Koloniträdgården Nr 2 2023

LÖSNUMMERPRIS 59 KRONOR INKL MOMS

trädgården

Koloniträdgårdsförbundets tidning 2.2023

OM NÄRINGSLÄCKAGE PÅ LOTTEN Kan man gödsla för mycket?

LIVET I JORDEN Mikrodjuren fixar näringen

SIDAN 46 Kolla in våra nya medlemsrabatter!

GRÖNT PARADIS I UPPSALA BESÖKET PÅ LOTTEN – FLORA-LINNÉA / SIDAN 10

DETTA ÄR EN ANONS DETTA ÄR EN ANNONS

Risken för hjärninflammation (TBE) hotar friluftsentusiaster: ”Alla som vistas i riskområden, som natur eller trädgårdar, bör vaccineras”

Risken att drabbas av TBE har ökat och kan orsaka svåra komplikationer och därför är det viktigt att skydda sig mot smittan, det säger Charlotta Zacharias, specialiserad på global hälsa och sakkunnig i vaccinologi på VaccinDirekt.

F ästingburen hjärninflammation, TBE, är en form av hjärninflammation som i värsta fall kan vara livshotande. Viruset sprids via fästingar inom några minuter efter att fästingen bitit sig fast. I dagsläget finns ingen specifik behand ling mot TBE så det mest effektiva sättet att skydda sig mot sjukdomen är att vaccinera sig. En till tre procent av fästingar i riskområden bär på viruset och långt ifrån alla som får TBE-infektion blir så sjuka att de behöver söka vård. TBE-fallen har ökat stadigt de senaste åren och år 2022 konstaterades totalt 465 infektioner i Sverige 1 . Även om barn som regel får en lindrigare infektion vid smittill fället är det inte ovanligt att de trots detta får bestående men som exempelvis inlärningssvårigheter i efterhand 2 . – Men har man oturen att bli smittad, vilket kan hända allt ifrån när man arbetar i trädgården, på kolonilotten eller när man vistas ute i skog och mark kan det resultera i mycket allvarlig sjukdom med lång sjukhusvistelse och lång återhämt ning. De flesta blir helt återställda men en del får bestående men som minnesproblem, koncentrationssvårigheter och i värsta fall förlamning, säger Charlotta Zacharias.

i landet och har blivit vanligare i Västra Götaland 1 . Ökningen tros bero på flera faktorer, som exempelvis milda vintrar och en ökad förekomst av rådjur och gnagare som är de djurarter som framför allt sprider TBE mellan fästingar 3 . Trots att fler och fler vaccinerar sig mot TBE, omkring 53 % av Stockholms invånare bedöms vara vaccinerade med minst en TBE vaccination 4 , så ökar ändå antalet fall per år stadigt. Ökningen som ses i Sverige, framför allt i Stockholm och Västra Götalandsregionen medför en ökad risk för TBE då man vistas i skog och mark, stadsparker och trädgårdar. I Sverige har vi samma typ av TBE-virus som resten av Europa så om man planerar till exempel en vandringsresa i Alperna där smittan är vanligt förekommande, rekommenderar Charlotta Zacharias att man ser till att vaccinera sig innan. – Det positiva är att det vaccin vi använder i Europa skyd dar mot TBE-smitta även i Östeuropa och norra Asien där TBE förekommer. Nu är det dags att vaccinera sig! Grundskyddet mot TBE får man genom tre vaccinationer som ges under det första året följt av en påfyllnadsdos efter tre år. För att ha maximalt skydd behövs också en påfyllning vart femte år. Men även om det skulle gå längre än fem år mellan påfyllningarna betyder det inte att immunförsvaret är nere på noll.

Riskområdena för TBE växer – se upp i trädgårdar och kolonilotter

De senaste årtiondena har utbredningen av TBE ökat snabbt över hela Europa och i Sverige har smittan spritt sig västerut

1. https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistik-a-o/sjukdomsstatistik/tick-borne-encephalitis-tbe/?t=county 2 . Steffen R. Tick-borne encephalitis (TBE) in children in Europe: Epidemiology, clinical outcome and comparison of vaccination recommendations. Ticks Tick Borne Dis. 2019 Jan;10(1):100-110. doi: 10.1016/j.ttbdis.2018.08.003. Epub 2018 Sep 1. PMID: 30241699. 3. https://www.folkhalsomyndigheten.se/ smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/tick-borne-encephalitis-tbe/vanliga-fragor-om-tbe/ 4. HH Askling et al. Tick borne encephalitis (TBE)- vaccination coverage and analysis of variables associated with vaccination, Sweden. Vaccine 2015 Sep 11;33(38):4962-8. https://pubmed.ncbi.nlm.nih. gov/26207593/ 5. https://vaccindirekt.se/fastingbussen/ 6. https://www.1177.se/ Stockholm/olyckor--skador/bett-stick-och-vaxter/fastingbett/

SE-TDA-2300017, 04/2023

DETTA ÄR EN ANONS DETTA ÄR EN ANNONS

– För bästa skydd är det bra att följa rekommenderat sche ma, men när man väl har ett etablerat grundskydd behöver man inte börja om från början om det skulle råka gå mer än rekommenderad tid mellan doserna, säger Charlotta Zacha rias. Det är viktigt att planera in sin TBE vaccination eftersom det är det enda som skyddar mot TBE. Planerar du trädgårdsarbete i vår? Alla som vistas i riskområden, så som natur, trädgårdar och kolonilotter bör vaccinera sig menar Charlotta Zacharias. Hon upplever att viljan att vaccinera sig är stark men att det för många är svårt att komma till skott. – Eftersom man startar med tre-fyra vaccinationer första året tänker många att de missat sin chans om de inte hunnit vaccinera sig och familjen innan fästingsäsongen börjar, men så är det inte. Nu är det en bra tid att börja vaccinera sig mot TBE och en vaccination är bättre än ingen och två är bättre än en. Vart kan jag vaccinera mig? TBE-vaccin går att ta på i stort sett vilken vaccinmottagning eller vårdcentral som helst och precis som tidigare år rullar också VaccinDirekts fästingbuss på sex orter runt om i landet mellan maj och oktober 5 . – Tanken med fästingbussen är att det ska bli enklare att vaccinera sig. Man behöver inte boka tid innan utan det är bara att komma dit och vaccinera hela familjen. Barn kan vaccineras från ett års ålder, säger Charlotta Zacharias. Viktigt att skydda sig mot bett Eftersom fästingar sprider andra infektionssjukdomar än TBE, till exempel borrelia, är det viktigt att skydda sig mot fästingbett även om man är vaccinerad. Enklast görs det med täckande kläder som långärmad tröja, långbyxor och heltäck ande skor, gärna med strumporna utanpå byxorna. Fästingar dras till ljusa färger så mörka kläder är att föredra även om fästingarna syns bättre på ljusa tyger 6 . Det är bra att ta för vana att leta efter fästingar varje kväll om man varit utomhus i fästingtäta områden. Fästingar biter sig inte fast direkt utan vandrar vanligtvis omkring i flera timmar på kroppen och letar efter ett bra ställe, det gör att det ofta går att upptäcka dem innan man hunnit bli biten 6 .

