Koloniträdgården Nr 4 2025

LÖSNUMMERPRIS 69 KRONOR

trädgården

Koloniträdgårdsförbundets tidning 4.2025

BODIN & RÖNNBLOM Ätbara perenner i kruka

MYKORRHIZA Så funkar samspelet i jorden

PYSSEL Bygg bihotell med barnen

Missa inte! VÅRA MEDLEMS- RABATTER

BESÖKET PÅ LOTTEN / SIDAN 8

IDYLLEN VID

STÅNGÅN

Konserveringsglas Weck 742 - 580ml 199kr för 6st

www.GjordNära.se Hos oss på GjordNära hittar du inte bara fantastiska Tunnelväxthus i alla möjliga storlekar från 5m 2 till 250m 2 . Vi har också ett brett utbud av smarta saker till din skörd & odling.

fröbanken.se Vi handpackar alla fröpåsar i våra egna lokaler på den svenska landsbygden. Vi värdesätter mångfald och kan stolt presentera över 2000 olika sorters fröer till grönsaker, blommor, bär och rotsaker. webshop med fröpåsar och odlingsredskap

2

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.25

INNEHÅLL 4.25

Prenumeration Tidskriften Koloniträdgården ingår i medlemsavgiften till Koloniträdgårds förbundet. Prenumerationspris för icke medlemmar år 2025: 300 kr trädgården kolonı Redaktör & ansvarig utgivare Ulrika Furås Becedas, Gustavslundsvägen 141, 167 51 Bromma, 070-650 68 16 ulrikaff@koloni.org, redaktion@koloni.org Redaktionskommitteé Ulrika Furås Becedas, Ulf Nilsson, Björn Quarfort, Mari Winter Ulrica Otterling, Pierre Gräff, Anneli Renström och Karin Thörn och Arvid Garbett Skagerlid. Layout Irons Design, info@irons.se Annonser Swartling & Bergström Media, Markus Wikström, markus@sb-media.se 070-090 72 52 Tryckeri Ljungbergs Tryckeri Pg 2771-4, Bg 493-53 91 Prenumerationsärenden: Anneli Renström, 08-556 930 80 kansli@koloni.org

36

8

18

M

N

Ä

E

R

N

K

A

E

V

T

S

Trycksak 3041 0116

Utgivning Koloniträdgården utges av Koloniträdgårdsförbundet 08-556 930 80, koloni.org

4 Inledaren Årets klimathjältar. 6 Nyplockat Kolonisterna är årets klimathjältar. 8 Besöket på lotten Emmalund i Linköping. 12 Ätbart Vintermat. 14 Torvfritt Lena Israelsson tipsar om egen jord. 7 Höstens spännande webbinarier Jord, jord, jord, det mest magiska vi har. 16 Användbart Trädgårdstrollets sortguide. 17 Kolonipodden Karin Thörn och Ulrika Furås Becedas pratar om att göra egen jord – hur gick det med sommarens odlingsbäddar?

18 Från våra kolonier Pyssel på lotten. 20 Efterlysning! Har ni ett fröbibliotek? 21 Miljönoterat Xylella, fruktat virus på frammarch. 22 Julens grönsaker och växter Därför äter vi hasselnötter på julen. 26 Bodins bästa Fruktträd och bärbuskar i kruka. 30 Mykorrhiza Jordens bästa nätverkare. 34 Krönikan Stadsnära odling i Göteborg. 35 Jubileumsrabatten Anna Lindhagens täppa på Örnsro i Örebro.

38 Odla din beredskap – börja fröodla nu! Kan du odla mat i en kris om du inte kan köpa frö i trädgårdsbutiken? 39 Farbror Grön December – perennernas tid.

Följ oss @kolonitradgardsforbundet

Koloniträdgårdsförbundet är medlem i FOR, Fritidsodlarnas Riksorganisation och i det internationella Koloniträdgårdsförbundet. 107:e årgången Stockholm 2025 Detta nummer har tryckts i 26 000 exemplar. Nästa nummer Nr 1 distribueras v 10. Utgivningsmånader: mars, juni, oktober och december. För insänt ej beställt material ansvaras ej. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta

42 Lövplattmasken Vad har hänt i år? 44 Nu är det dags December, januari och februari. 45 Nyheter från FOR

ner och redigera insända manus. Kontrollerad dist. 240630: 25000 TS-kontrollerad ISSN 0345-6293

Nytt recept för matberedskap. 46 Föreningssidor Några ord, notiser, blänkare från medlemmar, demo kratiarbete i föreningen och medlemsrabatter.

LÖSNUMMERPRIS 69 KRONOR INKL MOMS

trädgården

Koloniträdgårdsförbundets tidning 4.2025

BODIN & RÖNNBLOM Ätbara perenner i kruka

MYKORRHIZA Så funkar samspelet i jorden

PYSSEL Bygg bihotell med barnen

Missa inte! VÅRA MEDLEMS RABATTER

BESÖKET PÅ LOTTEN / SIDAN 8

IDYLLEN VID

SVARTÅN

Omslag av illustratören Anne-Li Karlsson / Agent Molly. Läs mer om henne på sidan 6.

51 Kors & tvärs

3

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.25

INLEDAREN

Grattis alla kolonister!

Årets klimathjältar

Tillsammans gör vi skillnad. Det hör inte till vanligheterna att cirka 25 000 personer får en utmärkelse, men Koloni- trädgårdsförbundet och alla kolonister har blivit utnämnda till Årets klimathjälte av elföretaget Bixia. D et är andra året de delar ut sin ut märkelse. I motiveringen står bland annat: ”Med sin miljödiplomering och starka folkbildning förvandlar de ideellt engagemang till varaktiga klimathand lingar.” Utmärkelsen är som en tidig julklapp och det är fantastiskt roligt att förbundets alla förtroendevalda uppmärksammas. Alla kolonis ter som jobbat ideellt för att miljödiplomera sin förening, allt styrelsearbete, alla studiegrupper, alla festansvariga. Och alla kolonister som är arbetsmyror under arbetsdagarna.

FOTO ULRIKA FURÅS BECEDAS

Zinnia och daggkåpa.

och pratar jordmakeri. Jordmakarna kommer även att dyka upp framöver i Koloniträdgården. Kolonipodden handlar också om att göra egen jord. Ulrica Otterling dyker ner under jordytan och studerar mykorrhizan, det livsviktiga och fasci nerande samspelet mellan växter och svampar. Vi berättar om vårens webbinar, som handlar om jord, kompost och ätbara perenner. I tidningen tipsar Bodin och Rönnblom om vilka ätbara perenner i kruka emedan farbror Grön vintersår blommande perenner. Om du är på pysselhumör så ger Erika Turatto, kolonist i Skarpnäck, tips och inspiration på hur du kan bygga insektshotell med barnen. Snart är det jul, så vad passar inte bättre än att läsa om några av de växter vi möter i juletid. Varför vi pussas under misteln till exempel, vad julstjärnan och hyacinten symboliserar.

