en odlarförening och började med 100 kvm och ett par månader efter fick vi möjlighet att odla på ytterligare 50 kvm. Några år senare blev det 50 kvm till, det fanns inte till räckligt med arrendatorer så istället för att täcka lotten blev vi med totalt 200 kvm odlingslott.

TEXT & FOTO HELENA DE JONG

22

KOLONITRÄDGÅRDEN 1.25

Familjen är självför sörjande på det mes ta, vilket är möjligt eftersom de har en matkällare.

har märkt att sniglarna inte så gärna kryper över bar jord, ju mindre gräs och ogräs desto färre sniglar. Vi brukar följa John Taylors och Sara Bäckmos råd om hur man tar hand om sin jord och sina grödor. Det tillsammans med egna er farenheter gör att vi får relativt bra skörd om det inte är ett sådant där år då det inte bara vill sig. Vi ska bara äta av det, inte leva på det! Det tar några år och kanske något miss lyckande innan man hittat hur man kan öka sin självförsörjningsgrad. Då man väl har bärgat skörden och sett till att den kan lagras så blir man rätt nöjd över att slippa handla utlandsodlade och besprutade grönsaker i affären, smakskillnaden mellan hemodlat och köpt är enorm. Att man sedan minskar sina matutgifter är bara en bonus men mull, gödsel och arbete är också en kostnad. Ett annat perspektiv är faktiskt att vi höjer vår egen krisberedskap under stora delar av året. Antingen ligger förråden hemma eller så ligger de i jorden och växer. För att bli delvis självförsörjande krävs att man får tillgång till en relativt stor odlings yta, dels för att kunna ha växelodling, dels för att få tillräcklig yta för sina grödor. Det som vi ser som kan bli problem i en od lingsförening är att de som vill prova odling ställs mot oss som vill bli självförsörjande och det då skapas fler och mindre odlings lotter. Att försöka bli självförsörjande är inte svårt om man kan odla, det krävs troligen en stör re arbetsinsats och bra förutsättningar för att kunna lagra sin skörd. 6

förvaras, det gäller att fylla på med vatten då och då så att inte sanden torkar ut. Odlingsåren går i varandra för oss. Innan den sista skörden är upptagen har vi påbörjat nästa odlingsår. I november sätter vi lök på en plats som vi förberett tidigare.

och gräsklipp till stallströ (en blandning av kutterspån och torv). På våren kommer kogödsel som senare kompletteras med lite hönsgödsel då allt kommit upp och tål lite ”starkare saker”. Där vi sätter lök på hösten lägger vi ett tjockt lager med löv på. För att hålla löven på plats lägger vi hönsnät som

Samtidigt står palster nackor och purjolök kvar och skördas fram till nästa vår om det inte blir för kraftig kyla och tjäle. Det är en speciell känsla att skotta snö för att

”Det tar några år och kanske något misslyckande innan man hittat hur man kan öka sin självförsörjningsgrad. ”

förankras med tält pinnar. Vi ska också erkänna att vi har två varmkomposter hem ma som ger oss en hel del som tillför både

kunna skörda på vintern, varma handskar är en förutsättning och man blir rejält kladdig av snö och blöt jord. Det är många i vårt område som undrar hur man lyckas få så stora skördar som vi får. Svaret är egentligen ganska enkelt – sköt om jorden och läs på vilka avstånd som grönsakerna vill ha. Varje år behöver jorden få mullämnen och näring. Vi använder lite olika mullämnen beroende på vad vi har tillgång till. Det är allt från vissna löv

näring och mullämnen. I år fick vi möjlighet att hämta hästgödsel hos en ryttarförening, gödseln gör vi en limpa av där vi bottnar med odlingsrester och ogräsrens. Den sprider vi sedan ut på våren. Vi resonerar som så att varje planta behöver ett visst utrymme för att få näring, vatten och solljus. Det är därför vi ofta avrundar avstånden lite uppåt. Det blir också lättare att rensa ogräs om allt man vill ska växa inte står för tätt. Ogräset tar näring från grödan och vi

23

KOLONITRÄDGÅRDEN 1.25

ÅTERVINN TILL KOLONILOTTEN!

TIPS! Mari Winter, kolonist på Tomtebo koloniträdgårdsförening i Umeå, tipsar om att man kan använd trä kilarna som ligger mellan virket på brädgården. Fiffiga och böjliga och slängs annars som skräp.

24

KOLONITRÄDGÅRDEN 1.25

användbart

BOTANISKT OM FLORAN

Läkemalva,

KVINNLIGA TRÄDGÅRDS ARKITEKTER I SVERIGE

Althaea officinalis.