TBE = FÄSTINGBUREN HJÄRNINFLAMMATION

Fästingburen hjärninflammation (TBE) är en virussjukdom som överförs av fästingar.

Förekomsten ökar stadigt i Sverige och andra europeiska länder.

TBE smittar via fästingens saliv på bara några minuter efter ett bett.

Det finns inget botemedel mot viruset utan infektionen behandlas symtomatiskt.

År 2022 konstaterades totalt 465 infektioner i Sverige (enligt FHM) 1 .

Om oturen är framme Skulle man ha oturen att bli biten är det viktigt att avlägsna fästingen så snabbt som möjligt, eftersom TBE kan överföras inom minuter då fästingen har bitit sig fast. Det bästa sättet att skydda sig och sina nära är genom vaccination. Tvätta bettstället med tvål och vatten eller desinfektionsmedel och håll sedan koll på hudområdet runt bettet under några veckor 6 . – Om det uppkommer en rodnad runt bettet någon till några veckor efter man blivit biten kan det vara ett tecken på borrelia. Då bör man

kontakta läkare för en bedömning, och eventuellt antibiotikabehandling, säger Charlotta Zacharias.

www.tbevaccin.se Hitta ett vaccinationsställe Prata med din vaccinatör om TBE-vaccination och skydd mot fästingar.

Välj redskap efter behov Ogräsbekämpning Svea Redskap AB

Hjulhacka

Det finns mängder med tillbehör till hjulhackan för ett lättare arbete! T.ex.

Återkupare

Ogräsharv

Pendelrensbåge

Kantskär

Steglös höjd för bätttre ergonomi

Kupplog

Bygelhacka R6

Läs mer på .se

Trådrensare L2

Ergospade

Enkelt Effektivt Ergonomiskt

INNEHÅLL 2.23

Prenumeration Tidskriften Koloniträdgården ingår i medlemsavgiften till Koloniträdgårds förbundet. Prenumerationspris för icke medlemmar år 2023: 300 kr trädgården kolonı Redaktör & ansvarig utgivare Ulrika Flodin Furås, Ringvägen 9E, 118 23 Stockholm, 070-650 68 16 ulrikaff@koloni.org, redaktion@koloni.org Redaktionskommitteé Ulrika Flodin Furås, Ulf Nilsson, Björn Quarfort, Mari Winter Ulrica Otterling och Johanna Uhr, Pierre Gräff, Anneli Renström, Ingrid Rogblad och Helena Westerling. Layout Irons Design Annonser Swartling & Bergström Media, Daniel Persson daniel@sb-media.se 08-545 160 61 Pg 27 71-4, Bg 493-53 91 Prenumerationsärenden: Anneli Renström, 08-556 930 80 kansli@koloni.org

15

10

Tryckeri Ljungbergs Tryckeri Utgivning

35

Koloniträdgården utges av Koloniträdgårdsförbundet

26

08-556 930 80 www.koloni.org

Följ oss @kolonitradgardsforbundet

6 Inledaren Berika din odling 8 Nyplockat

26 Rönnbloms bästa Sommar i trädgården 30 Näringskoll på kolonin Kan man gödsla för mycket? 34 Krönikan Löv istället för torv 35 Nya odlingslotter Följ med till Björkhagens fritidsträdgårdar 39 Farbror Grön Basilika och rosmarin 42 Miljödiplomeringsnytt Full fart på miljödiplomeringen 43 Nordiska trädgårdar och Noolia Trädgård Rapport från mässorna 43 Nyheter från FOR Sommarens trädgårdsrådgivning 45 Föreningssidor Rapport om pyralider 51 Kors & tvärs

Koloniträdgårdsförbundet är medlem i FOR, Fritidsodlarnas Riksorganisation och i det internationella Koloniträdgårdsförbundet. 105:e årgången Stockholm 2023 Detta nummer har tryckts i 25 800 exemplar. Nästa nummer Nr 3 distribueras v 38. Utgivningsmånader: mars, juni, september och december. För insänt ej beställt material ansvaras ej. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta ner och redigera insända manus. Kontrollerad dist. 2021.06.30: 23.600 TS-kontrollerad ISSN 0345-6293

Spännande nyheter 10 Besöket på lotten Flora-Linnéa – grönt paradis i Uppsala 14 Ätbart Till sommarbuffén 15 Det myllrar i jorden Följ med ner i jorden och möt en ny värld – del 2 18 Biokol Kolonisterna i Karlstad gör egen biokol 20 Miljönoterat Nässelfjäril årets trädgårdskryp 21 Kolonipodden Träffar Elin Unnes 22 Historisk tillbakablick Lillemor Anderssons mopedfärder i norr

LÖSNUMMERPRIS 59 KRONOR INKL MOMS

trädgården

Koloniträdgårdsförbundets tidning 2.2023 å

OM NÄRINGSLÄCKAGE PÅ LOTTEN Kan man gödsla för mycket?

LIVET I JORDEN Mikrodjuren fixar näringen

SIDAN 46 Kolla in våra nya medlemsrabatter!

GRÖNT PARADIS I UPPSALA BESÖKET PÅ LOTTEN – FLORA-LINNÉA / SIDAN 10

Omslag Sommarmyller av Malin Rosengren . Läs mer om henne på sidan 8.

5

KOLONITRÄDGÅRDEN 2.23

INLEDAREN

FOTO ULRIKA FLODIN FURÅS

Berika din odling Att odla ett överflöd av ätbart och blommor till pollinatörerna växter är en lycka, men hur ska man göra med ogräset? G rönskan, det tar några dagar för na turen att slå över från gråbrunt och blyertsgrått till knallgrönt. Och nu… på någon vecka kom sommaren till Stockholm, våren här i år varade typ en dag. April och maj är månader då jag är helt uppslukad av vinterns försvinnande och vårens antågande. Då är jag temperaturfixerad, senare, när odlings

da. Den är hopplös att få bort och snärjer ihop växterna på ett sätt som det tar timmar att trassla ut. Ja, ni vet säkert. Och inte heller är den ätbar. Men men, nu kommer även tiden för lugna dagar på kolonin, när man hinner slappa och läsa också, kanske lyssna på en podd. I Kolonipodden #5 som släpps i samband med detta nummer av Koloniträdgården så går vi på promenad i Södra Årstalundens koloniområde tillsammans med Elin Unnes , som tills för litet sedan också var kolonist. Vi pratar om koloniträdgårdarnas själ och den sociala aspekten av koloniträdgårdsom råden. Vi kikar också in hos Krister Nyström som har en helt magisk lott. Även Robert Hansson, ordförande på Flora- Linnéa i Uppsala är inne på samma ämne: den gemenskap som finns inbyggt i koloniträd gårdarna. Läs mer om hans tankar i Besöket på lotten där Flora-Linnéa porträtteras. Vad mer? Jord förstås, detta nummers gästkröni kör Katja Jassey , ordförande i SK, skriver om att allt fler Stockholmskolonister väljer löv istället för torv. Och koloniföreningen Steffens minne i Karlstad berättar hur de gör egen biokol. Ulrica Otterling beskriver hur jordens mikroliv fixar näringen. Att det kan bli för mycket näring i kolo nilottsjorden berättar Agneta Bergström om. Det och mycket mer kan ni läsa om i sommarnumret av Koloniträdgården. Kanske vi ses i sommar!