Tips! På vår hemsida kan du läsa blädderbara gamla nummer av Koloniträdgården. Lösenordet

för att nå dem är 1918 . koloni.org/tidningen

s

Apropå utmärkelser – det börjar bli dags att no minera Årets kolonifrämjare 2026. Tveka inte att lämna förslag på personer eller föreningar som gjort något för koloniträdgårdsrörelsen som är värt att uppmärksamma. Mer om Årets koloni främjare kan du läsa om på föreningssidorna. I år utnämndes Skippa torven, Stockholmsko lonisternas jordmakarprojekt till Årets kolo niträdgårdsfrämjare. I detta nummer träffar Koloniträdgårdens Karin Thörn Lena Israelsson

Ulrika Furås Becedas är tidningen Koloniträdgårdens chefredaktör. Hon gillar att blicka bakåt i historien för att på så sätt få syn på samtiden och framtiden. Ulrika har en odlingslott, bland odlings favoriterna finns grönkål, jätte verbena, blomstrerböna, portlak och mangold. I övrigt handlar det mesta just nu om att göra egen jord och få till ett eget kretslopp på lotten.

God grön jul och ett Grönt nytt år!

4

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.25

IMPECTA 50 ÅR

Odling för alla sedan 1975

Ända sedan starten för 50 år sedan har vår drivkraft varit densamma – att erbjuda ett intressant sortiment för hobbyodling. I dag erbjuder Impecta Fröhandel omkring 2 000 handplockade

och provodlade sorter anpassade för det nordiska klimatet. Ett sortiment som varje år fylls på med spännande nyheter. Hitta odlarglädjen med Impecta! Du hittar dina favoritfröer på impecta.se

O

D

V

L

O

A

R

T

P

I

A

J

T

I

U

L

nyplockat

Linus Kjellander, grönsakodlare i Gnesta och fd kolonist är en av de aktiva i Ekodistrikt Sörmland.

Hållbara matsystem

Ekodistrikt Sörmland

FOTO HOPE KHOZA

ULRIKA FURÅS BECEDAS

utmärkelse Ekodistrikt Sörmland är Sveriges första Ekodistrikt och som sådant del av den globala rörelsen att etablera lokala ekodi strikt. Genom Ekodistrikten skapas ett mer hållbart matsystem med mindre långväga transporter och mer närodlat. I Ekodistriktets områden ingår också kun skapsöverföring, medborgarna har möjlighet att öka sina kunskaper om matens betydelse för klimatet, den biologiska mångfalden och vår hälsa. Lokal gastronomi lyfts fram, där med också besöksmål, turism och kultur. Ekodistrikt Sörmland består av 22 kom muner som ligger i hela Södermanlands län respektive delar av Stockholms län. I Europa finns det 60 Ekodistrikt. Matlust

Medlemmar i Bambanani Greenfingers rensar bland grödorna.

De tar makten över maten

sydafrika Bambanani Greenfingers Projects är ett odlingsprojekt som drivs i utkanten av Kapstaden för att hjälpa småskaliga jordbruka re. Projektet startade 2012 av några kvinnor, de flesta uppvuxna i utsatta områden. De ville odla sin egen mat, försörja sina familjer och skapa en bättre framtid för sina barn. Bambanani betyder hjälpande händer på bantuspråket isiZulu och deras stadsnära odlingar har blivit ett föredöme och en inspirationskälla. Bland annat har man startat en odling av spenat för försäljning som en del av rehabiliteringen för unga drogmissbrukare. Ett annat projekt är en köksträdgård vid ett barnhem. Afrikagrupperna

Människans koppling till naturen har minskat med mer än 60% på 200 år studie Enligt en ny vetenskaplig studie från Uni versity of Derby minskade människans koppling till naturen eller ”natursamhörighet” på grund av urbanisering och miljöförstöring mellan 1800 och 2020. Den främsta drivkraften bakom den långsiktiga förändringen var föräldrars mins kande förmåga att föra vidare engagemang i naturen till sina barn. Pollnera Sverige Plantblindheten ökar undersökning I snitt känner svensken bara till namnet på 6,5 vilda växter, samtidigt önskar man mer kunskap om växterna och deras betydelse för ekosystemet. Pollinera Sverige ville ta reda på vår kunskapsnivå och fann att många av oss är plantblinda, oavsett detta var många av de tillfrågade oroade över förlusten av den biologiska mångfalden. Undersökningen genomfördes av Pollinera Sverige för att ta reda på kunskapsläget. Respondenterna fick svara på frågor om de vilda blommor, träd och buskar som pollinatörerna är beroende av. Pollnera Sverige

Kompostlimpan på Stora Skuggan

kompost Nu har komposten som vi berättade om i nummer 3 2025 lagts för vintervila av kolo niföreningens kompostgrupp. De två limporna blev en, överst lades lite höstlöv och skylten ”kompost i vintervila” sattes för att förtydliga för medlemmarna vad som händer. – Den har blivit högre är vi tänkt först, berät tar Julia Nikonova i Kompostgruppen, men med 100 procents säkerhet kommer den att sjunka ganska snart . Vi stoppade in några pinnar ovanifrån och redan tre dagar senare kunde jag ta ut pinne och känna att den var kroppsvarm. Komposteringsprocessen pågår för fullt! Stora Skuggan

Vinter på kolonilotten Omslaget till Koloniträdgården 4/2025 är illustrerat av Anne-Li Karlsson som arbetar både med illustration och anima tion. Hon kombinerar animationer med filmade sekvenser och fotografi med illustration.

6

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.25

Sveriges klimathjältar Kolonisterna

utmärkelse Koloniträdgårdsförbundet har utsetts till Bixia Klimathjälte 2025, ett klimatstipendium som delas ut till personer och organisationer som gör verklig skillnad för klimatet. Juryn lyfter förbundets arbete med att göra städerna grönare, svalare och mer artri ka genom folkbildning, miljödiplomering och ideellt engagemang. Tillsammans med er – våra 25 000 kolonister – skapar vi klimatnytta i det lilla, varje dag. – Våra kolonister visar att hållbarhet inte behöver vara svårt. Genom att odla med omtanke, dela erfarenheter och ta hand om jorden bidrar de till både gemenskap och ett bättre klimat, säger Ulrica Otterling, general sekreterare på Koloniträdgårdsförbundet.

Även nu på vintern fortsätter klimatarbetet i trädgården. Där marken ännu inte frusit kan man lägga löv i säckar eller på hög för att starta sin lövmull – den jordförbättring som ersätter torv och minskar klimatpåverkan. Och även när tjälen kommit går det att göra nytta: täck all bar jord och pallkragar med löv, gräsklipp eller annat organiskt material. Det skyddar mikrolivet och binder kol i marken – små, enkla handlingar som gör stor skillnad. Tack till alla kolonister som fortsätter att odla hållbart, ta hand om jorden och skapa gröna oaser i våra städer. Tillsammans visar vi att klimatnytta kan börja i det lilla – och pågå hela året. KARIN THÖRN

”Koloniträdgårdsförbundet samlar över 200 föreningar och tusentals odlare som varje dag gör staden grönare, svalare och mer artrik. Med sin miljödiplomering och starka folkbildning förvandlar de ideellt engagemang till varaktiga klimathandlingar – från smart vattenhantering till levande miljöer rika på biologisk mångfald. Därför tilldelas de Bixia Klimathjälte 2025.”

7

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.25

BESÖKET PÅ LOTTEN

Solweig Hellstrand på sin lott.