Om du gillar att lära dig mer om världens växter finns det på Bota niska trädgårdens hemsida en tråd som heter Veckans växt och som är ett myller av välkända och mindre kända växter som odlas i den bo taniska trädgården. Du hittar fliken under Våra växter. Rolig läsning för den vetgirige som vill veta mer om florans rariteter. uu.se/botaniska-tradgarden Botaniska trädgården

Till formen påminner den något om en gammal familjebibel, tjock, trygg, gedigen. Och sannerligen har den något av en bibel över sig, Catharina Nolins gedigna genomgång av de kvinnliga pionjärerna och stilbildarna inom svensk trädgårdsarkitektur, den är redan nu en klassiker och ett måste för den trädgårdshisto riskt intresserade. Författaren berättar bland annat om Ester Classon , Emma Lundberg och Ulla Bodoroff och går igenom hur de kvinnliga trädgårdsarki tekterna etablerade sig och vann erkännande. Boken innehåller även många ritningar, fotografier och skisser. Catharina Nolin, Kvinnliga trädgårdsarkitekter i Sverige : en yrkesroll växer fram, Apell förlag 2024

ATT ODLA PÅ AVSTÅND En del av idén med koloni trädgårdar är

VÄLJ SVENSKODLAT – PRIMULA

Fråga efter svensk odlat när du vill pryda fönsterbrädet med blommande vårblom mor. Primula är en av de krukväxter som odlas i Sverige. Andra svenskodlade kruk växter är pelargon, pärlhyacint, hortensia och azalea.

att man ska kunna odla

nära, fast man bor i stan. Men vissa kolonis ter har långt till sin lott, kanske ligger den på andra

sidan stan och då kan tips om att odla på distans komma väl till pass. Boken Distansodla innehåller också en hel del tips och trix för de som nyligen börjat odla. Författaren Ida Larsson började odla 2017 då hon fick tillgång till ett fritidshus, detta är hennes väg in i odlandets värld, tydligt och pedagogiskt berättad. Ida Larsson, Distansodla : Handbok för dig med trädgård där du inte bor , Norstedts 2025

Blomsterfrämjandet

BLOMSTERFRÄMJANDET/ÅSA MYRBERG

DET SKA VARA EN BLODTOPP I ÅR

Så klart man ska ha blodtopp, Sanguisorba officinalis , i sin träd gård och inte vilken blodtopp som helst utan ’Tanna’ som utsetts till Årets perenn 2025 av Perennagrup pen. De konstaterar att blodtopp ’Tanna’ är bästa grannen i rabatten och motiverar valet så här: ”Med distinkt siluett och drama tisk blomfärg sätter Sanguisorba officinalis ’Tanna’ pricken över i:et i allt från ängslika planteringar till färgsprakande rabatter. Det lätta, vävande växtsättet och ett subtilt manér verkar samtidigt lugnan de och lyfter omgivande växters karaktärer. För förmågan att skapa såväl spänning som harmoni i kom positioner av vitt skilda slag och för pålitligheten i odling har Peren nagruppen utsett blodtopp ’Tanna’ till Årets perenn 2025.” Perennagruppen

ANNONS

Vill du odla din egen mat? Prenumerera på tidningen Odlaren och få boken Odla din egen mat 250 kr/år

Maila: kansli@fobo.se Ange koden: KOLONI www.fobo.se

25

KOLONITRÄDGÅRDEN 1.25

Virussmittade tulpaner blev uppkomsten till tulpanmanin i Nederländerna 1636 – 1637. De smittade tulpanerna som hade kron bladsfärger uppbrutna i en eller flera färger och som hade fina fjäder- eller flammönster såldes för enorma summor. Fotot på den virussmittade tulpanen på bilden är tagen i en plantering i en park i Stockholm.

Henrik Bodin är trädgårdsrådgivare och en av de som svarar i FOR-telefonen. Henrik driver också Bodins trädgård och arbetar på Riksförbun det svensk trädgård, RST.

s

Växter kan leva med virus och bakterier

En gång smittad alltid sjuk? Det är skillnad mellan oss människor och växterna vi odlar. Blir vi smittade av en bakteriesjukdom eller ett virus blir vi friska så småningom. Blir växterna smittade förblir de sjuka. Ibland leder sjukdomen till att växten dör. Men många gånger blir resultatet att växten lever men med tiden ser den konstig ut.

ILLUSTRATIONER, FOTON OCH BILDTEXTER EVA RÖNNBLOM

26

KOLONITRÄDGÅRDEN 1.25