Maskrosblommeglass, kanske något för sommarfesten? Den goda glassen serverades på en ogräs lunch som Pollinera Sverige bjöd på för att fira Mångfaldens dag den 22 maj.

säsongen kommit igång så är jag helt uppta gen av bevattning och regnvädersprognoser, följt av ogräsrensning. Jag försöker bli kompis med ogräsen. Det går sissådär halvers, nässlor gillar jag, de ger näring och mat, är värdväxt åt fjärilslarver och det finns en massa spännande historier om nässlor. Men jag gillar inte nässlor överallt. Kardvädd tycker jag är oerhört snygg och ståtlig, dessutom älskas den av bland annat humlor. Men vartenda frö verkar gro och bildar som en grön heltäckningsmatta… vad göra annat är att rycka upp alla småplantorna. För att bli på bättre humör har jag börjat täckodla med ogräset, alltså, jag är jättenoggrann med att ta bort rötter och fröställningar innan jag täcker jorden med små kardborreplantor och kirskåls blad. Kirskål lagar jag mat av på våren, det är ett sätt att bli kompis med den, men senare på sommaren kan jag bli utmattad bara jag ser ett kirskålsblad. Maskros är min ogräsfavorit. Allt är ätbart, häromsistens bjöds jag på en fantastiskt god maskrosblommeglass. Det är kul att experi mentera med ätbart ogräs. En del ogräs har jag däremot svårt att bli kompis med, som åkervin-

Ulrika Flodin Furås är tidningen Koloniträdgårdens chefredaktör. Hon gillar att blicka bakåt i histori en för att på så sätt få syn på sam tiden och framtiden. Efter flera år i kö fick hon under sensommaren äntligen en odlingslott. Planerna om vad som ska odlas där pågår för fullt… I övrigt handlar det mesta just nu om att göra egen jord och få till ett eget kretslopp på lotten.

s

6

KOLONITRÄDGÅRDEN 2.23

Odlarglädje

Blommor för direktsådd

Ekologiska fröer för hälsa och miljö.

Fröer som bevarar den biologiska mångfalden.

Prunkande blomsterglädje

Direktsådd av blommor är både enkelt och roligt. Så fort jorden är tillräckligt varm kan du sätta igång. Luckra jorden, så inte för tätt och vattna. Många blommor trivs lika bra i en kruka eller låda på balkongen. Hitta dina sommarfavoriter bland ettåriga blommor och

eterneller på impecta.se eller hos våra utvalda återförsäljare. Handla snabbt och enkelt i vår fröbutik på impecta.se

nyplockat

SHUTTERSTOCK

Bina lär sig dansa av de äldre

bidans Bin kommunicerar genom att dansa. Arbetsbin som hittat pollen- och nektarrika blommor berättar för de andra var blommorna finns. De gör det genom att dansa i en viss hastighet, form och genom att vippa på rumpan. Dansen är binas språk. Nu har forskare vid University of California i San Diego funnit att de unga arbetsbina lär sig dansen av de äldre. Science boktips Jamaica Kincaids bok Bland blommor en vandring i Himalaya är en smygande drabbande dokumentation av en stillsamt dramatisk vandring i Himalaya på jakt efter fröer till trädgårdar i USA och Storbritannien. I förstone verkar berättelsen att handla om just detta. Författaren beskriver kärleken till sin trädgård i Vermont och hur denna kärlek fört henne till Himalaya för att hitta fröer till sådant hon kan odla i sin trädgård. Hon färdas i ett litet med kunniga och vana På fröjakt i Himalaya frösamlare i en terräng som bitvis är mycket ogästvänlig och svårforcerad och hon beskriver mötet med Himalay as människor och byar. Så olik hennes egen värld i USA och barndomens Karibien. Som besökare kan man aldrig tränga in helt i Himalayas verklighet, man kan inte bli en del av den, sällskapet är blott besökare och betraktare. Hotfullt blir det i mötet med den maoistiska gerillan. Kincaid skriver också vackert om alla de växter hon möter på sin väg, som den märkliga solitären Rehum nobile och många andra växter. Jamaica Kincaid, Bland blommor en vandring i Himalaya, Tranan 2023. Dyrt bladgrönt food-tech Under en rad av år har food tech-startups marknadsfört sig och sina produkter som det nya smar ta, hållbara sättet att odla. Riskkapitalister har stått i kö för att investera. Men nu verkar bubblan ha spruckit; investerarna har drar öronen åt sig, sallatsodlingar na under ledljus inomhus är dyra i drift och vinsterna uteblir. Runt om i världen har food tech-odlingar gått i konkurs för att inomhusodlingen är svår att få lönsam. En bidragande orsak är också de ökade priserna på el och konstgödsel. Fast Company

Årets Guldgrävare – Borrabo Permakultur utnämning FOBO har utsett fa

kunskap om hållbart och naturnä ra odlade och leverne. Med stort fokus på organismerna i jorden sprider dom viktiga kunskaper som är avgörande för vår planets överlevnad.”

miljen Arvidsso n i i Borrabo till Årets Guldgrävare. Motiveringen lyder: ”Med en otroligt vackert illustrerad bok om Permakultur på svenska har Familjen Arvidsson förmedlat

Odlar du i norr? digitalt Tidskriften Trädgård Norr fyller 20 år och lanserar Trädgård Norr Digital som är en guldgruva för alla som letar information om växter, odlingstekniker och allt man behöver veta för att lyckas i tufft klimat. På webben finns också ett sökbart arkiv med alla 100 tidningar som

Du har illustrerat omslaget till det här numret av tidningen. Har du några speciella favoriter bland jord djuren och trädgårdens pollinatörer? - Mina favoriter är senfotingar och fjärilar står också högt i kurs. Dessutom är de roliga att teckna med alla ben och vackra mönster. HejMalin! humlor, för de är så bulliga och söta. Tu

getts ut sedan start. Med den digita la versionen hoppas Trädgård Norrs grundare Marie Olausson att man ska nå nya och yngre odlare. Trädgård Norr

Lustfyllt om tomater boktips När man trodd e kanske att alla tomatböcker var skrivna när Johanna Gilljams tomatbok damp ner, för lik nande tomatbok har vi inte sett förut. Kunnig, pedagogisk och med glimten i ögat. Johanna Gilljam berättar person ligt och lustfyllt inte bara om sin toma todling utan även om att odla jorden, göra näring och odla i kretslopp. När man

LÖSNUMMERPRIS 59 KRONOR INKL MOMS

Koloniträdgårdsförbundets tidning 2.2023 å

trädgården

OM NÄRINGSLÄCKAGE PÅ LOTTEN Kan man gödsla för mycket?

läst så vill man odla bara odla mer tomater! Bokens foton är också en stor behållning, inte minst bilderna på författaren

LIVET I JORDEN Mikrodjuren fixar näringen

SIDAN 46 Kolla in våra nya medlemsrabatter!

GRÖNT PARADIS I UPPSALA BESÖKET PÅ LOTTEN – FLORA-LINNÉA / SIDAN 10

som livar upp och sätter stämningen i boken. Tomater Odla för hela året, Johanna Gilljam, Bonnier fakta, 2023.