LINKÖPING När tidningen Koloniträdgården kommer på besök är det dagen innan midsommarafton och molnen hänger tungt över Emma lund. Trots hotet om regn ligger det en gryende feststämning i luften. Många av Emmalunds kolonister firar midsommar här och det fixas inför morgondagens begivenheter. Idyllen vid Stångån

TEXT & FOTO ULRIKA FURÅS BECEDAS

8

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.25

Ö verallt på lotterna görs det fint inför midsom marfirandet, som är en viktig del av gemenska pen på Emmalund. Det är inte bara kolonister na som firar, till festligheterna kommer även många i grannskapet. – Kolonister ställer ut hinkar med blommor från lotten som samlas in för att klä midsommarstången säger Solveig Hellstrand som är ordförande i Emmalund koloniförening. – Tillsammans binder vi bortåt 250 blomkransar, berät tar Gun Netzell och förklarar att hon både är ordförande i Linköpings Koloniträdgårdar och kolonist på Emmalund. – Blommorna som blir över ställs ut runt området där midsommar firas, fyller Britt Berglund i.

”Som gammal lantbrukare gillar jag att odla.”

– Britt är kassör i Linkö pings Koloniträdgårdar, säger Gun, det är väldigt praktiskt att vi finns nära varandra, det är bara att gå över när det behövs.

I Linköping har man till skillnad från andra städer

en gemensam förening för stadens koloniträdgårdsområ den med stugor, sammanlagt 1131 lotter fördelade på fyra områden: Valla, Ullevi, Ådala och Emmalund. Lotterna prunkar och i fonden av de välrensade grusgångarna syns Stångån och där, berättar Gun, ligger områdets badplats och dansbana.

Inne på Anne-Marie Funkesons lott frodas persika, jordgubbar, rotfrukter och grönsaker av alla slag. Vitlöken är nyligen upptagen och hänger på tork under stugans takutsprång. – Som gammal lantbrukare gillar jag att odla, säger Anne-Marie och visar runt på lotten. På en skyddad plats står en fikonplanta och trivs. – Jag övervintrar den frostfritt inne i stugan i ett fönster. Anne-Marie har haft sin lott i cirka tio år och under den tiden har hon skapat en vacker häck av spaljerade äppelträd som vetter mot gången och gör lotten ombo nad. Grönskan liksom omfamnar en. Ett persikoträd står alldeles i närheten, det ser välmående ut. – Jag har två persikoträd, för att slippa krussjuka så

Britt Berglund och Gun Netzell.

5

fakta / Emmalund Emmalund är en av fyra koloniträd gårdsföreningar i Linköping som ingår i en gemensam förening: Linköpings Koloniträdgårdar. Tillsammans är de 1131 kolonilotter, varav Emmalund har 213 lotter. Linköpings Koloniträdgårdar har en administrativ halvtidstjänst plus en tjänst som sköter diverse trädgårdssysslor på gemensamma ytor. De övriga koloniområdena är Ullevi,

Lökskörd på tork.

Ådala och Valla. Att upplägget är så här i Linköping har historiska orsaker. Föreningen bildades 1908, Emmalund är tillsammans med Valla de två äldsta kvarvarande områdena, de anlades på 1940-talet. Kolonistugorna säljs och de senaste åren har priserna börjat stiga och landar i dag på mellan 300 000 – 700 000 kronor.

linkopingskolonitradgardar.se

9

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.25

Anne-Marie Funkeson vid sin kålodling.

Britt Berglunds kolonilott är en vinstlott.

brukar jag ge dem bokashi, träden blir starka av det, mot ståndskraftiga så att de står emot svåra angrepp. – Anne-Marie är fantastiskt kunnig, säger Gun, och inspi rerande. Hon odlar massor. – Jag börjar redan på vintern i växthuset, där jag odlar matlök. Senare börjar jag odla även på verandan och drar upp egna stadiga småplantor som jag så småningom planterar ut. Anne-Marie lyfter av ett kålnät för att visa grönkålen som ska användas till jul. – Jag odlar nog hela året, konstaterar hon, jorden är det viktigaste. Den ska vara näringsrik, den näring jag använ der förutom bokashi är fermenterad hästgödsel, hönsgöd sel och guldvatten. Det börjar dugga och paraplyerna fälls upp. Ett av dem syns högt över de andra, det är stort, rött och med vita prickar, det är Solveigs. Hon gillar prickar, mycket. På hennes lott är allt rött och vitt, röd- och vitprickigt. Solveig ler stort.

Att Emmalunds koloni lotter är smultroställen skriver många under på.

Anne-Marie Funke son lägger träull under jord gubbsplantorna.

10

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.25

Grönkål till jul.

Anne-Marie Funkesons potatis land och uppstam made fruktträd.

Solweig Hellstrands dekorerade äppelträd.

– Jag har haft lotten i 17 år och det var när jag skaffade den som jag kom på att jag skulle ha det röda och prickiga som tema. Inne i stugan är allting också röd – och vitprickigt, man blir glad av att se den stilmässigt helt genomförda interiör en. Med glimten i ögat, lite prilligt – och väldigt kul. Längre bort ligger Guns stuga. Hon berättar att när hon och hennes man Janne sålde sin sommarstuga för åtta år sedan så trodde de att de skulle klara sig utan trädgård. Det gjorde de inte, snart köpte de kolonistugan på Emmalund. – Jag håller med, det går inte att klara sig utan trädgård, säger Britt, jag kallar min koloni för Vinstlotten. Hennes lott är full med kor, i alla möjliga material och storlekar. Här finns också växter som skvallrar om Britts trädgårdsintresse: mullbär, persika, svart nysrot och valnöt. Den senare blir så stor att den måste hållas nere för att inte skugga. – Jag är väldigt stolt över mitt blåregn som blommar både två och tre gånger under säsongen. Blåregnet växer intill altanen, tätt sammanslingrat med en Flammentanz vars röda rosor tävlar om uppmärksam het med blåregnets blommor. – Jag måste visa några fiffiga grejer, hur jag återanvänder gamla bestick, säger Britt och går mot stugan. Av gamla gafflar har hon böjt hängare för vinglas och istället för vanliga handtag på köksluckorna har hon böjt till skedar. – Det är så roligt att hålla på med återbruk, säger Britt. – Jag tycker om att vara här på Emmalund, fortsätter hon, inte minst för att det är nära till badplatsen. – Det är bara att sätta på sig badrocken på morgonen och ta ett dopp, säger Gun.

Det är en generationsväxling på gång i koloniföreningen, barnfamil jer köper stuga på området. – Och en del unga tjejer har skaffat stuga här och börjat odla, säger Gun. Gemenskapen är stark, vilket intygas av områdesansvariga Britt-Inger Holm. – Vi har dansbana och boulebana, och så förstås vår midsommarfest. Hon tittar upp mot den regngrå himlen och ser lite missmodig ut. – Fast de säger att det inte ska regna i morgon, säger hon. 6

ANNONS

11

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.25

ätbart

s

Anneli Renström är medarbetare på Koloniträdgårdsförbundets kansli och plockar recept ur sin ryggsäck av maträtter från åren som kallskänka och kock.

