Koloniträdgården Nr 1 2025

O dlingsmetoden som är grunden till Hort de Felip är uråldrig. För mycket längesedan utvecklade de som bodde i Nordafrikas ökentrakter en odlingsteknik som gick ut på att plantera höga dadelpalmer runt om frukt- och köksträdgårdar. Dadel palmerna är överlevare som har djupa rötter som finner inte bara näring, utan även vatten djupt nere i marken. De tål både torrperioder och starka vindar. På latin heter de Phoenix dactylifera , Phoenix som fågel Fenix som reser sig ur elden, breder ut sina vingar och flyger iväg. I den hårda miljön som utgör en öken var palmernas skydd nödvän digt för att över huvud taget kunna odla. Innanför palmer nas skyddande skal såddes också grödor till boskapen. Dadelpalmerna introducerades av fenicierna på den Iberis ka halvön och det var morerna som århundraden senare tog med sig odlingstekniken, förfinade den i el Palmeral och byggde sinnrika bevattningskanaler. I Elche finns cirka 200 000 dadelpalmer, varav en stor del växer i el Pameral, som breder ut sig över staden. Inte alla delar av el Pameral är del av UNESCO:s världskulturarv, men den del där Hort de Felip ligger är det. Reglerna för hur jorden får brukas är rigorösa. Palmerna måste lämnas intakta och man får bara odla exakt på sin lott, ingen plast får användas, utom droppbevattningsystemet. – Vi har vattenbrist i Elche, så vi har ett gemensamt droppbevattningssystem som vi sköter enligt ett schema för att inte slösa vatten i onödan, berättar Presen Guerrero, som är Hort de Felips koordinator. När vi går runt syns ändå plast här och var, som i bågar till växttunnlar täckta med nät. Själva nätet är också av plast. Presen förklarar att hon ber kommunen om dispens för bågarna och näten, sådant som är nödvändigt för att skydda grödan. – Vi har massor med fåglar här, så odlarna måste få skydda sina grönsaker. Men en hel del använder sådant som finns här på platsen, som palmblad, eller dadelklasarnas skaft. Presen visar en lott där kolonisten stuckit ner dadel skaften kring späda sallatsplantor så att de bildar en skyddande skog dit inga fågelnäbbar når. – Har ni många skadegörare här? Undrar jag för de flesta plantorna ser så friska och välmående ut, det är inte många tuggmärken av larver eller sniglar på dem. – Jo, massor, framförallt svampsjukdomar, säger Presen och ler, men det är ett friskhetstecken. När vi började odla här så fanns det inte ens en snäcka, allt var liksom dött, par ken var besprutad med glyfosater. Vi odlar strikt ekologiskt och hållbart så nu har skadegörarna kommit tillbaka. Och de som äter skadegörarna har också hittat hit. Hon berättar att de försöker skapa en balans i odlingarna där skadegörarnas naturliga fiender håller dem i schack. Hort de Felip består av fyra rektangulära odlingsområ den omgärdade av palmer. Vid sidan av dessa finns flera andra likadana områden som ännu inte är uppodlade. Kommunen har tankar om att utöka Hort de Felip så små ningom.

Presen Guerrero visar komposten.

fakta / Hort de Felip > Startade i april 2021 som det andra odlingslotts området i Elche. I dag har ytterli gare ett område anlagts. Stadens tre områden sam arbetar och stödjer varandra. > Består av 37 odlingslotter på cirka 60 kvadrat meter, och drivs av stadsdelen Rabals sedan lämnar man den vidare till den som står överst på kölistan. Vill man ställer man sig åter i kön. > Under tiden medan man väntar på en ny egen lott, kan man vara grannförening. > Som kolonist får man odla sin lott under tre år, missköter sin lott så går lotten till översta namnet i kön, som får ett treårskontrakt. > Odlingslotten kostar 120 Euro om året. > Hort de Felip är en del av världskul turarvet el Palme ral, som är en stor palmodling. medodlare på någon annans lott. Varje kolonist får ha upp till fyra medodlare. > Om någon

Här finns 38 odlingslotter, varav fem odlas gemensamt av skolor eller organisationer.

Resten odlas av folk i grannskapet, barnfamiljer, arbets lösa och pensionärer har företräde. När området startade för tre och ett halvt år sedan ställde sig 300 personer i kö, odlingsintresset är stort. Men det var under pandemin. I dag har Hort de Felip närmare 40 personer i kö. Antalet kö ande har också minskat för att ett nytt odlingslottsområde öppnat i en annan del av el Palmeral, detta område består av över 200 odlingslotter. Kolonisterna här får bara ha sin lott under tre år, på så sätt hoppas grannskapsföreningen – och kommunen – att Hort de Felips odlare blir en del av hela odlingslottsområ det och inte bara sin egen lott. När man lämnar över lotten till nästa odlare ska jorden vara välskött och näringsrik, redo för ytterligare tre års odling. – Man odlar jorden för alla, inte bara för sig själv, säger Presen, vi odlar här tillsammans, fast på egna lotter. Jag blir lite konfunderad, det måste kännas svårt att läm na ifrån sig en köksträdgård som man lärt känna under tre år. Och svårt att lämna gemenskapen. – Fast det gör man inte, ler Presen, vill man så ställer man sig i kön igen, och under tiden man väntar på en ny lott kan man vara medodlare på någon annans lott. Det är många som blivit nära vänner här genom odlandet. Och oavsett om man odlar här eller inte så kan man vara med i gemen skapen, delta i aktiviteter eller bara hänga. Samtliga odlingslotter är tre och en halv meter breda, men skiljer sig åt något i längd. Lotterna är uppdelade i fyra delar och odlas enligt strikt växelbruk. Många täckod lar och alla kan hämta hästgördel från en gemensam del av odlingen där också gemensamma komposter finns. Samt

36

KOLONITRÄDGÅRDEN 1.25