1

8

KOLONITRÄDGÅRDEN 2.23

EGEN KRUKJORD – SÅ GÖR DU Istället för att köpa påsjord till krukor och odlingskärl kan du ta av det som finns på kolonilotten. Det är roligt och enkelt att bygga egen jord även i liten skala. Allt du behö ver är en vanlig stor kruka, kvistar, grenar, växtrens, ogräs, gräsklipp, ja, vad du hittar på lotten. Du varvar materialet enligt lasagnemetoden. Till sist behöver du lite kompostjord eller jord från förra årets krukor att odla i. Torrt brunt mate rial innehåller mycket kol, det färska gröna är rikt på kväve. Bägge behövs för att komposteringen ska komma igång. Materialet i krukan komposteras medan du odlar i det. Näs ta år är det jord redo att fortsätta användas i samma kruka eller flyttas över till andra. TEXT & FOTO ULRIKA FLODIN FURÅS

Gör så här / Steg för steg 1 Underst i krukan klipper du ner kvistar och grenar, kanske lite torra löv. 2 Nästa lager består av färsk, nyrensad växtmassa 3 Fortsätt att varva olika material du har till hands, kanske gräsklipp och ensilage, eller som här på bilden, halvkomposterade växter. 4 Överst lägger du ett lager med jord från komposten eller jord från fjolårets krukor. 5 Så här se jorden i krukan ut år två. Lasagne- bädden har blivit jord, redo att användas. 6 Håll igång mikrolivet i jorden genom att täckodla. Jorden håller sig fuktig längre och får näring. På bilden täckodlas det med kirskålsblad. 7 Du kan också täckodla med annat, som närings rik nässla. Se alltid till att inga fröer eller rotdelar slinker med i täckodlingen.

1

2

3

Obs! Var alltid mycket noga med att plocka bort rötter och fröställ- ningar.

6

5

4

7

9

KOLONITRÄDGÅRDEN 2.23

BESÖKET PÅ LOTTEN

FLORA-LINNÉA Att komma på besök till koloniträdgårds föreningen Flora-Linnéa i Uppsala är lite som att kliva in i en modern version av ett tidigt 1930-tal. Fast det är 2020-tal så finns här en stämning från en svunnen tid.

TEXT & FOTO ULRIKA FLODIN FURÅS

pGraörnatdis i Uppsala

Robert Hansson.

Humlor på fläckflockel.

K anske, funderar jag, har det med stugornas ut seende att göra och med hela kolonimiljön, de breda gångarna med djupt grus, de tidstypiskt utformade kolonistugetomterna, med grindar na i mitten av lottstaketet, stugan placerad i lottens bakre ände och med en rak gång mellan stuga och grind, kolo nistugornas arkitektur och valet av växter. Frodiga rabatter invid gångarna och vackert vårdade fruktträd. Lotterna är påtagligt välvårdade, omsorgsfullt ompysslade. Området har en påtaglig själ, en egen personlighet. – Ja, visst har Flora-Linnea något alldeles eget, säger Ro bert Hansson, platsen har en egen själ. Jag har funderat en hel del på vad det kan vara. Koloniträdgårdarnas historia känns påtaglig här. Kanske beror det på att en del gamla regler lever kvar, till exempel, ställer man sig på grusgång en här och tittar ut över området, så ser man att de gamla fruktträden står i raka rader. Det skapar en alldeles egen harmoni och dynamik. Regler om var fruktträd ska placeras på lotterna finns inte längre kvar, men de planterade träden står där de står där de planterades för många år sedan. De historiska vingslagen från det tidiga trettiotalet som man anar, har förankring i historien, det var nämligen 1932 som området anlades. Förra sommaren 90-årsjubilerade man med en stor, välbesökt fest.

Robert Hansson, som visar runt på området, är Flora-Lin néas ordförande, som han säger ett hedersuppdrag som han trivs med.

– Det är väldigt roligt att vara ordförande, det är klart, ibland måste man ta jobbiga beslut, men på det hela taget är det bara en glädje, en ynnest att få vara med och påverka sina medkolonisters välbefinnande. Robert berättar att han gillar att engagera sig och att när familjen köpt sin kolonistuga så dröjde det inte länge förens han gick med i aktivitetsgruppen, den som ordnar fester och annat. – Senare var jag med och väckte liv i miljö gruppen. Något år var jag inte med i någon

”Ja visst har Flora Linnéa något alldeles eget.”

grupp, men så fick jag frågan om jag ville sitta med i styrel sen och bli ordförande. Eftersom jag trivs i Flora-Linnéa var så var svaret enkelt, jag tackade ja. Robert sitter också i Region valberedning och har noterat att det är svårt att få en föryngring styrelse- och förenings arbetet där. Många av de som engagerar sig är äldre. – Men det problemet har vi inte på Flora-Linnéa, många av våra nya kolonister vill också engagera sig i föreningslivet. Det är jätteroligt.

5

11

KOLONITRÄDGÅRDEN 2.23

Det finns många vackra omhuldade lotter på Flora- Linnéa. I augusti är växtligheten mättad.

– I dag är vårt självförtroende bättre, naturligtvis är vi måna om en god relation med kommunen, vi vill ha en bra dialog, men vår känsla av att vi förvaltar något som har ett stort värde både för våra grannar i Fålhagen och för hela Uppsala överträffar oron för att området en dag kommer att bebyggas. Som ett led i att söka sig ut till grannarna finns också idén om att samarbeta med andra föreningar, som Fålha gens egna hems-förening. – Vi skulle till exempel kunna ha gemensamma kurser i tillexempel kompostering eller skörda regnvatten. Och när vi ändå bjuder in egna hems-föreningen så kan vi pas sa på att bjuda in de andra koloniträdgårdsföreningarna i Uppsala och på så sätt öka vår kolonigemenskap. Flora-Linnea är miljödiplomerad och som en del i det arbetet höll man bland annat en kurs just i att skörda regnvatten. – Det kunskapen gör ju att vi som förening inte belastar kommunens vattennät lika mycket längre, nu när vi vatt nar mer medvetet. För en tid sedan hörde P4 Uppland av sig till Robert, de ville ställa frågor om intresset för kolonistugor. -Eftersom matpriserna går upp ville de också veta om inflationen påverkar vad vi kolonister odlar. När vi grundades 1932, var ju odlingen på kolonilotterna en del av överlevnaden. Nu kanske pendeln håller på att svänga åt det hållet igen. En sommar som denna odlar nog fler och fler egen mat. Robert återkommer till gemenskapen på Flora-Linnéa och den glädje och harmoni han känner här. – Att sitta en sommarkväll utanför kolonistugan, det är inte så mycket som vinner mot det. 6

– Vi har också en god relation med grannskapet som vi ligger i, Fålhagen, vilket är kul. Vi vill också förstärka den, bland annat planerar vi att sätta upp QR-koder i områ det, koderna gska gå till vår hemsida och berätta om vår förening och kanske kan det också finnas äldre foton på kolonistugor. Förr, funderar Robert, var föreningen lite ängslig i sin relation med kommunen och gjorde allt som kommunen sa, annars, tänkte man, skulle kommunen kanske få för sig att riva koloniområdet och bygga bostäder.