SMÖRDEGSINBAKAD BRIEOST med marmelad & charkuterier

INGREDIENSER 4 PORTIONER: 500 gram rund brieost

bakplåtspapper Grovmalen svart- peppar Päron & plommon- marmelad (ca 3 dl): 1 stor gul lök 3 stora päron 15 plommon 1,5 dl rörsocker 1 dl vatten 1 dl sirap 1 tsk vaniljsocker 2 msk rosébalsam- vinäger 1,5 dl syltsocker

Måltidsmat för vinterkvällar Nu är det tid att kura ihop sig inomhus framför kaminen. Varför inte bjuda kollogrannarna på lunch i mellandagarna?

1 förp. smördeg 1 förp. Prosciutto di Parma

1 förp. Salami Milano 1 burk Kalamata oliver 1 förp. cocktailtomater 1 påse Crostini 1 burk Cornichoner

1 förp. druvor 1 gul paprika Ruccola 1 ägg

RECEPT & FOTO ANNELI RENSTRÖM

Sätt ugnen på 175 grader. Lägg ut bakplåtspappret på en plåt, dra av pappret från smördegsarket, lägg smördegen på plåten. Klicka ut marmelad jämt på ena sidan av osten så det täcker, vänd osten med marmeladen neråt på mitten av smördegen, dra smördegen över osten så det täcker osten och nyp ihop smördeg en på mitten. Vänd osten och skär några försiktiga snitt, inte igenom runt smördegen så det blir 8 bitar. Vispa ihop ägget och pensla smördegen. Strö lite pep par ovan på. Ställ in plåten mitt i ugnen i ca. 15–20 minuter eller tills det blir en fin färg på smördegs paketet. Strimla paprikan. Ta fram ett stort fat, lägg på rucola så den täcker fatet, lägg osten i mitten av tallriken. Runt om osten lägg, charku terierna, oliver, tomater, paprika, cornichoner, druvor och Crostini.

PARMESANOST- PANNACOTTA med rökt lax, rom & räkor

GÖR SÅHÄR: Skala löken och finhacka den. Dela plommonen på mitten och ta ut kärnorna, skär plommonen i små bitar, lägg dessa i en tjockbottnad kastrull. Skär päronet på mitten och ta ut kärnhuset, skäres i små bitar och lägg detta i kastrullen till sammans med vaniljsocker, rörsockret, vatten, sirap, vinäger. Låt detta koka i ca 45 minuter och rör om då och då, när nästa all vätska har kokat ner. Dra av kastrullen från plattan, häll i syltsockret och rör om, sätt kastrullen på plattan och låt det småkoka i 15 minuter tills röran blir fast som marmelad. Skölj ur en glasburk med lock med hett vatten, lägg i marmeladen i burken och ställs åt sidan.

INGREDIENSER 4 PORTIONER: 3 gelatinblad 4 dl vispgrädde 2 dl finriven parmesanost + 4 tsk till garnering Dillkvistar

2 msk finhackad röd lök Grovmalen svart- peppar 12 skalade räkor 4 tsk röd rom eller löjrom 2 skivor kallrökt lax

GÖR SÅHÄR: Ta fram 4 glas. Blötlägg gelatin

bladen i kallt vatten så dom blir mjuka, under tiden värm upp grädden i en kastrull. Krama ur gelatinbladen och vispa ner i grädden, när de har smält så är det dags att vispa i par mesanost och vispa hela tiden så osten smälter utan att det

MANGO & kokosglass INGREDIENSER 2 PORTIONER: 1,5 dl kokosmjölk + 1 msk 300 gr fryst mango i bitar, spara

några bitar för garnering 1 msk + 1 msk kokosflingor

GÖR SÅHÄR: Lägg frysta mangobitar i en mixer tillsammans med kokosmjölk, mixa till slät konsistens, ev. kan det behövas lite vatten. Lägg glassen i en skål och rör ner 1 msk kokos. Garnera glaskanten med ko kosflingor; Lägg 1 msk kokosflingor på ett fat och häll kokosmjölk på ett annat fat, ställ glaset upp och ner på fatet med kokosmjölk, lyft glaset rakt upp och ställ ner glaset i kokosflingorna. Klicka i glassen i glaset garnera med några mangobitar. Förvara glassen i en form med lock i frysen.

TIPS Kyl glasen i

blir klumpar. Ta bort kastrullen från plattan, låt grädden svalna en stund innan grädden hälls upp i glasen, ca 1 dl i varje glas. Ställ in glasen i kylskåpet där de bör stå i minst 1 timma. Innan servering, strö över parme sanost över pannacottan, strimla laxen och lägg den runt glas kanten. Finhacka rödlö ken och garnera med räkor, lök, rom och dill. Toppa med svartpeppar och dillkvist.

frysen en stund innan servering, så håller glassen sig kall längre.

12

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.25

Vi fortsätter att gräva ner oss i odlingens myl liga hjärta under 2026, och passar även på att lära oss mer om perenna grönsakerna. det mest magiska vi har Jord, jord, jord…

Länkar till webbinarierna hittar du via qr- koderna nedan, på Koloniträdgårdsförbun dets facebooksida, både som inlägg och eve nemang, samt på hemsidan. De är gratis och öppna för alla. Alla webbinarier spelas in och kan ses i efterhand under en begränsad tid.

Start i januari med ett webbinarium på eng elska som kommer att få oss att inse värdet av grensflis. Det kan till exempel öka mikrolivet i jorden när det används i täckodling, som är temat för föredraget i februari.

Majsplanta överst i pallkrage- komposten.

Följ förbundet på

Facebook så blir du automatiskt påmind om programmet!

Vårens program:

10 MARS, KL. 18:00 Kompost – vägen till en bättre jord Trädgårdens hjärta, det

Lena Israelsson.

svarta guldet, täppans eget återvinningssystem ... Att kom postera är mer än bara ett sätt att ta hand om köksavfall och trädgårdsskräp – det är kärlek till jorden, kärnan i ett hållbart krets lopp och konsten att omvandla avfall till livgivande mull. Föreläsare: Bella Linde är journa list, författare och odlingsinspira tör med ett tiotal trädgårdsböcker och mängder av tidningsartiklar bakom sig. Hon är en av drivkraf terna bakom podden Odla! med Maj-Lis & Bella.

28 JAN, KL. 18:00 Ställ diagnos på

17 FEB, KL. 18:00 Grönsaker som kommer tillbaka – år efter år Ätbara perenner – alltså fleråriga grönsaker – bjuder på smak, skörd och odlingsglädje säsong efter säsong. I webbinariet får du veta mer om fördelarna med dessa tåliga växter, hur du lyckas med odlingen och vilka sorter som trivs särskilt bra på kolonilotten. Föreläsare: Hanna Lindh, träd gårdsingenjör, fick upp ögonen för ätbara perenner under sin utbildning vid Sveriges lantbruks universitet och vill nu inspirera fler att upptäcka glädjen i att odla dessa långlivade och spännande grönsaker.

din jord – och få ett myllrande mikrozoo Lär dig ställa diagnos, se vad jorden behöver och åtgärda det både på kort och lång sikt, så att jorden sjuder av liv och ger friskare plantor. Lena ger också aktuella köpråd för påsjord – vad du ska titta efter och hur du väljer klokt när du behöver köpa nytt. Föreläsare: Lena Israelsson, en av Sveriges mest uppskattade träd gårdsprofiler, guidar dig i hur du undersöker och förbättrar din jord med enkla metoder.

