Koloniträdgården Nr 1 2025
krönikan
”En kommun som stöttar fritidsodling blir mer robust. Trosa kommun förstod detta och nappade på min projektidé att främja odling och beredskap.”
FOTO PRIVAT
s
Eva Westergren, Initiativtagare Odla Vardagsmaten och beredskaps entusiast.
Fritidsodling i fredstid blir beredskapsodling i kristid
O dla zucchini sa, de. Det är superen kelt och ger en jättestor skörd, sa de. Jorå, tänkte jag när jag höll upp mina skrumpna små prinskorvar till zucchinifrukter i solen för några år sedan. Det var bara att konstate ra, jag kunde inte odla. Jag hittade inte några gröna fingrar hur mycket jag än letade, men blev i stället grön av avundsjuka när jag kikade in över staketet till grannens prunkande odlingar. Min dröm om mat lager likt de i Laura Ingalls böcker grusades och jag var nära att bara gå in, stänga dörren och klicka hem grönsaker från matbutiken, men jag valde en annan väg. Insikten att lyckad skörd kan bidra vid en kris och att det troligen var fler än jag som saknar odlingskun skap, framkallade en vilja att bidra till ett mer robust samhälle. Där i grönsakslandet insåg jag att i ett robust samhälle kan vi inte vänta på att någon annan gör något, utan det är viktigt att vi alla tar ansvar. I ett robust samhälle har vi stärkt vår hem- och matberedskap. Fler odlar mer av sin mat som komplement till den kommersi ella odlingen och det blir en naturlig del av vardagen. Det jag odlar själv är mindre sårbart för skyfall och torka och jag behöver inte GPS, WiFi eller insatsvaror från utlandet för att få god skörd. Gott är det också. Fritidsodling i fredstid blir beredskapsodling i kristid, men det ger även så mycket mer än mat. Jag har själv upplevt den starka positiva effekt som odling har på vårt välmående. Från den friska luften till den känsla
av stolthet och trygghet som kommer från att se en grönsak växa genom min egen ansträngning. Jag läg ger tankarna på något praktiskt och positivt samtidigt som jag ökar kunskapen. Jordig funderade jag vidare att om jag dessutom skulle odla tillsammans med andra, som till exempel på koloni- och odlingslotter, så byggs gemenskap och starkare samarbetsförmåga. Föreningslivet i sin struktur bidrar också till att värna våra gemensamma demokratiska värden i ett välmå ende samhälle. Det finns en massa platser där vi skulle kunna anlägga fler odlingslotter, vilken möjlighet! Invånarnas privata odlingar är idag inte kommunernas ansvar, men en kommun som stöttar fritidsodling blir mer robust. Trosa kommun förstod detta och nappade på min projektidé att främja odling och beredskap. Odla Vardagsmaten startade och vi genomförde kur ser, evenemang och informationskampanjer i rasande fart tillsammans med våra samarbetspartners. Ålyck ans kolonilotter tog bland annat emot studiebesök och var plats för kurser och evenemang. Samarbets partners är en stor del av projektets resultat och det är också de som driver mycket av arbetet vidare på olika sätt nu när projektet avslutas. Nu kanske du undrar om jag hittat mina gröna fingrar? Nja, men de skiftar i lite mer grönt nu i alla fall. Jag lu tar mig fortfarande mot min granne som gärna delar med sig. Jag är tacksam för att jag byggt gemenskap och samarbete med folk omkring mig, så att vi kan ha kul, dela kunskap och tillsammans ta vårt ansvar för att vi varje dag blir lite mer beredda. 6
Mer info / Odla vardagsmatens Mer information om det kommunala bered skapsprojekte t Odla Vardagsmaten på odlavardagsmaten.se
s
Odling på Ålyckans kolonilotter.
34
KOLONITRÄDGÅRDEN 1.25
Made with FlippingBook Digital Proposal Maker