Den raka entré stigen är karaktär istisk för området och var vanlig på 1930-talet.

12

KOLONITRÄDGÅRDEN 2.23

BESÖKET PÅ LOTTEN

Grönsaksodling blir allt populärare på Flora-Linnéa.

fakta / Flora-Linnéa Flora-Linnéa är en sammanslag ning av två områden som låg precis bredvid varandra. När Flora anlades 1932 hade området 30 lot ter. Tio år senare fick området yt terligare 14 lotter och 1984 tillkom 28 lotter. Linnéa bildades 1934 och år 2000 slogs föreningarna ihop. På området finns 103 stuglotter. Flora-Linnéa är miljödiplomerad på bronsnivån. En inventering av gamla kulturarvsväxter pågår och ett risstaket håller på att anläggas, det minskar avfallet och skapar skydd och bostad åt smådjur, spindlar och andra insekter. floralinneauppsala.se

Förbipasserande flanörer bjuds på äpplen.

13

KOLONITRÄDGÅRDEN 2.23

ätbart

Servera vårens primörer Anneli botaniserar med råvarorna från frysen och kylskåpets grönsaks låda. RECEPT & FOTO ANNELI RENSTRÖM

TIPS! Spara gärna basilikaoljan i en burk med lock, perfekt att ringla över ett gott bröd.

Anneli Renström är medarbetare på Koloniträdgårds förbundets kansli och plockar recept ur sin ryggsäck av maträtter från åren som kallskän ka och kock. s

FLARN + sparris & parmesan

TIPS! Spar tid och tillaga nobisdressing för flera dagar, förvara i kylen.

GÖR SÅ HÄR : Sätt ugnen på 250 grader.

INGREDIENSER FÖR 4 PERS: 250 gr smördeg

Rör ihop ricotta, ägg, pepparrot, sallads krydda, lök och finriven parmesan till en slät smet. Rör ihop oljan i en bunke tillsammans med basilika och smaka av med salt och svartpeppar. Skär av nedre delen på sparri sen, frys in dom nedre delarna av sparrisen till soppa, och dela resten av sparrisen i mindre delar. Koka upp vatten med salt och lägg i sparrisen, häll av sparrisen i en sil efter ca. 2 min. Låt sparrisen ligga kvar ett tag i silen och rinna av sig innan man rör ner den i basilikaoljan tillsammans med dillen. Rulla ut smördegen på en plåt med bakplåtspap per och nagga degen med en gaffel. Bred på ett tunt lager med kräm på degen och spara resten av krämen till det andra halvan av degen. Grädda i ca. 15–20 minuter mitt i ugnen tills degen puffat upp på sidorna och fått en fin färg. Ta upp sparrisen ur oljan och låt sparrisen droppa av sig lite innan man fördelar sparrisen över flarnet. Toppa med dillkvistar och grovmalen svartpeppar. Sätt ugnen på 200 grader. Skala löken och skär den i tunna klyftor. Stek löken i stekpanna tillsammans med smör, dragon, salt, peppar och rörsockret. När löken fått färg, tillsätt vinägern och rör om. Låt löken svalna. Rulla ut smördegen på en plåt med bakplåtspapper och nagga degen med en gaffel. Bred på tunt lager av den resterande ricotta krämen. Grädda i ca. 15-20 minuter i mitten av ugnen tills degen puffat upp på sidorna och fått en fin färg. Ta ut plåten och lägg ut löken ovanpå krämen och hyvla över parmesan och garnera med örter.

500 gr grön sparris 2 x 250 gr ricotta ost 2 ägg 1,5 dl finriven parmesan 1 msk riven pepparrot 1 tsk italiensk sallads krydda 2 dl rapsolja 2 msk skuren basilika 2 tsk grovmalen svartpeppar Salt 0,5 dl hackad dill 1 finhackad gul lök Dillkvistar till garnering 2 msk grovriven parmesanost INGREDIENSER FÖR 4 PERS: 250 gr smördeg 3 stora röda lökar 50 gr smör 1 tsk salt 1msk grovmalen svartpeppar 4 msk rörsocker 3 msk rosé balsam vinäger 1 msk av varje hack ade örter, timjan, dill och dragon Garnering timjan, dragon, dill och hyvlad parmesan

PRIMÖRSALLAD med nobis- dressing

INGREDIENSER FÖR 4 PERS: 4 st små morötter 12 st rädisor 300 gr små färskpotatis 100 gr sockerärtor 40 gram spenat 5 små knipplök 1 litet blomkålshuvud 4 dl blandade sallatssorter 1 liten spetskål Dill, stjälkarna till potatisen 1 rödlök Krasse Salt & grovmalen svartpeppar efter smak Nobisdressing: 2 hela ägg 2 tsk dijonsenap 2,5 msk vitvinsvinäger 4 dl rapsolja 1-2st hackade vitlöksklyftor 3 msk finhackad gräslök

GÖR SÅ HÄR: Borsta potatisen och koka den tillsammans med salt och dillstjälkar. Tvätta under tiden morötterna och skala dem i långa strimlor. Rensa och skiva rädisorna tunt eller skriva de på en mandolin. Strimla spetskålen, den röda löken och sockerärtorna och skär knipplöken i skivor. Skölj spenaten och riv den i mindre bitar. När potatisen färdig kokt, häll av den och låt den svalna på ett fat. Dela blomkålen i små buketter och rosta dem i en torr stekpanna i ca 5 min. Lägg blomkålen tillsammans med potati sen. När de har svalnat, vänd ner försiktigt dem tillsammans med grönsakerna, dill och smaksätt med salt och peppar. Nobisdressing Koka upp vatten i en kastrull och sänk värmen så vattnet bara sjuder och lägg i äggen. Låt äggen sjuda i 3 minuter. Ta upp äggen och spola av äggen i kallt vatten. Knäck äggen och skrapa ur äggulan i en bunke och skrapa ur äggvitan i en skål. Vis pa med elvisp ihop äggulor, senap, peppar och vinägern. Tillsätt oljan droppvis i äggs meten och vispa tills blandningen blir tjock. Hacka äggvitan, vitlök och gräslöken fint. Vänd ner detta i dressingen. Smaka av med salt och peppar. Plasta bunken och ställ in den i kylen en stund innan servering.

FLARN + rödlök & örter GÖR SÅ HÄR:

1 krm malen svartpeppar 1 krm salt

14

KOLONITRÄDGÅRDEN 2.23

Del 2: livet i jorden

JORDDJUR OCH MIKROLIV fixar

TEXT ULRICA OTTERLING ILLUSTRATION EMMA KÖNIG

näringen

5

15

Del 2: livet i jorden

Fakta / Kolkväve-kvoten En bra kolkvävekvo t ligger mellan 20-25. Då får mikroorganismerna både energi och kan föröka sig, samtidigt som det blir ett överskott av kväve och övriga närings ämnen till växterna. Kolrikt material med hög C/N-kvot > 20-25: Gult och gulbrunt, torrare material som höstlöv, gulnat gräs, halm, flis och spån förmultnar långsamt. Även kom posterad hästgödsel har hög C/N-kvot. Hastigheten handlar både om mängden kväve i materialet och att vissa material är svårare att bryta ner. Kväverikt material med låg C/N-kvot <20-25: Gröna, lite fuktigare material som gräs och löv, kökskompost, ogräsrens och frukt. Högt kväveinnehåll har också urin, hönsgödsel, blodmjöl och ensilage, trots färgen. Alla dessa material bryts ner snabbt.