Bella Linde.

Psst! Scanna QR-koden för länkar till vårens program. Här hittar du också höstens tidigare favoriter; Gör jord med kolonisterna Karin och Sus, professor Mats Björk om levande jord och smart gödsling. Johnna Gilljam alias Bondjäntan om tomatodling.

Alla webbinarier sker i samarbete med Studiefrämjandet.

13

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.25

Lena Israelsson vid sin kolonistuga.

Ta makten över jorden – skippa torven med Lena

Det är sensommar och jag cyklar vilse bland de gröna gångarna i koloniområdet Tanto Norra. ”Ho ho!” hör jag någon ropa. Där står hon – Lena Israelsson, trädgårdsprofilen som skrivit flera klassiska odlingsböcker. Vi ska prata om hennes passion: att göra egen jord – och förstås, helt utan torv. L ena är inte den som står tyst i bakgrunden. Hon hörs – och hon behövs. Det var till exempel hon som slog larm om växtgiftet pyralid, som fick odlare i hela landet att börja ifrågasätta sina gödselpåsar. Men hennes drivkraft handlar inte bara om att avslöja det som förstör – utan om att bygga upp det som ger liv: jord. Egen, levande jord. Lena och Katja Jassey, båda kolonister, var initiativtagarna till kampanjen Halvera torven 2024. Året därpå fick den nytt namn TEXT OCH FOTO KARIN THÖRN

Kronärtskocks- blommor.

– Skippa torven. Lena har noggrant plöjt igenom innehållsförteckningarna på otaliga jord- och gödselpåsar och upptäckt att vissa kan innehålla upp till 90 procent torv, inte jord eller kogödsel, som många av oss tror. – Det är en helt oreglerad marknad, säger hon, branschen behöver inte redovisa innehållet i procent, och jag anser att det är att lura konsumenterna. Vi tror att vi köper kogödsel eller planteringsjord – men i själva verket köper vi mest torv. Sanningen är tyvärr att det är vi fritids- odlare som använder mest odlingstorv – 43 procent, jämfört med yrkesodlingens nio. Och källan till siffran, tro det eller ej, är Svensk Torv, branschorganisationen för torvindustrin. Varför är torv ett problem? – Torv i sig är inte dåligt, säger Lena. Det är ett fantastiskt material som bildas i våra torvmossar. Men torven hör hemma där. När vi bryter den frigörs växthusgaser – och när vi sedan köper torvjord och häller ut den på

Problemet är att trädgårdsbranschen också älskar torv. Torven är lätt, billig att transportera och ger en fluffig struktur som växter trivs i. Dessutom håller den fukten väl – egenskaper som gör den svår att ersätta. Eller? Faktum är att lösningen ligger mitt framför näsan – eller mer bokstavligt – under våra träd och buskar. Löven. Höstens egen guld reserv. – Lövkomposten är odlarens bästa vän, säger Lena. Den förvandlas till lövmull, som har nästan samma egenskaper som torv. Blandar du ner den i jorden blir den luftig, men den fungerar också utmärkt som jord förbättring på våren. Lena uppmanar alla att bli jordmakare och skapa sin egen jord – steg för steg, löv för löv. Det går även att blanda såjord av lövmull, eftersom den inte är särskilt näringsrik. Till sammans med trädgårdskompost och sand kan du enkelt skapa din egen såjord. Och med egen jord och egna frön har du kommit en bra bit på väg mot att bli mer självförsör jande i ditt odlande. – När man börjar göra sin egen jord, säger Lena, så händer något också med en själv. Man blir mer varsam och medveten om kretsloppet på lotten. Halvera torven fick utmärkelsen Årets koloniträdgårdsfrämjare 2025 på Nordiska Trädgårdar – ett initiativ som nu lever vidare i händerna på jordmakare i Stockholm, som förvandlar teori till praktik – torvfri jord i verkligheten. 6

våra lotter fortsätter utsläppen år efter år. Torv och torvmos sar är värdefulla ekosystem.

”Lövkompost är odlarens bästa vän.”

De binder kol, är unika biotoper för många arter – och fungerar dessutom som jättelika svampar som suger upp vatten vid översväm ningar och långsamt släpper ifrån sig under torka.

Lena gräver i komposten.

15

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.25

användbart

DE LYCKLIGT LOTTADE – NY BOK OM KOLONISTER

De lyckligt lottade, kolonisterna och stadens gröna kulturarv är ut given av Jönköpings Läns Museum i samband med den koloniträd gårdsutsällning som Koloniträd gården tidigare berättat om. Bok en är en gedigen dokumentation av koloniträdgårdsrörelsen med fokus på Jönköping. Länsmuseets inventering av koloniområdena och etnologen Patricia Monroys intervjuer med kolonister utgör en del av boken, liksom kulturgeo grafers och byggnadsantikvarier har deltagit i bok – och utställ ningsprojektet liksom fotografer.

I boken be rättas om koloniträd gårdarnas

FOTO ANNA NYMAN

funktion i staden liksom

dess historia, framförallt speglar boken både dagens kolonilivet, bland annat genom ett antal personporträtt. De lyckligt lottade Red. Mikael Nordström och Ådel Vestbö Franzén, Jönköpings Läns Museum 2025.

JULIGT TILL MAX De flesta besöker väl unika Norrvikens trädgårdar under sommarhalvåret, men även på vintertid är det en pärla. Vad sägs om granbarrsdoft och glögg, sprakande eldar och upplysta stiga. Juldrömmar på

Norrvikens trädgårdar har allt. Här finns till och med en Garden Ice Bar och en Chocolateria för den som vill stärka sig med en kopp choklad eller en pralin eller två. 5-7 och 12-14 december. norrvikenbastad.se

ÅRETS JULKLAPP? KOLONITRÄDGÅRDEN – HYLLAS I PODDEN RÖDA VITA ROSEN

Växtrum i Lerum fyller tio år i år och det är ett utmärkt tillfälle att ge ut en bok om kommunens unika sats ning: att låta elva trädgårdsprofiler designa olika växtrum som ligger ut spridda i Lerum, nära Säveån och vid sjön Aspen. Bland profilerna märks Peter Korn , Karin Berglund , Hannu Sarenström och Gunnel Carlsson . Boken är en dokumentation och berättar om Växtrums tillkomst och om de olika trädgårdarna. I slutet av boken finns också växtlistor till de elva trädgårdarna. Växtrum – En magisk resa genom 11 unika trädgårdar i Lerum , Erika Wallin, Lerums kommun 2025. 11 UNIKA TRÄDGÅRDAR

”Har du blivit med padda?” heter avsnittet av Röda Vita Rosen – den populära träd gårdspodden med Victoria Skoglund och Jenny Ström stedt , där samtalen rör sig mellan jord, växter och livet självt. I just det avsnittet fick vår tidning Koloniträdgården så mycket beröm av Victoria Skoglund att hon till och med lade till: ”Det här är en jättefin tidning och detta är inte ett betalt samarbete.” Hon berättar hur hon i senas te numret läste om torvfri jord och fortsätter: ”Det finns så mycket mat- nyttigt i den här tidningen – man lär sig massor!” Ge bort Koloni- trädgården i julklapp En hållbar gåva som räcker hela året – bara 300 kronor. Beställ enkelt via QR-koden eller på koloni.org/tidning och börja prenumerera.

