Koloniträdgården Nr 2 2023

D et är en morgon i början av september – en här lig tid att besöka ett koloniområde. Äppelträ den dignar av frukt, sensommarens perenner och sommarblommor ger allt i en grand final. Kolonisten Elin Nyman har tagit en cykeltur till sin koloniträdgård på väg till jobbet. I väntan på forskarna som ska intervjua henne och ta vattenprover passar hon på att skörda. Snart fylls trädgårdsbordet av dagens skörd. En skål blåsvarta björnbär, några äpplen och en squash från trädgården, tomater och paprikor från växthuset. – Vi är till hälften självförsörjande på grönsaker under juli–september, säger Elin som odlar och delar på skörden med man och två barn i förskoleåldern. Efter en stund dyker forskarna Geneviève Metson och Paulien van de Vlasakker från Linköpings universitet upp. Geneviève, eller Gen som hon oftast kallas, leder projektet som involverar forskare och studenter från en rad länder. Syftet är att kartlägga näringsflödet i koloniträdgårdar och andra stadsnära odlingar. Hur mycket näring tillför vi med gödsel och hur mycket för vi bort när vi skördar? Hur näringsrik är jorden vi odlar – och finns det risk att den läcker? Växter behöver näringsämnen som fosfor och kväve för att kunna växa och ge bra skörd. Att gödsling är viktigt är därför något alla kolonister får lära sig. Det vi inte tänker lika mycket på är vad som händer om vi gödslar mer än vad som behövs. En växt kan bara ta upp en viss mängd näring. Gödslar vi mer är det risk att näringen förs bort med regnvatten och smältvatten och till slut hamnar i sjöar eller andra vatten. Och där kan för mycket näring orsaka övergödning. Gen har tidigare medverkat i studier i Kanada och USA som visat att stadsodlare ofta gödslar mer än växterna kan ta upp. Men, mikrolivet och processerna i jorden är en komplicerad historia och det går inte att rakt av säga att det läcker näring även om jorden innehåller höga halter av näringsämnen.

”Äppelträden dignar av frukt, sensommarens perenner och sommarblommor ger allt i en grand final.”

– Det handlar inte bara om hur mycket vi gödslar, nä ringsämnena påverkas av många faktorer. Det blir skillnad beroende på vilka grönsaker och grödor du odlar, hur du vattnar, om du täcker jorden på vintern och mycket mer, säger Gen. För att ta reda på fakta har forskarna intervjuat kolonister och andra stadsodlare i Linköping vår och höst under tre år. De har också tagit prover på jord och vatten. I dag är det dags för höstintervjun hos Elin. Hon slår sig ned på uteplat sen tillsammans med Paulien. Syftet med intervjuerna är att göra en ”näringsbudget”, alltså ta reda på hur mycket skörd Elin får ut i förhållande till hur mycket näring hon tillför med gödsel.

Forskaren Carolina (i mitten), från Linköpings universitet, under en workshop i Kolonisternas hus i Stockholm där man be rättade om förra sommarens näringsstudie i Johannelunds koloniområde.

5

Övergödning / Vad är problemet? Överskott på kväve och fosfor leder till igenväxning av sjöar, syrebrist och grumligt vatten, vilket påverkar hela ekosyste met. Algblomning med massförekomst av cyanobakterier gör vattnet grumligt och ibland giftigt. Nedbrytningen av alger och cyanobakterier kräver syre och leder till att syrefria, döda bottnar breder ut sig i Östersjön. Största källan till övergöd ningen är jordbruket men även reningsverk, enskilda avlopp och industrin bidrar till problemet.

31

KOLONITRÄDGÅRDEN 2.23