D et är underbart att under somma ren kunna gå ut i trädgården och plocka grönsakerna till middagen och blommorna till matbordet. All skörd vi äter och bär hem till skafferi och frys har växterna ska pat med hjälp av näring. Eftersom vi gärna vill skörda minst lika mycket nästa år, behöver jorden fyllas på igen med ny näring inför och under varje odlings- säsong. Cirka 14–15 näringsämnen i rätt proportioner är vad växter behöver för att växa och utvecklas på bästa sätt. Alla dessa näringsämnen är mineraler med ursprung i markens berg, grus och sand, utom kväve som finns i luften. Det ämne växterna behöver allra mest av är kvä ve, därefter fosfor och kalium. Vissa ämnen behöver växterna bara lite av, men den lilla mängden är ändå helt nödvändig. I naturens kretslopp finns två källor till näring i jor den; berggrunden och organiskt material från döda växter och djur. Från berg, grus, sand och lera frigörs näring i en form som växterna kan ta upp i en långsam process som kallas vittring. I tidernas begynnelse var berg alla näringsämnens ursprungskälla (utom kväve). I organiskt material finns dessa näringsämnen bundna i organisk form. När en växt dör, brukar vi prata om att ”det bryts ner i jorden”, men organiskt material bryts ju inte ner av sig självt. Det är jorddjuren och de osynliga mikroorganismerna som bryter ner och I naturens kretslopp är det jorddjuren och mikroorganismerna som är närings- leverantörerna. Nere i jorden frigör de näring från dött organiskt material åt de levande växterna. Här får du veta varför gräsklipp är ett bättre jordför bättringsmaterial i trädgårdslandet än brunnen hästgödsel, när vi tar en närmare titt på näringscykeln i jorden.

tips / gör en pyralidkontroll! Det har visat sig att höns-, häst-, ko- och fårgödsel kan inne hålla spår av ogräs medlen pyralider vilket kan skada känsliga växter som potatis och tomat. Är du osäker, provodla ärtor eller bönor i kruka innan du sprider ut gödslet. Om bladen krullar ihop sig, kan det bero på pyralider. Läs mer på pyralidstopp.nu.

frigör näringsämnena igen, i en oorganisk form som växterna kan ta upp. Den här omvandlingen kallas mineralisering. Näringsämnen frigörs också när jord djur äter upp andra jorddjur, bakterier och svampar och sedan bajsar ut näringsämnen samt när jordorga nismerna dör och bryts ner till näring. Näringen som finns naturligt i jorden kommer till 90–95 procent från jordorganismerna och organiskt material. Av detta följer att ju fler jorddjur och mikroorganis mer en jord innehåller, desto mer näring kan frigöras, förutsatt att det finns organiskt material att bryta ner. Därför är bästa sättet att skapa en näringsrik jord, att främja alla dessa jordorganismer och naturens krets lopp med en ständig tillförsel av nytt material. Gräsklipp, löv, kompost, stallgödsel - i princip alla former av organiskt material är bra att tillföra, men det går att påverka hur fort nedbrytningsprocessen går genom valet av material. Hur snabbt ett organiskt material bryts ner är kopplat till innehållet av kol (C) i förhållande till mängden kväve (N) – kolkväve-kvoten, C/N-kvoten. Material med högt kväveinnehåll (låg C/N kvot) bryts ner snabbt. Fukt och varmare temperaturer bidrar till att ytterligare snabba på nedbrytningspro cessen där kväve frigörs. Torka och låg temperatur gör att frigörandet av kväve minskar. Material med högt kolinnehåll (hög C/N-kvot) tar längre tid att bryta ner. Det gör även material som i sin ”konstruktion” är svårare att bryta ner, till exempel vedartade material. Exempel på material med hög respektive låg C/N-kvot finns i rutan här intill. Varför är förhållandet mellan kol (C) och kväve (N)

16

KOLONITRÄDGÅRDEN 2.23

Fakta för jordnördar 1: / Lera vs sand

Näringen i jorden, i den form som växterna kan ta upp, består av positivt eller negativt laddade joner av de olika näringsämnena. Lerpartiklar har en negativ laddning och kan därför binda positiva näringsjoner, som kalium, (K+), kalcium (Ca 2+ ) och mag nesium (Mg 2+ ). Det är därför lerjord är mer näringsrik än sandjord. Sandkorn har inte denna laddning och kan därför inte binda näring på samma sätt.

Fakta / Övergödning Växterna behöver sina olika näringsäm nen i vissa proportioner för att växa och utvecklas som de ska. Om man jämför med ett husbygge där kväve är väggarna, fosfor taket, kalium fönstren och mikronä ringsämnena spikarna och skruvarna, så spelar det ingen roll om det finns tak och fönster om det saknas väggar och spikar. Huset kan inte byggas. Det är inte heller bra om 10 fönster levereras, om huset bara ska ha 4 fönster. Underskott av ett näringsämne (oftast kväve) i förhållande till växtens behov, hämmar växtens ut veckling. Överskott ökar risken för över gödning av mark och vatten.

Fakta för jordnördar 2: / En positiv näringsdepå Organiskt material har oftast en svag negativ laddning som gör att det kan binda till sig positivt laddade näringsjoner i jorden. Det är en av anledningarna till att det är så bra att förbättra sandjord med organiskt material.

viktigt? Utöver kväve och övriga näringsämnen består växter, precis som människor och djur, till stor del av kol. Mikroorganismerna bryter ner organiskt material för att hitta sockerarter och andra

Det organiska materialet bryts framför allt ned av miljarders av mikroorganismer. Konstgödsel består av oorganisk växtnäring som är producerad i en mycket energikrävande in

kolföreningar som ger dem energi. För att deras förökningsprocess ska fungera behöver de kväve. Överskottet av kväve och andra näringsämnen som mikrolivet frigör kan växterna tillgodogöra sig. Om det organiska materialet innehåller för lite kväve kan mik roorganismerna inte föröka sig, utan börjar konkurrera om kvävet sinsemellan

dustriell process. Att välja att öka närings halten i jorden med konstgödsel, är att ta en genväg förbi jordorganismernas arbete med att frigöra näringsämnen på naturlig väg. Eftersom 25 procent av jordens bio logiska mångfald finns under markytan och cirka 90 procent av vår mat kommer direkt eller indirekt från jorden, förordar vi

Visste du att... ...25% av jordens

biologiska mångfald finns under markytan och att

cirka 90% av vår mat kommer direkt eller indirekt från jorden. Källa: Fao

på Koloniträdgårdsförbundet en hållbar odling med levande jordar. Det är jorden vi odlar, för att få våra grönsaker och blommor. 6

och, i förlängningen, även med växterna. Kvävebrist medför att nedbrytningsprocessen och frigörandet av näringsämnen stannar av när mikroorganismerna inte kan föröka sig. Konkurrensen med växterna om kvävet uppstår när det organiska materialet är kolrikt. Mikroorganismerna tar då kväve som finns lösgjort i till exempel markvätskan. Att tillämpa täckodling är att efterlikna naturens kretslopp och så att säga kompostera på plats. Det är en metod som gynnar jorddjur och mikroorganismer och dessutom bidrar till att ge jorden en bättre struk tur och göra den mer fukthållande. Ett jorddjur som gillar täckodling är daggmasken. En daggmask kan producera 0,5-1 gram näring per dygn. Med täckodling kan antalet maskar per kvm vara upp till 500 stycken. Tillsammans blir de en rik källa på näring. Men kom ihåg, maskarna inte är ensamma om att göra jobbet.