Utan att förhäva oss – vi kan bara hålla med. Koloniträdgården är full av inspiration, kunskap och berättelser för alla som älskar hållbar odling, experttips och trädgårdsinspiration.

TRÄDGÅRDSTROLLETS SORTGUIDER

Att välja rätt sort kan vara en djungel, man slår i böcker, frågar kompisar och letar på nätet – och blir lycklig när man hittar Trädgård strollets sortguider. Det är Jasmine Waara , ordförande i FOR-fören ingen Sesam som driver Trädgårds trollet som nu under hösten är uppe i 100 sorter. Här kan du ta del av massor av information och utifrån det kan du göra ett genomtänkt val av sort. Oumbärlig för den velige – och dessutom gratis. tradgardstrollet.se/sortguider

LÖSNUMMERPRIS 59 KRONOR INKL MOMS

Koloniträdgårdsförbundets tidning 4.2022

trädgården

ODLINGSLOTT Häng med till förskolan Solvändan i Björkhagen

UMEÅ I Vadforsens koloniförening odlas klimatsmart

Farbror Grön odlar vintertomater

BESÖKET PÅ LOTTEN / SIDAN 8

TORSLANDA HAVSBADSKOLONI

1

FOTO TRÄDGÅRDSTROLLET

16

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.25

Lyssna / tidigare poddar där vi också pratar jord

# 6 Hemma hos Johannes Wätterbäck i familjens trädgård i skogen # 11 Så skapar du vackra

# 1 Lena Israelsson berät tar om pyralider och om att göra egen jord # 2 Växtriket – Lars Ring om att odla i samklang med naturen och histo rien # 3 Nästan som vid Medel havet hemma hos Eva Rönnblom # 5 Koloniträdgårdsodling

rabatter. Trädgårdsde signern och kolonisten Maria Andersson tipsar om sina favoritar

Ulrika.

# 15 Skippa torven och skapa egen jord # 16 Marek Rolenec är själv

försörjande och jobbar för att fler ska kunna bli det

påminner om punk. Elin Unnes förklarar varför

Karin.

Karins lövmull.

#19 Göra egen jord - hur gick det med sommarens odlingsbäddar?

I våras pratade Kolonipoddens Karin och Ulrika i avsnitt 15 om att bygga odlingsbäddar utifrån resurser i närheten. Karin berättade om Stock holmskolonisternas kampanj Skippa torven och om sina egna jordprojekt på kolonilotten och Ulrika förklarade hur hon gör lasagnebäddar av bland annat hösilage och stallgödsel.

Nu har sommaren gått, blev det någon jord? Och hur gick det med skördandet? Lyssna på avsnitt 18 av Kolonipodden. Kolonipodden produceras av tidningen Koloniträdgården och finns på vår hemsida och där poddar finns. koloni.org

fakta / material som nämns och används i jordprojekten

Kvistar Grenar Växtrens Gräsklipp Löv

Hösilage Ensilage Svampkompost Drav Flis

17

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.25

BERÄTTELSER FRÅN VÅRA KOLONIER

Pyssel på lotten Erika Turatto och hennes familj har haft sin kolonilott i sex år och barnen har följt med till lotten ända från början. Kolonilotten ligger i Skarpnäcks fritidsträdgårdar i södra Stockholm.

V i låter barnen vara delaktiga i li vet på lotten, de hjälper till och vi litar på barnens egen förmå ga. Allt behöver inte bli perfekt, det är roligt att göra saker tillsammans. Deras äldste son har hunnit bli fem. Erika berättar att han gärna är med och fixar på lotten, han har också många egna idéer. – I våras hittade han en liten lastpall som TEXT: ULRIKA FLURÅS BECEDAS FOTO : ERIKA TURATTO

koloniområdet till att bygga bihotell. – Det är ju viktigare än någonsin att ta hand om bina, så att det var just bihotell vi gjorde var självklart. Bihotellbyggandet blev en succé både bland barn och föräldrar, som både byggde nya bihotell av konservburkar och annat återbruksmaterial och reparerade förening-

han tyckte att vi skulle bygga en fågelholk av, så det gjorde vi, det flyttade till och med in fåglar i fågelholken som byggde bo. I somras funderade Erika på att bjuda in till pyssel på kolonilotten, hon ville göra en akti vitet där barnen var i fokus och eftersom hon gillar att arbeta med hantverk och att pyssla så föll det sig naturligt att bjuda in barnen på

18

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.25

En kotte som blivit en humla.

”Det var i juli vi byggde bihotellen och höstas på arbetsdagen såg jag att det flyttat in bin i hotellen. ”

ens gamla bihotell som hängde på fören ingshuset. De plockades ner från väggen och renoverades. – Det var i juli vi byggde bihotellen och höstas på arbetsdagen såg jag att det flyttat in bin i hotellen. Det är extra roligt eftersom barnen får se resultatet av sitt arbete. Som avslutning på pysslandet såddes pollinerarfavoriten honungsfacelia som blommade långt in på hösten. Kanske pyssel som att laga gamla bihotell kunde vara en bra aktivitet för barn under koloniföreningens arbetsdagar? – Vi har haft småbarn under hela tiden vi haft lotten och det är inte alltid man har kunnat hjälpa till helt och fullt på arbetsdagarna när barnen är med. Det vore roligt med upp gifter för barnen också, så att de känner sig delaktiga. 6

19

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.25

Efterlysning!

Fröbibliotek A tt samla fröer och dela med sig av dem gynnar den biologiska mångfalden och upprätthåller sortrikedom, en stor sortrikedom gör fritidsodlingen Har din koloniförening ett fröbibliotek där föreningens medlemmar kan byta fröer med varandra? TEXT & FOTO ULRIKA FURÅS BECEDAS

mer resilient och hållbar. Att ha ett frölager är också viktigt när det kommer till matberedskap och livs medelsförsörjning. Under 2026 kommer vi skriva om fröer och vi vill gärna ha med reportage som handlar om koloniträdgårdsföreningars initiativ till fröbyte och frösamling.

Mejla redaktionen och tipsa: redaktion@koloni.org

Frökapslar av vallmo.

20

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.25

miljönoterat

Köp inte växter som saknar certifikat Lövplattmasken är bara ett exempel på skadegörare som sprider sig allt längre norrut i takt med klimatförändringarna.