ANNONS

Vill du odla din egen mat? Prenumerera på tidningen Odlaren och få boken Odla din egen mat 250 kr/år

Maila: kansli@fobo.se Ange koden: KOLONI www.fobo.se

17

KOLONITRÄDGÅRDEN 2.23

BERÄTTELSER FRÅN VÅRA KOLONIER

Biokolstillverkning

pågår.

Kolonister gör egen biokol

D en 29 april i år hölls det för andra gången en kurs i biokolstillverkning vid Steffens Minne koloniträdgårdsförening. Kurshållare var återigen Magnus Neldorin som hade för månen att få njuta av en förtida majbrasa samtidigt som prima biokol tillverkades tillsammans med sju stycken entusiastiska kolonister. För er som inte känner till vad biokol är för något så kan det liknas vid träkol, men eftersom dess användningsområde skiljer sig radikalt från träkol/grillkol benämns det helt enkelt annorlunda; biokol. Tack vare sin porösa struktur och kemiska stabilitet, har biokol potentiellt många användningsområden, men i detta sammanhang handlar I Karlstad, på koloniträdgårdsförening en Steffens minne tillverkar kolonisterna egen biokol. I april höll man också en kurs för intresserade kolonister. TEXT & FOTO MARGARETA SJÖSTRAND, KOLONIST, STEFFENS MINNE

det om att vara ett väldigt effektivt jordförbättringsmedel som inte bryts ned i jorden. Några av de positiva effekterna biokol för med sig är att det hjälper till att förbättra mark strukturen, öka vattenhållningsförmågan i jorden och förbättra näringsupptaget för växterna. Biokol kan också hjälpa till att minska koldioxidutsläppen genom att lagra kol i marken under en lång tid. Biokol kan tillverkas i allt från konservburkar i braskaminen till storskaliga industriella anläggningar. Metoden som Magnus praktiserar lämpar sig för de som har möjlighet att samla in lite större mängd grenar från sin omgivning, cirka en kubikmeter, innan det är dags för själva kolning en. Kärlet som användes under denna kurs var en så kallad Nor-Tiki – en uppochnedvänd pyramid av tjocka plåt segment. De sneda väggarna underlättar luftflödet ned i konen – något som är kritiskt för en bra förbränning med hög temperatur. Att producera biokol på detta sätt kallas eldfrontskolning – en direktöversättning av den engelska benämningen ”Flame curtain kiln”. Namnet kommer av att den kemiska

18

KOLONITRÄDGÅRDEN 2.23

”Det finns en lagom takt man ska lägga på nytt material – för snabbt och det man lägger på hinner inte förkol na – för långsamt och materialet hinner bli aska. Man får testa sig fram helt enkelt.”

Magnus Neldorin berättade och visade hur man gör egen biokol.

nedbrytningen av biomassa i frånvaro av syre – pyrolys – sker genom att man har en konstant flamma på toppen av glödbädden och att tillförseln av nytt material hela tiden förhindrar underliggande material att få tillgång till syre och då brinna upp. Det låter mer invecklat än det är menar Magnus som ändå försöker förmedla att det finns en lagom takt man ska lägga på nytt material – för snabbt och det man lägger på hinner inte förkolna – för långsamt och materialet hinner bli aska. Man får testa sig fram helt enkelt säger han och skrattar. Biokol kan inte ensamt lösa de skenande klimatföränd ringarna, men man ska inte förringa de åtgärder som var och en av oss kan göra och att producera biokol av grenar är ett konkret bidrag till att begränsa klimatförändring arna. På Steffens koloniträdgårdsförening blir detta extra tydligt då råvaran till biokolen kommer från grenar och sly inom området. Tidigare kördes dessa iväg till en återvinningscentral, men blir nu istället en kolsänka och förbättrar odlingsmarken lokalt. 6

ANNONS

Björnhyltans Trädgård

Visningsträdgård & butik Trädgårdsdagar Guidningar & rådgivning Barnaktiviteter & Kafé www.bjornhyltans.se

19

KOLONITRÄDGÅRDEN 2.23

miljönoterat

FOTO ERIK HANSSON

landskapsarkitektur Sälg, Salix caprea , är ett mycket artrikt träd som dessutom genom sin tidiga blomning erbjuder livsviktigt pollen och nektar till de vårvakna pollinatörerna. Tyvärr har sälgen fått stämpel på sig att vara sly och rensas allt som oftast bort. Detta vill landskapsarkitekterna på Urbio ändra på. I idéprojektet merförsälgning lyfter de sälgens Mer sälg i staden

nyttor. De har ritat trämoduler med plante ringsbehållare för sälg tänkta att placeras ut på städernas torg och andra hårdgjorda ytor. Sociala ytor skapas samtidigt som sälgen delar med sig av sina miljönyttor. Dubbelt liv således. Dessutom kan förbipasserande njuta av sälgens skiraljust gulgrönablomning. Urbio

Nässelfjäril.

10 Grönt kulturarv – i år firar Grönt kulturarv tio år. Projektet ger oss odlare spännande kulturarvssorter och populariserar vårt gröna kulturarv. Grönt Kulturarv Nässelfjärilen är en vanlig fjäril i våra koloni trädgårdar och den är knuten till sin värdväxt brännässlan vars blad fjärilens larver lever av innan den förpuppats. När den sedan utvecklats till fjäril kan den flyga långa sträckor för att hitta en partner. Under en sommar utvecklar flera ge nerationer av nässelfjärilen och den sista över vintrar på en frostfri plats och när solens strålar börjar värma nästa vår kommer den fram. Rikare trädgård utnämning Sedan ett par år tillbaka utser Rikare trädgård Årets trädgårdskryp och i år går titeln till nässelfjärilen. Motiveringen lyder: “Nässelfjärilen är en utmärkt ambassadör för Sveriges fjärilar. Den lever ett intressant liv som är lätt att följa och med några enkla tips kan den skiljas från flera liknande arter. När du lärt känna nässelfjärilen kommer du ha en ökad förståelse för landets fjärilar och kommer kunna hjälpa dem bättre i din trädgård.” Nässelfjärilen är Årets trädgårdskryp

koloniholk En fågelholk kan sättas upp när som helst under året. Info om var en holk bäst placeras mm får du på natursidan.se , Mattias Gustafsson snickrade koloniholken. Urbio

Starar hör till dem som kan häcka i kolonier.

Var finns fjärilarna? övervakning Hjälp till att övervaka fjärilar Vis ste du att många fjärilsarter minskar i antal eller utbredning i dagens Sverige? Men några arter ökar och flyttar också allt längre norrut. Knutet till bland annat SLU, Lunds universitet och Natur vårdsverket finns Svensk Dagfärilsövervakning, vill du följa dagfjärilarna eller rapportera fjärilar du sett kan du gå in på: dagfjarilar.lu.se. Rikare trädgård

Gröna städer bra för hälsan agenda Barcelona har en ambitiös agenda för att skapa mer grönskande områden i staden, som är en av Europas mer tättbebodda städer och som dessutom tar emot en stor mängd turister. Barcelona har även mycket biltrafik. Genom projektet hoppas man bland annat att stadsbornas mentala hälsa ska förbättras och konsumtionen av antidepressiva medel minska med 45 miljoner Euro årligen. Bland annat kom mer man att byta ut platser för bilar och biltrafik mor gröna ytor. barcelona.cat

FOTO ULRIKA FLODIN FURÅS

Påfågelöga på en solhatt.

20

KOLONITRÄDGÅRDEN 2.23

Kolonipodden

Krister Nyström och Elin Unnes på Kristers

fantastiska lott på Södra Årstalunds koloniområde.

KOLONIPODDEN #5 Kolonipodden träffar Elin Unnes

Kolonipodden träffar Elin Unnes för att prata om odling, särskilt om odling i koloniträdgårdar. Under många år hade Elin en kolonilott på Söderbrunns koloniträdgårdsförening i Stockholm, men när Kolonipodden träffar henne har hon precis köpt ett hus och lämnat över den till nästa kolonist. Hon berättar att det känns vemodigt men också bra att lämna lotten vidare till nästa odlare. Vi har valt Södra Årstalundens koloniområde för vårt samtal och bjuds in till Krister Nyströms fantastiska lott, det är som att kliva in i en annan trädgårdsverklighet. Kolonipodden produceras av tidningen Koloniträdgårdens redaktör Ulrika Flodin Furås. Kolonipodden finns på Koloni trädgårdsförbundets hemsida, koloni.org , och på Spotify och Soundcloud .

FOTO ULRIKA FLODIN FURÅS

21

KOLONITRÄDGÅRDEN 2.23

historisk tillbakablick

LILLEMOR ANDERSSONS

mopedfärder

i Norrbotten

L illemor inleder vårt samtal med att konstatera hur intresset för odling verkar genomgå en renässans då självförsörjning åter kommit på tapeten. Det var dock inte det lättaste att efter kriget få folk i Norrbotten att börja odla grönsaker: – Ingen tid fanns för att odla, fruarna hade också annat för sig, speciellt om de var lantbrukare. Potatis var det som 88-åriga Lillemor Andersson från Hälsingland bor sedan länge i en by utanför Hudiksvall. Snön ligger tjock vid mitt besök i mars, men vid husknuten kikar snödroppar fram. Inne hos sig har Lillemor tagit fram fotoalbum som minner om de två somrar i början av 50-talet då hon begav sig till Norrbotten för att lära skolbarn odla grönsaker. TEXT OCH FOTO ULRIKA WIDMAN

gällde, eller pärer som man sa i Norrbotten. Trots det så hade staten ända efter 1809 års krig (då Sveri ge bland annat förlorade Finland Reds anm) försökt främja odling bland allmogen. Sverige var ett fattigt bondeland med en växande befolkning, så behovet av självförsörjning var stort. Hushållningssällskapen hade här stor betydelse för att trädgårdsodlingen skulle slå igenom. SJ bidrog även de med att öka odlingsintresset i början av 1900-talet genom att anlägga plantskolor runt om i Sverige. Men inställningen till grönsaksodling gjorde det länge svårt att övertyga bönderna i norr om dess nytta. Grönsaker be traktades ofta som ”mat för kor”. En annan syn på gårdens utformning spelade också in: – Man har velat ha en öppen tomt, skogen skulle hållas undan, förklarar Lillemor och fortsätter, det var inte så populärt att odla grönsaker och blommor på den tiden. Längst i norr var det inte mycket och speciellt härdiga fröer fanns heller inte att tillgå. Möjligen fanns Finlands vita ros som fägring, svarta vinbär och ett jordgubbsland

Lillemor Andersson berättar om när hon lärde barnen i Norrbotten att odla.

22

KOLONITRÄDGÅRDEN 2.23

Foton från Lillemor Anderssons fotoalbum.

Barn som sköter om odlingen. Detta foto kommer från hushållningssäll skapet.

– Jag var så otroligt vuxen tyckte jag! Uppdraget gick ut på att resa runt mellan byaskolorna och att under en lektionstimme propagera för odling. Elev erna som undervisades i odling var mellan 11–13 år. – Jag delade ut fröer till eleverna som köptes in av JUF. Det skulle vara enkla grödor som spenat, morötter och rä disa, så man inte skulle kunna misslyckas med sin odling. Barnen skulle därefter odla hemmavid och förhopp ningsvis inspirera föräldrarna. – Det var viktigt med omvärldsperspektivet. Lillemors roll var sålunda att inspirera, undervisa och besöka eleverna i deras första odlingsförsök. Hon hade lite olika knep för att få igång odlingsintresset hos barnen! En sak hon brukade göra var att efter sådden i odlingsrännor na låta barnen få leda en gammal cykel över jorden för att packa den ordentligt.

på sin höjd. Annat är det idag, det är så många praktfulla trädgårdar jag sett i norra Sverige!

Lanthushållsskola och 4H-kurs Hur Lillemor hamnade i Norrbotten som ung tog sin bör jan vid lanthushållsskolan i Järvsö. – Där blev jag som sjuttonåring erbjuden att gå en ungdomsledarkurs. Kursen var i Värmland, vid Molkoms folkhögskola, och den ville jag såklart gå. Det var 4H som höll i kursen som Lillemor fick gå. – 4H kom från USA och växte fram efter kriget. Det var en politiskt obunden scoutrörelse, men lagd åt det praktiska såsom att lära sig odla och djurskötsel. Lillemor uppskattade även jämlikhetsaspekten som fanns inom 4H. – Det var en bildningsrörelse, alla skulle bidra med det de kunde, och även killar skulle lära sig stryka sina skjortor. 4H grundades 1902 och dess idéer kom ganska tidigt till Sverige, men det dröjde tills efter andra världskriget innan namnet 4H antogs. Först bildades Jordbrukare-Ung domens Förbund (JUF) år 1918. 1924 beslöt man att ta upp 4H-programmet för ungdomar i 11–12-årsåldern. 1947 beslutade JUF:s riksstämma att Unga Odlare-klubbar med ett mera allsidigt program än de tidigare skulle startas. Erbjudande om sommarjobb i Norrbotten Lillemor hade just tagit realskoleexamen då erbjudandet om att bege sig till norr kom. Det nappade hon direkt på:

Lillemor delade ut fröer till barnen.

– Det tyckte dom var så kul! Det hängde sedan mycket på de enskilda lärarna att fortsätta peppa barnen med odlandet, vissa lärare var mer entusiastis ka minns Lillemor men: – Överlag var det väldigt intresserade lärare. DDT i handväskan Med tåg anlände Lillemor till Norrbot- 5

23

KOLONITRÄDGÅRDEN 2.23