SHUTTERSTOCK

ILLU JORDBRUKSVERKET

Gröna städer är det vi helst vill ha

kan bära på skadegörare som ursprungligen kommer från andra kontinenter och ännu inte etablerat sig i alla europeiska länder, så kallade karantänskade görare. För växter utanför EU är regelverket betydligt hårdare. Obs! När det gäller lövplattmas ken bör du för säkerhets skull kolla att även certifierade plantor är maskfria. Läs det senaste om löv plattmasken på sidan 42 i tidningen. ... fler fåglar har röd listats sedan 2015 Siffran gäller Sverige, men minskningen syns i hela världen. En av orsakerna till att fler fåge larter tros vara minskningen av insekter. Fler arter har bedömdes till Rödlistan 2020 jämfört med den innan från 2015. Oavsett detta ökar antalet rödlistade arter – som kärlväxter, mossor, fiskar, fåglar med mera i vårt land. Anledningen till ökningen beror delvis på klimatförändringarna, men framfö rallt minskad biologisk mångfald på grund av igenväxning och avverkning. Dessutom finns allt färre kontinuitetsskogar kvar i dag, det vill säga skogar som aldrig slutavverkats och som därför har en särskilt rik biologisk mångfald. Artdatabanken uppdaterar sin rödlistning med jämna mellanrum. Nästa uppdatering sker under nästa år. Artdatabanken 27% ESFSA, European Food Safety Authority

jordhälsa Genom växtimporter har lövplatt masken tagit sig från Sydamerikas regn skogar till Europa. Säkraste sättet att slippa de nya skadegörarna och förhindra att de sprids är att enbart köpa plantor som är certifierade. När du är utomlands ska du undvika att köpa med dig plantor hem till Sverige. Det är inte otillåtet att ta med sig växter från ett annat EU-land, men det rekommenderas inte eftersom växterna

undersökning I en undersökning gjord av Novus på uppdrag av White arkitekter ran kades stadsgrönska högst av det svenskarna önskar i sina stadskärnor. 36 procent av res pondenterna önskade sig gröna städer, bara sju procent är nöjda med sin stadskärna så som den är utformad nu. 21 procent ville ha fler torg och plats för möten, 20 procent önskade mer lekplatser. Thomas B. Randrup, professor i landskapsarkitektur på SLU, påpekar att det är viktigt att ha stadsbornas önskningar om grönska, möten och lekplatser i åtanke när städerna förtätas. Movium

Tips! Gå in på Jordbruks- verkets hemsida för att läsa mer: jordbruksverket.se

Tornuggla, numera nationellt utdöd.

Xyella – ökänd skadegörare på medelhavsväxter

skadegörare I italenska Apulien har på senare tid miljontals olivträd dött, orsaken är en bakterie som heter Xylella, Xylella fastidiosa , och som enligt EU-kom missionen är den växtskadande

... av växterna hotade I Sverige finns cirka 2 140 arter av våra växtar ter, om man tar bort de som blivit införda i vårt land efter år 1800 så återstår 1600 att bedöma och av dessa är alltså 27 procent hotade, detta enligt Artdatabankens Rödlista från 2020. En växtart är en kärlväxt, alltså väx ter som leder vatten och näring via kärl i stam och stjälk. Bland kärlväxter räknas blomväx ter, gräs, barrväxter, träd med mera. Pollinera Sverige 21%

FOTO ALUN WILLIAMS

COURTESY: WIETSE DEN HARTOG (NPPO OF THE NETHERLANDS)

bakterie i hela världen som kan skapa stört ekonomisk förlust. Ursprungligen kommer den från Nord- och Sydamerika och den har spridits genom export av växter. Xylella kan också finnas i insekter, främs spottstriten, Philaenus spumarius, som kan sprida xylella i Sverige. Det är inte bara olivträden som drabbas, i dagslä get har Xylella cirka 600 olika arter som värd växt. Bland växtarter som kan drabbas finns citronmeliss, blåbär, mullbär, vin, hallon och murgröna. Symptomen kan vara att bladkanter blir torra, delar av plantan kan vissna ner. for.se

21

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.25

Mistel

JULENS GRÖNSAKER OCH VÄXTER Vi tar julens dekorationer och mat för självklara, och funderar kanske inte så mycket på dess ursprung och djupare funktioner, men växter har mycket att berätta. Varifrån kommer traditionen att pussas under en mistel kommer och vilken symbolik julstjärnan bär på. TEXT ULRIKA FURÅS BECEDAS J ulen är den mörkaste tiden på året, i bondesam hället var det också då man kunde återhämta sig efter sommarhalvårets hårda arbete på gården och den intensiva period som skörden innebar. Förråden var fyllda och djuren välnärda. Kornas mjölk hade ännu inte sinat. Allt var frid och fröjd. Eller? Ute i skogen levde varelser man inte ville ha in på gården. Till exempel troll och Satan själv som försökte tjuvmjölka korna. Mot dessa besök kunde man hänga upp johanne sört i ladugården. Johannesörten var en av allmogens många skyddsväxter och hade förmåga att mota bort onda makter. Den kallades också för satansflykt. Vårdträdet är ett annat exempel, vårdträdet skulle man sköta om, för i den bodde vården, som höll uppsikt på gården, dess folk och fä så att ingen skulle råka illa ut. Den farligaste, mest magiska natten vid sidan av mid sommarens var julnatten. Då strök oknytt, troll, vittror, vättar och onda makter runt husknuten. Det kom också döda släktingar på besök under natten, därför hände det att man lämnade julmaten framme så att även de döda skulle kunna äta av den. I folkloren berättas det också om hur huldror och andra väsen höll egna julfester just denna natt. Det traditionella julbordet och några av våra juldekora tioner minner om dessa äldre tider. Vid jul tillagade man lagrade rotfrukter och från köksträdgården skördade man kål. Men var kommer dessa rotfrukter och grönsaker ifrån och hur länge har vi odlat dem i Sverige?

Hos kelterna var misteln en fruktbarhets symbol, och det är därifrån som seden att kyssas under misteln har sitt ursprung. Det är en mytisk växt som används som skydd för både onda makter och åska. Ville man leta efter en nedgrävd skatt kunde man använda en slagruta av mistelträ.

EUGENE GRASSET

Hyacint Symboliserar skönhetens förgängelse. En hyacinthysteri lik tulpanhysterin i Holland utbröt i England och Holland

under 1700-talet. Har odlats i vårt land sedan slutet på 1600-talet.

22

FOTO SHUTTERSTOCK

SHAFI’ ABBASI

Hassel

Hasselnötter var vår viktigaste protein källa redan under stenåldern. Hasseln var helgad Tor och skyddade mot blixtned slag och stod för visdom. Hasselkvistar var magiska och man kunde kalla efter de döda med dem. Av hassel gjorde man slagrutor som användes för att hitta både vatten och malm i jorden.

UR BOKEN CULTUR DER HASELÜSSE

Grönkål

Odlades redan i det gamla Egypten och den fanns i vikingarnas köksträdgårdar. Den kan skördas hela vintern, åtminstone i södra Sverige, och gav förr det nödvändi ga tillskottet av vitaminer.

UR BOKEN TACUINUM SANITATIS

Gran

Det spetsiga granbarret ansågs skyddande och under julnatten kunde granbarr strös ut för att hålla övernaturliga varelser borta.

5

23

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.25

Äpple

CONGERDESIGN/PIXABAY

Symboliserar vishet, makt och styrka. Asa gudarna åt äpplen som gudinnan Idun vaktade. Genom att äta Iduns äpplen höll sig gudarna friska och unga. I Norden vid den här tiden fanns bara vildäpplen, men de var viktiga i vikingatidens hushåll. Innan potatisen slog igenom användes äpple ofta i matlagningen.

JAN KOPS

Morot

Redan i det gamla Egypten ansågs moro ten ha magiska krafter och var en symbol för fertilitet. Den ansågs även renande. I många kulturer var det en skyddsväxt som man odlade utanför ytterdörren för att hålla negativ energi borta. Orange blev den först på 1700-talet då nederlän darna korsade fram den för att hedra sitt kungahus Orange.

CHARLES FREDERICK MILLSPAUGH (H

Midsommar blomster

ÉMILE DEYROLLE

I bondesamhället sparade man den mid sommarbukett eller krans man plockat under midsommar. Blommorna lades ner i julbadet och på så sätt fick de som bada de lite av den hälsobringande sommaren.

Potatis

Odlades i Anderna, de ursprungliga sorterna var beska och aningen giftiga. Potatisen symboliserade jorden och kvin nan. Till Europa kom den på 1500-talet och började ätas bland fattiga i Spanien och på Irland. I Sverige ansågs potatis gif tig. Äta den började vi göra när svår svält drabbade landet på 1740-talet.

24

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.25

HIERONYMUS BOCK

Valnöt

Odlades i vårt land redan av vikingarna som lärde känna trädet via bland annat Normandie, den del av regionen som då kallades Valland, nöt från Valland blev så småningom Valnöt. Enligt principen lika botar lika ansågs den förr bota psykiska problem eftersom nöten på minner om en hjärna.

Brysselkål

Brysselkålen kom till Sverige via Belgien tro ligen först på 1700-talet.

Den kunde skördas i december och blev

därför en populär rätt på julbordet. Det var under medeltiden i trakterna kring Bryssel den blev populär och började odlas.

UR FRÖKATALOGEN FÖR VILMORIN-ANDRIEUX & COMPAGNIE

UR KATALOGEN CHILD´S FALL CATALOG

Julstjärna

Har sitt ursprung i Mexiko och kom till Europa i början av 1900-talet och an vändes först som snittblomma. I Mexiko började man dekorera med julstjärnor vid jul under 1600-talet. Hos aztekerna symboliserade julstjärnan renhet.

25

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.25

s

Nektarin från frö i kruka. Foto av Lotta Flodén.

Henrik Bodin är trädgårds rådgivare och en av de som svarar i FOR-telefonen. Henrik driver också Bodins trädgård och arbetar på Riksförbundet svensk trädgård, RST.

Eva Rönnblom har i många år skrivit om, fotograferat och illustrerat trädgård och växter. Hon har skrivit flera böcker om att odla men framförallt är Eva en passionerad odlare.

Fruktträd och bärbuskar i kruka

Persika i kruka? Funkar det? Javisst! Det är vackert och praktiskt att odla frukt och bär i kruka, men det kan vara knepigt. Henrik Bodin och Eva Rönnblom delar med sig av sina bästa trix för att lyckas. TEXT HENRIK BODIN FOTO, ILLUSTRATIONER OCH BILDTEXTER EVA RÖNNBLOM

26

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.25

BODINs bästa

B ärbuskar är ganska enkla att odla i kruka. Själv har jag haft både vinbär och krusbär i kruka under många år. Det som visat sig är som alltid är ju större kruka desto enkla re att sköta växten och få skörd. För bärbuskar är det bra att komma upp i en krukstorlek på minst 20 liter. Bäst skörderesultat har det blivit när vanlig u-jord eller urnjord har använts. Jag har ännu inte hittat en bra kombination av kompost, matjord och grus/bark. Kanske någon av er läsare har bra tips på blandningar. När det gäller sorter så har jag inte märkt någon större skillnad.

Genom att beskära styr du form och storlek på växten. Nya skott kommer i bladvecken. Beskär över ett från centrum av trädet utåtriktat blad/skott så

får det lilla trädet en vid öppen krona. Grenar som växer in mot väx tens centrum skärs bort. Skott under okulerings stället/ympstället skärs alltid bort.

Skörden från ett krukod lat äpple blir aldrig lika stor som från äpple odlat på friland. Välj en sort som ger goda och användbara äpplen. En god namnsort att äta direkt, ett så kallat “bords äpple”.

Äppelträd i kruka. Sporrbeskär för att befrämja fruktved som ger

blomning och fruktsättning.

gamla rötter. Återplantera i ny jord. När busken är planterad igen är det dags för beskärning. Klipp bort cirka 1/5-del av de gamla grenarna. När det gäller bärbuskar så brukar man kunna se på barken om grenen är yngre eller gammal. Ju äldre grenen blir desto mörkare blir barken. Beskuren är lägre och stadigare Är det en mer starkväxande sort så är det en fördel att toppa de långa grenarna, så de får förgrena sig. Busken blir lite lägre och står stadi gare. Mindre risk för att den blåser omkull och torkar ut. De två näst kommande åren räcker det med att beskära busken och lägga lite ny jord på toppen av krukan. För att sedan år tre återigen byta jord i krukan. Bästa placeringen av bärbuskar i kruka är i vandrande sol. Soligt på förmiddagen, skugga mitt på dagen och soligt på eftermiddagen. Om det är soligt mitt på dagen kan jorden i krukan bli för varm. Då är det bra att skugga krukan med en gjuteväv eller liknande.

Toppympat äpp le på grundstam i kruka måste ha ett ordentligt växtstöd. Även ett bottenympat (svagväxande grundstam) träd med flera stam mar från basen kan behöva stöd, men är ofta stabilare och inte lika känsligt vid ympstället.

Äppelträd i kruka. Inköpta äppelträd be står alltid av en namn sort/ädelsort okulerad (ympad) på grundstam. En grundstam kan vara stark- eller svagväx ande. Du kan välja att köpa ett toppympat träd med krona eller ett bottenympat pelar träd eller bottenympat buskformat äppelträd med flera stammar från basen.

Litet krukod lat kronträd, äpple. Trädet beskärs i princip som fruktträd på friland. Beskär grenar/skott över ett från trädets cen trum utåtrik tade blad/ skott. Skär bort grenar som växer in mot trädets centrum, kor sande grenar, döda och skadade och korta in nya skott till över 3 – 4 knoppar. Allt för att trä det ska hålla formen och fortsätta vara ett litet kruk träd. Gren verket inte ska bli för tätt, ljus

Vattna rikligt och regelbundet

”En avgörande faktor för lyckad skörd är vatten med svag näringslösning, som nässelvatten, under hela säsongen.”

Pelaräpple i kruka. Beskär för att behålla form och höjd på trädet. Korta in nya skott till över 2-4 knoppar, sti mulerar bildning av fruktved. Skär till baka nya toppskott om du vill behålla höjden på pelaräpplet. Var aktsam så att du inte skär bort befintlig fruktved. Ofta behöver man vattna dagligen från april till september. Efter tre år i samma jord så behöver man plantera om buskarna. Gör det när växten är i vila, någon gång i februari–april. Ta upp bärbusken ur krukan. Pilla bort jorden kring rötterna. Klipp bort en del Det som verkar vara en avgörande fak tor för lyckad skörd är vatten med svag näringslösning, som nässelvatten, under hela säsongen. Vattningen är viktig; lider buskarna brist på vatten så torkar bären bort. Skötselmässigt handlar som sagt mycket om att förse buskarna med vatten under säsongen.

Pelaräpple ger tätt med frukt och behöver ett riktigt stadigt växtstöd. Stötta pelaräpple och kartgallra under försommaren så att trädet inte knäcks av tyng den av mogna frukter eller av en vindby.

och luft ska komma in i

kronan och ny fruktved ska bildas.

5

27

KOLONITRÄDGÅRDEN 4.25